Motivering
Syftet med regeringens proposition är att stärka undervisnings-
och kulturministeriets förvaltningsområde som
helhet och att koncentrera myndighetsnätverket genom att
slå samman två ämbetsverk, Nationella
audiovisuella arkivet (nedan arkivet) och Centralen för
mediefostran och bildprogram (nedan centralen) till ett ämbetsverk,
Nationella audiovisuella institutet (nedan institutet). Sammantaget
anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt
syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen men med följande
anmärkningar.
Samverkanseffekter av sammanslagningen
Kulturutskottet vill understryka den omfattande samhälleliga
betydelse de sammangående ämbetsverkens verksamhet
har. Arkivet är en viktig minnes- och kulturorganisation
och centralen är tillsynsmyndighet för klassificeringen
av bildprogram och expertmyndighet inom mediefostran, och barnskyddssynpunkterna
har en framträdande roll i dess arbete. Den gemensamma
nämnaren för de båda organisationerna är den
audiovisuella aspekten.
Enligt propositionen ger sammanslagningen samverkanseffekter
med tanke på ämbetsverkens resurser närmast
i fråga om administrativa uppgifter och stöduppgifter
och framöver, i mån av möjlighet, inom
information, kommunikation, forskning och medie- och filmfostran.
Kulturutskottet betonar att sammanslagningen inte ska anses betyda
att specialkompetensen försvinner, utan ett mera naturligt
samarbete på lika villkor och ett aktivt sökande
efter synergier. Som exempel på aktuellt samarbete vill
utskottet nämna det samarbete mellan experter på medie-
och filmfostran som centralen och arkivet bedrivit för
Finlands vidkommande inom Europeiska kommissionens pågående
projekt för kartläggning av ungas medieanvändning
och mediesmak, i synnerhet när det gäller film.
Arkivet har också deltagit i Mediekunskapsveckan, som samordnas
av centralen. Utskottet konstaterar att en organisation som bevarar
och ökar kännedomen om finländsk audiovisuell
kultur går väl ihop med mediefostran.
Nationella audiovisuella institutets resurser
Enligt utredning till utskottet har i synnerhet centralens resurser
varit mindre än vad dess arbetsbörda och samhälleliga
betydelse skulle kräva. Detta hotar leda till att institutet
efter sammanslagningen tvingas inleda sitt arbete med ett resursunderskott.
Utskottet anser detta vara helt oacceptabelt.
Enligt utredning har det i anslaget för centralens
omkostnader för 2013 inte tagits tillräcklig hänsyn
till de extrakostnader som mediefostransuppgifterna och de utvidgade
tillsynsuppgifterna medför. Utöver tillsynen uppstår
det kostnader av främjandet av och forskningen inom mediefostran,
webbtjänsterna och informationen samt personalen för
främjande av mediefostran. Utskottet betonar i synnerhet
de resurser som behövs för den från barnskyddssynpunkt
viktiga tillsynen över att åldersgränserna iakttas
i television, på biografer och i affärer och den
direkta expertis detta kräver.
Centralens arbetsbörda har ökat märkbart
i och med utvecklingen inom bildprogramslagstiftningen. Centralen
får årligen in 20 000 nya, klassificerade bildprogram
som faller inom dess tillsynsbehörighet. Vid behandlingen
av reformen av lagstiftningen om bildprogram (RP 190/2010
rd) under vårvintern 2011 godkände riksdagen
utifrån utskottets betänkande (KuUB 13/2010
rd) ett uttalande enligt vilket det bl.a. förutsätts
att centralen får adekvata resurser för de nya
och större skyldigheter som den får genom lagen
om bildprogram. Detta ansågs viktigt för att genomförandet
av en reform som har så stor betydelse för att
skydda barn i medievardagen inte ska riskeras.
Enligt utredning till utskottet motsvarar den nuvarande tilldelningen
av resurser, med beaktande av den ökade uppgiftsmängden
och arbetsbördan, inte riksdagens intentioner enligt uttalandet.
Utskottet anser det vara nödvändigt att en ökad
finansiering av det nya ämbetsverket redan från
början tryggas så att den motsvarar den samhälleliga
betydelse institutets verksamhet kommer att ha.
Beredningen av förordningen om institutet
Som bilaga till regeringens proposition medföljer ett
utkast till statsrådsförordning om Nationella
audiovisuella institutet. Kulturutskottet anser det viktigt att
vid den fortsatta beredningen av utkastet beakta två viktiga
synpunkter.
Reformen ger upphov till ett mångsidigt institut för
audiovisuell kultur, där det i fråga om de båda ämbetsverk
som sammanslås råder en märkbar skillnad
mellan mängden funktioner och antalet anställda
samt budgetens storlek. En grundförutsättning
för att reformen ska lyckas är ett fungerande
ledningssystem där sakkunskap och framstående
ledarförmåga med hänsyn till institutet
som helhet bör prioriteras. Enligt uppgift fortsätter
arkivets nuvarande direktör som direktör för
det nya institutet och centralens direktör blir chef för
verksamhetsenheten för mediefostran. Undervisnings-
och kulturministeriet är enligt utkastet till förordning
den utnämnande myndigheten i bägge fallen.
Utskottet anser det vara mycket bra att de två ämbetsverkens
direktörer enligt utkastet till förordning bildar
ledarduo så, att chefen för verksamhetsenheten
för mediefostran sköter direktörens uppgifter
när denne har förhinder och den tjänsteman
som arbetsordningen bestämmer sköter de uppgifter
som åligger chefen för verksamhetsenheten för
mediefostran när denne har förhinder. Detta innebär
allmänt taget att det alltid är en av tjänstemännen
vid den aktuella verksamhetsenheten som fungerar som ställföreträdare
för båda cheferna. Ett sådant ledningssystem
understryker å ena sidan den övergripande ledningen
av institutets verksamhet på högsta nivå och å andra
sidan ett ställföreträdarsystem som på lägre
organisationsnivå går uppifrån neråt
och bygger på gedigen sakkunskap.
Uppgifterna för verksamhetsenheten för mediefostran
vid det framtida institutet har anknytning till såväl
barnskyddsuppgifter som begränsning av grundläggande
fri- och rättigheter. Kompetenskraven för de tjänstemän
som nu sköter expertuppgifter vid centralen ingår
i statsrådets förordning om Centralen för
mediefostran och bildprogram (976/2011). Sakkunniga har framhållit
att mediefostran är ett allt viktigare redskap i dagens
samhälle i arbetet med att förebygga marginalisering
av barn och unga och öka den samhälleliga aktiviteten
och delaktigheten. På dessa grunder anser kulturutskottet
det vara nödvändigt att man vid den fortsatta
beredningen tar med behörighetsvillkoren för den
personal som har expertuppgifter vid verksamhetsenheten för
mediefostran i utkastet till förordning i analogi med den
gällande statsrådsförordningen.