Motivering
Vid Försvarshögskolan ges den högsta
allmänna och militära försvarsundervisningen
i Finland. Högskolan ska enligt propositionen främja
militärvetenskaplig forskning och vetenskaplig bildning
samt meddela den undervisning som krävs för officerstjänster
vid försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet
och för andra sakkunniguppdrag inom den militärvetenskapliga
sektorn. Den nya lagstiftningen innehåller ändrade och
kompletterade bestämmelser om bl.a. uppgifter, förvaltning,
undervisning och examina samt de studerandes rättigheter
och skyldigheter. Bestämmelserna om Försvarshögskolans uppgifter är
enligt utskottets mening såtillvida lyckade att de tillräckligt
tydligt fokuserar inte bara på forskning utan också på behovet
av militärvetenskaplig undervisning som tillgodoser behovet
och uppdragen inom försvarsmakten. För att studerande
som siktar på en officerskarriär ska kunna utveckla
praktisk yrkesskicklighet behöver de såväl
militärvetenskaplig undervisning som militäryrkesstudier.
Försvarshögskolans examensstruktur och det faktum
att undervisningen bygger på forskning på högsta
vetenskapliga nivå utgör ett fullgott skäl
att jämställa högskolan med universitet.
Det är utmärkt att den examensinriktade utbildningen öppnas
för civila studerande, menar utskottet. Den examen som
civila studerande avlägger är en lägre
respektive högre universitetsexamen men utan det yrkesinriktade
inslaget. Influenserna från de nya studerandegrupperna stärker
högskolan över hela linjen och knyter den fastare
till universitetssektorn.
Lagförslagen och översynen av universitetslagstiftningen
När det gäller bestämmelserna om
Försvarshögskolan ser utskottet ingen anledning
till att man i detta skede anpassar dem efter den förestående reformen
av universitetslagen och det utkast till lag som finns tillgängligt.
Enklast är att lagen om Försvarshögskolan ändras
där det behövs, antingen i samband med reformen
av universitetslagen eller strax efter att universitetslagstiftningen
antagits. Lagen om Försvarshögskolan avses träda
i kraft redan den 1 januari 2009 och bestämmelserna om
studerande i den nya universitetslagen inte förrän
den 1 januari 2010. Även detta är ett argument
mot att hamonisera bestämmelserna nu.
Kommentarer gällande lagförslag 1
2 §. Högskolans uppgifter.
Utskottet anser att 2 § 1 mom. om högskolans
uppgifter är välformulerat, eftersom såväl
forskning som forskningsbaserad undervisning lyfts fram. Bestämmelserna är
analoga med bestämmelserna i den gällande universitetslagen. Även
i 2 mom. finns en med universitetslagen överensstämmande
bestämmelse om att högskolan ska samverka med det övriga
samhället och främja forskningsresultatens genomslagskraft
i samhället.
5 §. Avgiftsfri undervisning.
Enligt 1 mom. är den undervisning som leder till examen
avgiftsfri för de studerande. Av detaljmotiven framgår det
att JOO-studier, dvs. avläggande av studiehelheter och
delar som ingår i examina, skulle vara avgiftsbelagda.
Utskottet påpekar att studerande som bedriver studier för
lägre eller högre högskoleexamen eller
påbyggnadsexamen kan ansöka om flexibel studierätt.
Denna studierätt ger de studerande möjlighet att
i sin examen inkludera lämpliga studier vid andra universitet och
i sina studier utnyttja expertis och specialområden likaså vid
andra universitet. Studier som bedrivs inom ramen för flexibel
studierätt betraktas alltså som studier som leder
till examen och är avgiftsfria för de studerande.
16 §. Behörighet för studier.
Behörig som studerande för studier som leder
till enbart lägre eller både lägre och
högre högskoleexamen är enligt 1 mom.
en person som har avlagt finländsk studentexamen eller
fått en utländsk utbildning som i landet i fråga
ger behörighet för motsvarande högskolestudier
eller som Försvarshögskolan konsterar annars ha
tillräckliga kunskaper och färdigheter för
studier. Utskottet anser att de som i Finland avlagt t.ex. International Baccalaureate-examen,
Reifeprüfung-examen eller europeisk studentexamen vid en
Europaskola inte bör uteslutas från behörigheten.
Därför föreslår utskottet att
försvarsutskottet ändrar 16 § 1 mom.
så att finländsk studentexamen byts ut mot examina
som nämns i lagen om anordnande av studentexamen ().
20 §. De studerandes underhåll.
I propositionsmotiven konstateras det att "En elevkårsmedlem har
möjlighet att använda tjänsterna vid
Stiftelsen för studenternas hälsovård"
(s. 24). Utskottet vill påpeka att rätten att
använda tjänsterna vid Studenternas hälsovårdsstiftelse
(SHVS) bygger på avtal mellan studentkårerna och
stiftelsen om köp av hälso- och sjukvårdstjänster åt studentkårsmedlemmarna.
Lagstiftningen ger med andra ord inte direkt rätt att anlita
SHVS.
29 §. Tjänstgöringsförbindelse.
I paragrafen föreslås bestämmelser
om hur länge förbindelserna är längst
i kraft och om taket för ersättning för bruten
förbindelse. I propositionsmotiven framhåller
regeringen att eftersom studierna bekostas av staten och utgör
avlönat handhavande av tjänst, ska de som antagits
till studier som leder till en officerstjänst och studerande
som innehar en tjänst vid försvarsmakten eller
försvarsministeriet avge en skriftlig förbindelse
om att de kommer att tjänstgöra i en mot utbildningen
svarande tjänst vid försvarsministeriet, försvarsmakten
eller gränsbevakningsväsendet genast efter avlagd
högre högskoleexamen eller doktorsexamen. I det
fallet är maximitiden fyra år. Tjänstgöringsförbindelsen
för dem som avlagt lägre högskoleexamen
eller generalstabsofficersexamen gäller längst
tre år. Den som studerar till flygare eller navigatör
och utbildas för militär tjänst förutsätts
vara elev och stanna i tjänsten sammantaget maximalt 14 år
från det när utbildningen inleddes. För
personer med doktors- respektive generalstabsofficersexamen gäller
förbindelsen endast studier som bedrivs med fulla löneförmåner.
Utskottet poängterar att förbindelserna måste
vara skäliga också i förhållande
till studietiden.
35 §. Elevkår.
Enligt paragrafen ska det vid Försvarshögskolan
finnas en offentligrättslig elevkår med ett offentligt
förvaltningsuppdrag. Alla studerande vid Försvarshögskolan,
alltså även de civila studerande, kan ansluta
sig till elevkåren. Elevkårsreglerna är
innehållsligt nya och behövliga särskilt
med tanke på de civila studerandes möjlighet till
medlemskap. Enligt propositionen är det frivilligt att
höra till elevkåren. Regeringen uppger i motiven
att reglerna kommer att tas upp till ny bedömning i samband
med den totala översynen av universitetslagen.
Elevkåren ska enligt paragrafen bl.a. ordna val av
studeranderepresentanter i Försvarshögskolans
kollegiala organ. Men i motiven står det att en viktig
uppgift för elevkåren ska vara att ordna val av
studeranderepresentanter. Utskottet vill påpeka att ordnande
av val inte är en viktig uppgift för en elevkår.