Allmän motivering

Med hänvisning till propositionen och övrig utredning finner utskottet propositionen nödvändig och lämplig. Utredningarna om strukturprovet i studentexamen visar att de testade strukturändringarna bör permanentas, anser utskottet. Studentexamen föreslås bestå av minst fyra prov, varav bara provet i modersmål och litteratur är obligatoriskt för alla. Dessutom ska examinanderna enligt eget val avlägga tre prov av en grupp som består av provet i det andra inhemska språket, provet i ett främmande språk, provet i matematik och provet i realämnena. Utskottet understryker att en studentexamen med den uppbyggnad som regeringen föreslår dels tryggar modersmålets viktiga ställning, dels uppfyller gymnasieutbildningens allmänbildande uppgift. Utskottet tillstyrker lagförslaget med följande anmärkningar och ändringsförslag.

Enligt den lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 1999 är målet med gymnasieutbildningen att garantera en bred allmänbildning som ger de studerande goda möjligheter och en bra grund för fortsatta studier samt färdigheter som de behöver för att klara sig i livet. En bred allmänbildning omfattar kännedom både om samhällets humanistiska grund och om naturvetenskaperna. Genom kännedom om samhällets historia och filosofisk-etiska grundvärden stödjer en bred allmänbildning de studerandes möjligheter att utvecklas till goda och harmoniska människor och samhällsmedlemmar. Allmänbildningen består av allsidiga kunskaper som berör och förklarar människan, samhället och naturen och som ständigt behöver utvecklas och fördjupas såväl tidsmässigt som med hänsyn till olika livsområden. Allmänbildning är också en på kunskaper, färdigheter och värden baserad förmåga att anta tidens och omgivningens utmaningar samt att mogna att ta ansvar för sig själv, medmänniskor och miljön (KuUB 3/1998 rd, s. 35).

De senaste tjugo åren har gymnasieutbildningen allt mer gått därhän att de studerande har bättre möjligheter att följa individuella studieplaner. Samtidigt har alla garanterats en bred allmänbildning tack vare obligatoriska läroämnen. Därmed har en samordnad linje i hela landet samt jämlikhet i gymnasieutbildningen tryggats. Det finns 18 obligatoriska läroämnen. Gymnasiet har totalt 47—51 obligatoriska kurser och minst 10 fördjupningskurser. Gymnasiets lärokurs kräver att de studerande avlägger 75 gymnasiekurser. De läroämnen som är gemensamma med den grundläggande utbildningen och de obligatoriska gymnasiekurserna bildar tillsammans de studier som ska garantera att gymnasieeleverna tillägnar sig de allmänbildande kunskaper och färdigheter som ingår i gymnasiestudierna. Så är till exempel det andra inhemska språket (svenska eller finska) ett obligatoriskt läroämne för alla både i den grundläggande utbildningen och gymnasiet. I gymnasiet finns det fem kurser i det andra inhemska språket om språket enligt timfördelningen är ett B-språk, alltså ett språk som eleverna börjar läsa i årskurserna 7—9 i den grundläggande utbildningen.

Försök med ändrad struktur i studentexamen har pågått redan länge, sedan 1995. I dagsläget omfattar försöket 57 gymnasier och vuxengymnasier.

I försöket intog provet i det andra inhemska språket en framträdande roll. I propositionen redovisar regeringen för resultaten av försöket, med särskild tonvikt på uppgifterna om proven i det andra inhemska språket i försöksskolorna.

En permanentning av strukturförsöket i studentexamen har fått stor uppslutning. Till exempel studentexamensnämnden, Utbildningsstyrelsen, Finlands Kommunförbund, Finlands Rektorer r.f., Undervisningssektorns Fackorganisation, Pedagogiska forskningsinstitutet, Finlands gymnasistförbund och Finlands Föräldraförbund har förordat förslaget i sina yttranden. Bland andra Förbundet Hem och Skola i Finland, Folktinget och Åbo Akademi har tagit avstånd från förslaget. Också merparten bland gymnasierektorerna ställer sig bakom en studentexamen med utformning enligt strukturförsöket. I februari 2004 gjorde undervisningsministeriet en enkät om strukturen i studentexamen bland gymnasierektorerna. Ministeriet fick svar från 91 % av rektorerna. Av dem stödde 91 % en examensstruktur i likhet med försöket. Av de svarande vid finska gymnasier stödde 97 % en examensstruktur enligt försöket och 21 % av rektorerna vid svenska gymnasier. En röd linje i svaren var att strukturförsöket uteslutande har gett positiva erfarenheter. Den nuvarande studentexamen anses allmänt domineras alltför mycket av språk. Det ansågs att en struktur som den i försöket bättre passar in i ett årskurslöst gymnasium där tonvikten är lagd på valfrihet. Samtidigt ansågs detta ge matematiskt begåvade eller realämnesinriktade studerande mer jämlika villkor i gymnasiet. Rektorerna ansåg att gymnasiet har kvar sin allmänbildande uppgift också när strukturen i studentexamen ändras och att det andra inhemska språket fortfarande kommer att vara ett läroämne i gymnasiet. De menade att valfriheten inte är något reellt hot mot provet i det andra inhemska språket. Utskottet påpekar också att en examen lik den i strukturförsöket är lättare att avlägga utifrån yrkesstudier. Reformen kan de facto vara ett element som medverkar till större samarbete mellan yrkesutbildningen och gymnasierna.

Vad beträffar studentexamen i försöksgymnasierna kan man konstatera att 89 % av examinanderna 2003 avlade provet i det andra inhemska språket, 99 % provet i ett främmande språk, 83 % provet i matematik och 95 % provet i realämnena. Vidare vill utskottet påpeka att 94,04 % av examinanderna i Östra Finlands län valde provet i det andra inhemska språket och det är fler än i de övriga länen. I till exempel Södra Finlands län valde 88,41 % det andra inhemska språket. Enligt uppgifter till utskottet har också fler studerat finska på Åland under försöket.

Tvåspråkigheten i vårt land.

Kulturutskottet understryker att tvåspråkigheten i vårt land och kunskaper i båda nationalspråken är av största vikt oavsett vilka ämnen som avläggs i studentexamen. Utbildningssystemet har ett stort ansvar för tvåspråkigheten i vårt land. Det är viktigt att vi satsar på att förbättra studierna i det andra inhemska språket. Utskottet välkomnar de åtgärder som regeringen lägger fram, till exempel satsningar på läromedel och undervisningsmetoder, regelbunden utredning av vilka prov som väljs i studentexamen och undersökning av möjligheterna att tidigarelägga B-språket. Det är viktiga instrument för att säkerställa motivationen för de båda inhemska språken och för att befästa de inhemska språkens ställning också i framtiden.

Utskottet noterar också att grundlagsutskottet i sitt utlåtande understryker vikten av att regeringen följer upp hur undervisningen på och studierna i de nationella språken utvecklas i såväl kvantitativt som kvalitativt hänseende och i förekommande fall griper in för att tillgodose de grundlagsfästa språkliga rättigheterna.

Elevbedömning.

Det behövs åtgärder för att förbättra elevbedömningen i gymnasiet för att den ska vara jämförbar i hela landet. Detta är av största vikt med avseende på de studerandes rättssäkerhet. Också högskolorna måste kunna lita på att de studerande har något så när samordnade grundkunskaper i olika ämnen.

Studiehandledning.

Utskottet har i olika sammanhang påpekat vikten av studiehandledning. Personlig studiehandledning får en större roll nu när gymnasielagen ändras. Studiehandledningen måste byggas ut bland annat när det gäller vägledning i språkval och ämnen av stor relevans för de studerandes framtid.

Ikraftträdande.

Regeringen föreslår att de nya bestämmelserna ska tillämpas redan på de studentexamina som slutförs vid studentskrivningarna i höst. Utskottet påpekar att propositionen lämnades till riksdagen den 16 april i år. Utskottet föreslår att de nya bestämmelserna tillämpas först på studentexamina våren 2005 för att det ska finnas tillräckligt med tid för nödvändiga ändringar och information om de nya bestämmelserna. Detta kräver enligt utskottet också att studentexamensnämnden förlänger anmälningstiden till studentskrivningarna i höst. Enligt nuvarande regler går anmälningstiden ut den 5 juni 2004. Om fristen förlängs får examinanderna lite mer tid på sig att anpassa sin anmälan efter författningsändringarna.

Information om reformen.

Det är mycket viktigt att undervisningsministeriet och studentexamensnämnden så snabbt som möjligt går ut med tydlig information till gymnasierna om effekterna av ändringarna.

Övrigt.

Vid utfrågningen av de sakkunniga kom det fram att indelningen av studentexamen i så kallade obligatoriska och extra prov bör avskaffas. Detta motiverades bland annat med att indelningen inte spelar någon större roll längre eftersom valfriheten ökar med den nya reformen. Utskottet anser att undervisningsministeriet bör utreda vilka konsekvenser det har för studentexamen om indelningen avskaffas.

Vid undervisningsministeriet pågår en översyn av lagstiftningen om utbildning. Genom reformen anpassas bestämmelserna till kraven i grundlagen. I samband med reformen är det tänkt att också lagstiftningen om studentexamen ska ses över. Utskottet håller med grundlagsutskottet om att ändringarna bör slutföras så snart som möjligt.