Allmän motivering
Allmänt
Statsminister Jyrki Katainens regering beslutande den 25 mars
2014 om genomförandet av det strukturpolitiska programmet
som en del av planen för de offentliga finanserna. Enligt
beslutet om genomförande av det strukturpolitiska programmet
ska finansieringssystemet för gymnasieutbildningen och
den grundläggande yrkesutbildningen revideras så att
så att finansieringen i första hand baserar sig
på prestationer (t.ex. examina, delexamina, kompetenspoäng)
och resultat, inte på studietiden.
Propositionen motsvarar sparmålen och de övriga
målen i det strukturpolitiska programmet. Sammantaget anser
utskottet propositionen vara behövlig och angelägen.
Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande
kommentarer och ändringsförslag.
Finansieringsandelarna och en tillräcklig finansiering
Enligt utredning till utskottet har basfinansieringsandelen
för gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning
i finansieringslagen slagits fast till 49,9 procent, vilket är
det maxandel som kunnat föreslås med hänsyn
till regeringens beslut om genomförandet av det strukturpolitiska
programmet. Basfinansieringsandelen för yrkesinriktad vuxenutbildning
föreslås bli 35 procent. Det föreslagna
finansieringssystemet utgör en helhet som via basfinansieringen
uppmuntrar till en ändamålsenlig studietid, via
prestationsfinansieringen till effektivitet och via effektivitetsfinansieringen
till en högklassig och resultatrik verksamhet. Den föreslagna
mallen stöder en förlängning av arbetslivet
och sporrar utbildningsanordnarna till en effektiv och resultatrik
verksamhet de studerande till att avlägga examen när
kunskaperna och kompetens nått den nivå som examen
förutsätter. I den yrkesinriktad vuxenutbildningen
stöder modellen en god och högklassig individualisering.
Kulturutskottet stödjer de grundläggande mål
som framförs i propositionen. Utskottet känner
dock ytterst stor oro för de inbesparingar som föreslås.
Av den del som behandlar propositionens ekonomiska konsekvenser
framgår att den enligt det strukturpolitiska programmet
reviderade finansieringssystemet skulle minska finansiering av anordnare
av utbildning med 191 miljoner euro, varav största delen
minskar (178 miljoner euro) från och med år 2017.
Finansieringen av gymnasieutbildningen skulle minska med ungefär
22 miljoner euro (inkluderat halveringen av finansieringen av särskilda
uppgifter inom gymnasieutbildning från och med år
2016). Sänkningen för den grundläggande
yrkesutbildningen i läroanstaltsform blir cirka 120 miljoner euro,
för läroavtalsutbildningen cirka 6 miljoner euro,
för den yrkesinriktade tilläggsutbildningen i
läroanstaltsform cirka 35 miljoner euro (inkluderat att
statsanslaget för serviceuppgifter för arbetslivet
upphör från och med år 2015) och för de
nuvarande särskilda yrkesläroanstalterna cirka
8 miljoner euro.
Den föreslagna finansieringsmodellen påverkar
fördelningen av finansieringen mellan utbildningsanordnarna
på andra stadiet. Modellen utgår från
resultaten, och det totala finansieringsbeloppet beror därför
på hur väl yrkesskolan har uppfyllt vart och ett
av finansieringskriterierna. Det särskilt problematiska
med förslaget är att en utbildningsanordnare inte
på förhand kan vara säker på hur
mycket pengar skolan får, eftersom det slutliga beloppet
beror också på hur bra eller dåligt de
andra utbildningsanordnarnas verksamhet gått. Förslaget
leder därför till prestationskonkurrens mellan
anordnarna. Med andra ord blir det viktigt att utexaminera så många
studerande som möjligt. I värsta fall kan förslaget
leda till att examenskraven i praktiken sänks och till
att det inte lönar sig för utbildningsanordnaren
att få studerande som av någon orsak inte har
samma möjligheter som flertalet att slutföra studierna
på tre år eller överhuvudtaget ta examen.
Kulturutskottet konstaterar att förslaget leder till
omfattande besparingsåtgärder inom utbildningen.
Utskottet hänvisar till det den senast i samband med behandlingen
av regeringens proposition till riksdagen med förslag till
lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings-
och kulturverksamhet (KuUB 19/2014 rd—RP
304/2014 rd) sade om att det med tanke på undervisningens
och utbildningens tillgänglighet, kvalitet och genomslag är
ytterst oroväckande med de alltför stora och kumulerande totalbesparingarna.
I det betänkandet föreslog utskottet att riksdagen
förutsätter att regeringen under valperioden 2015-2018
gör en helt ny utvärdering av betydelsen av undervisning
och forskning för den samhällsutveckling som eftersträvas
enligt bland annat regeringsprogrammet och utarbetar en tydlig utvecklingsplan
för undervisnings- och forskningsfinansieringen där dess
omfattning på ett realistiskt sätt kopplas till de
centrala målsättningarna. Detta uttalande är ytterst
viktigt, menar kulturutskottet.
Grundlagsutskottets utlåtande
Grundlagsutskottet ansåg i sitt utlåtande
att den föreslagna regleringen är konstitutionellt
tänkbar, men utskottet fäste uppmärksamhet
vid att regleringen är svårtydd. Det beror delvis
på regleringens särart, och i det avseendet anser
utskottet att det väsentliga är att målgruppen
för regleringen utan svårighet bör kunna
tillämpa bestämmelserna. Grundlagsutskottet konstaterade
dock också att flera av de föreslagna bestämmelserna är
skrivna så att det inte framgår av själva
bestämmelsen hur den ska tillämpas. Då får
propositionsmotiven ökad tyngd.
Grundlagsutskottet konstaterade också att det på grund
av osäkerhetsfaktorer i anslutning till övergångsbestämmelserna,
men också på grund av att den föreslagna
regleringen är svårtydd, är svårt
att ge en övergripande bedömning med avseende
på 16 § 2 mom. i grundlagen. Därför
anser grundlagsutskottet att regleringens faktiska konsekvenser
för de kulturella rättigheterna absolut måste
följas upp med omsorg, och det måste vidtas åtgärder
om unga människors faktiska och lika möjligheter
att få utbildning försämras (se också GrUU
44/2014 rd, s. 3). Grundlagsutskottet föreslog
att kulturutskottet utarbetar ett förslag till uttalande
för riksdagen om den ovan nämnda uppföljningen,
som ska ge riksdagen möjlighet att göra en samlad
bedömning inom en utsatt tid från det lagändringarna
har trätt i kraft. Kulturutskottet föreslår
ett uttalande i frågan. (Utskottets förslag
till uttalande 1).
Grundlagsutskottet ansåg det nödvändigt
att kulturutskottet säkerställer att regleringen är
felfri till innehållet och gör de ändringar
som behövs i propositionen. Kulturutskottet har på det sätt
som framgår av detaljmotiven gjort såväl tekniska
som klargörande ändringar i förslaget.
Basfinansieringens studerandeår och begränsningen
av antalet år
Den i propositionen föreslagna begränsningen enligt
vilken en studerande kan räknas med i grunden för
basfinansieringen under högst tre år bygger på regeringens
beslut om genomförandet av det strukturpolitiska programmet,
och ingår i planen för de offentliga finanserna.
Enligt planen omfattar förslaget anordnare av gymnasieutbildning
och av yrkesutbildning och gäller studerande som går
en examensinriktad utbildning.
Enligt propositionen begränsas antalet studerandeår
som inräknas i grunden för basfinansieringen av
gymnasieutbildningen till högst tre år och för
den grundläggande yrkesutbildningens del till tre eller
två år, med undantag av de särskilda
utbildningsuppgifterna inom specialundervisning, där antalet
studerandeår är fyra.
Kulturutskottet understryker att treårsgränsen
inte gäller prestations- eller effektivitetsfinansieringen.
Regeringen föreslår ingen ändring av
24 § 1 mom. i gymnasielagen, där det sägs
att gymnasiets lärokurs ska slutföras på högst
fyra år, om inte studeranden av grundad anledning beviljas
förlängning. I propositionen föreslås inte
heller någon ändring av 31 § 1 mom. i
lagen om grundläggande yrkesutbildning, enligt vilken en
studerande ska slutföra sina studier inom en tid som med
högst ett år får överskrida
den tid som studierna avses omfatta (t.ex. ska en treårig yrkesinriktad
grundexamen avklaras på högst fyra år),
om inte studeranden av grundad anledning beviljas förlängning.
Utskottet betonar att den lagstadgade rätten att slutföra
gymnasiets lärokurs och avlägga yrkesinriktad
grundexamen fortsättningsvis tillåter en studerande
att studera på samma sätt som i dag.
Utskottet känner också oro för dem
som studerar för två examina samtidigt (yrkesinriktad grundexamen
och gymnasieutbildning). Enligt inkommen utredning ska normal basfinansiering
(högst 3 år), prestationsfinansiering och effektivitetsfinansieringen
tillämpas på yrkesinriktad grundexamen, medan
finansieringen i fråga om gymnasiestudier bygger på presterade kurser
samt prestations- och effektivitetsfinansiering. I fråga
om dubbelexamen betyder det att en del av finansieringen bygger
på studietiden endast när det gäller
yrkesutbildningen, medan finansieringen i övrigt grundar
sig på prestationerna, vilka inte berörs av treårsgränsen.
Enligt 2 § 6 mom. i lagförslaget avses med studerandeår
365 kalenderdagar, under vilka en studerande eller examinand beaktas
som grund för finansieringen. Under sakkunnigutfrågningen
har det framhållits som ett missförhållande
att då en studerande slutför studierna på tre år,
kommer det på kalenderdagar grundade beräkningssättet
att minska basfinansieringen med ett belopp som motsvarar den sista
sommaren, dvs. 2-2,75 månader Detta har lett till oro för
att skolan inte har något incitament att uppmuntra den
studerande att slutföra studierna på våren
det tredje studieåret, utan först på hösten
det fjärde studieåret, eftersom skolan då får
full finansiering.
I en utredning till utskottet understryks att som grund för
finansieringen beaktas utöver basfinansieringen även
de studerandes prestationer (examensdelar och examina), så det
lönar sig inte för utbildningsanordnaren att på konstlad väg
förlänga studietiden, utan tvärtom att
göra det så smidigt som möjligt för
den studerande att fullgöra prestationerna. När
de gamla studerandena tagit examen kan utbildningsanordnaren inom
ramen för maxantalet studerandeår ta in nya studerande,
vilka ger såväl basfinansiering (studerandeår)
som prestationsfinansieringen (examensdelar och examina).
I gymnasieutbildningen ansluter avslutandet av studietiden till
den rymt som avgörs av studentskrivningarna och studentexamen
(i regel inleds studierna på hösten och avslutas
på våren). Det är ingen nackdel för
utbildningsanordnaren att studietiden i gymnasiet normalt är
cirka 2,8 studerandeår i stället för
3 studerandeår, eftersom antalet studerandeår
som läggs till grund för finansieringen bygger
på det sammantagna antalet år för samtliga
anordnare, dvs. alla anordnare sitter i samma båt.
Särskilda utbildningsuppgifter inom gymnasieutbildningen
Anordnare av gymnasieutbildning med en särskild utbildningsuppgift
ska enligt den finansieringsmodell som föreslås
i propositionen beviljas bas-, prestations- och effektivitetsfinansieringen
på samma grunder som andra anordnare av gymnasieutbildning.
Utöver den finansieringen ska enligt 19 § 2 mom.
i lagförslaget högst 0,95 procent av ett anslag
i statsbudgeten reserveras för finansiering som är
beroende av prövning för en särskild
utbildningsuppgift. Det motsvarar ungefär hälften
av den gällande förhöjningen för
en särskild utbildningsuppgift och är på 2013 års
nivå något över 6 miljoner euro.
Enligt det strukturpolitiska programmet ska tilläggsfinansieringen
av den särskilda utbildningsuppgiften vid gymnasier halveras
från och med 2015. Det har dock ännu inte gjorts.
Den nya regeringen och riksdagen avgör om halveringen ska
genomföras för 2016 utifrån de gällande
ramarna för statsfinanserna. Förhöjningen för
en särskild utbildningsuppgift är också i
dag behovsprövad. En avsevärd del av de anordnare av
gymnasieutbildning som fått en särskild utbildningsuppgift
får ingen behovsprövad förhöjning
för uppgiften.
Flertalet gymnasier med en särskild utbildningsuppgift
kan anta också andra studerande än sådana
som omfattas av den särskilda utbildningsuppgiften. För
dessa andra studerande får utbildningsanordnaren finansiering
på samma grunder som andra anordnare.
Enligt utredning till utskottet kommer förutsättningarna
för beviljande av finansieringen för en särskild
utbildningsuppgift att slås fast under nästa regeringsperiod.
Begränsningen på tre studerandeår gäller
inte hela finansieringen utan endast basfinansieringen. Det betyder
att den lagstadgade rätten att slutföra studierna
tillåter att studierna avläggs på samma
sätt som i dag. Treårsgränsen medför
att tilläggsfinansiering (2—2,5 mån.)
läggs till basfinansieringen för de studerande
vars studietid börjat på hösten och fortsätter
in på det fjärde studieåret.
Undervisnings- och kulturministeriet och utnämnt utredningspersoner
för att utreda situationen för och behovet av
de särskilda utbildningsuppgifterna. Kulturutskottet anser
att denna utredning är mycket viktig. Utskottet framhåller att
dessa gymnasier kan erbjuda fördjupad utbildning och särskilda
färdigheter inom sina specialområden. Den aktuella
reformens konsekvenser för de gymnasier som har en särskild
utbildningsuppgift måste följas noggrant. Utskottet
föreslår ett uttalande om detta och om den ovan
påtalade proportionaliteten och oförutsägbarheten
i finansieringen. (Utskottets förslag till uttalande
2).
I de yttrande som kommit in till utskottet har det bland annat
påtalats att det för flertalet av de elitidrottare
som studerar vid idrottsgymnasier är omöjligt
att slutföra studierna på tre år. Idrottarna
måste absolut ha möjlighet till flexibla studier
under karriären, eftersom samordningen av studierna och
idrotten är krävande till följd av de dagliga
träningarna, träningslägren och tävlingsresorna.
En stor del av idrottarna på olympisk nivå går
i dag i idrottsgymnasium. Utskottet konstaterar att idrottsgymnasierna
i slutet av 2013 hade 2 370 studerande. Det föreslagna
finansieringssystemet är problematiskt också på så vis
att den indikator som vid idrottsgymnasierna ska införas
för placeringen inom fortsatta studier inte nödvändigtvis
tar hänsyn till elitidrottarens tävlingskarriär
eller livet efter den aktiva karriären.
Om momsplikten för anordnare av privat utbildning
Anordnare av privat utbildning ska enligt förslaget
få full ersättning för den andel av mervärdesskatten
som hänför sig till den privata utbildningen.
I propositionens detaljmotiv till 7 § konstateras att det
i paragrafens 2 mom. analogt med nuläget föreslås
en bestämmelse enligt vilken en privat anordnare av gymnasieutbildning
inte beviljas ersättning för mervärdesskatt
för anläggningsprojekt, om den nedre gräns
för totalkostnaderna för ett anläggningsprojekt
som anges i statsrådets förordning överskrids.
Enligt utredning till utskottet är avsikten att förhandla
med finansministeriet så att anordnare av gymnasieutbildning
framöver kan få ersättning även
för mervärdesskatten för anläggningsprojekt.
Det vore ändamålsenligt att privata anordnare
av gymnasieutbildning fick mervärdesskattekompensation
eftersom det i fortsättningen inte är möjligt
att få separata statsunderstöd för anläggningsprojekt.
Stöden slopas från år 2015 till följd
av reformen av statsandelarna för kommunal basservice.
Kulturutskottet anser att denna målsättning är
viktig.
Detaljmotivering
Lagförslag 1
1 §. Tillämpningsområde.
Utskottet föreslår att omnämnandet
av statliga affärsverk i 1 mom. stryks, eftersom det inte
längre finns affärsverk som är relevanta
för tillämpningen av lagen.
Utskottet föreslår att 2 mom. ändras
så att finansiering beviljas för utbildning av
trafikpiloter.
2 §. Definitioner.
Med hänvisning till det som sägs om 1 § föreslår
utskottet att omnämnandet av statliga affärsverk
i 1 mom. 1 punkten stryks.
3 §. Finansiering som beviljas.
Utskottet föreslår att den sista meningen
i 2 mom. stryks, eftersom samma innehåll redan ingår
i 1 mom. Ändringen påverkar inte innehållet
i paragrafen.
4 §. Kommunens självfinansieringsandel.
Utskottet föreslår att beräkningsregeln
i 1 mom. preciseras så att den motsvarar beräkningen
av kommunens självfinansieringsandel på det sätt som
avsetts. Ändringen är nödvändig
för att beräkningen av kommunens självfinansieringsandel
ska motsvara den gällande beräkningen.
Samtidigt föreslås att 3 mom. preciseras så att den
post som föranleds av ändringen av finansieringen
av yrkeshögskolorna framgår tydligt av momentet.
Därigenom kan en hänvisning till detta göras
i 1 mom.
7 §. Ersättning för mervärdesskatt
till privata utbildningsanordnare.
Utskottet föreslår att 1 mom. preciseras och
förtydligas så att privata utbildningsanordnare
som får sådan finansiering som avses i finansieringslagen
så länge tillståndet att ordna utbildning är
i kraft har rätt till ersättning för
mervärdesskatt för finansåret. Ersättning
för mervärdesskatt betalas inte retroaktivt till
utbildningsanordnaren efter det att den verksamhet som avses i tillståndet
att ordna utbildning har upphört. Syftet med den föreslagna preciseringen är
att säkerställa att mervärdesskatteersättningen
för varje räkenskapsperiod betalas endast en gång.
Momentet preciseras dessutom så att ersättningen
för mervärdesskatt betalas till utbildningsanordnaren
utan ansökan.
Den föreslagna preciseringen i fråga om tilläggsutbildning
och läroavtalsutbildning behövs därför
att utbildningsanordnarna på basis av formuleringen i propositionen
skulle få ersättning för all mervärdesskatt,
vilket inte motsvarar nuläget. Ersättningens belopp
står i relation till den sammanlagda finansiering som utbildningsanordnaren
får.
10 §. Beaktande av studerande som grund för basfinansieringen
inom gymnasieutbildningen och inom den grundläggande utbildningen.
Utskottet föreslår att det i 2 mom. andra
meningen görs en ändring av teknisk natur för
att förtydliga syftet med meningen.
16 §, Basfinansieringen.
Utskottet föreslår att det i 5 mom. görs
strukturella ändringar av teknisk natur och rättelser
av skrivfel. Syftet med de föreslagna ändringarna
i momentet är att förtydliga bestämmelsen. Ändringen
berör utformningen av bestämmelsen och det föreslås
inga ändringar i sakinnehållet.
I fråga om bemyndigandet att utfärda förordning
i 8 mom. föreslår utskottet att omnämnandet
av inbördes fördelning av basfinansieringen stryks,
eftersom motsvarande bestämmelse finns i 14 § 2
mom. i lagförslaget. Dessutom föreslås att
uttrycket "för finansieringsgrunderna" stryks.
17 §. Prestationsfinansieringen.
Utskottet föreslår att 1 mom. preciseras så att
där hänvisas till studentexamen enligt 18 § i
gymnasielagen. Vidare föreslås i 1 mom. en preciserande ändring av
ordalydelsen, vilken inte påverkar innehållet
i bestämmelsen.
I fråga om bemyndigandet att utfärda förordning
i 4 mom. föreslår utskottet att omnämnandet
av inbördes fördelning av prestationsfinansieringen
stryks, eftersom motsvarande bestämmelse finns i 14 § 2
mom. i lagförslaget. Dessutom föreslås
att uttrycket "i fråga om finansieringsgrunderna" stryks.
Utskottet föreslår att det till bemyndigandet att
utfärda förordning fogas ett bemyndigande att
genom förordning av statsrådet närmare
föreskriva om vilka examina och examensberättigande
studier på en nivå som motsvarar studentexamen
som ska beaktas som prestationer. Syftet med tillägget
till bestämmelsen är att säkerställa
finansieringen för de utbildningsanordnare vars studerande
får en International Baccalaureate-examen och Reifeprüfung-examen.
I praktiken ingår inte Reifeprüfung-examen i gymnasiets
lärokurs. Europeiska skolan i Helsingfors omfattas inte
av den föreslagna lagen, eftersom finansieringen för
dess del avgörs genom den årliga statsbudgeten.
Avsikten är att genom förordning av statsrådet
föreskriva att utbildningsanordnaren får finansiering
på basis av gymnasiets lärokurs för varje
avlagd International Baccalaureate-examen och Reifeprüfung-examen.
18 §. Effektivitetsfinansieringen.
Utskottet föreslår att 1 mom. preciseras så att
där hänvisas till dem som avlagt examen eller
slutfört studier som avses i 17 § 1 mom. Ändringen
berör utformningen av bestämmelsen och det föreslås inga ändringar
i sakinnehållet.
Utskottet föreslår att det till bemyndigandet att
utfärda förordning i 4 mom. fogas ett bemyndigande
att genom förordning av statsrådet föreskriva
om koefficienterna för effektivitetsfinansieringen. Detta
har fallit bort under beredningen. I fråga om bemyndigandet
föreslår utskottet att omnämnandet av
inbördes fördelning av effektivitetsfinansieringen
stryks, eftersom motsvarande bestämmelse finns i 14 § 2
mom. i lagförslaget. Dessutom föreslås
att uttrycket "i fråga om finansieringsgrunderna" stryks.
23 § Prestationsfinansiering.
Utskottet föreslår att 5 mom. förtydligas
genom att det till 5 mom. fogas en hänvisning till 2—4
mom. De examens- och utbildningsdelar som nämns där
beaktas på basis av kompetenspoängen.
24 §. Effektivitetsfinansiering.
Utskottet föreslår att det till 1 mom. fogas
en ny 5 punkt om respons från arbetsgivare. Arbetsgivarresponsen ska
mäta hur målen för yrkesutbildningen
har utfallit i relation till kraven i arbetslivet. Arbetsgivarresponsen
ska samlas in årligen hos arbetsgivare som hos sig haft
studerande i läroavtal.
Utskottet föreslår att 2 mom. ändras
så att där föreskrivs om bemyndigande
för undervisnings- och kulturministeriet att utfärda
förordning om påståendena i och poängsättningen
de enkäter som lämnas till arbetsgivarna. Påståendena
i den föreslagna enkäten för arbetsgivarrespons
anknyter till de mål som ställts upp för
yrkesutbildningen och till hur utbildningen motsvarar kraven i arbetslivet.
29 §. Finansieringsandelar.
Utebliven finansiering eller utebliven finansiering som beviljats
i ett beslut med anledning av begäran om omprövning
eller besvär ska enligt 54 § i lagförslaget beaktas
vid beviljande av finansiering för följande möjliga
finansår. Utskottet föreslår att bestämmelsen
om finansieringsandelar preciseras så att även
den uteblivna finansiering som avses i 54 § avdras från
det anslag som bestäms i budgeten. Med detta avses sådana
finansieringsposter som betalas retroaktivt om det efter att tidsfristen
för rättelseyrkande gått ut har kommit fram
sådana uppgifter som påverkar finansieringens
belopp som utbildningsanordnaren inte har känt till. Betalning
av utebliven finansiering kan också grunda sig på rättelseyrkande
eller besvär gällande beviljad finansiering. Finansieringssystemet är
relativt, så en ökning av beloppet av en utbildningsanordnares
finansiering på basis av prestationer som inte redovisats
tidigare betyder normalt att övriga anordnare fått
för mycket finansiering under ifrågavarande finansår.
Finansieringsposter som betalas retroaktivt tas dock enligt förslaget
i beaktande vid beviljande av finansiering nästa möjliga
finansår, eftersom det inte är motiverat att ändra
finansieringen som redan beviljats alla utbildningsanordnare för
finansåret på grund av utebliven finansiering
för en viss utbildningsanordnare.
31 §. Basfinansiering.
Utifrån inkommen tilläggsutredning föreslår
utskottet att 1 mom. ändras så att det klarare
framgår hur det totala antalet prestationer per utbildningsanordnare
ska beräknas.
32 §. Prestationsfinansiering.
Utifrån inkommen tilläggsutredning föreslår
utskottet att 1 mom. ändras så att det
klarare framgår hur det totala antalet prestationer per
utbildningsanordnare ska beräknas.
33 §. Effektivitetsfinansiering.
Utskottet föreslår att det till 1 mom. fogas
en bestämmelse om arbetsgivarrespons. Arbetsgivarresponsen
ska mäta hur målen för yrkesutbildningen
har utfallit i relation till kraven i arbetslivet. Arbetsgivarresponsen
ska samlas in årligen hos arbetsgivarna.
Utskottet föreslår att 2 mom. ändras
så att där på samma sätt som
i fråga om grundläggande yrkesutbildning i läroanstaltsform
föreskrivs om bemyndigande för undervisnings-
och kulturministeriet att utfärda förordning om
påståendena i och poängsättningen
av enkäterna om de studerandes välfärd
och de enkäter genom vilka arbetsgivarna kan lämna
respons. Påståendena i den föreslagna
enkäten för arbetsgivarrespons anknyter till de
mål som ställts upp för yrkesutbildningen
och till hur utbildningen motsvarar kraven i arbetslivet.
34 §. Finansieringsandelar för grundläggande yrkesutbildning
som ordnas som läroavtalsutbildning.
Med hänvisning till det som konstaterats i fråga
om 29 § föreslår utskottet att motsvarande ändring
görs i 1 mom. i denna paragraf.
35 §. Finansieringsandelar för yrkesinriktad
tilläggsutbildning som ordnas som läroavtalsutbildning.
Med hänvisning till det som konstaterats i fråga
om 29 § föreslår utskottet att motsvarande ändring
görs i 1 mom. i denna paragraf.
36 §. Beräkning av studerandeår
inom läroavtalsutbildning.
Utskottet föreslår en teknisk justering av
den finska språkdräkten i 2 mom. Ändringen
påverkar inte den svenska texten.
37 §. Basfinansiering.
Utskottet föreslår att innehållet
i 4 mom. första meningen förtydligas genom att
ordet "beräkning" ersätts med "finansiering".
40 § Effektivitetsfinansiering.
Utskottet föreslår att det till 1 mom. fogas
en bestämmelse om arbetsgivarrespons. Arbetsgivarresponsen
ska mäta hur målen för yrkesutbildningen
har utfallit i relation till kraven i arbetslivet. Den arbetsgivarrespons
som används som bestämningsgrund för
effektivitetsfinansieringen ska samlas in årligen hos arbetsgivare
som hos sig haft en studerande i läroavtal.
Utskottet föreslår att 2 mom. ändras
så att där på samma sätt som
i fråga om grundläggande yrkesutbildning i läroanstaltsform
föreskrivs om bemyndigande för undervisnings-
och kulturministeriet att utfärda förordning om
påståendena i och poängsättningen
av enkäterna om de studerandes välfärd
och de enkäter genom vilka arbetsgivarna kan lämna
respons. Påståendena i den föreslagna
enkäten för arbetsgivarrespons anknyter till de
mål som ställts upp för yrkesutbildningen
och till hur utbildningen motsvarar kraven i arbetslivet.
51 §. Granskning av uppgifter.
Utskottet föreslår att paragrafhänvisningen
i 1 mom. första meningen kompletteras så att den
hänvisar till 50 § 1 mom.
58 §. Ikraftträdande.
Utskottet föreslår att 58 § 4 mom. ändras
så att 10 § i lagen inte tillämpas vid
beviljande av finansiering för finansåren 2017
och 2018. Lagens 10 § gäller finansieringen av
såväl gymnasieutbildning som grundläggande
yrkesutbildning, så den föreslagna övergångsbestämmelsen
föreslås tillämpas på både gymnasieutbildning
och grundläggande yrkesutbildning. Till följd
av denna ändring måste också 59 § 4
mom. i lagförslaget ändras.
Som grund för finansieringen för 2017 och 2018
tillämpas uppgifterna om antal studerande för
2015 och 2016. Enligt den för 2015 och 2016 gällande
lagstiftningen kan en studerande räknas in i grunden för
finansieringen under fyra år, så genom ändringsförslaget är
också omnämnandet av fyra studieår i
59 § 4 mom. obehövligt.
Från och med finansåret 2019 tillämpas
studerandeåren enligt den föreslagna finansieringslagen
som grund för basfinansieringen. En del av de studerande
som ska beaktas i grunden för finansieringen inledde sina
studier före den 1 januari 2017. Till denna del kan uppgifterna
om de studerandes tidigare studietid utredas genom utbildningsanordnarnas
studieförvaltningssystem och uppgifterna ska retroaktivt överföras
till registret för verifierat kunnande.
Utskottet föreslår också att paragrafen
kompletteras med ett nytt 6 mom. För att finansieringen
för 2018 och 2019 ska kunna fastställas utifrån
de nya prestationerna måste utbildningsanordnarna lämna
de uppgifter som utgör grund för finansieringen
i form av studerandeår för 2016. I fråga
om den yrkesinriktade tilläggsutbildningen i läroanstaltsform
behövs inte uppgifterna för 2016 för
att fastställa prestationerna enligt det gamla finansieringssystemet
som bygger på studerandeårsverken, så från
och med början av 2016 kan man övergå till
en insamling av uppgifter som bygger på studerandeår.
59 §. Övergångsbestämmelser
om beräkning av studerandeår och gymnasiets lärokurs
inom gymnasieutbildningen.
Med hänvisning till det som sägs om 58 § är
4 mom. obehövligt, så utskottet föreslår
att det stryks. Följaktligen blir 5 mom. i propositionen
nytt 4 mom.
60 §. Övergångsbestämmelser
om finansiering som är beroende av prövning och
finansieringsandelar för gymnasieutbildningen.
Utskottet föreslår att det till 1 mom. fogas
en precisering enligt vilken den avvikelse som avses i momentet
inte gäller särskilda utbildningsuppgifter. Enligt
19 § 2 mom. är avsikten att reservera 0,95 procent
för behovsprövad finansiering av särskilda
utbildningsuppgifter. Den föreslagna övergångsbestämmelsens
paragrafutformning är oklar och lämnar rum för
tolkning huruvida bestämmelsen också gäller
behovsprövad finansiering av särskilda utbildningsuppgifter.
64 §. Beaktande av dem som saknar examen efter grundskolestadiet
inom grundläggande yrkesutbildning i läroanstaltsform.
Utskottet föreslår en precisering av ordalydelsen. Ändringen påverkar
inte innehållet i paragrafen.
65 §. Övergångsbestämmelser
som gäller finansieringsandelar för yrkesinriktad
tilläggsutbildning.
Utskottet föreslår att paragrafhänvisningarna
i 1—3 mom. i fråga om yrkesinriktad tilläggsutbildning
som ordnas som läroavtalsutbildning åren 2017—2019 ändras
så att de hänvisar till 35 § 1 mom. i
lagen.
Lagförslag 2
34 §. Ändringssökande.
Riksdagen godkände den 3 mars 2015 en proposition med
förslag till granskning av bestämmelserna om sökande
av ändring i vissa förvaltningsärenden (RP 230/2014
rd). Den föreslagna paragrafen står
i konflikt med den av riksdagen godkända ändringen.
Utskottet föreslår därför att
2 mom. ändras så att det motsvarar utformningen
av den redan godkända paragrafen och att det till paragrafen
fogas ett nytt 6 mom. Till följd av detta stryks förslaget
att ändra momentets 4 punkt.
Lagförslag 3
27 c §. Mottagande av studieplats .
Riksdagen har godkänt regeringens proposition med förslag
till lagar om ändringar i lagen om grundläggande
yrkesutbildning, 11 § i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning,
25 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och
7 § i lagen om studiestöd (RP 211/2014
rd), där det föreslogs att det till
lagen fogas en ny 27 c §. Utskottet föreslår
därför att numreringen av paragrafen ändras.
Till följd av ändringen måste också ingressen ändras.
44 §. Ändringssökande.
Utskottet hänvisar det som sägs om 34 § i
lagförslag 2 och föreslår att 3 mom. ändras
så att det motsvarar utformningen av den redan godkända
paragrafen och att det till paragrafen fogas ett nytt 6 mom. Till
följd av detta stryks förslaget att ändra
momentets 4 punkt.