Motivering

Resurserna för grundläggande utbildning

Vi undertecknade utskottsmedlemmar anser att utskottet i sitt utlåtande inte tillräckligt tydligt tar ställning för en stärkt finansiering för den grundläggande utbildningen. Regeringen har sett till att statsandelarna till kommunal utbildnings- och kulturverksamhet inte svarar mot servicebehovet och kostnadsutvecklingen.

Vi föreslår ett budgetbaserat tilläggsanslag på 190 miljoner euro till kommunerna för att garantera kommunalt ordnad grundläggande utbildning, stödundervisning, specialundervisning, skolhälsovård och annat stöd till eleverna. Regeringens stöd för att minska undervisningsgrupperna räcker inte till. Dessutom krävs det mycket fler satsningar på elevvård och fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande för grundskoleelever. Därför föreslår vi att 30 miljoner euro av tilläggsanslaget används för att minska undervisningsgrupperna och att 30 miljoner euro går till elevvård.

Renovering av mögelskolor

Vi förutsätter en mer absolut hållning än utskottet när det gäller anslag för att bygga och renovera skolor. Vi anser att det behövs 20 miljoner euro mer i anslag. Det finns fortfarande oroväckande många skolbyggnader med fukt- och mögelskador och därför är det nödvändigt med statligt stöd för att få igång reparationerna. I de kommuner där befolkningen blir allt äldre och utflyttningen till städer begränsar den ekonomiska marginalen är det allra svårast att råda bot på detta problem. I många kommuner är det ekonomiska läget sådant att skolbyggnaderna inte kan saneras i snabb takt utan arbetena skjuts framåt år efter år.

Universitetens basfinansiering

Anslagen till universiteten stiger enligt sakkunniga inte i budgeten, utan tillskottet kompenserar bara kostnadsstegringen. Forskningen är oberoende och verksamheten finansieras huvudsakligen med offentliga medel. Våra universitet har behandlats enligt samma principer. Men nu vill regeringen i sitt reformarbete frångå de gamla principerna. Också i framtiden måste vi se till att det finns allmänna högskolor i hela landet som arbetar på regionalt jämlika villkor. Det kräver att finansieringen av universiteten är tryggad. Universitetens basfinansiering måste ökas så som rådet för vetenskap och teknologi föreslagit, utslaget på samtliga universitet.

Yrkeshögskolornas resurser

Yrkeshögskolorna spelar en viktig roll när det gäller att utbilda experter för arbetslivet och utveckla arbetslivet regionalt. Rådet för Yrkeshögskolornas rektorer Arene ry uppger dock att resurserna till yrkeshögskolorna i nuläget inte ens räcker till för att kompensera kostnadsstegringen. I själva verket minskar anslaget. Detta svarar inte mot målen i regeringsprogrammet eller planen för utveckling av utbildning och forskning 2007—2012.

Grundläggande yrkesutbildning

I budgetpropositionen lägger regeringen vikt vid kompetens, incitament och omsorg. I våras var antalet sökande till yrkesutbildning 11 000 fler än nybörjarplatserna. Av dem som gått ut grundskolan sökte för första gången fler till yrkesutbildning än till gymnasiet. Nybörjarplatserna inom den grundläggande yrkesutbildningen måste utökas för att vi ska kunna hantera förändringarna i näringsstrukturen, den åldrande befolkningen och arbetskraftsbristen inom olika sektorer. Vi måste också ta mer hänsyn till yrkesstuderande med särskilda behov. Regeringen underdimensionerar antalet nybörjarplatser år efter år.

Utveckling av vuxenutbildningen

Det behövs ett omfattande system för vuxenutbildning som utgår från arbetslivet och gör det möjligt att behålla och uppdatera yrkeskompetensen. Begåvningsresurserna i alla befolkningsgrupper måste nyttjas. Yrkesmässig och regional rörlighet är viktiga faktorer när det gäller att söka lösningar på problemen med arbetslöshet och arbetskraftsbrist. Vi anser att det behövs mer satsningar än vad regeringen föreslår för ett kompetenslyft för vuxna och för att få arbetsmarknaden att fungera bättre.

Måltidsstöd till studerande

Måltidsstödet är avsett att ge studerande på universitet och yrkeshögskolor en hälsosam och närande måltid en gång per dag till skäligt pris. Det är fråga om deras välbefinnande och måltiderna är det effektivaste sättet att främja hälsosamma kostvanor bland studerande. I våras höjde regeringen ensidigt maximipriset på måltiderna utan att höja måltidsstödet. Detta får studerandena bekosta. Höjningen av maximipriset bör kompenseras med höjt måltidsstöd så att lunchpriset förblir skäligt för studerande. Vi föreslår ett tillskott på 3,5 miljoner euro för ändamålet.

Motivering

I sitt utlåtande behandlar kulturutskottet de frågor som togs upp vid utfrågningen med sakkunniga, alltså anslagen för programmet för att förbättra den grundläggande utbildningen, grundundervisningen i konst, anslagen för att anlägga skolor, anslagen för s.k. fria konstgrupper och idrottsanslagen. Utskottet yttrar sig inte om universitetens anslag. Anslagen för programmet för att förbättra den grundläggande utbildningen kommenteras med att de 16 miljoner euro som regeringen föreslår för att minska gruppstorleken är nödvändiga. Inga tilläggsanslag föreslås för att förbättra undervisningens kvalitet. Utskottet föreslår ett tillskott på 4 miljoner euro för att bygga och renovera skolor. Tillskottet ska inte gå till sanering av mögelskolor.

Universitetens basfinansiering

Utskottet behandlade inte universitetens basfinansiering därför att det kommer att behandla den nya universitetslagstiftningen senare.

I Helsingfors har det grundats ett innovationsuniversitet som tillförsäkras finansiering i det kommande årets budget. I dess stiftelsetillgångar investeras nämligen redan i början 500 miljoner euro utöver de 200 miljoner som universitetet får från annat håll. I universitetsreformen är det viktigt att se till att alla universitet och högskolor i landet får adekvat finansiering.

Universitetens basfinansiering bör inte kringskäras för innovationsuniversitetets skull. Det är mycket kortsynt att ens tillfälligt riskera den internationellt högkvalitativa och konkurrenskraftiga universitetsundervisningen och forskningen. Det är verkligen oroväckande att den omfattande reformen hotar att stanna halvvägs i brist på tilläggsfinansiering. Staten kräver kvalitet, effektivitet och resultat, men man måste komma ihåg att det inte är gratis.

Det behövs också en nivåhöjning i universitetens anslag. Undervisningsgrupperna är nu alldeles för stora på universiteten och undervisningens kvalitet blir därför lidande. Det behövs alltså en avsevärt större höjning i anslagen än den höjning med 0,1 procentenhet som föreslås. Dessutom bör universiteten undantas från produktivitetsprogrammets krav på att skära ner årsverken, så att inte kvaliteten på undervisningen och forskningen försämras. Kristdemokratiska riksdagsgruppen avdelar i sin skuggbudget med fog 20 000 000 euro mer för universitetens grundläggande verksamhet jämfört med propositionen.

Kostnaderna för att anlägga och renovera skolor

Mögelproblemen i grundskolor har varit omtalade nu i flera års tid, men man kommer ingen vart med bara prat. Det behövs raska tag för att åtgärda den här tickande hälsobomben. Detta får inte tillräckligt med uppmärksamhet i budgeten. Det är bra att kulturutskottet lyfter fram kostnaderna för att anlägga och renovera skolor och vill få in 4 miljoner euro mer i budgeten för ändamålet. Men det kommer inte heller att räcka till. Enligt undersökningar är ungefär 50 % av skolorna fuktskadade, så reparationsbehovet är stort. De skolor som lider av mögelproblem bör renoveras med det snaraste.

Bristfällig ventilation plus fukt- och mögelskador har förorsakat orenheter i inomhusklimatet i skolorna. Detta står i direkt samband med andningsluftens kvalitet och barnens hälsa och utgör alltså verkligen en hälsorisk för eleverna, som dagligen vistas i skolan. Mögelexponering är relaterat med olika symptom från övre och nedre luftvägarna, såsom astma och allergisk snuva. Hos dem som vistats i fuktskadade byggnader har också andra symptom påvisats, bl.a. huvudvärk, illamående och muskelvärk.

Undervisningssektorns Fackorganisation rf är oroad över finansieringen av byggande och renovering av grundskolor och gymnasier i budgeten för 2009. Fullmakten ska sänkas från 44 till 41 miljoner euro. Den kommer att vara helt otillräcklig tanke på att renoveringarna av mögelskolor måste utökas. Enbart de 15 största städerna behöver 1,5 miljarder euro för att åtgärda det uppdämda reparationsbehovet.

Utskottet föreslår finansutskottet att anslaget höjs med 4 miljoner euro och att bevillningsfullmakten också höjs. Med detta vill utskottet visa att anslagen inte räcker till. Men trots tillskottet svarar anslagen fortfarande inte mot behovet. Finansutskottet har i sina budgetbetänkanden många gånger tagit upp de otillräckliga anslagen för anläggning av grundskolor och i synnerhet problemet med s.k. mögelskolor som fortfarande förekommer i vårt land. Läget kräver tillläggsanslag som i synnerhet ska gå till det akuta problemet med mögelskolor.

Kvaliteten på den grundläggande utbildningen

Kulturutskottet hörde sakkunniga om hur kvaliteten på den grundläggande utbildningen kan förbättras. Men i sitt utlåtande föreslår utskottet ändå inget anslagstillskott.

Anslaget för att minska undervisningsgrupperna inom den grundläggande utbildningen är enligt Kommunförbundet för litet i relation till målen. I regeringsprogrammet finns det inskrivet som mål att minska gruppstorleken, förbättra stöd- och specialundervisningen, studiehandledningen och elevvården och förbättra elevvården. Dessutom vill regeringen satsa på klubbverksamhet i skolorna och samverkan mellan föräldrar och skolor. Budgetanslagen i nuläget är inte tillräckliga för att alla de här målen ska kunna nås.

För att kunna minska på gruppstorleken måste kommunerna anställa mer undervisningspersonal. Kommunernas ekonomiska situation varierar stort. För vissa kommuner är det en ekonomiskt övermäktig uppgift att klara av alla sina nuvarande uppgifter.

Kvaliteten på den grundläggande utbildningen påverkas också av nivån på specialundervisningen, som bör få särskild statlig finansiering. Kommunförbundet föreslår att kommunerna i samråd ska inrätta regionala stödtjänster eller servicecentra som tillhandahåller undervisning, vård och andra stödtjänster för elever som har symptom på ett stört känsloliv eller socialt beteende. Det är ytterst viktigt att fästa vikt vid problemen bland barn och unga som behöver särskilt stöd och att avdela pengar för ändamålet.

Det krävs mer resurser för skolgångsbiträden och team som samarbetar över disciplingränserna. Då kan föräldrar, lärare, studiehandledare och specialarbetare tillsammans arbeta för elevens utveckling. Skolornas verksamhetskultur bör göra det möjligt att i större utsträckning lyssna på eleverna och diskutera med dem. Det bidrar till målet i lagen om grundläggande utbildning, att stödja elevernas utveckling till humana människor.

Utöver separata projekt bör finansieringen av den grundläggande utbildningen stärkas långsiktigt. Det är viktigt att anslagen för studiehandledning, specialundervisning och elevvård uppfyller behovet.

Starta tandläkarutbildning vid Kuopio universitet

Många kommuner i östra Finland har otillsatta tandläkartjänster och detta har framkallat upp till ett halvt år långa vårdköer. Bristen på tandläkare var ca 15 % i början av året och trenden ser ut att förvärras. En orsak är att inemot 60 % av de nordsavolaxiska tandläkarna kommer att gå i pension inom sju år.

Under veckoslut är läget katastrofalt, för då finns det inte tandvård att få någon annanstans än i Kuopio. Man kan inte vänta sig att gamla människor med svår tandvärk ska resa hundratals kilometer till jouren i landskapscentrumet. Det är inte humant och tillgodoser inte den regionala jämlikheten. Därför är det nödvändigt att Kuopio universitet startar egen tandläkarutbildning så att bristen på tandläkare i östra Finland kan åtgärdas.