Allmän motivering
Målet med propositionen är att sänka åldern
för när högskolestudierna inleds och
att studieplatserna ska motsvara behoven bättre än
i dag. Härigenom strävar regeringen efter att
effektivisera utbildningssystemet, påskynda övergången
från högskoleutbildning till arbetsmarknaden,
höja sysselsättningsnivån och förbättra
jämlikheten i utbildningshänseende. Utskottet
tillstyrker lagförslagen i propositionen, men med följande
anmärkningar och ändringsförslag.
Regeringen föreslår att antagningen till utbildning
som leder till högskoleexamen ordnas genom en riksomfattande
gemensam ansökan. Enligt propositionsmotiven finns det
för närvarande fem separata riksomfattande ansökningsvägar
enbart för högskoleutbildning som leder till examen
och dessutom en mängd ansökningsvägar
i synnerhet för universitetsstudier på magisternivå uppdelade
på högskolor, fakulteter och t.o.m. ansökningsobjekt.
Utskottet tillstyrker varmt regeringens förslag att göra
tillgången till högskolestudier smidigare och
att förenkla ansökningen, vilket är viktigt
för de sökande. Högskolestudierna kan
inledas snabbare när informationen om utbildningsutbudet är
tillgänglig som en tydlig helhet för både
de sökande och studiehandledningen. Ändringarna
kan också förhindra att unga marginaliseras i
fråga om utbildning och arbetsliv. De sökande
behöver inte upprepat söka in till studier i samma
omfattning som tidigare, eftersom förutsättningarna
för att hitta det subjektivt sett bästa utbildningsalternativet ökar
jämfört med om man använder sig av separata
ansökningsvägar.
I propositionsmotiven konstateras att en gemensam ansökan
för alla utbildningar som leder till högskoleexamen
stärker den s.k. dualmodellen, eftersom de sökande
ges en bättre helhetsbild av utbudet. Det är enligt
utskottet viktigt att samtliga högskolors utbildningar
presenteras på lika villkor i en och samma service, så att
de sökande kan jämföra yrkeshögskolorna
och universiteten och beakta att båda har högskolekaraktär
men olika mål för utbildningen. Den sökande
kan då enklare välja den lämpligaste
utbildningen; en mer arbetslivsorienterad yrkeshögskoleutbildning
eller en mer teoretisk universitetsutbildning. Tack vare gemensam
ansökan inom hela högskolesektorn kan de sökande lättare
hitta utbildning som motsvarar de individuella behoven och den aktuella
livssituationen.
Propositionen föreslår att en bestämmelse
fogas till universitetslagen och yrkeshögskolelagen som
gör det möjligt att reservera en del av studieplatserna
för personer som söker en studieplats för
första gången. Målet är att
så många som möjligt av dem som söker
till sin första studieplats som leder till högskoleexamen
ska antas av högskolan. Regeringen siktar alltså till
att bidra till en ökad likabehandling inom utbildning när
högskoleutbildningen, som visat sig gå i arv,
blir tillgänglig för allt fler.
Vid sidan av den gemensamma ansökan till utbildning
som leder till examen föreslår regeringen att
högskolor och andra utbildningsanordnare dessutom ska erbjudas
möjlighet att presentera annat utbildningsutbud i samma
centraliserade webbtjänst. En mer ändamålsenlig
presentation av möjligheterna att delta i sådan
utbildning som inte leder till examen och som är avsedd
för uppdatering av kunnandet och för livslångt
lärande minskar antalet sökande som konkurrerar
om studieplatser i den gemensamma ansökan.
Utskottet befarar att särskilt de unga som funderar
på vilka studiemöjligheter de har inte hinner
få tillräckligt med information om reformens konsekvenser
för deras framtida val. Det gäller därför
att se till att det ges tillräckligt med information om
reformen. Bland annat måste man informera om hur systemet
fungerar. Vidare måste man ge klar och entydig information
om vad som gäller vid kommande ansökningar för dem
som anmäler sig som frånvarande. En sökande
som tar emot en studieplats och anmäler sig som frånvarande
kan, enligt utredning från undervisnings- och kulturministeriet,
vid följande års ansökan inte längre
hänföras till den grupp för vilka platser
kan reserveras. För dem som helt avstår från
sin studierätt gäller att de inte längre
kan återgå till den grupp för vilka platser kan
reserveras.
Utskottet har i åtskilliga betänkanden och
utlåtanden uttryckt oro över studiehandledningen. Också denna
reform, och i synnerhet det att en del av nybörjarplatserna
reserveras för dem som söker sin första
studieplats, ökar behovet av studiehandledning såväl
på andra stadiet som i högskolorna.
Kvoter för dem som söker sin första
studieplats
Enligt regeringsprogrammet ska inträdet till högskolestudier
bli smidigare och huvudantagningarna reserveras för sökande
som inte har studierätt eller någon tidigare examen
på motsvarande nivå. Det föreslås
att skrivningen i regeringsprogrammet genomförs stegvis.
I det första steget, som nu är aktuellt, föreslår
regeringen en ny bestämmelse i 36 § 3 mom. i universitetslagen
och i 22 § 3 mom. i yrkeshögskolelagen om att
högskolorna kan reservera en del av de studieplatser som
ansökan gäller för personer som inte
tidigare har avlagt högskoleexamen inom utbildningssystemet
i Finland eller tagit emot en studieplats i en utbildning som leder
till högskoleexamen. Enligt uppgift kommer högskolorna
på grund av tidsmässiga skäl inte att
införa denna kvot när lagen träder i
kraft. Utskottet menar därför att regeringen skyndsamt
måste lämna en proposition om det andra steget,
så att systemet får en permanent lösning
så snabbt som möjligt.
I enlighet med riksdagens beslut har grundlagsutskottet lämnat
ett utlåtande om propositionen. Grundlagsutskottet säger
i sitt utlåtande att det handlar om utbildningspolitiska
mål av det slag som utskottet ansett ge universiteten rätt
att i rimlig utsträckning gynna vissa, med allmänna kriterier
definierade kandidatgrupper, så som färska studenter,
när det behövs för att uppnå målen.
Grundlagsutskottet konstaterade vidare att särbehandlingen
av dem som ansöker om sin första studieplats måste
också bedömas mot 16 § 2 mom. i grundlagen.
Enligt momentet ska det allmänna säkerställa
lika möjligheter för var och en att enligt sin
förmåga och sina särskilda behov också få annan
utbildning än grundläggande utbildning. Grundlagsutskottet
menar att ur individens synvinkel innebär detta ett erkännande
av principen om livslång utbildning. De föreslagna bestämmelserna
har särskilt för universitetens del också kopplingar
till grundlagens 16 § 3 mom. om vetenskapens, konstens
och den högsta utbildningens frihet. Rent praktiskt handlar det
om huruvida kvoterna används och hur stor kvoten är.
Kulturutskottet bad i mars 2013 att grundlagsutskottet lämnar
ett nytt utlåtande om huruvida de ordalydelser som kulturutskottet överväger uppfyller
de konstitutionella kraven. I detaljmotiveringen redogörs
för innehållet i utlåtandena och hur
de beaktats.
Undervisnings- och kulturministeriet måste bereda det
andra steget i reformen så att grundlagsutskottets konstitutionella
anmärkningar om jämställdhet beaktas
redan i propositionen. Det är av högsta vikt att
alla sökande tillförsäkras ett fullgott
rättsskydd.
Det är enligt utskottet likaså viktigt att
regeringen på det sätt som sägs i propositionen
utvecklar bland annat förfaranden för överflyttning
inom och mellan högskolorna för sådana studerande
som under studiernas gång eller efter avlagd examen vill
fortsätta studera. En förutsättning för
likabehandling av de studerande är att begreppet överflyttande
studerande preciseras och att förfaringssätten
förtydligas.
Detaljmotivering
Lagförslag 1
36 §.
I sitt första utlåtande sade grundlagsutskottet
att den föreslagna regleringen i praktiken kan hindra en
person som avlagt högskoleexamen att vidareutveckla sig
genom att avlägga en examen till eller en högskolestuderande
att byta studieinriktning om kvoten är mycket stor. Grundlagsutskottet
har tidigare i fråga om universitetens språkkvoter
poängterat att kvotbestämmelserna måste
tillämpas så att kvoten inte växer sig
så stor och antagningsgrunderna för olika grupper
inte uppvisar sådana skillnader att avsteget från
den formella likställdheten inte längre kan anses
godtagbart. Det får inte gå så att de
som redan har avlagt en högskoleexamen eller tagit emot
en högskoleplats hamnar i en oskäligt sämre
situation än de som ansöker om första studieplats,
och det måste också i framtiden vara möjligt
att avlägga ytterligare en högskoleexamen eller
byta studieinriktning. För att lagförslagen ska
kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning måste enligt
grundlagsutskottet 36 § 3 mom. i lagförslag 1
och 22 § 3 mom. i lagförslag 2 preciseras så att
särbehandlingen av sökande inte blir orimlig i
praktiken.
I sitt nya utlåtande (GrUU 13/2013
rd) menar grundlagsutskottet att både 36 § i
universitetslagen och 22 § i yrkeshögskolelagen
måste preciseras så att de nämner de
faktorer som ska beaktas vid skälighetsbedömningen
per antagningsenhet. Enligt erhållen utredning kan sådana
faktorer vara åtminstone andelen sökande i olika ansökargrupper
av alla sökande och möjligheten att övergå till
studier via ansökningsvägar utanför den
gemensamma antagningen. I bestämmelsen kan då också ingå en
sedvanlig jämställbarhetsklausul som visar att
förteckningen inte nödvändigtvis är
uttömmande. Kulturutskottet har gjort de ändringar
som grundlagsutskottet föreslår.
I sitt utlåtande konstaterade grundlagsutskottet också att
bestämmelsen är svår att tyda och anmärkte
att regleringen dessutom kan förtydligas genom att propositionens
bestämmelse om kvoter och den bestämmelse som
understryker skälighet i fråga om kvoterna sammanslås
och avskiljs som ett eget moment. Kulturutskottet har gjort förtydliganden
i bestämmelsens formulering.
Ikraftträdande- och tillämpningsbestämmelsen.
Det datasystemspaket som ska möjliggöra den nya
gemensamma ansökan till högskolorna har tagits
fram som ett separat projekt vid sidan av de it-tjänster
som betjänar andra utbildningsnivåer inom projektet
Webbtjänst för lärande (Oppijan verkkopalvelut),
som ingår i programmet SADe. Ansökningssystemen
kommer att utnyttjas för ansökan till yrkesutbildning,
gymnasieutbildning och högskoleutbildning. Avsikten är
att först införa systemet i samband med den gemensamma
ansökan till andra stadiet.
Enligt en promemoria från undervisnings- och kulturministeriet
från16.4.2013 har det visat sig mer arbetsdrygt än
väntat att bygga upp de nya ansöknings- och antagningstjänsterna.
Genomförandet av ansöknings- och antagningstjänsterna
fokuserar på datasystemen för gemensam ansökan
till yrkesutbildning och gymnasieutbildning, så att tjänsterna
kan tas i bruk på det sätt verkställandet
av ungdomsgarantin förutsätter, dvs. i samband
med den gemensamma ansökan till andra stadiet hösten
2013. På grund av den brådskande tidsplanen för
dessa ansökningstjänster bör enligt ministeriet
den nya gemensamma ansökan till högskolorna införas
först hösten 2014. Utskottet instämmer
med ministeriet i att tidsplanen måste justeras så att
det kan säkerställas att de nya ansökningstjänsterna
för såväl andra stadiet som högskolorna
fungerar felfritt. Därför föreslår
utskottet att ikraftträdandebestämmelsen ändras
så att lagen tillämpas första gången
vid antagning av studerande till utbildning som börjar
våren 2015. De gemensamma ansökningarna till högskolorna
hösten 2013 och våren 2014 följer nuvarande
praxis, dvs. att den gemensamma ansökan sker separat för
universiteten respektive yrkeshögskolorna. Enligt 2 mom.
i ikraftträdandebestämmelsen kan högskolorna
i samband med den gemensamma ansökan hösten 2014
reservera studieplatser för s.k. förstagångssökande
som inte tidigare har avlagt högskoleexamen eller mottagit
en studieplats i en utbildning som leder till högskoleexamen. Vid
den gemensamma ansökan hösten 2014 ska personer
som sökt till högskola genom den gemensamma ansökan
våren 2014 och tagit emot en studieplats i en utbildning
som börjar hösten 2014 inte betraktas som förstagångssökande.
Lagförslag 2
20 §.
Enligt 20 § i den gällande yrkeshögskolelagen
kan till studier som leder till yrkeshögskoleexamen antas
bland annat den som har fullgjort gymnasiets lärokurs eller
en examen som avses i lagen om anordnande av studentexamen (672/2005).
Regeringen föreslår att en person som endast har
avlagt gymnasiets lärokurs inte ska vara behörig
till yrkeshögskolestudier.
Undervisnings- och kulturministeriet menar att det inte finns
några skäl för olika behörighetsbestämmelser
för universiteten respektive yrkeshögskolorna,
utan att studentexamen bör behållas som behörighetsgrund även
för yrkeshögskolestudier. Regeringens proposition
utgår från att yrkeshögskolorna efter
egen prövning ska kunna anta en person som de på annat
sätt konstaterar ha tillräckliga kunskaper och
färdigheter för studierna, till exempel en person
som endast fullgjort gymnasiets lärokurs.
Sakkunniga som utskottet hört har framfört att
den föreslagna ändringen, där enbart
gymnasiets lärokurs inte längre ger behörighet
för yrkeshögskolestudier, kommer att slå ut
ett stort antal unga varje år. I den här gruppen
finns till exempel många unga med invandrarbakgrund.
Utskottet menar att det inte heller är ändamålsenligt
att låta en enskild yrkeshögskola fastställa
om endast gymnasiets lärokurs ska ge behörighet.
Förfarandet kunde leda till en ojämlik behandling
av de sökande vid olika yrkeshögskolor. Därför
föreslår utskottet att bestämmelsen kvarstår
i dess nuvarande form. Det innebär att den som fullgjort
gymnasiets lärokurs också i fortsättningen är
behörig för yrkeshögskolestudier med
direkt stöd i lagen.
22 §.
Utskottet har i paragrafen gjort de ändringar som föreslås
i grundlagsutskottets utlåtande och som tas upp i den allmänna
motiveringen och i motiven till 36 § i lagförslag
1.
Ikraftträdande- och tillämpningsbestämmelsen.
Utskottet hänvisar till det som sägs i detaljmotiven
till lagförslag 1 och har gjort motsvarande ändringar
i ikraftträdandebestämmelsen i lagförslag
2.