(1)De sakkunniga ansåg under utfrågningen att redogörelsen i huvudsak är heltäckande och bra. Utskottet betonar att Finlands nationella särdrag och förhållanden ska beaktas också vid beredningen av EU-politiken. Dessutom är det viktigt att beakta vilka konsekvenser olika åtgärder har för konkurrenskraften. 

(2)Transportsektorn lyfts i redogörelsen fram särskilt i den del som gäller klimatfrågor. Sektorn beaktas dock inte särskilt i avsnitten om cybersäkerhet, digitalisering, dataekonomi och artificiell intelligens, trots att den stora samhällsförändringen inom trafik och mobilitet är kopplad till just dessa teman. Digitaliseringen har en alldeles central roll i utvecklingen av trafiken, och den är en av de viktigaste förändringsfaktorerna med tanke på hela sektorns framtid, också i EU:s referensram. 

Cybersäkerhet

(3)När det gäller cybersäkerheten kunde redogörelsen ha ett bredare perspektiv. Det konstateras i redogörelsen att cybersäkerheten är en väsentlig del av tryggandet av en störningsfri funktion och samhällsstabilitet på EU:s inre marknad samt av medborgarnas privatliv. Utskottet anser det vara viktigt att cybersäkerheten granskas på ett övergripande sätt och att man i EU-samarbetet beaktar den ökade betydelsen av cybersäkerhet inom alla delområden av samhället i och med digitaliseringen och den tekniska utvecklingen. 

Infrastruktur

(4)I redogörelsen sägs det att Finland särskilt ska ta fasta på att konsekventa åtgärder vidtas för att säkerställa Finland en tillräcklig tilldelning av EU:s olika finansieringsprogram. Utskottet anser därför att Finland mer systematiskt än för närvarande med hjälp av EU-finansiering bör utnyttja möjligheterna att utveckla sin infrastruktur, sitt TEN-T-nät och knutpunkter för trafiken som har betydelse på EU-nivå. 

Sjöfart och inlandssjöfart

(5)Enligt redogörelsen anser Finland det vara viktigt att EU arbetar aktivt för att Internationella sjöfartsorganisationen (International Maritime Organization, IMO) så snart som möjligt kommer överens om att införa utsläppsminskningsmetoder som ligger i linje med målen i unionens preliminära strategi för växthusgasutsläpp och som är så ambitiösa som möjligt. 

(6)Utskottet betonar att åtgärderna för att minska utsläppen från sjöfarten ska vara globalt jämlika och att man i första hand ska sträva efter att komma överens om dem inom IMO. EU bör stärka sitt inflytande inom IMO för att minska utsläppen från sjöfarten i enlighet med Parisavtalet. Utskottet anser det vara bra att Finland enligt redogörelsen påverkar beredningen av den EU-omfattande handeln med utsläppsrätter inom sjöfarten, så att man i den beaktar konsekvenserna för konkurrenskraften och de särskilda förhållandena inom vintersjöfarten i Finland. 

(7)Utskottet betonar också inlandssjöfartens betydelse som ett potentiellt och miljövänligt transportsätt. 

Grön och digital omställning

(8)Den gröna och digitala omställning som nämns ofta i redogörelsen är ett övergripande mål och en utgångspunkt för alla EU:s politikområden. Inom transportsektorn syns genomförandet av detta mål särskilt i strategin för hållbar och smart mobilitet. 

(9)Ett omfattande främjande av digitaliseringen är vid sidan av bekämpningen av klimatförändringen en annan central prioritering för Europeiska kommissionen. Kommissionen antog tidigare i fjol meddelanden om Europas digitala framtid och den europeiska datastrategin och en vitbok om artificiell intelligens. 

(10)Utskottet välkomnar det som sägs i regeringens EU-redogörelse om att man i lagstiftningsarbetet för att bekämpa klimatförändringen ska sträva efter kostnadseffektivitet, förutsägbarhet och långsiktighet samt skapandet av en gynnsam investeringsmiljö på ett hållbart sätt. Lagstiftningen ska vara teknikneutral, dvs. sporra till och möjliggöra teknisk utveckling och innovationer, inte bara basera sig på redan existerande lösningar. EU:s klimatmål, miljömål och mål för hållbar utveckling ska förverkligas genomgående i unionens verksamhet. 

(11)Utskottet betonar att åtgärderna för att minska utsläppen ska vara teknikneutrala, kostnadseffektiva och beakta också konsekvenserna för konkurrenskraften. Utöver eventuella ekonomiska styrmedel kan det behövas incitament, såsom stöd för koldioxidsnåla investeringar. 

(12)Utvecklingen av produktionen och distributionen av förnybara bränslen och el och dess roll i att ersätta fossila bränslen bör bedömas ur många synvinklar i EU. De förnybara drivkrafternas roll i trafiken bör genomgående förtydligas i syfte att trygga utsläppsminskningarna inom godstrafiken på vägarna. Elektrifieringen av vägtrafiken framskrider i fråga om personbilstrafiken, men i godstrafiken på vägarna liksom i flyg- och sjötrafiken kommer flytande bränslen att användas under de närmaste årtiondena. 

(13)Som det konstateras i redogörelsen kan väte ha en nyckelroll i framtiden, till exempel när det gäller att minska utsläppen från industriprocesser och trafik. Utskottet håller med det som sägs i redogörelsen om att EU bör främja utvecklingen av sådan teknik som gör det möjligt att ersätta fossila bränslen och produkter med väte som producerats från ren el eller med syntetiska bränslen (s.k. Power to-X). 

(14)Utskottet anser det vara viktigt att de förnybara drivkrafternas roll i åtgärderna för att minska utsläppen från trafiken förtydligas på EU-nivå och att det för den gemensamma marknaden skapas klara marknadsutsikter för producenterna av dessa drivkrafter. 

Styrmekanismer

(15)Under utfrågningen ansåg en del av de sakkunniga att det inte bör införas överlappande styrmekanismer inom sjötrafiken eller lufttrafiken. Vid EU-behandlingen bör man granska hur utsläppshandeln inom sjötrafiken eller lufttrafiken fungerar med den nya eventuella distributionsskyldigheten (FuelEUMaritime och FuelEUAvitation-initiativen). Nationella lösningar bör undvikas, eftersom den utsläppsminskning som uppnås är liten och de negativa effekterna på vår konkurrenskraft kan bli stora. 

(16)I redogörelsen lyfts utsläppshandeln fram som ett effektivt instrument och det viktigaste instrumentet när det gäller att främja olika lösningar. Systemet har också i praktiken visat sig vara ett fungerande instrument för att minska utsläppen, men när det används bör man enligt de sakkunniga fästa vikt vid dess konsekvenser för de sektorer som deltar i den globala konkurrensen. 

(17)Inom EU bereds en utvidgning av utsläppshandeln till att omfatta trafik och transporter. Utskottet konstaterar att kommunikationsministeriet i sitt utkast till färdplan för fossilfria transporter samtidigt föreslår att Finland ska bereda en nationell handel med utsläppsrätter för fossila bränslen. De sakkunniga var bekymrade över handeln med utsläppsrätter inom sjöfarten, som kommissionen kommer att lägga fram ett förslag om. De sakkunniga påpekade att man när utsläppen minskas noga bör se till att minskningarna är kostnadseffektiva inom olika sektorer. 

(18)Utifrån inkommen utredning ställer sig inte heller utskottet i detta nu bakom förslaget om att vägtrafiken ska omfattas av den allmänna utsläppshandeln, eftersom detta sannolikt inte skulle leda till de utsläppsminskningar som behövs i vägtrafiken och på kort sikt skulle kunna störa utsläppshandelns funktion. Om handel med utsläppsrätter för vägtrafiken infördes, skulle det behöva skapas ett separat system riktat till bränsleproducenter eller bränsledistributörer. 

Lufttrafik

(19)De sakkunniga ansåg att det är viktigt att Finland stöder en EU-politik som säkerställer att lufttrafiken använder en rättvis andel av produktionen av förnybara flytande bränslen. Finland bör dessutom prioritera de skyldigheter på gemenskapsnivå som gäller användningen av förnybara flygbränslen (ReFuelEU Aviation-projektet) i stället för nationella förpliktelser. 

(20)Handeln med utsläppsrätter inom lufttrafiken är i princip ett välfungerande system för att minska utsläppen från sektorn. Eftersom den bara gäller flygningar inom EU kommer den dock att leda till en sämre konkurrenssituation för de flygbolag som erbjuder flygresor från Europa med byte inom Europa, eftersom kostnaderna ökar. Det gäller uttryckligen de resor mellan Europa och Asien som görs via Helsingfors-Vanda flygplats. Sakkunniga har konstaterat att när kostnadseffekterna av utsläppshandeln ökar för flygbolagen, är det svårt att finjustera systemet så att det inte försämrar konkurrenskraften för resor från Europa till Asien eller Nordamerika via Finland där flygplansbyte ingår. Det finns redan ett globalt avtal om systemet CORSIA som förhandlats fram genom ICAO. 

(21)I förhållandena till stora tredjeländer måste man beakta möjligheten av protektionism vid ordnandet av flygförbindelser och tillgången till de tillstånd som krävs. Utskottet anser att Finland i sin EU-politik starkt bör sträva efter att gemenskapens beslut inte äventyrar de europeiska flygbolagens verksamhetsförutsättningar i förhållande till tredjeländer. Finland bör för sin del i sin EU-politik bidra till att den reglering som publiceras i Europa är på rätt nivå men tillräcklig, så att man kan undvika onödig administrativ och ekonomisk börda för lufttrafiksektorn. 

Konkurrenskraft

(22)Under utfrågningen understödde de sakkunniga i enlighet med redogörelsen att unionens strategiska oberoende ska grunda sig på en utveckling av EU:s egna starka sidor och på rättvis konkurrens. För att öka legitimiteten av unionens åtgärder och det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsstaterna ska åtgärderna för att bekämpa korruption, kringgående av skatt och grå ekonomi fortsätta målmedvetet. Utskottet betonar att EU behöver en strategi mot korruption och att EU bör vara en aktiv aktör i det internationella arbetet mot korruption. 

(23)Dessutom måste man hitta en balans mellan globalt samarbete och självförsörjning samt mellan marknadsmässighet och de kraftigare åtgärderna inom den offentliga sektorn. Konkurrenskraften bör beaktas också i de åtgärder som vidtas för att uppnå miljömålen.