Motivering

Utskottet ser det som viktigt att arkivmaterial som hör till vårt nationella kulturarv blir bevarat och använt. Det är befogat att i samma utsträckning som hittills bevara vetenskapligt och samhälleligt viktigt material som har sitt ursprung i organisationer och näringsliv på olika håll i samhället eller som framställts av privatpersoner som spelat en viktig roll för samhällsutvecklingen.

Samhällsutvecklingens olika uttrycksformer blev under tidigare århundraden dokumenterade främst i statliga, kyrkliga och kommunala myndigheters arkiv, men situationen har förändrats betydligt under de senaste femtio åren. Olika slags organisationers arkiv inom den privata sektorn och också privatpersoners arkiv har fått en kraftigt ökad betydelse för dokumenteringen av närhistorien samt av den samhälleliga och ekonomiska utvecklingen under vår tid. Detta var känt då lagen om statsbidrag för arkiv av privat karaktär (998/1974) stiftades och trädde i kraft i början av 1975. Lagen har emellertid blivit tekniskt föråldrad. Därför anser utskottet att lagstiftningen behöver revideras. Samtidigt bör statsbidragsprocessen bli enklare.

Räknat från början av 2000-talet har sammanlagt 12 arkiv upprätthållna av registrerade föreningar eller stiftelser fått statsbidrag enligt beslut av statsrådet. Sådana arkiv är bl.a. vissa politiska partiers centralarkiv (5 st.), Centralarkivet för Finlands näringsliv, Finlands idrottsarkiv och Urho Kekkonens arkiv. I de statsunderstödda arkiven förvarades totalt 39 hyllkilometer urkundsmaterial i slutet av 2005. Utan de 31 senaste årens statsbidrag till arkiv av privat karaktär skulle de kommande generationerna ha en på ett avgörande sätt mindre och mycket ensidigare dokumentation att tillgå kring det finländska samhällets utveckling i närhistorien.

De privata centralarkiven har med hjälp av statsbidrag kunnat samla ett unikt källmaterial som gäller det intellektuella arvet, kulturlivet och det ekonomiska livet samt medborgaraktivitet och privata personer och som är så omfattande att arkivverket knappast skulle ha kunnat ta emot det. Det förtroende dessa arkiv åtnjuter bland sina egna referensgrupper har också medverkat till en aktiv och motiverad insamlingsverksamhet. De privata centralarkiven har också omfattande handbibliotek, stora fotografisamlingar, muntlig tradition, affischer och teckningar samt audiovisuellt material och inspelningar. Enskilda sammanslutningars samt släkters, familjers och privatpersoners arkivmaterial är dessas privategendom och ett synnerligen betydande material av detta slag riskerar att förstöras, om bevarandet av det inte kan tryggas ekonomiskt.

Utskottet uppmärksammar att materialet i de privata centralarkiven är tillgängligt för alla forskare på samma villkor och att de allmänna principerna i arkivlagen och offentlighetslagen tillämpas i fråga om materialets offentlighet. Arkiven har yrkeskunnig personal och förvaringsutrymmen som godkänts av Riksarkivet.