Halvtidsöversyn av Lissabonstrategin

Europeiska rådets vårmöte (22—23.3) kommer att koncentrera sig på en halvtidsöversyn av Lissabonstrategin. Syftet är att få fart på genomförandet och konkretisera de viktigaste målen. Kommissionen lämnade den 2 februari 2005 sin rapport till Europeiska rådets vårmöte i mars.

Kommissionen föreslår att den förnyade Lissabonstrategin ska inriktas på tillväxt och sysselsättning. Åtgärderna ska samlas kring tre huvudteman:

• Europa ska bli en attraktivare plats att investera och arbeta i.
• Kunskap och innovation ska utgöra centrala faktorer i Europas tillväxt.
• Vi ska utforma politiken så att företagen kan skapa fler och bättre arbetstillfällen.

Kommissionen tar upp tio nyckelsektorer där unionen och medlemsstaterna ska nå målen utifrån ett s.k. Lissabonhandlingsprogram.

I halvtidsöversynen behandlas små och medelstora företags roll i Europa, en utvidgad och fördjupad inre marknad, öppna och konkurrensutsatta marknader i och utanför Europa, bättre lagstiftning på EU-nivå och i medlemsstaterna, en utvidgad och bättre europeisk infrastruktur, ökade och bättre investeringar i forskning och utveckling, underlättade innovationer, underlättat utnyttjande av IKT samt en hållbar användning av resurserna och en solid grund för EU:s industri.

För bättre och fler arbetstillfällen måste det göras attraktivare att arbeta och de sociala trygghetssystemen moderniseras. Dessutom måste det investeras mer i humankapital genom förbättrad utbildning och kompetens.

Förvaltningen (governance) av Lissabonstrategin ska också förbättras.

Regeringens ståndpunkt

Regeringen framför sin syn i en kompletterande skrivelse den 11 februari 2005. Finland anser att kommissionens budskap i grunden är positiva. Lissabonstrategin måste ses över och koncentreras på färre prioriteringar. EU:s ekonomiska konkurrenskraft kan säkerställas genom att strategin koncentreras på tillväxt och sysselsättning. Det är nödvändigt för att andra aspekter på en hållbar utveckling ska kunna tillgodoses i framtiden. Finland omfattar kommissionens syn att en koncentrering på tillväxt och sysselsättning nu är helt förenlig med målen på det sociala området och miljöområdet.

Regeringen välkomnar en fokusering på de föreslagna tre huvudtemana och på genomförande av strategin. EU måste vara berett att svara på den utmaning som en öppen internationell konkurrens innebär. Det ska ses som ett incitament till bättre konkurrenskraft och nyskapande. Samtidigt gäller det att satsa på öppenhet också på den inre marknaden för att de återstående hindren för den fria rörligheten för varor, tjänster, arbetskraft och kapital ska kunna undanröjas. Det är också viktigt med fri rörlighet för information inom unionen och över lag.

För att förstärka konkurrenskraften är det nödvändigt att beakta de utmaningar som finansieringen av välfärdssystemen och en sund offentlig ekonomi ställer på sikt. För att lyckas kräver reformen en starkare ekonomisk dynamik i EU-området. Det kräver i sin tur makroekonomisk stabilitet.

Kommissionens särskilda Lissabonhandlingsprogram ställer konkreta mål för EU och medlemsstaterna inom tio namngivna nyckelsektorer. Men programmet är för brett och innehåller åtgärdsrekommendationer som delvis lappar över varandra och som inte är sinsemellan jämförbara. Europeiska rådet i Lissabon bör inte anta Lissabonhandlingsprogrammet som sådant utan analysera och behandla det efter Europeiska rådet för att försäkra sig om ett framtida engagemang.

Kommissionens iakttagelser om små och medelstora företags roll och de viktigaste verktygen för att stödja företagande svarar mot Finlands syn. Villkoren för nyskapande tillväxtföretag måste förbättras.

Enligt regeringen är det bra att institutionerna förpliktas att skapa lagstiftning på de mest centrala områden av den inre marknaden som kommissionen nämner.

Finland omfattar kommissionens syn att en bättre lagstiftning har positiva effekter för den ekonomiska tillväxten, sysselsättningen och produktiviteten. Lagstiftningen bör fortsatt förenklas men det behövs också marknadsbaserade lösningar som ett alternativ till lagstiftning. De projekt som kommissionen föreslår kan stödjas. I konsekvensbedömningarna ska ekonomiska, sociala och miljöpolitiska effekter vägas in i lika delar.

De åtgärder som kommissionen prioriterar (ramprogram, investeringar i forskning och utveckling 3 % av bnp, översyn av ramen för statligt stöd till forskning och utveckling) träffar rätt. Utöver forskningsinsatser krävs det större insatser för att omsätta resultaten i praktiken. Finland har haft vissa förbehåll mot skatteincitament i sina egna åtgärder för forskning och utveckling, men kan omfatta ambitionen att tydliggöra principerna.

Forskning och utveckling samt utbildning är viktiga konkurrenskraftsfrämjande mekanismer. Det är bra att högskolorna lyfts fram och att mångfalden bland högskolorna i Europa ses som en styrka. Kvaliteten på högskoleutbildningen och forskningen bör dessutom poängteras som faktorer som gör Europas högskolor attraktivare. Det behövs också intensivare kontakter mellan företag och högskolor.

Tanken om innovationscentrum förefaller i princip god och svarar i långa stycken mot vårt program för kunskapscentrum. Men det behövs närmare information om förslagets innehåll.

Idén att inrätta ett europeiskt teknikinstitut är ny och ambitiös. Den bästa lösningen är inte nödvändigtvis att EU inrättar ett konkurrenskraftigt institut. Det behövs mera information för formulering av en närmare ståndpunkt.

Informations- och kommunikationsteknikens roll kommer väl fram i rapporten till vårmötet. Faktum är ändå att nyttjandegraden fortfarande är alltför låg inom företag och förvaltning i vissa sektorer.

Bättre datasäkerhet och dataskydd är frågor som måste beaktas i åtgärderna för att nå målen i Lissabonstrategin. Bara på detta sätt kan det garanteras att den nya informations- och kommunikationstekniken utnyttjas effektivt och i större omfattning. Kommissionen bör ta itu med att förbereda en europeisk datasäkerhetsstrategi.

Finland ställer sig i princip positivt till europeiska samverkansmodeller för industriell forskning. För att Europa ska kunna förbättra sin konkurrenskraft måste EU aktivt stödja offentlig-privat partnerskap för utveckling och genomförande av tekniska innovationer. Europeiska teknikinitiativ är en bred och ambitiös ny form av samarbete inom forskning och utveckling. Utmaningarna för och de utestående frågorna kring genomförandet är många. Inställningen till stora europeiska industriprojekt som involverar produktion är förbehållsam.

Kommissionens förslag till nyckelsektorer för att skapa nya och bättre arbetstillfällen är i det stora hela bra och de föreslagna åtgärderna lätta att omfatta. Finland tillstyrker också resultaten från Wim Koks tidigare arbetsgrupp för sysselsättningsfrågor som avrapporterades till Europeiska rådet våren 2004. Rapporten vill fästa uppmärksamhet också vid samordnade skatte- och bidragssystem, arbetsmarknadsstöd och vid att de anknytande systemen fungerar.

Finland understryker att en adekvat nivå på sociala bidrag och en möjlighet att förena arbete och familjeliv är ett grundläggande villkor för en fungerande arbetsmarknad som bygger på social delaktighet.

Grundkompetensen måste förbättras och yrkesutbildningen uppfylla företagens krav på yrkeskvalifikationer.

Finland ser arbetskraftens rörlighet som en mycket viktig sak med tanke på tillgången till kvalificerad arbetskraft och vill främja bl.a. sysselsättningsbaserad invandring med hänsyn till arbetsmarknadens behov i vart och ett medlemsland.

Finland omfattar kommissionens syn att redan de existerande åtgärderna tillsammans utgör ett verkligt europeiskt initiativ för ungdomar. Nya processer behövs inte.