Allmän motivering
Med hänvisning till propositionen och annan utredning
anser utskottet att propositionen är synnerligen viktig
för att trygga rätten till god och högkvalitativ
service samt en trygg studiemiljö vid läroanstalter
särskilt för minderåriga och klienter
som befinner sig i en sårbar position
Utskottet menar att lagstiftningen behövs eftersom
det trots intagningsprocessen till utbildning och lämplighetstester
i samband med den kan väljas studerande som på grund
av sin attityd, sitt uppträdande eller omständigheter
som hänger samman med en sjukdom kan orsaka allvarlig fara
för andra. Bestämmelserna om indragning av studierätten
kan bli tillämpliga om en studerande upprepade gånger
uppträder så att han eller hon kan orsaka allvarlig
fara för andras, eller i vissa fall sitt eget, liv, hälsa
eller säkerhet. Enligt utredning till utskottet är
det då i allmänhet fråga om att en studerande
förlorar greppet om sin livssituation på grund
av drogmissbruk eller psykisk sjukdom, vilket uppenbarar sig i samband
med praktik i social- och hälsovårdsbranschen
eller i arbetsuppgifter. Den studerande kan visa sig vara opålitlig,
benägen att stjäla mediciner, använda
droger under arbetstid eller uppträda hotfullt eller våldsamt. Alla
dessa varianter äventyrar såväl klienternas som
personalens hälsa. Propositionen ökar utbildningsanordnarens
möjligheter att ingripa. Lärarna på hälsovårdsområdet
har fört fram moraliska aspekter på att inte kunna
ingripa i en situation där exempelvis en ung person med
tydliga tecken på läkemedels- och drogmissbruk
enligt sin personliga studieplan borde praktisera på en
avdelning för äldrevård och där
bland annat ha hand om läkemedelsvård.
Utskottet understryker att det genom förordning noggrant
ska preciseras inom vilka utbildningar bestämmelserna om
indragning av studierätten kan tillämpas.
Primära och preventiva åtgärder.
Kulturutskottet framhåller att det är fråga
om lagstiftning som när det gäller möjligheterna
att dra in studierätten sannolikt kommer att tillämpas
bara i ett fåtal och endast mycket allvarliga fall när
primära och preventiva åtgärder inte
räcker till. Propositionen innehåller dessutom
avgränsningar och berör endast några
få utbildningar. Innan lagstiftningen tillämpas
ska man tillsammans med den studerande, gärna multiprofessionellt, dryfta
hur den studerande skulle kunna hjälpas. Det måste
också övervägas om den studerande kunde
ha någon nytta av hälsovårdens service och
i förekommande fall anvisa honom eller henne sådan.
Utskottet har i många sammanhang lyft fram de preventiva åtgärderna
som ett sätt att undvika att problemen växer.
Det måste tillfullgod studiehandledning, tillgänglig
studerandevård och andra stödåtgärder
samt en bättre hälsovård med ökade
resurser för de studerande, menar utskottet. Utskottet
föreslår ett uttalande om saken (Utskottets
förslag till uttalande 1).
Utskottet betonar att när en studerande får problem
ska man i första hand anvisa denne vård och hjälp
genom stödåtgärder. Förfarandet
kunde motsvara det som den arbetande befolkningen har tillgång
till, dvs. vid missbruksproblem ska sen studerande i första
hand anvisas vård eller styras in på arbete eller
studier som är lämpligare för honom eller
henne.
I den ändring av ungdomslagen som trädde i kraft
i början av detta år ålades kommunerna
en skyldighet till mångprofessionellt myndighetssamarbete,
dvs. att erbjuda väglednings- och rådgivningstjänster.
Nätverket ska bl.a. främja samordningen och effekten
av tjänster som erbjuds unga och aktivare anvisa unga personer dessa
tjänster samt visa på möjligheten att övergå från
en form av service till en annan. I arbetet deltar företrädare
för undervisningsväsendet, social- och hälsovårdssektorn,
ungdomsväsendet samt arbets- och polisförvaltningen,
dvs. de områden som är centrala för unga
personer. Nätverket platsar bra för att enligt
sitt uppdrag hjälpa i synnerhet unga personer att hitta
rätt bland serviceformerna. Åtgärderna
stöder tidigt ingripande och möjligheterna till
nyinriktning samtidigt som de motverkar den risk för utanförskap
som en eventuell indragning av studierätten skulle kunna
medföra. Nätverket kan likaså ge råd
om åtgärder och servicekomplex som kan tillgripas för återställande
av studierätten när sakkunnigutlåtanden
krävs.
Satsningar på urvalsprocessen.
Det är viktigt att förbättra urvalsprocessen
och lämplighetstesterna i samband med den, menar utskottet.
Utifrån expertutfrågningen måste det ändå konstateras
att testerna inte uppdagar alla faktorer som leder till olämplighet
för vissa branscher och de förhindrar inte heller
att problem uppkommer under studietiden. Det vore ändå viktigt
att kartlägga i vilka branscher bedömning av lämplighet är
särskilt viktigt. Genom en tidig kartläggning
i samband med urvalsprocessen kunde det vara möjligt att
hänvisa icke-lämpliga sökande till en
mera passande yrkesbana och därigenom spara mänskliga
resurser.
Beslut om att dra in eller återställa studierätten.
. Enligt propositionen är det utbildningsanordnarna
och universiteten som har rätt att fatta beslut om antagning
som studerande och om att indra eller återställa
studierätten. Den föreslagna lagstftningen kommer
att tillämpas bara i sällsynta fall. Utskottet
ser det som viktigt att garantera de studerandes rättssäkerhet
och en möjligast samordnad tillämpning av bestämmelserna.
Utskottet föreslår att utbildningsanordnarna, yrkeshögskolorna
och universiteten fattar besluten om att indra eller återställa
studierätten, men att den första besvärsinstansen
ska vara en landsomfattande rättsskyddsnämnd för
studerande. En lag bör stiftas om en rättskyddsnämnd
för studerande. Den viktigaste ändringen jämfört med
propositionen är att besvär gällande
indragning eller återställande av studierätten
behandlas i en enda besvärsinstans som inrättas
uttryckligen för detta ändamål och som
består av sakkunniga. Avsikten är att garantera
de studerandes rättsskydd och skapa en enhetlig praxis
i beslut om indragning eller återställande av
studierätten samt att såväl yrkesutbildningen
som hela utbildningen på högsta nivå inbegrips.
Man kan även anta att utbildningsanordnarna och högskolorna
sköter den preventiva studiehandledningen och anvisandet
till hälsovård för studerande bättre
om de också ansvarar för besluten om indragning
och återställande av studierätten. Det här
alternativ främjar också målet att även
andra uppdrag i anslutning till de studerandes rättstrygghet
(besvärsnämnden för studiestöd
och regionalförvaltningsverkens uppgifter på detta område)
senare kunde koncentreras till en och samma myndighet.
Det är en nödvändighet att regeringen
följer hur lagstiftningen fungerar och vilka effekter den
får. Det är i synnerhet viktigt att se om man genom
den nya rättsskyddsnämnden kan åstadkomma
en enhetlig praxis vid lagtillämpningen i läroanstalterna
och högskolorna så att studerandena bemöts
jämlikt. Dessutom måste de studerande informeras
om den nya rättskyddsnämnden. Utskottet föreslår
ett uttalande om saken (Utskottets förslag till uttalande
2).
Detaljmotivering
Lagförslag 1
27 a §. Hinder för antagning som studerande.
Enligt propositionsmotiven handlar bestämmelsen om
att en omständighet i anslutning till hälsotillståndet
eller funktionsförmågan inte utgör ett
hinder för antagning som studerande, om hindret kan undanröjas
med rimliga åtgärder. Studierätten kan
indras endast ifall en omständighet i anslutning till hälsotillståndet
objektivt sett hindrar studierna och kunde äventyra andra
personers säkerhet. Hindren för antagning som
studerande gäller enligt propositionen endast vissa, på förordningsnivå noggrant
angivna utbildningar där skyddet av andra personers hälsa
och säkerhet accentueras. Grundlagsutskottet säger
i sitt utlåtande att detta är i och för
sig omständigheter som kan motivera särbehandling
och är godtagbara med avseende på diskrimineringsförbudet
i grundlagen. Grundlagsutskottet anser det vara klart att hälsotillstånd
och funktionsnedsättning i vissa fall kan utgöra
praktiska hinder för studier. Proportionalitetskravet innebär emellertid
att bestämmelserna om hinder för antagning som
studerande av dessa orsaker måste vara sådana
att de inte i onödan begränsar funktionsnedsatta
personers möjligheter till utbildning. Grundlagsutskottet
har fäst avseende vid att hindren för antagning
i 27 a § inte kopplas till säkerhetskrav som gäller
studierna, utan bestämmelsen ser ut att kunna tillämpas
på alla yrkesutbildningar. I detta avseende måste
bestämmelsen kompletteras exempelvis med angivande av krav
på säkerhet vid studierna såsom i 20
a § 1 mom. i lagförslag 3 och 37 a § 1
mom. i lagförslag 4. Detta ligger också i linje
med propositionsmotiven.
Kulturutskottet föreslår att 1 mom. ändras
så att det svarar mot bestämmelsens syfte. Det
primära är att en omständighet i anslutning
till hälsotillståndet eller funktionsförmågan
inte utgör ett hinder för antagning som studerande,
om hindret kan undanröjas med rimliga åtgärder.
Studierätten kan indras endast ifall en omständighet i
anslutning till hälsotillståndet objektivt sett hindrar
studierna och kunde äventyra andra personers säkerhet.
På grund av ändringen måste också paragrafrubriken ändras.
Med hänvisning till grundlagsutskottets utlåtande
konstaterar kulturutskottet att det inte nödvändigtvis
innebär att en person inte lämpar sig för
studier på ett visst område trots att dennes hälsotillstånd
eller funktionsnedsättning i och för sig kan förhindra
deltagande i exempelvis vissa praktiska uppgifter inom utbildningen.
Detta bör beaktas också vid tolkningen och tilllämpningen
av bestämmelserna om hinder för antagning som
studerande.
32 §. Indragning av studierätt.
Grundlagsutskottet säger att i synnerhet de tungt vägande
argumenten som gäller skydd av minderåriga talar för
relativt långtgående inskränkningar i
studierätten. Samtidigt måste bedömningen
av om bestämmelserna är väl avvägda
ske med beaktande av att indragning av studierätten innebär
ett kraftigt ingrepp i den studerandes rättigheter. Därför är
det viktigt att indragningen av studierätten kopplas till
sådant som redan skett och till att andra människors
hälsa och säkerhet äventyras allvarligt
eller att det sker upprepade gånger. När det gäller
frågan om bestämmelserna är proportionerliga
har grundlagsutskottet noterat att de förordningsutkast
som bifogats propositionen innehåller sådana examensbenämningar
där en indragning av studierätten ser ut att inte
längre ligga i linje med målen att trygga minderårigas säkerhet,
patient- och kundsäkerhet eller trafiksäkerhet.
Till dessa examina hör åtminstone yrkeshögskolornas
kulturexamina och universitetens teologiexamina. Undervisnings-
och kulturministeriet har tillställt kulturutskottet nya
utkast till preciserade förordningar som beaktar grundlagsutskottets
utlåtande.
Grundlagsutskottet framhåller vidare att det bara i
undantagsfall ska vara möjligt dra in någons studierätt
på grund av funktionsnedsättning i de fall som
avses i 32 § 1 mom. 2 punkten i lagförslag 1.
Dessa punkter bör enligt utskottet kompletteras med ett
uppenbarlighetskriterium eller något annat kriterium som
höjer tröskeln för att studierätt
ska dras in. Kulturutskottet har kompletterat 1 mom. 2 punkten
med ett sådant kriterium. Utskottet har likaså preciserat
bestämmelsen i 3 punkten om att skyldigheten att lämna
information gäller hela ansökningsprocessen.
32 b §. Återställande av studierätt.
Utskottet har kompletterat paragrafen med ett nytt 2 mom. som
ger Tillstånds- och tillsynsverket för social-
och hälsovården rätt till behövliga
uppgifter om beslut att återställa studierätten
och grunderna för beslutet, så att verket kan
sköta sina föreskrivna uppgifter
35 §. Disciplin.
Med hänsyn till garantierna för en rättvis
rättegång enligt grundlagens 21 § och oskuldspresumtionen
enligt artikel 6.2 i Europakonventionen anser grundlagsutskottet
att bestämmelserna om avhållande från
studier till följd av brottsmisstanke bör utgå Alternativt
kan bestämmelserna ändras så att de betydligt
klarare än i förslagen anger att en studerande
endast i ytterst exceptionella fall får avhållas
från studierna medan förundersökning
pågår eller åtalet handläggs.
Bestämmelserna måste antingen utgå eller ändras
på ovan angivet sätt för att lagförslag
1, 3 och 4 ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Med
hänvisning till grundlagsutskottet har kulturutskottet
strukit den första meningen i 35 § 5 mom.
43 §. Offentlighet och rätt att få uppgifter.
Paragrafens 4 mom. innehåller rätt att få uppgifter om
studerande trots sekretessbestämmelser. Bestämmelser
med samma sakinnehåll finns i 40 § 3 mom. i lagförslag
3 och 90 a § i lagförslag 4. Grundlagsutskottet
har behandlat frågan närmare när det
gäller lagförslag 4 men samtidigt hänvisat
till denna paragraf och till motsvarande paragraf i lagförslag
3. Med hänvisning till det som sägs nedan i detaljmotiven
till 90 a § i lagförslag 4 har utskottet gjort
en betydande precisering av paragrafens 4 mom..
Den som har information om de studerandes hälsotillstånd
och funktionsförmåga har trots sekretessbestämmelserna
rätt lämna ut information om detta är
nödvändigt för att mottagaren av informationen
ska kunna sköta sina uppgifter. Information får
lämnas till läroanstaltens rektor eller chef för
att garantera säkerheten i studierna. I samma syfte får
uppgifter lämnas till personer som ansvarar för
läroanstaltens säkerhet.
Nödvändig information om de studerandes hälsotillstånd
och funktionsförmåga får också lämnas
till de som ansvarar för studiehandledning för
anvisning till andra studier eller stödtjänster.
Med detta avse i praktiken studiehandledare eller lärare
med studiehandledningsuppgifter.
Ovannämnda uppgifter får också lämnas
till de som ansvarar för hälsovården
för studerande för att säkerställa
deras hälsa och säkerhet och för att
hänvisa till stödåtgärder. När
det gäller yrkesutbildning handlar det i praktiken om den hälsovårdare
som i läroanstalten ansvarar för studerandehälsovården
och i sista hand om chefsläkaren inom primärvården
på studieorten. I synnerhet dessa är både
i paragrafen avsedda mottagare av information och dessutom, när
det gäller uppgifter och iakttagelser inom ramen för det
egna arbetet, personer som har sådan nödvändig
information som de har rätt att lämna ut.Under
den obligatoriska praktiktiden i samband med studier kommer problem
och farosituationer i anslutning till en studerandes hälsotillstånd
att beröra inte bara läroanstalten utan såväl
personal som kunder på praktikplatsen. För att
trygga dessas säkerhet får i bestämmelsen
avsedda sekretessbelagda uppgifter även lämnas till
de som ansvarar för praktiken. För praktiktiden
ansvarar en namngiven lärare och den ansvariga utbildaren
på praktikplatsen.
I bestämmelsen avsedd sekretessbelagd information får
dessutom lämnas i situationer där det finns ett
direkt säkerhetshot. Informationen får lämnas
till polisen och den företrädare för
utbildningsanordnaren som i första hand ansvarar för
att utreda säkerhetshot. Utöver det som nämns
i 1 mom. kan information också lämnas till den
företrädare för skolans personal som
på grund av sin ställning har primärt
ansvar vid händelsetidpunkten för åtgärder
som är påkallade av ett direkt säkerhetshot.
Också i dessa fall är det bara fråga
om nödvändiga uppgifter. Ett läge där
en studerande vid bedömningen av hälsotillståndet
konstateras vara en fara för andras säkerhet kan
jämställas med situationen ovan.
44 §. Ändringssökande.
Utskottet har fogat ett nytt 2 mom. till paragrafen med föreskrifter
om sökande av ändring hos rättsskyddsnämnden
för studerande, som enligt utskottets ska inrättas
på det sätt som sägs i utskottets nya
lagförslag 6. Utskottet har gjort en teknisk precisering
i bestämmelsen.
Ikraftträdandebestämmelsen.
Lagen föreslås träda i kraft den
1 januari 2012. Lagens 32 § 2 mom. tillämpas emellertid
bara på studerande som inlett sina studier efter den 31
december 2011.
Lagförslag 2
11 §. Hänvisningsbestämmelse om
studerandes rättigheter och skyldigheter.
1. Till följd av ändringarna i 27 a § i
lagförslag 1 har utskottet gjort en teknisk ändring
i 3 punkten.
Ikraftträdandebestämmelsen.
Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2012.
Lagförslag 3
20 a §. §. Tillgänglighet och förutsättningar
för antagning som studerande (Hinder för antagning
som studerande samt tillgång till information om antagningen
av studerande).
Med hänvisning till det som sägs i detaljmotiven
till 27 a § i lagförslag 1 har utskottet gjort
en betydande precisering av paragrafens 1 mom.. Det primära är
att en omständighet i anslutning till hälsotillståndet
eller funktionsförmågan inte utgör ett hinder
för antagning som studerande, om hindret kan undanröjas
med rimliga åtgärder. Studierätten kan
indras endast ifall en omständighet i anslutning till hälsotillståndet
objektivt sett hindrar studierna och kunde äventyra andra
personers säkerhet.
Utskottet har också spjälkt upp paragrafen
på två och föreslår därför
en ny 20 b § som består av denna paragrafs 2 mom.
om information om antagning som studerande. På grund av ändringen måste
också paragrafrubriken ändras.
20 b §. Tillgång till information vid antagning
av studerande. (Ny).
Med hänvisning till motiven för 20 a § förslår
utskottet en ny paragraf.
25 a §. Indragning av studierätt.
1. Med hänvisning till motiven för 32 § i
lagförslag 1 föreslår utskottet motsvarande ändringar
i denna paragraf.
25 c §. Återställande av studierätt.
Utskottet har gjort motsvarande ändringar som i 32
b § i lagförslag 1.
26 a §. Uppdragsutbildning.
Utskottet har kompletterat 2 mom. med en hänvisning
till den nya 20 b §.
28 §. Disciplin.
Med hänvisning till grundlagsutskottets utlåtande
och det som sagts om 35 § i lagförslag 1 stryker
utskottet början av paragrafens 4 mom.
28 b §. Hantering av känslig information.
Utskottet har kompletterat 1 mom. med en hänvisning
till den nya 20 b §.
40 §. Rätt att få uppgifter.
Med hänvisning till det som sägs nedan i detaljmotiven
till 90 a § i lagförslag 4 och till grundlagsutskottets
utlåtande har utskottet gjort en betydande precisering av
paragrafens 3 mom..
42 §. Ändringssökande.
Med hänvisning till sitt nya lagförslag 6
har utskottet gjort motsvarande ändringar som i 44 § i
lagförslag 1.
Ikraftträdandebestämmelsen.
Lagen föreslås träda i kraft den
1 januari 2012. Lagens 25 a § 2 mom. tillämpas
emellertid bara på studerande som inlett sina studier efter
den 31 december 2011.
Lagförslag 4
9 §. Uppdragsutbildning.
Med hänvisning till det som sägs i motiven
till 37 a § och 37 b § har utskottet kompletterat
2 mom. med en hänvisning till 37 b §.
37 a §.
Med hänvisning till det som sägs i detaljmotiven
till 20 a § i lagförslag 3 har utskottet gjort
en betydande precisering av paragrafens 1 mom.. Dessutom har utskottet
spjälkt upp paragrafen på två, varvid
de två sista momenten har överförts till
37 b §
37 b §. Tillgång till information vid antagning
av studerande. (Ny).
Med hänvisning till motiven för 37 a § förslår
utskottet en ny paragraf.
43 a §.Indragning av studierätt.
1. Med hänvisning till motiven för 32 § i
lagförslag 1 föreslår utskottet motsvarande ändringar
i denna paragraf.
43 c §. Återställande av studierätt.
Utskottet har gjort motsvarande ändringar som i 32
b § i lagförslag 1.
45 §. Disciplinärt förfarande.
1. Med hänvisning till grundlagsutskottets utlåtande
och det som sagts om 35 § i lagförslag 1 stryker
utskottet början av paragrafens 4 mom.
83 §. Sökande av ändring i beslut
av ett universitet.
Med hänvisning till sitt nya lagförslag 6 har
utskottet gjort motsvarande ändringar som i 44 § i
lagförslag 1.
85 §. Verkställighet av beslut om indragning
av studierätten samt disciplinära åtgärder.
Utskottet har gjort ett tillägg som följer
av lagförslag 6.
90 a §. Rätt att få uppgifter.
Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande behandlat regeringens
förslag om rätt att få uppgifter uttryckligen
med hänsyn till denna paragraf, men har också hänvisat
till 43 § 4 mom. i lagförslag 1 och 40 § 3 mom.
i lagförslag 3.
När det gäller universiteten täcker
den personkrets som har rätt att ge ut och få information utan
avgränsning in hela personalen och alla som ansvarar för
studenthälsovården, menar utskottet. Innehållet
i de sekretessbelagda uppgifterna begränsas endast med
en oklar hänvisning till uppgifter som är nödvändiga
för att anordna utbildningen på behörigt
sätt och för att garantera säkerheten.
Bestämmelsen är formulerad så att den
bland annat tillåter att de hälso- och sjukvårdsansvariga
kan lämna ut känsliga uppgifter om de studerandes
hälsotillstånd till vem som helst av de universitetsanställda,
om uppgifterna är nödvändiga för
att utbildningen ska kunna ordnas på behörigt
sätt.
En så här omfattande rätt till information är
så summariskt vag och ospecificerad att den helt klart
strider mot 10 § 1 mom. i grundlagen trots att villkoren
för att lämna och få uppgifter helt korrekt
har knutits till nödvändighetskravet.
Med andra ord måste 90 a § i lagförslag
4 bli väsentligt mer exakt. Det måste klart framgå av bestämmelsen
vilka uppgifter som får lämnas och i vilket syfte
och även vem som har rätt att få uppgifter.
Rätten att få och lämna sekretessbelagda
uppgifter måste i ett sådant sammanhang specifikt
knytas till de situationer där det kan vara motiverat att
få och lämna ut information av nödvändighetsskäl
(t.ex. när studierätt ska dras in) och begränsas
till de personer som av dessa orsaker måste få information.
1. Med hänvisning till motiven för 43 § i
lagförslag 1 föreslår utskottet motsvarande ändringar
i denna paragraf.
Ikraftträdandebestämmelsen.
Lagen föreslås träda i kraft den
1 januari 2012. Lagens 43 a § 2 mom. tillämpas
emellertid bara på studerande som inlett sina studier efter
den 31 december 2011.
Lagförslag 5
6 §.
Straffregisterlagens 6 § 2 mom. har ändrats två gånger
efter att föreliggande proposition lämnades till
riksdagen (KuUB 13/2010 - RP 190/2010 rd och LaUB
43/2010 rd - RP 282/2010 rd). Kulturutskottet
har justerat denna bestämmelse med beaktande av de tidigare ändringarna.
Ikraftträdandebestämmelsen.
Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2012.
Lagförslag 6 (nytt)
Med hänvisning till det som sägs i den allmänna motiveringen
föreslår utskottet att det stiftas en lag om rättskyddsnämnden
för studerande. Lagens struktur bygger på motsvarande
bestämmelser om andra besvärsnämnden.
1 §. Uppgifter och behörighet.
Nämnden ska avgöra ärenden som gäller
indragning och återställande av studierätt
enligt lagen om yrkesutbildning (630/1998), lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning
(631/1998), yrkeshögskolelagen (351/2003)
och universitetslagen (558/2009).
2 §. Nämndens sammansättning.
Nämnden har en ordförande, en vice ordförande
och tio andra medlemmar, samtliga med uppdraget som bisyssla. Alla
handlar under domaransvar. För de personliga suppleanterna
gäller det som föreskrivs om nämndens
medlemmar i denna lag. Ordförande och vice ordförande
ska ha högre högskoleexamen i juridik. Av de övriga
medlemmarna ska minst en ha expertis på yrkesutbildning,
en på högskolesektorn, en på medicin, en
på studerandehälsovård och en på elevvård
i övrigt. I nämnden ska också finnas
företrädare för undervisningspersonal
och studerande.
3 §. Hur nämnden utses.
Statsrådet utser på framställning
från undervisnings- och kulturministeriet nämnden
för tre år i sänder.
4 §. Domarnämnd och domarförsäkran.
Nämndmedlemmarna handlar på domaransvar. När
medlemmarna tillträder sitt uppdrag ska de avlägga
domared eller avge domarförsäkran.
5 §. Ordförandens uppgifter.
Paragrafen föreskriver om ordförandens uppgifter.
6 §. Föredragande och sekreterare.
Nämnden ska ha föredragande och sekreterare
i bisyssla. De utses av undervisnings- och kulturministeriet.
7 §. Beslutförhet.
Nämnden är beslutför om ordföranden
eller vice ordföranden och minst sju andra medlemmar är
närvarande.
8 §. Behandling av ett ärenden.
Nämnden sammanträder på kallelse
av ordföranden eller vice ordföranden. Nämnden
kan vara indelad i sektioner. Ärendena avgörs
på föredragning. Närmare bestämmelser
om nämnden och dess verksamhet utfärdas genom
förordning av statsrådet. Om inte något
annat föreskrivs särskilt tillämpas förvaltningsprocesslagen
(586/1996) på behandlingen av ärenden.
9 §. Offentlighet vid behandlingen.
I fråga i om offentlighet vid rättegång
i nämnden tillämpas lagen om offentlighet vid
rättegång i förvaltningsdomstolen (381/2007).
10 §. Finansiering.
Nämndens kostnader betalas av statens medel
11 §. Medlemmarnas arvoden.
Nämndmedlemmarnas, föredragandens och sekreterarnas
arvoden bestäms enligt grunder som fastställs
av undervisnings- och kulturministeriet.
12 §. Rätt att få uppgifter och
handräckning.
Trots sekretessbestämmelserna är statliga
och kommunala myndigheter och samfund och stiftelser som utför
ett offentligt uppdrag skyldiga att på begäran
och avgiftsfritt lämna uppgifter som är nödvändiga
för behandlingen av besvär samt att ge nämnden
handräckning. Motsvarande skyldighet har legitimerade
läkare och andra yrkesutbildade personer inom hälso-
och sjukvården.
13 §. Arbetsordning.
Närmare bestämmelser om arbetet i nämnden
finns i arbetsordningen som fastställs av nämnden.
14 §. Ikraftträdande.
Lagen föreslås träda i kraft den
1 januari 2010. Åtgärder som verkställigheten
av lagen förutsätter får vidtas innan
lagen träder i kraft.