Allmän motivering

Med hänvisning till motiven i propositionen och övrig information finner utskottet propositionen nödvändig och lämplig. Utskottet tillstyrker lagförslaget med följande anmärkningar och ändringsförslag.

Tidsspannet mellan verksamhet och effekt är långt vid universiteten. Därför är det viktigt att också utbildnings- och vetenskapspolitiken är långsiktiga och stabila vad gäller både mål och resurser. I det gällande regeringsprogrammet förutsätts det att finansieringen av universiteten tryggas i lag. Det har skett stora förändringar under den tid som lagstiftningen om utveckling av universiteten har funnits eftersom universiteten har byggt ut kraftigt. Universiteten har fått större beslutanderätt samtidigt som större vikt har lagts vid kvaliteten på verksamheten i och med att en del av anslagen har beviljats på grundval av resultaten. I det nuvarande resultatorienterade systemet spelar kvalitetsfaktorerna en allt mer framträdande roll. Universiteten belönas till exempel allt tydligare utifrån resultatkriterier och varje universitet får stöd till sina viktigaste insatsområden genom projektfinansiering. Den kalkylerade basfinansieringsmodellen stöder och främjar högkvalitativ verksamhet vid universiteten. Allt större avseende fästs vid kvalitet och utvärderingsverksamheten blir en allt större kvalitetsförbättrande faktor.

Det är bra att regeringen föreslår att anslaget under universitetens omkostnadsmoment höjs för 2005—2007 med ett belopp som minst motsvarar den ökning i avlöningsutgifterna som föranleds av statens avtalsuppgörelser om lönerna på central nivå, anser kulturutskottet. Detta är en viktig punkt särskilt som universiteten inte själva kan förhandla om kollektivavtalen.

Statens råd för vetenskap och teknologi har föreslagit att det 2003—2007 avsätts sammanlagt 150 miljoner euro för att stärka universitetens basfinansiering. Åren 2005—2007 skulle anslaget uppgå till 100 miljoner euro. Även om målet eventuellt inte uppnås är det enligt utskottet positivt att universiteten genom lag tryggas med ett årligt extra anslag på minst 20 miljoner euro under en treårsperiod.

Riksdagen har i olika sammanhang uttryckt sin oro för universitetens kraftigt ökade utgifter för lokaler. Till viss del beror detta på den omfattande byggnationen vid universiteten, vilket gett universiteten bättre möjligheter att ordna undervisning i adekvata lokaler samtidigt som de kunnat avstå från en del opraktiska lokaler. Utskottet oroar sig fortfarande för att ökningen i basresurserna, som är avsedda för universitetens ordinarie verksamhet, fortlöpande går till förhöjningar av de indexbundna hyrorna. När problemen på grund av hyresförhöjningarna blir lösta är det enligt utskottet nödvändigt att särskilt se till att inte alla anslag som är avsedda och som behövs för förbättringar i universitetens verksamhet går till lokalkostnader. Dessutom bör universiteten noga tänka över sitt byggnadsbehov.