Senast publicerat 09-05-2021 20:41

Utlåtande KuUU 4/2018 rd RP 14/2018 rd Kulturutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om verkställigheten av landskapsreformen och om omorganisering av statens tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifter

Till förvaltningsutskottet

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om verkställigheten av landskapsreformen och om omorganisering av statens tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifter (RP 14/2018 rd): Ärendet har remitterats till kulturutskottet för utlåtande till förvaltningsutskottet. 

Sakkunniga

Utskottet har hört 

  • lagstiftningsråd Jaska Siikavirta 
    finansministeriet
  • överinspektör Sari Virta 
    undervisnings- och kulturministeriet
  • direktör Merja Ekqvist 
    Regionförvaltningsverket i Södra Finland
  • jurist Sanna Haanpää 
    Utbildningsstyrelsen.

Skriftligt yttrande har lämnats av 

  • Barnombudsmannens byrå
  • Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet
  • ​Finlands Kommunförbund
  • Barnträdgårdslärarförbundet BTLF
  • Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ rf
  • Finlands olympiska kommitté.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Allmänt

Genom propositionen överförs vissa uppgifter från staten och kommunerna till landskapen i anknytning till landskaps- och vårdreformen. I propositionen ingår också förslag till lagstiftning om omorganisering av statens tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifter. I fråga om totalreformen och uttryckligen arbetsfördelningen och behoven av samarbete mellan landskapen och kommunerna hänvisar utskottet till sitt tidigare utlåtande till social- och hälsovårdsutskottet om regeringens proposition med förslag till lagstiftning om inrättande av landskap och om en reform av ordnandet av social- och hälsovården samt till lämnande av underrättelse enligt artikel 12 och 13 i Europeiska stadgan om lokal självstyrelse (KuUU 11/2017 rd — RP 15/2017 rd). 

Enligt propositionen ska de uppgifter som skötts av regionförvaltningsverken inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde övertas av Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet. De uppgifter som ska överföras består av de styrnings-, tillsyns-, finansierings- och utvecklingsuppgifter som regionförvaltningsverken har i samband med utbildnings-, biblioteks-, idrotts- och ungdomsväsendet samt i samband med småbarnspedagogiken. Till uppgifterna inom uppgiftsområdet hör dessutom att vara besvärsmyndighet när det gäller vissa beslut enligt utbildningslagstiftningen. De ändringar som föreslås i fråga om utskottets ansvarsområde är huvudsakligen tekniska överföringar av befogenheter till den nya myndighet som ska inrättas. Utskottet ställer sig bakom förslagen. 

När regionförvaltningsverken sammanförs inom en enda riksomfattande myndighet blir det möjligt att göra kraftfulla satsningar på samordnade och kundorienterade rutiner. Det är nödvändigt med tanke på den regionala jämlikheten och likabehandlingen i fråga om tjänsterna. Utskottet framhåller att det för uppgifterna inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde även framöver kommer att behövas regional sakkunskap och kompetens. Detta underlättas av att myndigheten kommer att arbeta på många orter. 

Utskottet pekar på vikten av att resurserna fördelas lika mellan den nya myndighetens regionenheter för att tjänsterna ska finnas tillgängliga samordnat och jämlikt. Enligt remissvaren har resurserna framför allt i folkrika områden som verksamhetsområdet för regionförvaltningsverket i Södra Finland inte räckt till för tillsyn i förhållande till folkmängden i samma relation som i övriga landet. 

Inom en av sektorerna ska det på språkliga grunder organiseras en separat enhet som ska ha hand om de uppgifter som i nuläget sköts av den svenskspråkiga serviceenheten för undervisningsväsendet vid regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. Den nya myndigheten ska också överta de uppgifter gällande småbarnspedagogik och grundläggande utbildning på samiska som i nuläget handhas av regionförvaltningsverket i Lappland. Utskottet ser det som ytterst viktigt att den nya myndigheten med hjälp av separata enheter kan se till att den svenskspråkiga och samiska befolkningen får sina språkliga och kulturella rättigheter tillgodosedda enligt samma standard som i dag och att det finns smidig tillgång till service på modersmålet. 

Det är angeläget att på bred front gå ut med information till allmänheten om vilka uppgifter och befogenheter Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet har. Kunderna måste få information om hur de själva kan bevaka sina rättigheter och kräva att de tillgodoses och vem de kan ta kontakt med i problemsituationer. Informationen måste tillhandahållas med hänsyn till barn och familjer. 

Den nya myndigheten bör ha barn- och familjevänliga rådgivningstjänster, kanaler för klagomål från barn och familjer och tillståndstjänster som kan behövas. Tjänsterna bör organiseras på så sätt att också barn uppfattas som kunder. 

Bedömning av konsekvenser för barn

Sakkunniga har påpekat att propositionen inte innehåller någon bedömning av konsekvenserna för barn. Det gäller såväl de uppgifter som ska övertas av landskapen som den nya tillstånds- och tillsynsmyndigheten. Utskottet konstaterar att propositionen främst går ut på att uppgifter ska överföras och inte ändras men att det trots detta hade behövts en bedömning av till exempel hur barnens villkor påverkas av att aktörerna byts ut. 

Utskottet påminner om att den nya myndighetens uppgifter kommer att inbegripa uppgiftsområden som har betydelse för barn, i synnerhet socialvård, hälso- och sjukvård samt undervisnings- och kulturväsende. När vård- och landskapsreformen genomförs bör exempelvis rådgivningstjänster, småbarnspedagogik, grundläggande utbildning och hälsovårdstjänster för barn sammanföras så att de bildar en helhet som samverkar smidigt och bidrar till barnets bästa. 

Vissa andra pågående reformer

I propositionen föreslår regeringen en rad ändringar i den gällande lagen om småbarnspedagogik (36/1973). Enligt propositionen är ändringarna avsedda att träda i kraft den 1 januari 2020. En totalrevidering av samma lag (RP 40/2018 rd) behandlas samtidigt i kulturutskottet, som väntas lämna betänkande i mitten av juni. Den nya lagen om småbarnspedagogik avses träda i kraft redan den 1 augusti 2018. 

Utskottet påpekar att utskottsbehandlingen av lagförslag 62 i den föreliggande propositionen måste väga in totalrevideringen av lagen om småbarnspedagogik, som avses träda i kraft tidigare än de ändringar som ska göras med anledning av landskapsreformen. 

Kulturutskottet behandlar också en proposition med förslag till gymnasielag samt lagar om ändring av lagen om anordnande av studentexamen och lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (RP 41/2018 rd). De här lagarna avses träda i kraft den 1 augusti 2019. Utskottets betänkande om propositionen kommer att bli klart senast i början av juni. 

Den här totalreformen av gymnasielagen måste beaktas i utskottsbehandlingen av lagförslag 64 (Lag om ändring av gymnasielagen) i den nu aktuella propositionen. 

Tillsyn över efterlevnaden av undervisningslagstiftningen

Utskottet ser det som viktigt att tillstånds- och tillsynsmyndighetens bedömning av grundläggande tjänster inte ensidigt fokuserar på tillgången till tjänster. Därför är det viktigt att myndigheten och undervisnings- och kulturministeriet i sitt årliga resultatavtal kommer överens om vad bedömningen ska gälla med hänsyn till det aktuella bedömningsbehovet. 

Myndigheten bör också ha till uppgift att övervaka den lagfästa uppgiftsfördelningen mellan landskapet och kommunerna i praktiken. Till exempel ska fokus i fråga om undervisningssektorn ligga på landskapets möjlighet att ordna utbildning antingen genom att helt och hållet äga en aktör som är utbildningsanordnare på andra stadiet eller genom att köpa en andel av den. Utskottet ser det som viktigt att landskapets så kallade allmänna kompetens förblir begränsad på det sätt som föreslås i propositionen om landskapsreformen, så att det går att undvika att det uppstår konkurrens med kommunens behörighet. Undervisningssektorn ska uttryckligen ingå i kommunernas ansvarsområde även i framtiden. Kulturutskottet framhåller för förvaltningsutskottet att landskapen inte helt eller delvis bör kunna äga sådana aktörer vars verksamhet enligt arbetsfördelningen i landskapsreformen hör till kommunens ansvarsområde. 

Propositionens förslag till ändringar i lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen, lagen om grundläggande konstundervisning, lagen om förvaltning av utbildning som ordnas av staten och privata, lagen om anordnande av studentexamen, lagen om elev- och studerandevård och lagen om yrkesutbildning är tekniska ändringar. De uppgifter som i nuläget hör till regionförvaltningsverken och som regleras i de här lagarna ska enligt propositionen övertas av Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet. 

Regionförvaltningsverket har befogenhet att på eget initiativ övervaka lagligheten i verksamheten enligt lagen om småbarnspedagogik och lagen om elev- och studerandevård, som är den enda av de ovannämnda lagarna som föreskriver om detta. I propositionen föreslås tillstånds- och tillsynsmyndigheten få en befogenhet som motsvarar befogenheten i nuläget. Myndigheten ska alltså i likhet med regionförvaltningsverket i dag huvudsakligen ha rätt att undersöka lagligheten i verksamheten endast utifrån klagomål som gjorts i frågan. 

När det gäller myndighetens behörighet framhåller utskottet att myndigheten bör ha möjlighet att på eget initiativ övervaka all verksamhet i enlighet med de lagar som gäller undervisningsväsendet. Med tanke på barn är det en viktig och mänskligt sett nödvändig del av rättssäkerheten att myndigheten proaktivt ingriper mot missförhållanden och utövar effektiv tillsyn. Utskottet menar att det är angeläget att myndigheten har tillräckligt stora resurser för att styra och övervaka både småbarnspedagogiken och undervisningsväsendet. Myndigheten bör ha de befogenheter den behöver för att ingripa mot problem både i förväg och i efterhand. 

Kulturutskottet föreslår att förvaltningsutskottet i sitt betänkande föreslår ett uttalande enligt vilket 

riksdagen förutsätter att statsrådet heltäckande utreder behovet att stärka den regionala styrningen och tillsynsmöjligheterna, framför allt i fråga om undervisningen, i syfte att befästa fullföljandet av bland annat barns och ungas rättigheter och att statsrådet till denna del lämnar behövliga ändringsförslag för att utvidga befogenheterna för Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet och säkerställa de resurser som behövs. (Utskottets förslag till uttalande) 

Sakkunniga har tagit upp vissa brister som upptäckts i tillsynen över den privata småbarnspedagogiken. Risken finns att en bristfällig tillsyn möjliggör rutiner som oundvikligen avspeglas i kvaliteten på småbarnspedagogiken. När den nya myndigheten inrättas och uppgifter och arbetsfördelning omorganiseras bör man också fokusera på att tillsynen över den privata småbarnspedagogiken ska vara tillräckligt omfattande. De största utvecklingsbehoven i fråga om styrningen av och tillsynen över den privata småbarnspedagogiken är enligt utredning tydliga anvisningar, utökad utbildning och mer samarbete samt samordnad praxis. 

Sakkunniga har också påpekat att 5 § 3 mom. i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) föreskriver att Utbildningsstyrelsen får bevilja dispens från behörighetsvillkoren för rektor och lärare inom det fria bildningsarbetet. I ett yttrande föreslår de sakkunniga att Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet ges i uppgift att bevilja dispens gällande personalen inom det fria bildningsarbetet. På så sätt samordnas förfarandet med dispensförfarandet för personalen inom andra utbildningsformer. Den nu aktuella propositionen innehåller inget förslag till ändring av lagen om fritt bildningsarbete. 

Utskottet anser att förslaget är beaktansvärt. Undervisnings- och kulturministeriet bör överväga att vidta eventuella separata lagstiftningsåtgärder på så sätt att den eventuella ändringen i fråga om befogenheten att bevilja dispens kan träda i kraft i samband med ikraftträdandet av landskapsreformen. 

I 20 § i lagförslaget om Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet finns bestämmelser om att myndighetens sektor för undervisning och kultur ska stödja beredskapen och beredskapsplaneringen inom sitt uppgiftsområde. Sakkunniga har ansett att bestämmelserna inte är preciserade. Utskottet ser ett behov av att överväga en precisering av innehållet i uppgiften när förordningen ska utfärdas. 

De regionala idrottsråden

För de statliga uppgifter inom idrott som ska skötas regionalt ska sex regionala idrottsråd bildas i anslutning till Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet. Idrottsråden ska fungera som myndighetens expertorgan. I 7 § i idrottslagen föreslås preciserade bestämmelser om tillsättandet av regionala idrottsråd och om de landskap som ska svara för att tillsätta idrottsråden. De regionala idrottsrådens geografiska fördelning enligt förslaget motsvarar den nuvarande situationen. Utskottet ställer sig bakom förslaget. 

Utskottet hänvisar till en utredning om regionala idrottsråd (Utredning angående de regionala idrottsrådens verksamhet, situation och framtid, Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2017:24), där det står att idrottsrådens arbete i nuläget är alltför mycket fokuserar på vissa kategorier av ärenden, till exempel behandling av projekt, medan andra teman bara behandlas sporadiskt. Det största missnöjet gäller enligt utredningen arbetets genomslagskraft och idrottsrådens roll och status som expertorgan i statsförvaltningen. 

Utskottet ser landskapsreformen och inrättandet av tillstånds- och tillsynsmyndigheten i bred bemärkelse som en möjlighet att också effektivisera de regionala idrottsrådens verksamhet. Utvecklingen bör gå ut på att förtydliga rådens roll och status och stärka samarbetet med olika aktörer. Utskottet lyfter fram möjligheterna att stärka samarbetet mellan de regionala idrottsråden och samarbetet med statens idrottsråd. 

Idrotten får en allt viktigare roll i servicekedjorna inom social- och hälsovården. Därför finns det skäl att särskilt stärka de regionala idrottsrådens roll i utvecklingen av de social- och hälsovårdstjänster som genomförs med hjälp av motion och idrott. Hit hör ett brett och fungerande samarbete med lokala motions- och idrottsorganisationer och andra regionala och lokala aktörer inom motion och idrott. 

Förslag till ändring

I vissa av remissyttrandena om propositionen påpekas det att Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet föreslås ha hand om sektorn "småbarnspedagogiken samt undervisnings- och kultursektorn" (5 § i förslaget till lag om Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet). Sakkunniga har föreslagit att namnet på sektorn i enlighet med det ursprungliga förslaget ska bli "undervisnings- och kultursektorn". Då ligger namnet i linje med ministeriets namn och det nuvarande motsvarande ansvarsområdet vid regionförvaltningsverken (ansvarsområdet för undervisnings- och kulturväsendet). Om sektorn benämns undervisnings- och kultursektorn motsvarar namnet dessutom namnen på sektorerna under de andra ministerierna. Sektorn inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde är inom den nya myndigheten social- och hälsosektorn och sektorn inom miljöministeriets förvaltningsområde är miljösektorn. 

Utskottet framhåller att begreppet undervisning i ministeriets verksamhet och arbete inbegriper småbarnspedagogik på samma sätt som begreppet kultur inbegriper biblioteks-, idrotts- och ungdomsväsende. För konsekvensens och tydlighetens skull bör namnet på den här sektorn inom myndigheten ligga i linje med namnet på och organisationen inom ministeriet. 

Utskottet föreslår att förvaltningsutskottet föreslår att 5 § 2 mom. 2 punkten i lagförslag 42 (Lag om Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet) ändras så att den får följande lydelse: 

undervisnings- och kultursektorn som sköter de uppgifter som avses i 4 § 1 mom. 2 punkten. (Utskottets ändringsförslag) 

Uppföljning av reformen

Propositionen har ett nära samband med propositionen om inrättande av landskap och om en reform av ordnandet av social- och hälsovården (RP 15/2017 rd), som är under behandling i riksdagen. Det står klart att genomförandet av en så här omfattande reform kommer att bli föremål för heltäckande uppföljning och bedömning under nästa årtionde. Utskottet anser att en heltäckande uppföljning är nödvändig och påpekar i fråga om uppföljningsbehovet att det är viktigt att förutse vilka regionala utbildningsbehov det kommer att finnas på kort, medellång och lång sikt med tanke på beredningen av de regionala utbildningsmålen, arbetskraftsbehoven inom näringslivet och sysselsättningen. Samtidigt finns det skäl att bedöma hur den riksomfattande samordningen av utbildningsbehoven fungerar och om den är tillräcklig. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Kulturutskottet föreslår

att förvaltningsutskottet beaktar det som sägs ovan
Helsingfors 9.5.2018 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Tuomo Puumala cent 
 
vice ordförande 
Sari Multala saml 
 
medlem 
Li Andersson vänst 
 
medlem 
Ritva Elomaa saf 
 
medlem 
Eeva-Johanna Eloranta sd 
 
medlem 
Jukka Gustafsson sd 
 
medlem 
Marisanna Jarva cent 
 
medlem 
Kimmo Kivelä blå 
 
medlem 
Hanna Kosonen cent 
 
medlem 
Mikaela Nylander sv 
 
medlem 
Ulla Parviainen cent 
 
medlem 
Sami Savio saf 
 
medlem 
Jani Toivola gröna 
 
medlem 
Raija Vahasalo saml 
 
ersättare 
Petri Honkonen cent 
 
ersättare 
Eeva-Maria Maijala cent 
 
ersättare 
Mirja Vehkaperä cent 
 
ersättare 
Pia Viitanen sd. 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Kaj Laine.  
 

AVVIKANDE MENING 1

Motivering

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om verkställigheten av landskapsreformen och om omorganisering av statens tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifter utgör en väsentlig del av lagstiftningspaketet om landskapsreformen. Därför är det väsentligt att propositionen behandlas samtidigt som det övriga lagstiftningspaketet. Därför vill vi nu gå in för att enbart genomföra vårdreformen. 

Det strider mot principen i propositionen att sektorn för småbarnspedagogik, undervisning och kultur inte får samordnade rättigheter att ingripa mot missförhållanden. Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet bör i analogi med småbarnspedagogiken få befogenhet att ingripa på eget initiativ om den upptäcker någonting som strider mot lagen inom undervisningssektorn. Myndigheten bör också kunna använda sig av nya typer av sanktioner och tvångsmedel. Enligt propositionen anses det räcka med att myndigheten har befogenhet att pröva klagomål och att i enlighet med lagstiftningen om finansiering av undervisningsväsendet förelägga vite. Men klagomål är ett långsamt sätt att ingripa i efterhand och det är inte känt att vite skulle ha använts en enda gång i fråga om grundläggande kulturella rättigheter. 

I sitt yttrande ser barnombudsmannen det som en stor brist att propositionen inte innehåller någon bedömning av konsekvenserna för barn. Det gäller såväl de uppgifter som ska övertas av landskapen som den nya tillstånds- och tillsynsmyndigheten. De föreslagna ändringarna speglas heller inte i övrigt mot barnens rättigheter. Utifrån propositionen är det således omöjligt att bedöma hur de föreslagna ändringarna vid beredningen har ansetts påverka barnens rättigheter och rättssäkerhet och barnens dagliga liv som aktiva användare av kommunernas och landskapens tjänster. Avsaknaden av en bedömning av konsekvenserna för barn vittnar om att man vid beredningen inte har sett barnen som självständiga innehavare av rättigheter på det sätt som FN:s barnkonvention kräver. 

De uppgifter som går ut på att förutse utbildningsbehoven och de uppgifter som har anknytning till kultur påverkar barnens liv i högsta grad. När uppgifterna ska omorganiseras måste barnen beaktas som en särskild grupp. Exempelvis blir prognoserna av utbildningsbehoven ofta fokuserade på framtiden på så sätt att de långsiktiga målen prioriteras bland annat ur sysselsättningssynvinkel, och då ses barnet bara som en framtida vuxen. För att prognostiseringen ska väga in barnets bästa bör utbildningsbehoven också bedömas på kort sikt så att barnens behov som barn tillgodoses. Barnens rättigheter, såsom rätten till fullgoda förutsättningar för utveckling (artikel 6) bör respekteras också i barndomen, i just det ögonblicket. 

De regionala idrottsråden har hand om viktiga uppgifter i och med att de bland annat ska främja och stödja motion och idrott samt styra och stödja byggandet av idrottsplatser. Uppgifterna skapar förutsättningar för kommunerna att främja motion och idrott och de kan ha stor betydelse för barnens och de ungas möjligheter och motivation att välja idrott som hobby. Men när det saknas en bedömning av konsekvenserna för barn går det inte utifrån propositionen att bilda sig någon uppfattning av hur reformerna till denna del kommer att påverka barnens idrottsaktiviteter och vardagsmotion. Idrott och motion är en viktig del av välfärden och hälsofrämjandet. 

Avvikande mening

Kläm 

Vi föreslår

att förvaltningsutskottet beaktar det som sägs ovan. 
Helsingfors 9.5.2018
Jukka Gustafsson sd 
 
Eeva-Johanna Eloranta sd 
 
Pia Viitanen sd 
 
Li Andersson vänst 
 
Jani Toivola gröna 
 
Mikaela Nylander sv 
 

AVVIKANDE MENING 2

Motivering

Genom propositionen med förslag till lagstiftning om verkställigheten av landskapsreformen och om omorganisering av statens tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifter ska de uppgifter som avses i landskapslagen och vissa andra uppgifter föras över från staten och kommunerna till landskapen. 

Syftet är att inrätta Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet, som ska ta över största delen av de uppgifter som skötts av regionförvaltningsverken och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, som ska läggas ner. Den nya myndigheten ska också ha vissa andra uppgifter. I propositionen ingår också ett förslag till lag om Statens ämbetsverk på Åland samt ett förslag till lag om införande av lagstiftningen om verkställighet av landskapsreformen och om omorganisering av statens tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifter. 

Ansvaret för att ordna de tjänster och uppgifter som ingår i propositionen ska överföras till landskapen vid ingången av 2020. Även de föreslagna ändringarna i organiseringen av statsförvaltningen och inrättandet av Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet ska enligt förslaget genomföras den 1 januari 2020. 

Vi anser att de centrala delarna i propositionen, som består av flera delar, inte kommer att leda till att målen nås. Tidsplanen är snäv och mängden uppgifter som ska överföras till landskapen är mycket omfattande. En del av propositionerna i lagstiftningspaketet har ännu inte lämnats till riksdagen. Därför är det omöjligt att göra en helhetsbedömning av reformen. 

Sannfinländarnas riksdagsgrupp anser att landskapen blir för många (18). Vissa landskap kommer inte att klara av sina skyldigheter. Landskapen kommer de facto inte att vara självstyrande eftersom de saknar beskattningsrätt och har begränsade befogenheter. Dessutom föreslår regeringen en stark statlig styrning och tillsyn. Den så kallade budgetrestriktionen binder upp finansieringen. Landskapen kommer inte att ha tillräckligt stor prövningsrätt för att kunna ta hänsyn till regionala skillnader och behov. Fullmäktige ska väljas genom direkta landskapsval och kommer att ha snäv beslutanderätt. Avsaknaden av beskattningsrätt innebär att fullmäktige inte har något direkt ekonomiskt ansvar inför invånarna i landskapet. 

Dessutom menar vi att förslaget gällande de uppgifter som ingår i Undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde för idrott och motion och som ska behandlas i anknytning till landskapsreformen inte på bästa möjliga sätt uppfyller kravet på bra organiseringsansvar. Det är ett stort missförhållande att de regionala idrottsråden får en försvagad roll i och med reformen. I propositionen räknar regeringen med att idrottsråden inte kommer att ha tillräckligt med meningsfulla uppgifter eller resurser (s. 199 i RP 14/2018 rd). Idrottsråden har redan nu alltför svaga förutsättningar för sin verksamhet, så trenden de kommande åren bör vara den motsatta, det vill säga att idrottsråden får betydligt starkare ställning. Det skulle också bidra till hälsofrämjandet. 

Det regionala samarbetet mellan idrottsråden bör bli både bättre och starkare. Om det aktuella förslaget fullföljs kommer idrottsrådens verksamhet att gå ut på att hålla möten och inte driva på förbättringar i olika avseenden. 

Vi anser också att propositionen inte hade behövt innehålla förslag till ändringar i lagen om småbarnspedagogik. Här upprepas samma problem med avsaknad av planering och dålig lagberedning som har präglat framför allt den här valperioden. Följden blir att det är svårt att bedöma hur samarbetet mellan landskapen och kommunerna kommer att fungera när det gäller barnens vardag och rättigheter. 

Slutligen anser vi sannfinländare i utskottet att varken tiden eller resurserna räcker till för att genomföra den här omfattande reformen i dess helhet. 

Avvikande mening

Kläm 

Vi föreslår

att förvaltningsutskottet beaktar det som sägs ovan. 
Helsingfors 9.5.2018
Ritva Elomaa saf 
 
Sami Savio saf