Motivering
I lagen om stöd för byggande av bredband i
glesbygdsområden ()
föreskrivs det om stöd som beviljas för
sådana ändamål. Den aktuella propositionen
grundar sig i allt väsentligt på kommissionens
riktlinjer för tillämpning av reglerna för
statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät.
Det är enligt utskottet bra att bestämmelserna om återbetalning
av den så kallade överavkastningen från
framgångsrika bredbandsprojekt enligt förslaget
ska mildras väsentligt. I fortsättningen ska skyldigheten
att följa upp och återbetala överavkastning
gälla enbart projekt som överstiger tio miljoner
euro och gränsvärdet till skillnad från
nuläget gälla projektspecifikt. Förslaget
främjar enligt utskottets mening små bredbandsprojekt
genom att deras administrativa börda blir mindre.
Regeringen föreslår att skyldigheten för
den som genomför projektet att hyra ut nät som byggts
med hjälp av stödet till andra teleföretag ska
förkortas från tio till sju år. Under
denna tid är stödtagaren skyldig att till ett
skäligt pris och på icke-diskriminerande villkor
hyra ut nätet och nätkapaciteten, vilket ska säkerställa
att näten används så effektivt som möjligt.
Vid sakkunnigutfrågningen har det framförts en
viss kritik mot den kortare tiden och också lyfts fram
att det från finansiärernas synpunkt är
väsentligt att långlivade kommunikationsnät
kan utnyttjas av olika aktörer under tillräckligt
lång tid. Utskottet konstaterar trots det att uppgifter
ger vid handen att det i praktiken ligger i nätföretagens
eget intresse att hyra ut näten till den som så önskar också efter
att tidsfristen löpt ut, låt vara att det sker
till marknadspris, och vid behov ska stödtagaren kunna åläggas
skyldighet att överlåta nyttjanderätt
om reglerna om ett betydande marknadsinflytande kräver
det.
I enlighet med kommissionens krav kommer tidsfristen på sju år
med avvikelse från nuvarande regler inte att gälla
kabelrör (kabelkanaler) och stolpar, och skyldigheten att
hyra ut nyttjanderätten ska alltså inte vara tidsbegränsad
i fråga om dem. Enligt utredning till utskottet avser bestämmelsen
med uttrycket kabelkanal en kanal eller ett rör som grävs
ner och som det är möjligt att innesluta bland
annat olika aktörers optiska fiberkablar i. Utskottet noterar
allmänt att mycket långvariga skyldigheter att överlåta nyttjanderätt
inte nödvändigtvis kommer att sporra till nya
investeringar.
Enligt propositionen ska sökanden i sin stödansökan
inkludera en analys av de operativa och ekonomiska riskerna och övriga
risker som är förknippade med projektet. En bedömning
av hur riskerna ska hanteras ska också göras.
Utskottet anser att de nya skyldigheterna ger den som genomför
projektet extra arbete, men det är med tanke på ett
rationellt projektgenomförande klart fördelaktigt
att göra den föreslagna bedömningen i
ett tillräckligt tidigt skede.
Enligt den gällande lagen får Kommunikationsverket
inte behandla en ansökan om utbetalning, om ansökan
inte lämnats inom utsatt tid. Utskottet välkomnar
förslaget att Kommunikationsverket på vissa villkor
ska kunna ta upp en ansökan om utbetalning till behandling
och fatta beslut om den, även om ansökan är
försenad. Enligt uppgift blir processen för utbetalning
av stöd och genomförande av projekt på så sätt
tillräckligt flexibel i situationer där det är
klart att det funnits tungt vägande skäl för
förseningen. Det är bra att man försöker
förbättra utbetalningsförfarandena och
göra dem mer flexibla på ett sätt som
beaktar jämlik behandling av de sökande.
I propositionen föreslås det också att
vissa av ändringsförslagen ska tillämpas
retroaktivt på ett sätt som gynnar dem som genomför
projekten. Enligt uppgift till utskottet har man på ett korrekt
sätt beaktat kraven på likabehandling av dem som
genomför bredbandsprojekt och på skydd för
befogade förväntningar.
Utskottet är också oroat över hur
investeringarna i bredbandsnätet ska realiseras fullt ut,
särskilt i fråga om vissa projekt som gäller
optiska fiberkabelnät. Enligt utskottet ska samhället också i
fortsättningen vara med och främja bredbandsinvesteringar
och projektgenomförandet i glesbygdsområden, bland
annat för att trygga likabehandlingen av medborgarna och
den servicenivå de erbjuds också i de områden
där nätet svårligen går att
bygga ut enbart på rent kommersiella villkor. Genom att
främja snabba bredbandsförbindelser och undanröja
hindren för utbyggnaden kan man bidra till att öka
produktiviteten, investeringarna och tillväxten inom såväl den
privata som den offentliga sektorn.
Utskottet understryker att bredbandsprojektet fortsatt måste
styras av principen om teknikneutralitet och hithörande
flexibilitet även när tekniken utvecklas. Det
ska gå att använda olika tekniker samt både
fasta och trådlösa nät efterfrågeanpassat
och på det lämpligaste och mest kostnadseffektiva
sättet i det aktuella fallet och i förekommande
fall genom att kombinera dem. Det finns ett klart behov av båda
teknikerna och av utbyggnad av båda nättyperna
också i fortsättningen.
Sammantaget finner utskottet propositionen behövlig
och motiverad och tillstyrker därför lagförslaget.
Utskottet anser utifrån erhållen utredning
att lagen bland annat av praktiska skäl som sammanhänger
med behandlingen av ansökningar om utbetalning behöver
träda i kraft tidigare än vad som föreslås
i propositionen och i varje händelse senast den 30 juni
2014.