Motivering

Kulturutskottet går i sitt utlåtande speciellt in på universitetens finansiering, finansieringen för universitetens övningsskolor, yrkesinriktade läroanstalter och yrkeshögskolor samt vuxenutbildningens anläggningskostnader i övergångsskedet av statsandelsreformen. Dessutom behandlar utskottet utvecklingen av studiestödet för studeranden på andra stadiet och utvecklingen av kommunernas kulturverksamhet.

Universitetens finansiering

Utskottet har i flera sammanhang behandlat universitetens finansiering (t.ex. KuUU 5/2003 rd och KuUB 10/2004 rd). Utskottet vill fortsättningsvis poängtera att universiteten utgör en stark kompetensbas och producerar nationellt välstånd. De deltar i kompetenssamhällets utveckling både regionalt och på nationell nivå och producerar välutbildade människor för samhällets olika sektorer. De skapar och förmedlar ny information, är viktiga delar i en innovationskedja, utvecklar arbetskraft och deltar i debatten med ett kritiskt öga. Det ligger i samhällets intresse att våra universitet kan ge högkvalitativ och konkurrenskraftig universitetsutbildning och ta ansvar för att information uppdateras och att innvationer skapas.

Universitetens basfinansiering var i stora svårigheter under hela 1990-talet. I början av 2000-talet blev situationen rentav ohållbar. Genom en ändring och utvidgning av utvecklingslagen har universitetens anslag höjts med 20 miljoner euro årligen, vilket hat underlättat situationen något. Universitetens finansiella situation är dock fortsättningsvis svår. Många universitet finansierar sina olika funktioner genom projektfinansiering. Också problemet med ökade utgifter för lokaler kvarstår. Universiteten har föreslagit att utgifterna för lokalerna ska tas in i utvecklingslagen. De anslagsökningar som utvecklingslagen medför har under de senaste åren enligt univeriteten gått till och med i sin helhet till de höjda hyrersavgifterna. Universiteten har effektiviserat användningen av lokalerna, men hyreskostnaderna utgör en allt större del av omkostnaderna.

Enligt regeringsprogrammet och utvecklingsplanen för utbildning och forskning för perioden 2003–2008 bör det viktigaste målet vara en bred och hög kompetens. Regeringens produktivitetsprogram ställer stora krav på universitet. Universiteten har rapporterat om produktivitetsökande projekt inom olika verksamhetsområden, t.ex. studie-, personal- och ekonomiförvaltningen, informationstjänsten och stödtjänsterna för forskningen. Universiteten har fogat kvalitetsystem till sina funktioner och fördjupat tillämpningen av dem. Den aktiva nätverksbildningen har fört med sig verkliga synergi- och produktivitetsförmåner. Utskottet förutsätter att de medel som frigörs genom universitetens effektiviseringsåtgärder allokeras till att stärka undervisning, forsknin och konstnärlig verksamhet enligt universitetens egna strategiska mål.

Utskottet vill också förnya sin anmärkning om att den övre gränsen för skattefrihet gällande donationer till universitet inte har höjts. Donationerna har en stor betydelse för universitet med tanke på finansieringen av forskning och utbildning, och de främjar också helt konkret växelverkan mellan universitet och det övriga samhället. Denna uppgift har också skrivits in i den gällande universitetslagen.

Kulturutskottet föreslår

Finansiering för universitetens övningsskolor

Enligt regeringens proposition har universitetens övningsskolor som mål att uppnå en hög nivå i den verksamhet som tjänar lärarutbildningen och ha en nära växelverkan med universitet. Övningsskolorna sörjer för kvaliteten på läroplansarbetet och undervisningen samt utvecklar allsidiga undervisningsövningar och användningen av undervisningsteknologi. Det kvantitativa målet för 2006 för grundskole- och gymnasieelever är 7 900 elever i övningsskolor. De ökade fastighetskostnaderna samt en minskning av projekt- och resultatfinansieringen leder till att den finansiella situationen för övningsskolorna har blivit allt svårare. På grund av den minskade projektfinansieringen är det omöjligt att starta nya projekt eller skaffa tillräckligt med nya möbler eller läromedelsmaterial till skolorna. Under de senaste åren har antalet invandrare och specialelever ökat i Finland. Dessutom har placeringen av specialelever genom integrering och inklusion förts över från specialskolor till allmän undervisning och universitetens övningsskolor.

Utskottet fäster uppmärksamhet vid att de normalskolor som erbjuder undervisningsträning borde se till att lärarstuderandena ges möjlighet att bygga sådana inlärningsmiljöer som passar för dem, också i fråga om elever som är i behov av särskilt stöd och invandrare. Eftersom pedagogiska specialbehov har blivit ett allt vanligare fenomen, ställs det också större krav på specialpedagogisk kompetens hos lärarna. Därför bör lärarstuderandena ha möjlighet att redan under sin undervisningspraktik lära sig och tilllämpa sitt specialpedagogiska kunnande i praktiken. I sitt utlåtande om statsbudgeten för 2005 (KuUU 9/2004 rd) fäste kulturutskottet uppmärksamhet vid de specialpedagogiska färdigheterna hos dem som studerar för att bli lärare. Utskottet poängterade att lärarna behöver en bredare kompetens och måste kunna uppvisa en multiprofessionalism för att klara av det ökade antalet elever som behöver särskilt stöd, integrationen, invandrarundervisningen och de allt vanligare sociala problemen i skolvärlden. Enligt utskottet bör denna förändring beaktas i lärarutbildningen. Vidare ansåg utskottet det nödvändigt att varje lärare absolut måste ges en adekvat dos kunskap om inlärning och undervisning i fråga om barn i behov av särskilt stöd i samband med de pedagogiska studierna inom den grundläggande utbildningen.

Utskottet fäster också uppmärksamhet vid att undervisningsarrangemangen för elever som behöver särskilt stöd beaktas i statsandelssystemet genom ett ökat anslag för beslut om överföring till specialundervisningen. Det nya statsandelssystemet (RP 88/2005 rd) som avses träda i kraft från början av 2006 tar också hänsyn till de elever som inte har finska eller svenska som modersmål. Sådana här lagstadgade stödformer finns inte i de statliga övningsskolorna. Svårigheterna att finansiera de extra kostnader som uppstår i samband med invandrar-, specialelev- och handikappundervisningen har lett bl.a. till att specialeleverna utgör endast en knapp procent av elevantalet vid övningsskolorna, medan den procentuella andelen är cirka sex procent i de kommunala skolorna.

Utskottet anser det nödvändigt att övningsskolornas ekonomiska situation utreds och åtgärder vidtas, så att dessa skolors verksamhet kan tryggas. Därmför föreslår kulturutskottet

Finansiering för yrkesinriktade läroanstalter och vuxenutbildningens anläggningskostnader i övergångsskedet av statsandelsreformen

I samband med lagstiftningsändringarna gällande beviljande av statsandelar överförs medfinansieringen av investeringar till en finansiering som baserar sig på priserna per enhet. Det här har en negativ inverkan på genomförandet av vissa byggnadsprojekt vid andra typer av läroanstalter. Statsandelar för anläggningsprojekt skulle inte längre 2006 beviljas för projekt förknippade med yrkesinriktad utbildning eller yrkeshögskolor. Statsbidrag skulle inte heller beviljas för projekt förknippade med yrkesinriktad vuxenutbildning. Från och med början av 2006 skulle därmed inte ens sådana anläggningsprojekt som redan finns i finansieringsplanen för anläggningsprojekt beviljas statsandelar eller -bidrag. Undervisningsministeriet har återtagit specialanslagen för projekt och meddelat till aktörerna att finansieringen kommer att basera sig på priserna per enhet. Enligt information till utskottet ska genomförandet av byggnadsprojekt under förändringsskedet underlättas genom behovsprövade understöd. Utskottet anser det nödvändigt att att en höjning av det behovsprövade priset per enhet används också i fråga om de projekt som ingår som anläggningsprojekt i finansieringsplanen i de fall där genomförandet av projektet annars skulle visa sig svårt för den som ordnar utbildning. Därför föreslår kulturutskottet

Numera kan undervisningsministeriet fastställa den årliga hyran som beräkningsgrund för statsandelen för den yrkesinriktade utbildningen och yrkeshögskolorna, om utbildning i betydande utsträckning ordnas i hyreslokalerna. I samband med ändringen är det meningen att också avstå från denna post som separat beaktas i statsandelsgrunderna. Utskottet anser det nödvändigt att den förlust av statsandelar som ändringen medför för vissa utbildningsarrangörer kompenseras vid behov med en höjning av priset per enhet enligt prövning.

Med stöd av det ovan anförda föreslår kulturutskottet

Utveckling av studiestöd för studerandena på andra stadiet

Studiestödet har förbättrats något under de senaste åren. En olägenhet som dock bör åtgärdas så snabbt som möjligt är att föräldrarnas inkomster påverkar studiestödet i fråga om studerande under 20 år som studerar på andra stadiet. Att föräldrarnas inkomster beaktas när studiepenningen och bostadstillägget fastställs gäller de flesta studerandena på andra stadiet. För de som är under 18 år och bor hos sina föräldrar är studiepenningen inte tillräcklig. Det fulla beloppet kan man få endast om föräldrarnas sammanräknade månatliga inkomster är under 2 331 euro. Denna inkomstgränst har inte justerats sedan 1994.

De studeranden som studerar på andra stadiet och bor självstädigt är också i en annan ställning vad gäller inkomstprövningen för studiestödet jämfört med högskolestuderandena under 20 år. Ändå bor en betydande del av yrkesstuderandena självständigt. Eftersom läroanstalter måste dras in på grund av minskade årskullar och eftersom den yrkesinriktade och allmänbildande utbildningen blir allt mer differentierad, blir de som studerar på andra stadiet allt oftare tvungna att flytta till en annan studieort. Enligt vissa utredningar bor cirka 15 procent av gymnasisterna och 30 procent av yrkesstuderandena för tillfället någon annanstans än hos sina föräldrar.

Utskottet påpekar att eftersläpningen i studiestödet för studerandena på andra stadiet riskerar i synnerhet de undgomars studiemöjligheter som kommer från glesbygden eller från en familj med många barn eller som är i en svår ekonomisk situation. Genom att förbättra studiestödet kan man samtidigt motverka utslagning och de faktorer som leder till avbrutna studier.

Kulturutskottet tycker att det är nödvändigt att den övre gränsen för när föräldrarnas inkomster beaktas i studiestödet med det snaraste höjs för studerandena på andra stadiet med 15 procent. Därmed föreslår utskottet

Stödjande av kommunernas kulturverksamhet

Enligt lagen om kommunernas kulturverksamhet hör det till kommunens uppgifter att främja och stödja och ordna kulturverksamhet i kommunen. Enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturväsende bestäms finansieringen av det allmänna kulturväsendet utifrån kommunens invånarantal och det pris per enhet som bestämts för varje invånare. Kommunens finansieringsandel är 63 procent, men i regeringens proposition om ändring av lagen om statsandelar till kommunerna (RP 88/2005 rd) föreslås att procentandelen höjs till 70,30 procent som bättre motsvarar den rådande situationen. Ingen årlig indexjustering föreslås för pris per enhet för kulturen även framöver.

Till kommunernas uppgifter inom ramen för det allmänna kulturväsendet hör bland annat barnkultur och konstuppfostran, tväradministrativt samarbete för att trygga de ungas välmående och förebygga problem, stöd för yrkeskonst, stöd för kulturhobbier och stöd för användning av kulturtjänster. Konst och kultur är viktiga tjänster för kommuninvånarna som individer. I synnerhet för barn och unga ger de en möjlighet att lära nytt och växa som människor. Konst och kultur främjar också kreativitet och stärker identitet. För kommunerna betyder kulturverksamheten en möjlighet att bland annat skapa en särprägel för regionen. Kulturtjänsterna kan också betraktas som välfärdstjänster och kulturverksamheten på gräsrotsnivå stärker kommuninvånarnas deltagande och välmående.

Under innevarande år är det fastställda priset per enhet per kommuninvånare för kulturverksamheten 4,20 euro. I budgetpropositionen för 2006 föreslås att priset per enhet minskas till 3,50 euro per invånare. Statsandelen för kommunerans allmänna kulturväsende är inte kvantitativt sett stor med tanke på hela statsandelsfinansieringen utan kommunerna själva har en betydande finansieringsandel.

Utskottet tycker att det är beklagligt att samtidigt som kulturens och konstens betydelse främjas i samhällsutvecklingen bland annat genom statsrådets konst- och konstnärspolitiska program och det datorstödda undervisningsprogrammet som ligger som grund för det, ger man i nästa års budget fel signal till kommunerna.

Den föreslagna nedskärningen betyder att stödet minskar i synnerhet ifråga om kulturverksamhet på gräsrotsnivå. Den på invånarantalet baserade statsandelen som har beviljats för allmän kulturverksamhet har varit speciellt viktigt för de små kommunerna.

Utskottet vill ändå, än en gång, påpeka att det föreslås i budgetpropositionen att finansieringen för de kommunala konstinstitutionerna ökar genom att antalet årsverken ökar. Utskottet anser der som speciellt positivt att statsandelarna för teatrarna påverkas också av indexjusteringen på samma sätt som museer och orkestrar idag.

Konst och kultur hör till varje människas självklara rättigheter. Därför har deras ställning tryggats i lagstiftningsväg. Utskottet tycker att det är nödvändigt att denna rättighet garanteras bland annat när den kommunala servicestrukturen reformeras.

Med stöd av det ovan anförda föreslår kulturutskottet

Andra iakttagelser

Biblioteket för synskadade.

Riksdagen beviljade i årets budget ett tilläggsanslag för Celia, biblioteket för synskadade, för digitalisering av material. Det finns fortfarande ett behov för tillläggsfinansiering och biblioteket har framfört önskemål om ett tilläggsanslag om 250 0000 euro. Kulturutskottet föreslår att finansutskottet ökar anslaget för biblioteket för synskadade under momentet 29.90.25 med ett tilläggsanslag reserverat för digitalisering och anskaffning av en analog samling.

Studiecentra.

Utskottet fäster uppmärksamhet vid att finansieringen för studiecentra har skurits ned i budgetpropositionen för 2006 med 433 000 euro i jämförelse med årets budget. Nedskärningen gäller studiecirkelverksamheten som har en stor betydelse när det gäller att inspirera till frivilligverksamheten. Den föreslagna nedskärningen står i strid med regeringens politikprogram för medborgarinflytande. Programmet har uttryckligen som mål att öka det lokala deltagandet. Därför föreslår kulturutskottet att finansutskottet ökar anslaget för studiecirkelverksamheten.

Stödjande av kulturinstitut.

Finlands kultur- och vetenskapsinstitut utomlands gör ett viktigt arbete ute i världen. Institutens personalresurser är dock mycket knappa. Utskottet fäster uppmärksamhet vid att instituten har fått ökade uppgifter i och med att kulturexporten utgör ett tyngdpunktsområde och den ska främjas. Utskottet anser det viktigt att kulturinstitutens ekonomiska verksamhetsförutsättningar tryggas.