Motivering
Sammantaget anser utskottet propositionen vara behövlig
och angelägen. Det är bra att cirkus som konstgren
erkänns också i lagstiftningen om statsandelar.
Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar,
men med följande anmärkningar.
Den statliga finansieringen för teatrar, dans-teatrar
och orkestrar är baserad på teater- och orkesterlagen
och lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.
Enligt bestämmelserna beviljas huvudmän för
teatrar, museer och orkestrar 37 procent av priset per enhet i statsandel
för driftskostnaderna. Ett undantag är att de
nationella scenerna Svenska Teatern i Helsingfors och Tampereen
Työväen Teatteri enligt teater- och orkesterlagen
har en statsandelsprocent på 60. Också regionteatrar
kan beviljas förhöjd statsandel. Finlands Nationalteater
och Finlands Nationalopera beviljas finansiering ur tippningsvinstmedel
genom statsbudgeten.
Cirkuskonst togs första gången med i statsbudgeten
som särskild konstform 2009. Cirkuskonsten tilldelades
ett anslag på 100 000 euro för bidrag enligt prövning
ur tippningsvinstmedlen för främjande av konsten.
Enligt propositionen var syftet att stödja professionella
gruppers verksamhet och enskilda produktioner. År 2013 uppgick
anslaget för att främja cirkuskonsten till 560
000 euro. Av anslaget beviljades tolv grupper verksamhetsbidrag
och dessutom fem aktörer engångsbidrag. För
2014 innehåller statsbudgeten 558 000 euro för
stöd till cirkuskonsten.
Enligt propositionen (s. 4) avser cirkuskonst nutidscirkus,
inte klassisk cirkus. Nutidscirkusens föreställningar
bör basera sig på helhetsverk som produceras utifrån
konstnärliga synpunkter. Cirkusverksamhetens mål
bör vara att främja finländsk cirkuskonst
genom att utveckla cirkusens uttryckssätt, cirkuskonstens
nivå, former och innehåll med beaktande av stilmässiga
och konstnärliga synpunkter. Den första nutidscirkusgruppen
som kan anses producera föreställningar utifrån
konstnärliga utgångspunkter i enlighet med 1 a § i
teater- och orkesterlagen ansökte om att bli berättigad
till statsandel 2013. Ansökan kunde inte bifallas med stöd
av den gällande teater- och orkesterlagen. Med stöd
av den lagen kan statsandel beviljas endast aktörer vars
stadgeenliga uppgift är att producera teater- och orkestertjänster
och att främja tjänsternas regionala tillgänglighet
och åtkomst för olika befolkningsgrupper. Däremot
har dansteatrar ansetts höra till lagens tillämpningsområde ända sedan
lagen ursprungligen stiftades.
När lagen sågs över 2007 konstaterades
det bl.a. att konst- och kulturpolitiken också har en betydande
inverkan på välfärds-, regional- och innovationspolitiken.
Kultur ska ses som en garant för konkurrenskraft och välfärd.
Konstupplevelser och kulturrelaterade fritidsintressen är viktiga
för människors andliga tillväxt, lärande och
välbefinnande. Teatrar och orkestrar bör i sin
verksamhet också beakta det publikpedagogiska arbetet och
konstens så kallade tillämpande användning,
vilket avser att använda konstens metoder också till
annat än traditionell konstproduktion. Utskottet vill betona
att cirkuskonsten bidrar till att stärka medborgarnas välbefinnande.
Enligt motiveringen i propositionen har ändringen inga
ekonomiska konsekvenser för statsbudgeten eller för
det totala beloppet av den statsandel som betalas till huvudmän
för teatrar och orkestrar. Propositionen kan dock medföra förändringar
i hur statsandelarna fördelas mellan olika institutioner.
Om nya aktörer godkänns såsom berättigade
till statsandel och antalet årsverken som anvisas i statsbudgeten
inte ökar måste det antal årsverken som
anvisas fördelas på ett nytt sätt bland
aktörerna. Ministeriet har därför begränsat
antalet nya teatrar som godkänns för beviljande
av statsandel, trots att flera dans- och talteatrar som uppfyller
villkoren har ansökt om statsandel.
Utskottet konstaterar att utgångspunkten för att
en teater ska få statsandel är att dess tjänster behövs
ur ett kulturpolitiskt perspektiv. Detta ska alltid granskas utifrån
verksamhetens art och konstnärliga synpunkter. Utskottet
vill betona att teatrar eller orkestrar som får statsandelar funktionellt
och till sin konstnärliga nivå ska uppfylla de
krav som ställs för statsandelar, och antalet årsverken
ska således gå att kontrollera regelbundet. Men
i ett helhetsperspektiv har antalet årsverken hela tiden
så gott som genomgående varit otillräckligt
både för orkestrar och för teatrar. Därför
anser utskottet att årsverken bör gå att
bevilja samtliga teatrar och orkestrar enligt faktiska årsverken
för att också den nu aktuella lagändringen
ska nå sina syften. Ändå är
det inte sannolikt så som statsfinanserna ser ut i dag. Såsom
också framgår av propositionsmotiven kan anslagen
inte utökas på grund av det ansträngda
statsfinansiella läget. Skillnaden mellan det antal genomförda årsverken
som teatrarna meddelade till undervisnings- och kulturministeriet
för kalkyleringen av statsandelarna och det antal årsverken
som anvisades i statsbudgeten var 2013 sammanlagt 412 årsverken.
Utskottet konstaterar att lagens rubrik efter denna ändring
inte längre helt motsvarar lagens innehåll. Utskottet
anser det nödvändigt att undervisnings- och kulturministeriet
utreder hur rubriken bör lyda för att helt motsvara
innehållet och vidtar åtgärder för
att ändra rubriken och bestämmelserna. Ändringen
kräver tekniska ändringar i bestämmelser
i den aktuella lagen och även i vissa andra lagar.