Motivering

Kulturutskottet går i sitt utlåtande in på utbildningsanslagen, närmare bestämt finansieringen av den grundläggande utbildningen, finansieringen, formen och kvantiteten i fråga om specialundervisning, veterinärutbildningen och forskningsfinansieringen till yrkeshögskolorna. För kulturens del behandlar utskottet finansieringen till danskonsten och teatrarna.

Finansiering av grundläggande utbildning

Regeringen föreslår att statsandelarna och statsunderstöden till undervisnings- och kulturverksamhet höjs med 80 miljoner euro från i år. Kommunernas och samkommunernas andel av denna statsandelsökning är 63 miljoner euro. Av statsandelstillägget hänför sig 30 miljoner euro till höjda statsandelar för morgon- och eftermiddagsverksamhet och till den i regeringsprogrammet överenskomna ersättningen till kommunerna för skolresor i anknytning till förskoleundervisningen. I och med att åldersklasserna blir mindre räknar man med att statsandelarna minskar med 16,6 miljoner euro.

Driftskostnaderna för den grundläggande undervisningen har ökat med 4,8 procent från 2002 till 2003. En bidragande orsak är att det blivit allmännare med specialundervisning. Enligt utredning till utskottet varierar kostnaderna för elever som flyttats över till specialundervisning stort mellan kommunerna.

Utskottet noterar att 75 procent av den förväntade förändringen i undervisningskostnaderna kommer att beaktas, vilket är mer än tidigare. Det ger kommunerna i egenskap av anordnare av grundläggande utbildning ca 29 miljoner euro mer i statsandelar. Men eftersom indexjusteringen inte görs fullt ut blir det problem särskilt när kommunernas finansieringsandel ökas kumulativt.

Kommunerna har satsat mer än planerat på undervisning och därför tvingas staten lägga ut 132 miljoner euro när kostnadsfördelningen justeras. Justeringen är ett led i det nuvarande statsandelssystemet där de faktiska utgifterna i efterhand jämförs med de kalkylerade finansieringsgrunderna för statsandelen. Enligt den gällande lagen borde justeringen beaktas till fullt belopp i priserna per enheterna för 2005, men av statsfinansiella skäl föreslår regeringen (RP 181/2004 rd) att justeringen periodiseras över fyra år så att statsandelen ökar med 23 miljoner euro 2005 och 46, 69 respektive 132 miljoner euro åren 2006, 2007 och 2008.

Kulturutskottet påpekar att finansieringsunderskottet till följd av eftersläpningen i statsandelarna för undervisningsväsendet kunde balanseras upp genom att tidigarelägga utbetalningen av statsandelarna och låta de inbesparingar som genereras av krympande åldersklasser gå till undervisningsväsendet i enlighet med regeringsprogrammet.

Specialundervisning — finansiering, former och kvantitet

Enligt 3 § i lagen om grundläggande utbildning ska utbildningen ordnas så att elevernas ålder och förutsättningar beaktas. Bestämmelsen i 3 § utgör plattform för all undervisning och för planering och genomförande av arrangemang och stödåtgärder i anknytning till undervisningen.

Specialundervisningen utgör ett element i den grundläggande utbildningen. I 30 § i lagen om grundläggande utbildning står det att den som deltar i utbildning har rätt att få undervisning enligt läroplanen och att undervisningsgrupperna ska sammanställas så att målen i läroplanen kan uppnås i undervisningen. I 17 § föreskrivs det att en elev ska intas eller överföras till specialundervisning om undervisningen inte kan ordnas på annat sätt.

Antalet elever som intagits eller överförts till specialundervisning har fördubblats under de tio senaste åren. Enligt information till utskottet får 6,2 procent av eleverna i grundläggande utbildning specialundervisning.

Lagen om grundläggande utbildning utgår från att undervisningen för elever med särskilda behov primärt ska ordnas genom integration. Allt fler kommuner har följt denna princip när de fattat beslut om hur undervisningen ska ordnas. Utskottet har fått rapporter om hur man inom utbildningsväsendet fattat för eleven lyckade integrationsbeslut, som inte bara stöder elevens skolgång utan också hjälper att utveckla skolmiljön utgående från närskolprincipen och idén om en enhetlig grundskola. Men det finns kommuner som fattat integrationsbeslut enbart av sparskäl och i vissa fall underlåtit att sätta in adekvata stödåtgärder.

Utskottet hänvisar också till sin tidigare framförda ståndpunkt att integrerad undervisning kräver att själva undervisningen och andra omständigheter lämpar sig för elevens behov och att adekvata stödåtgärder kan sättas in (KuUB 3/1998 rd, s. 30).

Med stöd av det ovan anförda föreslår kulturutskottet

att finansutskottet i sitt betänkande förutsätter att undervisningsministeriet i samband med utredningen om specialundervisningen också tar reda på hur integrationsprincipen har följts när undervisningen ordnats.

Den integrerade undervisningen till trots behövs det fortfarande specialklasser, påpekar utskottet.

I takt med att specialundervisningen integreras i den normala undervisningen och diagnostiseringen utvecklas avslöjas allt fler nya särskilda behov som bör beaktas i utbildningsplaneringen. För alla elever som överförs till specialundervisning ska uppgöras en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas. Planen kräver att det finns någon som vet hur beslut i specialpedagogiska frågor tas och därmed måste den undervisningsansvariga läraren uppvisa en allt mer kvalificerad pedagogisk yrkeskompetens.

Lärarna behöver en bredare kompetens och måste kunna uppvisa en multiprofessionalism för att klara av det ökade antalet elever som behöver särskilt stöd, integrationen, invandrarundervisningen och de allt vanligare sociala problemen i skolvärlden. Denna förändring bör beaktas i lärarutbildningen. Utskottet anser att varje lärare absolut måste ges en adekvat dos kunskap om inlärning och undervisning i fråga om barn i behov av särskilt stöd i samband med de pedagogiska studierna inom den grundläggande utbildningen.

Med stöd av det ovan sagda föreslår kulturutskottet

att finansutskottet i sitt utlåtande förutsätter att det klarläggs hur lärarutbildningens innehåll och målet för en enhetlig grundläggande undervisning motsvarar varandra och i förekommande fall initierar ett projekt för utveckling av lärarutbildningen.

Över 30 procent av speciallärarna saknar behörig kompetens medan ca 50 procent av lärarna för elever med sociala anpassningssvårigheter är obehöriga. Lärarna har knappt alls utbildats i specialpedagogik under sin lärarutbildning. Inslaget har varit minimalt också under fortbildningen. Trots detta undervisar lärarna grupper där elever med särskilda behov integrerats. Såväl klasslärare och ämneslärare som lärare i yrkesämnen på andra stadiet behöver nödvändigtvis fortbildning för att klara av undervisningen av specialelever som integrerats i deras grupp.

I och med att både integrationen och antalet elever som behöver särskilt stöd ökar måste fortbildningen för alla lärare kompletteras med studier som ger de yrkesaktiva lärarna specialpedagogiska färdigheter och beredskap att samarbeta med andra yrkeskårer. I budgeten för 2005 måste absolut tas in ett anslag för fortbildning av lärare med tanke på specialundervisningen. Därför föreslår utskottet

att finansutskottet ökar moment 29.69.22 med 500 000 euro som ska användas för fortbildning av lärare med tanke på specialundervisningen.

Veterinärutbildningen

Veterinärmedicinsk utbildning på högskolenivå har stått att få i Finland ända från början av 1960-talet. Vi har för närvarande cirka 1 600 veterinärer utspridda över hela landet. Årligen utexamineras omkring 50 nya veterinärer. En arbetsgrupp för veterinärutbildning vid undervisningsministeriet föreslår i sin promemoria (undervisningsministeriets arbetsgrupps promemorior 21.5.2002) att utbildningen för grundexamen i veterinärmedicin ökas genom att studieplatserna höjs från nuvarande 50 till 60—65 per årskurs. Adekvata resurser bör anslås för den ökade utbildningen. Utbildningskvoterna har de facto redan ökat något. En annan orsak att utbilda fler veterinärer är kvinnodominansen inom branschen då familjeskäl kommer in i bilden. Veterinärutbildningen i Finland måste enligt utskottet läggas upp så att det finns tillräckligt med veterinärer som fått en behörig högkvalitativ utbildning.

Veterinärmedicinska fakulteten har fått nya lokaler i Vik för alla andra institutioner utom institutionen för klinisk veterinärmedicin, som fortfarande håller till i de gamla lokalerna vid Tavastvägen. Enligt ett beslut sommaren 2004 inleddes byggarbetena på smådjurssjukhuset. Utskottet har uppmärksamgjorts på problemen på finansieringen av ett nytt hästsjukhus. De lokaler som anvisas för veterinärutbildningen måste enligt utskottet vara sådana att utbildningen i veterinärmedicin håller hög nivå och att veterinärerna får sin legitimation, även i EU-sammanhang, på behörigt sätt.

Yrkeshögskolornas forskningsanslag

En arbetsgrupp vid undervisningsministeriet har utrett det forsknings- och utvecklingsarbete som utförs vid yrkeshögskolorna. Arbetsgruppen föreslår att den offentliga basfinansieringen till yrkeshögskolorna för forskning och utveckling ökas 2005 med minst 10 miljoner euro för att yrkeshögskolorna ska ha tillgång till de resurser som behövs för forskning och utveckling. Detta betyder i praktiken att yrkeshögskolornas genomsnittliga pris per enhet höjs med ca 100 euro. Därtill gäller det för yrkeshögskolorna att intensifiera dels samarbetet med andra yrkeshögskolor, dels forskningssamarbetet med universitet och andra forskningsinstitut för att kunna nyttiggöra olika finansieringskällor för sin forskning. Också det finansiella bidraget från företagssektorn och andra arbetslivsaktörer till yrkeshögskolornas forskning och utveckling bör bli större. Ramarna för statsbudgeten 2005 medgav dock inte att finansieringen av yrkeshögskolornas forskning och utveckling ökas, men saken ska enligt ministeriet så vitt möjligt åtgärdas under de närmaste åren.

Yrkeshögskolornas roll i innovationssystemet ska enligt undervisningsministeriets verksamhets- och ekonomiplan för 2005—2008 stärkas genom att effektivisera det tillämpade forsknings- och utvecklingsarbete som tjänar underviningen och stöder arbetslivet och en regional utveckling. Projektfinansieringen under budgetmoment 29.20.30 (statsandel och statsunderstöd för kommunala och privata yrkeshögskolors driftskostnader) kommer fortfarande att allokeras med hänsyn till att yrkeshögskolorna ska kunna bedriva forskning och utveckling i samråd med små och medelstora företag och med välfärdssektorn. Dessutom är det meningen att bevilja yrkeshögskolornas gemensamma utvecklingsprogram medel för att kompetensen hos yrkeshögskolornas personal därmed i ett riksperspektiv ska kunna höjas i fråga om forskning och utveckling.

Det finns planer på att påbyggnadsexamina vid yrkeshögskolorna ska bli permanenta. I 4 § i yrkeshögskolelagen åläggs yrkeshögskolorna att bedriva tillämpat forsknings- och utvecklingsarbete som betjänar yrkeshögskoleundervisningen och stöder arbetslivet och den regionala utvecklingen och tar hänsyn till näringsstrukturen i regionen. Såväl påbyggnadsexamina som forsknings- och utvecklingsarbetet behöver pengar. Det är angeläget att forskningen och utvecklingen ges mer resurser och att en del av de extra medel som eventuellt anvisas forskning överlag också reserveras för yrkeshögskolornas forsknings- och utvecklingsarbete, menar utskottet. Höjda forskningsanslag är viktiga särskilt för att yrkeshögskolorna inte ska behöva ta av sina undervisningsresurser för detta ändamål.

Med stöd av det ovan sagda föreslår kulturutskottet

att finansutskottet i sitt betänkande förutsätter att extra medel avsätts för forsknings- och utvecklingsarbete vid yrkeshögskolorna.

Statsandelarna för biblioteken

Riksdagen har under flera år i samband med behandlingen av budgetförslaget påpekat att när det statsfinansiella läget förbättras måste tippnings- och penninglotterivinstmedel återigen användas för de syften som nämns i lotterilagen, dvs. idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst och ungdomsfostran (t.ex. KuUB 1/1999 rd).

Med anledning av det ovan sagda föreslår kulturutskottet

att finansutskottet avsätter mer allmänna budgetmedel för de lagstadgade statsandelarna för bibliotek i 2005 års budget och förutsätter att systemet med att delvis täcka statsandelarna för bibliotek med vinstmedel från tippning avvecklas under denna valperiod.

Pengar till danskonst

Det statliga stödet till danskonst har utvecklats gynnsamt på senare år. Dessutom omfattas fem dansteatrar sedan några år av teater- och orkesterlagen. De regionala danscentrumen bör absolut komma i gång med sin verksamhet, menar utskottet. Danscentrumen skapar exakt den rikstäckande struktur som man så länge efterlyst för danskonsten. De stärker den regionala danskulturen och utgör en plattform för turnéer, samarbete och insatser för att medvetandegöra publiken om dansen som konstform. Regioncentrumen ger också en bättre rikstäckning. Ett anslag på 450 000 euro har anslagits för dem. De regionala danscentrumen måste absolut tillförsäkras adekvata resurser för att de ska kunna fullfölja sin uppgift och stödja fältet.

De s.k. fria dansgrupperna får understöd enligt prövning. I rapporten Askel tulevaisuuteen (Informationscentret för Dans 2003) föreslås att anslaget för främjande av danskonst till stöd för fria grupper ska höjas till 1,5 miljoner euro per år. Regeringen har avsatt 665 000 euro i budgetpropositionen för 2005. Trots att vi får regionala danscentra kommer merparten av dansproduktioner som sätts upp av fria grupper också i framtiden att få sina pengar från detta anslag efter prövning. Det är viktigt, menar utskottet, att understödsanslagen till fria dansgrupper höjs från dagens nivå.

Pengar till teatrarna

Utskottet noterar med tillfredsställelse att årsverkena vid teatrarna ökar med 22 till 2 435 år 2005. Det fattas fortfarande 202 årsverken, men ökningen är väl anpassad till den takt som underskottet ska åtgärdas enligt det konst- och konstnärspolitiska programmet. Utskottet har dock fäst sig vid att priset per enhet för de teatrar som får statsandel inte rubbats på fyra år. Jämfört med exempelvis museer och orkestrar särbehandlas teatrar när lagstiftningen inte medger justeringar av statsandelarna till följd av stegringar i kostnadsnivån och när en höjning inte heller har beaktats när priset per enhet fastställs. På teaterfronten är man klart och tydligt av den åsikten att priserna per enhet för teatrar med statsandel årligen bör ses över för att motsvara dels ändringarna i kostnadsnivån, dels ändringar som beror på statens åtgärder, något som sker i fråga om museer och orkestrar.

Eftersläpningen i årsverken och det faktum att priset per enhet inte höjts har lett till att mången teater inte klarar ekonomin. Exempelvis lönehöjningarna till följd av de inkomstpolitiska uppgörelserna fick 2002 en kostnadseffekt på 3 procent medan motsvarande procent 2003 och 2004 var 3,7 respektive ca 3. Priset per enhet släpar enligt utredningar efter med ca 8 000 euro (enligt propositionen är priset per enhet 30 223 euro).

Lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet behöver enligt utskottets mening absolut ses över för att teatrarna ska få samma status som orkestrar och museer när det gäller justeringen av priset per enhet. Därför föreslår utskottet

att finansutskottet i sitt betänkande tar in ett uttalande om att lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet ska ändras med det snaraste för att också priset per enhet för teatrar ska ses över årligen enligt förändringarna i kostnadsnivån och de förändringar i verksamheten som statens åtgärder föranleder.

Regionala teatrar.

I dagsläget har vi i Finland fem teatrar som bedriver regionteaterverksamhet. Teatrarnas verksamhet täcker ett område som är större än halva Finland. Inom regionteatrarnas upptagningsområde finns 131 kommuner och 2003 gavs sammanlag 428 regionteaterföreställningar. Dessutom arrangerar teatrarna utbildning för amatörer och skolelever.

De regionala teatrarna får behovsprövat statsunderstöd av undervisningsministeriet. Stödet uppgick 2003 till 960 000 euro och 2004 finns det reserverat 845 000 euro för stödet. Och ändå ökar turnékostnaderna hela tiden bl.a. på grund av dyrare bränsle och logi.

De regionala teatrarna utför enligt utskottets mening ett viktigt arbete i synnerhet för att öka den regionala balansen på kulturens område. Besök av en regionteater kan exempelvis vara den enda chansen för många barn och unga på landsbygden att se teater. De regionala teatrarna bidrar till att stärka den kulturella identiteten och gemenskapskänslan på många orter.

Utskottet anser att det anslag regeringen föreslagit för behovsprövade understöd till regionala teatrar absolut måste höjas. Därför föreslår utskottet

att finansutskottet ökar moment 29.90.31 med 300 000 euro för stöd till regionala teatrar.

Amatörteatrar.

I Finland har vi en stark tradition att utöva och uppleva teater, även på amatörnivå. Vi har teatrar som får statsandel men vi har också en mängd aktiva amatörteatergrupper. Amatörteatrarna gör en kulturell gärning av stort format runt om i landet.

Anslaget för understöd till amatörteatrar behöver definitivt höjas. Därför föreslår utskottet

att finansutskottet ökar budgeten med 100 000 euro för stöd till amatörteatrar.