Allmän motivering

Av de orsaker som framgår av motiveringen till propositionen och på grundval av erhållen utredning finner utskottet förslaget nödvändigt och lämpligt. Propositionen syftar till att stärka utvärderingens betydelse i utvecklingen av utbildningen, göra den nationella utvärderingen av utbildningen mer oavhängig och främja samarbetet och informationsförmedlingen mellan de instanser och intressegrupper som är engagerade i utvärderingen. Utskottet tillstyrker lagförslagen med följande anmärkningar och ändringsförslag.

När de nya skollagarna kom till blev utvärderingen ett viktigt instrument i framför allt arbetet med att utveckla utbildningen och följa upp målen med undervisningen. Samtidigt som regelverken för hur utbildningen skall ordnas luckrades upp och den som ordnar utbildningen fick bättre möjligheter att satsa på relevanta lösningar, var det viktigt att ordna med en välfungerande utvärdering. Utvärderingen är kanske det område som det har ställts de högsta förväntningarna på när lagstiftningsreformen har verkställts. Lagstiftningen och utvärderingen medverkar till att utbildningen kontinuerligt utvecklas och allt bättre främjar lärande samtidigt som de stödjer de nationella målen för lärande och undervisning. Utvärdering är ett viktigt verktyg när det gäller att garantera hög kvalitet på utbildningen och säkerställa rikstäckande kommensurabilitet. Utvärderingen är därför också förknippad med en viktig samhällelig mission att främja jämlika villkor i vårt finländska utbildningssystem.

Utvärderingen skall vara regelbunden, diversifierad och heltäckande i relation till målen. Dessutom skall utvärderingen av utbildningen leva upp till principerna för rättvisa, neutralitet och ekonomisk effektivitet. För att styrningen av utbildningen skall fungera är det mycket viktigt att det finns tillförlitlig information om resultaten. Tillförlitliga uppgifter om resultaten behövs för de studerande, vårdnadshavarna, utbildningsanordnarna och staten. Sett ur detta perspektiv är vårt nationella utvärderingssystem i en internationell jämförelse mycket effektivt både när det gäller ekonomiska och personella resurser.

Redan tidigare har utskottet i olika sammanhang (KuUB 3/1998 rd, KuUB 6/2002 rd och KuUU 5/2001 rd) understrukit vikten av att utvärderingen i första hand gäller utbildningsanordnarna och inskärpt vikten av att de utvecklar sin utbildning i överensstämmelse med de generella principerna i lagstiftningen. Det främsta syftet med utbildningen bör vara att stödja kommunernas undervisningsarbete, undervisningen på olika nivåer och arbetet med att utveckla lärandestrategier.

Organiseringen av utvärderingsverksamheten

När de nya skollagarna stiftades förutsatte riksdagen att utvärderingsverksamheten är tillräckligt självständig i relation till den övriga organisationen inom utbildningsförvaltningen. Den modell som regeringen föreslår ligger i linje med målet att genomförandeorganisationen måste vara självständig och oberoende av utbildningsförvaltningen och den normala utvecklingsverksamheten för utbildningen för att vara trovärdig.

Utskottet anser det nödvändigt att utvärderingsverksamheten täcker hela lärandemiljön. Då måste utvärderingen dels undersöka hur lärandemålen uppfylls inom utbildningen, dels ta reda på hur skolorna hanterar sitt pedagogiska och kulturella uppdrag, hur utbildningsanordnarna uppfyller sina skyldigheter, hur det står till med den fysiska miljön i skolan och hur det är ställt med utbildningspersonalen och läroanstalternas verksamhet.

Effektivare utvärdering.

Utskottet påpekar att utvärderingsverksamheten behöver bli effektivare. Enligt vad utskottet har erfarit har utvärderingsarbetet haft mycket små effekter i kommunerna och skolorna. Det har visserligen gjorts en hel del rikstäckande utvärderingar, men det har inte följts upp hur utvärderingarna påverkar den utvärderade verksamheten och utvecklingen av utbildningen. Samtidigt som verksamheter utvärderas är det viktigt att säkerställa att resultaten utnyttjas på bästa sätt. Det är angeläget att både följa upp och analysera vilka åtgärder som vidtas på grundval av utvärderingsresultaten och vilka effekter de har i kommunerna och skolorna. Utskottet har uppmärksamgjorts på att det behövs en regional stöd- och uppföljningsmekanism för utvärderingsverksamheten. Utskottet ställer sig bakom förslaget. Undervisningsministeriet bör noga överväga vilka modeller som är verkningsfullast, effektivast och flexiblast för verksamheten på det regionala planet. Till exempel expertisen vid länsstyrelserna kan konsulteras för arbetet, påpekar utskottet. Vidare föreslår utskottet ett uttalande om nödvändigheten att inrätta en stöd- och uppföljningsmekanism (Utskottets förslag till uttalande 1).

Utvärderingen av verksamheten på svenska.

Utskottet har fått en utredning från Jyväskylä universitet med förslag till hur utvärderingen av verksamheten på svenska skall säkerställas i det nya läget. Enligt uppgifterna har Jyväskylä universitet bland annat stärkt sin expertis på svensk utbildning och intensifierat samarbetet med Åbo Akademis enhet i Vasa. Dessutom samarbetar universitetet aktivt med nordiska och inte minst svenska forskare. Också annan expertis än den på svenska kan självfallet utnyttjas för den svenskspråkiga utvärderingsverksamheten.

Utskottet anser att utvärderingsrådet måste ha tillgång till expertis på den svenska utbildningen i vårt land. Detta kan göras bland annat genom att rådet och dess sekretariat får tillräckligt många personer som är experter på de svenska utbildningsfrågorna. För att utvärderingen av den svenska verksamheten skall kunna genomföras på bästa sätt måste rådet ha goda kontakter med de svenska utbildningsaktörerna.

Utskottet föreslår ett uttalande om den svenska utvärderingsverksamheten (Utskottets förslag till uttalande 2).

Utkasten till förordningar

Utvärderingsrådets sammansättning.

I propositionen framhåller regeringen att utvärderingsrådet bör ha en organisation bestående av representanter för anordnarna av respektive utbildning, läroanstalterna, utbildningsförvaltningen, lärar- och studentorganisationer samt arbetslivsaktörer samt andra intressegrupper. Utskottet har haft tillgång till ett utkast till förordning och har noterat att kraven på sammansättningen har beaktats i 2 § 2 mom. Utskottet vill dock lyfta fram 2 § 1 mom. i utkastet. Där förutsätts att medlemmarna i utvärderingsrådet är förtrogna med utvärdering och utbildningsforskning. Utskottet menar att formuleringen i 1 mom. kan leda till att rådet får en alltför snäv expertis och att potentiella experter inte kan komma i fråga. Det är viktigt att rådet har kompetens på skolarbete och undervisningsutveckling.

Utbildningsstyrelsens engagemang i utvärderingsverksamheten.

Enligt motiveringen till propositionen är det tänkt att utbildningsstyrelsen skall ingå i ett utvärderingsnätverk med uppgift att ta fram information om utvärdering av inlärningsresultat. Detta är befogat med tanke på att en av utbildningsstyrelsens viktigaste uppgifter är att utarbeta och besluta om läroplaner och examenskriterier. Detta arbete bygger i sin tur i stor utsträckning på utvärdering av inlärningsresultaten. Å andra sidan har utvärderingen av inlärningsresultat nära kopplingar till testteorier och metoder inom utvärderingsforskningen. Mot bakgrund av detta är det inte befogat att uteslutande koncentrera utvärderingen till en förvaltningsmiljö, utan den bör ingå som ett led i forskarsamhället. Däremot ingår det i utbildningsstyrelsens kärnkompetens att utvärdera processerna kring inlärningsresultat. Utskottet understryker ytterligare att det är utbildningsstyrelsen som tar fram information om utvärdering av inlärningsresultat.

Enligt utskottet är det extra viktigt att utvärderingsverksamheten har kvar en tydlig förankring i utbildningsförvaltningen och utvecklingsverksamheten. Enligt propositionen skall utbildningsstyrelsen följa upp och utveckla utbildningen inom sitt ansvarsområde och omsätta resultaten av utvärderingsverksamheten i praktiken i samråd med undervisningsministeriet. Utbildningsstyrelsen skall ingå i utvärderingsnätverket och där ha till uppgift att ta fram information om utvärderingen av inlärningsresultat. Vidare understryker utskottet att utbildningsstyrelsen har en viktig roll i utvärderingen av inlärningsresultaten i relation till läroplanerna och examenskriterierna. Därför är det viktigt att bestämmelser om detta ingår i förordningen om utbildningsstyrelsen.

Utvärderingen på det lokala planet.

Sommaren 2000 gjorde utbildningsstyrelsen en utredning av utvärderingen på det lokala planet. I rapporten sägs det att bara de största utbildningsanordnarna har en metodisk utvärderingsverksamhet som grundar sig på den utvärderingsmekanism som den nuvarande förvaltningsmodellen kräver. Fortfarande finns det många kommuner som först nu håller på att komma i gång med utvärderingen. En viktig orsak till detta är att det på det lokala planet inte alltid finns en skoldirektör och att rektorerna och lärarna har få möjligheter att delta i utvärderingsutbildning.

Dessutom är expertisen inom området ojämnt fördelad över landet. Detta kan bli ett problem för utvecklingsarbetet på det lokala planet och skapa större regional ojämlikhet. Det är inte oproblematiskt att en och samma person måste ha hand om mycket olikartade administrativa och pedagogiska uppgifter. I det läget är det lätt hänt att de lokala utbildningstjänsterna inte ses över och får utvecklas på bästa möjliga sätt.

Ett annat problem är att en rad olika myndigheter samlar in sifferuppgifter. Detta kan leda till överlappningar. Dessutom har skolorna en massa onödigt arbete med uppgifterna. Det är viktigt att uppgifterna samlas in utan att överlappningar uppstår. Vidare bör det noteras att enkäterna skall vara utformade så att de svarande inte blir trötta och utleda på att svara på enkäter. Det kan leda till otillförlitliga resultat. Vidare påpekar utskottet att det inte räcker med skriftliga uppgifter och enstaka indikatorer för att få en samlad bild av skolan och skolförvaltningen i kommunerna. Det behövs också diskussioner mellan utvärderaren och den som utvärderas samt observationer av undervisningsverksamheten för att frågorna skall kunna utredas och utvärderingen utfalla väl.

En risk är att kommunerna, skolorna och lärarna inte engagerar sig genuint i utvärderingen och utvecklingen av verksamheten. Då kan utvärderingen inte bli ett naturligt inslag i skolarbetet. Därför anser utskottet det nödvändigt att det genom förordning av statsrådet bland annat föreskrivs om målen och principerna för extern utvärdering och lokal utvärdering. Detta är viktigt med tanke på framför allt möjligheterna att utveckla utvärderingen på det lokala planet.

Om utvärderingssystemet skall fungera väl krävs det att förvaltningen har tillgång till expertis på området. De lokala utbildningsanordnarna måste ha en stark expertchef som är kapabel att analysera och se utbildningsbehoven och leda en rationell verksamhet vid skolorna. Utvärderingen måste bli en integrerad del i undervisningen och lärandeprocessen. De ansvariga skall vara kompetenta att leda arbetet med att samla in information för utvärderingen i varje kommun och kunna tolka den information som tas fram nationellt. Skolföreståndarna eller rektorerna måste också kunna hävda sig i konkurrensen med de övriga kommunala förvaltningarna och tala för utbildningsförvaltningen för att den skall få adekvata resurser. Annars är det risk för att utbildningsanordnarna arbetar på mycket olika villkor, men också att det internt uppstår stora skillnader mellan förvaltningarna i kommunerna eller städerna. I den rådande decentraliserade skolpolitiken spelar en framstående kompetens inom utbildning och lärande en allt större roll för utvärderingen och utvecklingen av utbildningen på det lokala planet.

Utskottet understryker att utvärderingsverksamheten måste omstruktureras i riktning mot att skolorna kan få information och bedömningar av undervisningen och inlärningsresultaten samt jämförelser med resultatutvecklingen i andra skolor.