Motivering

Av de orsaker som nämns i propositionen och på grundval av erhållen utredning finner utskottet förslaget nödvändigt och lämpligt. Utskottet tillstyrker lagförslaget med följande anmärkningar.

På senare år har riksdagen flera gånger krävt åtgärder från regeringens sida för att undanröja underskottet i universitetens basresurser. Förra hösten behandlade riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av 3 § lagen om utveckling av högskoleväsendet (RP 113/2000 rd). När kulturutskottet föreslog att propositionen skulle godkännas ändrade det samtidigt bestämmelsen om tilläggsanslagen för universiteten på ett avgörande sätt. Om kulturutskottets ståndpunkt hade godkänts skulle universitetens anslag för omkostnader ha stigit med 978 miljoner mark 2002 jämfört med anslaget för 2000. Efter första behandlingen av förslaget i plenum återtog regeringen propositionen. Utskottet påpekar att regeringen i den föreliggande propositionen inte alls nämner propositionen från förra hösten och behandlingen av den.

Den föreliggande propositionen ger universiteten en avgjort bättre anslagsutveckling än den finansiella modell som regeringen lade fram förra hösten. Mellan 2002 och 2005 ökar universitetens omkostnadsanslag med ett belopp som motsvarar den generella löneutvecklingen. Dessutom höjs anslaget 2002 med minst 40 miljoner euro, 2003 med minst 30 miljoner euro och 2004 med minst 20 miljoner euro. Detta är enligt utskottet positivt även om ökningen inte räcker till för att helt och hållet kompensera eftersläpningen i universitetens omkostnadsanslag.

Staten skall se till att basfinansieringen tryggar universitetens möjligheter att sköta sitt grundläggande åtagande, att främja fri forskning och vetenskaplig och konstnärlig bildning samt att ansvara för den högsta utbildningen. I det tidigare betänkandet (KuUB 13/2000 rd — RP 113/2000 rd) från den 23 november 2000 gick utskottet närmare in på universitetens problem med basfinansieringen. Utskottet omfattar också ståndpunkterna i motiveringen till utlåtandet från finansutskottet.

Utskottet påpekar vidare att universiteten belastas av en rad problem i sin verksamhet. Bland dessa märks missförhållandena i resultatstyrningen, frågor kring universitetens autonomi, de långa studietiderna och nivån på de studiesociala förmånerna. Fristående lösningar är nödvändigtvis inte den bästa vägen att förbättra läget för universiteten, eftersom fristående lösningar ofta leder till nya problem.

Det är positivt att det nya förslaget till finansiering ger universiteten ett bättre slutresultat än propositionen från i fjol, både när det gäller anslagen och i det hänseendet att den nära kopplingen till antalet examina inte längre finns med. Redan i det tidigare betänkandet ansåg utskottet det viktigt att finansieringen av universiteten omstruktureras så att hela deras arbetsfält bättre kan beaktas i finansieringsavgörandena. Utskottet ansåg vidare att resultatstyrningen med det snaraste måste ses över så att de kvalitativa kriterierna för både undervisning och forskning men också det kulturella åtagandet ges större tyngd i systemet. Formuleringen i den nya propositionen ger större rum för förbättringar i systemet. Nu kan universitetens verksamhet beaktas i ett större perspektiv utan att bara antalet examina är utslagsgivande.

Utskottet hänvisar till det som finansutskottet säger i sitt utlåtande om kostnaderna för universitetens lokaler. De höga lokalkostnaderna tär på resurserna vid många universitet. Enligt vad utskottet har erfarit går drygt 30 procent av hela budgeten till kostnader för lokaler vid en del universitet. Universiteten i områden med kraftig tillväxt behöver nya och moderna lokaler. Också avkastningsmålet för Senat-fastigheter har orimliga konsekvenser i fråga om vissa universitet, påpekar utskottet. Lokalkostnaderna skjuter i höjden och universiteten måste ta från andra omkostnadsanslag för att klara av utgifterna. Detta i sin tur försvårar möjligheterna att bedriva undervisning och forskning.

I sitt utlåtande framhåller finansutskottet att kulturutskottet bör överväga en sådan ändring av propositionen att också förändringar i hyreskostnaderna beaktas vid den årliga justeringen av anslaget. Kulturutskottet har utrett frågan och kommit fram till att det inte är helt okomplicerat att i samband med anslagsbesluten väga in universitetens hyror med stöd av en bestämmelse som fogas till lagen. Därför avstår utskottet från att föreslå en sådan bestämmelse i detta läge. Men utskottet förutsätter att kriterierna för lokalkostnader och möjligheterna att beakta dem i anslagen till universiteten utreds så snart som möjligt. Det är viktigt att utredningen görs i samarbete med de berörda parterna. Åtminstone undervisningsministeriet, finansministeriet, universiteten och Senat-fastigheter måste vara företrädda i gruppen. Utskottet föreslår därför ett uttalande om detta. (Utskottets förslag till uttalande).