Motivering

Utskottet konstaterar att i statsrådets plan för de offentliga finanserna 2015—2018 och det rambeslut för statsfinanserna som ingår i den fattades beslut om en halvering av indexhöjningen av finansieringen av universitetens och yrkeshögskolornas verksamhet 2015. Vardera högskolesektorn kompenseras för effekten av halveringen genom ett anslagstillägg av engångsnatur 2015. Den ändring som föreslås i propositionen hänför sig till balanseringen av statsfinanserna och till försöket att hitta utgiftsbesparingar i en statsfinansiellt mycket svår situation.

Sammantaget anser utskottet propositionen vara behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslagen utan ändringar.

I den universitetslag som trädde i kraft 2010 infördes ett så kallat universitetsindex för att säkerställa att universitetens resurser inte skulle börja släpa efter den allmänna kostnadsnivån. I den nya yrkeshögskolelagen som trädde i kraft i början av 2015 finns en motsvarande bestämmelse om indexjustering som gäller yrkeshögskolor.

Utskottet finner det synnerligen viktigt att de båda högskolesektorerna kompenseras för halveringen av indexjusteringen genom ett anslagstillägg av engångsnatur 2015. Därmed kommer indexhalveringen att synas i den statliga finansieringen först från och med 2016. Propositionen innebär även att skillnaden mellan den uppskattade och faktiska kostnadsnivån för universiteten och yrkeshögskolorna 2015 beaktas endast till 50 procent i den faktiska förändringen av indexet. Propositionen innehåller ingen närmare analys av indexsänkningens kumulativa effekt från 2016 i form av besparing för staten eller minskad finansiering för högskolorna.

Den halvering av indexförhöjningen som föreslås uppskattas inte äventyra det långsiktiga utvecklandet av universitetens och yrkeshögskolornas verksamhet, sägs det i propositionen. En sänkning av kostnaderna för verksamheten på det sätt som föreslås i propositionen kräver dock en strategiskt korrekt strukturell utveckling och effektivisering av verksamheten från och med 2016.

Kulturutskottet finner det mycket beklagligt att det i den nuvarande ekonomiska situationen inte genom det lagfästa universitetsindexet och yrkeshögskoleindexet går att kompensera högskolorna för de årliga stegringarna i kostnadsnivån och trygga finansieringen av de grundläggande funktionerna, vilket var den ursprungliga avsikten med indexet. Utskottet fastslår att universitetsindexet hittills har tillämpats fyra gånger under perioden 2011—2014. Av propositionsmotiven framgår det att indexförhöjningen halverades för 2012 och slopades helt för 2013. För 2014 gjordes indexjusteringen till fullt belopp. Men det underskott som indexsänkningen 2012 och 2013 resulterade i har inte kompenserats på något sätt.

Enligt expertisens uppskattning har finansieringen till yrkeshögskolorna under regeringsperioden 2010—2014 skurits ner med ca 20 procent (ca 170 miljoner euro) genom minskat antal nybörjarplatser och nedskurna priser per enhet samt genom att indexförhöjningar lagts på is. I synnerhet har de beslut som fattades 2012 inneburit att inga förändringar på grund av stegrad kostnadsnivå 2013 och 2014 har gjorts i priserna per enhet och de kumulativa effekterna av indexnedskärningarna är därmed ungefär 40 miljoner euro för yrkeshögskolornas vidkommande. Motsvarande konsekvenser för universiteten av indexnedskärningar och oförändrade priser per enhet uppgår till ca 172 miljoner euro. Det har även gjorts andra nedskärningar.

Dagens lågkonjunktur och strukturförändring accentuerar ytterligare behovet av att det allmänna satsar på forskning, utveckling och innovationer, menar utskottet. De ständiga besparingarna gör att man i allt högre grad blir tvungen att fokusera på betydande funktionella och strukturella reformer inom högskolesektorn. Det har kommit till utskottets kännedom att man redan nu har dragit ner på personalen dels som en sparåtgärd, dels till följd av sådan strukturell förnyelse som universitetsreformen möjliggjorde. Utskottet framhåller att långsiktig basforskning, tillämpad forskning och utbildning på hög nivå har ett starkt samband. De delvis kumulerade sparåtgärder som under regeringsperioden har riktats mot högskolorna och forskningsfinansieringen rimmar illa med de nationellt livsviktiga kompetensmål som vi har ställt för den högsta utbildningen. För att stärka samhällsekonomin krävs det oundgängligen att vi lyckas skapa en hållbar kompetens- och informationsbas för en ny ekonomi.