Motivering

Av de orsaker som framgår av propositionens motivering och med stöd av erhållen utredning finner utskottet propositionen behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslaget.

Den parlamentariska arbetsgruppen för vuxenutbildning (UVM:s arbetsgrupps promemorior 3:2002) har konstaterat bland annat att arbetsfördelningen mellan huvudmän för vuxenutbildningen måste tydliggöras genom att statsandelarna för yrkesinriktad tilläggsutbildning i sin helhet riktas till grundläggande yrkesutbildning på andra staadiet och läroanstalter för fritt bildningsarbete som stadigvarande ordnar tilläggsutbildning. Samtidigt skall de grundläggande resurserna för yrkeshögskolor och universitet samt läroanstalter för fritt bildningsarbete förstärkas så att de kan klara av sin vuxentubildande uppgift på behörigt vis.

Regeringens avsikt är att den yrkesinriktade tilläggsutbildningen i sin helhet skall omfattas av kalkylerade statsandelar. Meningen är att säkerställa att hela nätverket av huvudmän för tillläggsutbildning fungerar som sig bör genom att verksamheten koncentreras till läroanstalter för utbildning på andra stadiet. Propositionen bygger på förslagen från den parlamentariska arbetsgruppen för vuxenutbildning. Utskottet anser att omläggningen av den finansiella ordningen förbättrar hela systemet med yrkesinriktad tilläggsutbildning och arbetsfördelningen mellan olika parter och bidrar till att förenkla systemet.

Den parlamentariska arbetsgruppen för vuxenutbildning konstaterar i sitt betänkande bland annat att de grundläggande resurserna för yrkeshögskolor och universitet samt läroanstalter för fritt bildningsarbete skall förstärkas så att de vid sidan av sin huvudsakliga uppgift på behörigt vis klarar av de vuxenutbildande uppgifter som hör i hop med den, däribland den yrkesinriktade tillläggsutbildningen.

Genom omläggningen av den finansiella ordningen får universitet, yrkeshögskolor och läroanstalter för fritt bildningsarbete delvis kompensation för sitt finansiella bidrag enligt det gällande systemet. Utskottet har i sitt utlåtande om budgetpropositionen för 2003 (KuUU 8/2002 rd) lagt ett detaljerat förslag för finansutskottet om hur kompensationspengarna bör höjas i nästa års budget. Det anser fortfarande att dess förslag till anslagshöjningar är nödvändiga.

Ett flertal huvudmän för läroanstalter för fritt bildningsarbete har dessutom tillstånd att ordna grundläggande yrkesutbildning eller yrkesinriktad tilläggsutbildning eller grundskol- eller gymnasieutbildning. Dessa huvudmän kan beroende på sina tillstånd vara med i programmet för att höja utbildningsnivån också i sin egenskap av huvudmän för yrkesinriktade studier som siktar på yrkesexamen och ämnesstudier i grundskola eller gymnasium som stöder den. Utskottet menar att programmet för att höja utbildningsnivån för vuxna kan ge dem som förmedlar fritt bildningsarbete gott om nya möjligheter till verksamhet enligt riktlinjerna i den parlamentariska arbetsgruppen för vuxenutbildning. Länsstyrelserna bör i sina finansiella beslut absolut väga in den specialkompetens som huvudämnen för fritt bildningsarbete har.

Utskottet noterar att läroanstalterna för fritt bildningsarbete har spelat en betydande roll också i att ordna tilläggsutbildning. Den specialkompetens som läroanstalter för fritt bildningsarbete besitter bör utnyttjas också i framtiden.

Det är viktigt att definiera s.k. stadigvarande läroanstalter med hänsyn till det kvalitativa utvecklingsarbete som utförs i läroanstalterna och deras regionala specialkompetens.

Utskottet understryker att universiteten och yrkeshögskolorna på fortbildningsområdet spelar en viktig roll också för den yrkesinriktade tilläggsutbildningen. I takt med att utbildningsnivån i Finland har stigit har efterfrågan på fortbildning vid högskolorna ökat mycket kraftigt och denna efterfrågan måste kunna tillgodoses. Yrkeshögskolor och universitet har förmedlat sådan både regionalt och kvalitativt god yrkesinriktad tilläggsutbildning som inte kan kompenseras med den undervisning som ges i läroanstalter på andra stadiet. Utskottet ser det som absolut nödvändigt att yrkeshögskolorna och universiteten fortsatt kan axla sin andel av den yrkesinriktade tilläggsutbildningen framför allt inom de områden där de har specialkompetens. Detta gäller bl.a. tilläggsutbildning inom hälso- och sjukvården.

Utskottet uppmärksammar att en koncentrering av utbildningen på det sätt som regeringen föreslår kan rubba den regionala och branschvisa balansen i tillgången till utbildning. Trots att det nuvarande systemet har varit splittrat har det vid utfrågningen av sakkunniga i utskottet kommit fram att s.k. köputbildning i många fall effektivt har kunnat inriktas efter lokala eller regionala utbildningsbehov. Det omlagda systemet måste fortfarande kunna reagera snabbt på förändrade kompetensbehov på arbetsmarknaden och erbjuda utbildning som tillgodoser behoven. Utskottet oroar sig framför allt för om de som avlagt institutsexamen, yrkeshögskoleexamen eller universitetsexamen skall kunna garanteras adekvat tilläggsutbildning som utvecklar deras kompetens.

Ju färre huvudmän det finns för tilläggsutbildning och ju mer den offentliga finansieringen minskar desto viktigare är det att se till att förändringen inte inverkar på tillgången till långvarig och effektiv utbildning för särgrupper. Det bör också ses till att de som behöver tilläggsutbildning men som inte får utbildning på arbetsgivarens bekostnad inte ställs utanför alla möjligheter till tilläggsutbildning.

Målen för utbildningens kvalitet och utvecklingen av arbetslivstillvända utbildningsmodeller kräver mer ekonomiska resurser än hittills.

Utskottet finner det nödvändigt att precisera motiveringen till moment 29.10.21 i budgetpropositionen med att minst 5 miljoner euro av anslaget avsätts som s.k. stödfinansiering för utveckling och genomförande av kompletterande utbildning.

Utskottet vill precisera det som sägs om vuxenutbildningen i motiveringen till moment 29.20.30 i budgetpropositionen med att yrkeshögskolorna har rätt att självständigt besluta om användnigen av det anslag de fått för vuxenutbildning för de ändamål de anser lämpliga, bl.a. examensinriktad utbildning för vuxna, öppen yrkeshögskoleutbildning, kortkursverksamhet eller utbildning av arbetsgemenskapen.

Med stöd av det ovan sagda föreslår utskottet två uttalanden (Utskottets förslag till uttalanden 1 och 2).

Verksamhetsbidrag.

I enlighet med tidigare beslut kommer det s.k. verksamhetsbidraget till yrkesinriktade vuxenutbildningscenter och riksomfattande särskilda läroanstalter att försvinna inom tre år. Den första tredjedelen har i budgetpropositionen för 2003 flyttats i dispositionsplanen i moment 29.69.31 till den normala statsandelsfinansieringen. Den parlamentariska arbetsgruppen för vuxenutbildning har föreslagit att understöden bibehålls på nuvarande nivå. Utskottet anser att en kännbar engångsnedskärning i verksamhetsbidragen betyder stora svårigheter för dessa läroanstalter och försämrar deras möjligheter att fulfölja sin vuxenutbildande specialuppgift. Utskottet föreslår två nya lagförslag genom vilka verksamhetsbidragen kan bibehållas på nuvarande nivå nästa år. I statsbudgeten kan detta genomföras så att moment 29.69.31 ökas med 4 miljoner euro och att 4,1 miljoner euro i dispositionsplanen flyttas över från statsandelar till verksamhetsbidrag.