Motivering

Kulturutskottet har behandlat ärendet till den del det gäller utskottets område.

Med hänvisning till lagmotionen och utredningen till utskottet finner utskottet motionen behövlig och ändamålsenlig. Forskningsinstitutets verksamhetsområde täcker in flera vetenskapsområden inom internationella relationer och EU-frågor. Forskningsinstitutet är avsett att fortsätta den verksamhet som bedrivits inom ramen för Utrikespolitiska institutet, som upprätthålls av Stiftelsen för utrikespolitisk forskning. Tanken bakom lagmotionen är att det nya institutet ska inmuta sitt verksamhetsområde i gränslandet mellan den akademiska forskningen vid universiteten och annat utredningsarbete. Finland har redan länge haft ett behov av ett starkt institut för internationella relationer som inriktar sig både på akademisk forskning och på att ta fram på forskning baserade realanalyser som behövs i det samhälleliga beslutsfattandet.

Utredningsman, professor Jussi Huttunen, som undersökte hur statens sektorforskning borde utvecklas både strukturellt och funktionellt konstaterade i sin rapport (2004) att de institut som arbetar med sektorforskning för närvarande saknar de resurser som kunskapsbehoven inom olika samhälls- och förvaltningssektorer ställer. Det finns alltför knappa resurser för utveckling av samhället och beslutsfattandet exempelvis på området för internationella relationer, rättspolitik, levnadsförhållanden och välfärd respektive konsumentforskning. Enligt rapporten bör sektorforskningens resurser ökas parallellt med den resursökning som anvisas universitet och högskolor.

I rapporten konstateras vidare att de statliga forskningsinstituten i första hand ska ta fram, producera och förmedla kunskap som kan läggas till grund för beslutsfattande och samhällsutveckling. Vid sidan av tillämpad forskning behövs strategisk forskning som borgar för en hög nivå på den tillämpade forskningen, definierar framtidsproblemen och skapar förutsättningar att lösa dem.

Utskottet påtalar att en stor del av den nya kunskap som behövs för att utveckla det finländska samhället produceras utanför vårt lands gränser. Ett av forskningsinstitutets viktigaste uppdrag skulle vara att ta fram och utvärdera sådan kunskap som producerats på annat håll och förmedla den till beslutsfattare, aktörer och medborgare samt att tillämpa procedurer som skapats utanför landet på finländska förhållanden.

Utskottet understryker vikten av att säkerställa en hög nivå på sakkunskapen och kompetensen i det nya forskningsinstitutet för att det ska kunna producera sådant material som beslutsfattandet kräver. Institutets verksamhet måste bygga på högklassig forskning som uppfyller internationella krav. Enligt utskottet är det nödvändigt att de snabba utredningar som nämns i motiven till lagmotionen grundar sig på fakta som tål en vetenskaplig och samhällskritisk granskning. Därför är det, menar utskottet, inte helt problemfritt att definiera institutet som en tankesmedja på det sätt som görs i lagmotionen. Men institutet kan självklart vara en aktör när det gäller att starta en samhällsdebatt om aktuella frågor eller utifrån forskning som institutet stått för.

Utskottet har uppmärksammats på risken att det nya institutets verksamhet kommer att konkurrera med universitetsforskningen och universitetens samhällsinflytande. Men utskottet påpekar att avsikten är att institutet i sin verksamhet ska ligga mellan universitetens grundforskning och det politiska beslutsfattandet. Utskottet betonar ändå vikten av nära samarbete med andra organisationer som bedriver forskning, såsom universiteten och olika forskningsinstitut. Det faktum att en av ledamöterna i institutets styrande organ, dvs. styrelsen, väljs på förslag av Finlands universitetsrektorer och två på förslag av Finlands akademi främjar ett gott samarbete mellan det nya utrikespolitiska institutet och vetenskapssamfundet. Också det föreslagna vetenskapliga rådet borgar för ett avancerat internationellt vetenskapligt samarbete.

Enligt lagmotionens motiv är institutet ett oberoende forskningsinstitut i anknytning till riksdagen. För att forskningen skall hålla hög kvalitet bör institutet också vara politiskt oberoende. Det är därför skäl att genast i början av institutets verksamhet klargöra hur den autonoma ställningen och rörelsefriheten bevaras.

Kulturutskottet tar inte närmare ställning till de föreslagna bestämmelserna om institutets förvaltning. Utskottet anser det ändå vara skäl att överväga om den för fyra år i sänder valda delegationens mandatperiod borde utses för en tid som stämmer överens med riksdagens valperiod, eftersom det också kommer att finnas riksdagsledamöter i delegationen.

Enligt motiven till lagmotionen kommer institutets anslagsbehov att uppgå till ca 3 miljoner euro per år. Utskottet betonar att anslagen till det nya Utrikespolitiska institutet inte får minska finansieringen av den övriga forskningen utan att det är fråga om ett extra anslag som ytterligare stärker forskningen i Finland.

Det nuvarande Utrikespolitiska institutet har ett offentligt bibliotek. Enligt motiven till lagmotionen skall ett särskilt avtal ingås om överföring av biblioteket till riksdagen. Enligt kulturutskottet finns det skäl att ännu överväga om det vore mest ändamålsenligt att överföra biblioteket så att det blir en del av Riksdagsbiblioteket.