LAGMOTION 107/2003 rd

LM 107/2003 rd - Pehr Löv /sv m.fl.

Granskad version 2.0

Lag om ändring av 11 § lagen om utkomststöd och 18 § lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården

Till riksdagen

MOTIVERING

Enligt 2 § utkomststödslagen har varje person som inte kan få sin utkomst tryggad genom för-värvsarbete eller verksamhet som företagare, med hjälp av förmåner som tryggar utkomsten, genom andra inkomster eller tillgångar eller genom omvårdnad av en försörjningspliktig person rätt till utkomststöd. Lagens 11 § fastställer att inkomster som påverkar utkomststödets storlek är ifrågavarande persons och familjemedlemmars samtliga disponibla inkomster med undantag för de sk. inkomsterna med förmånsrätt, vilka uttömmande uppräknats i paragrafens 2 moment. Dessa är bland annat understöd och förvärvsinkomster som kan anses ringa, vissa kostnadsersättningar och vissa förmåner såsom moderskapsunderstöd, vårdbidrag till pensionstagare, handikappbidrag och vårdbidrag till barn. 1.1.2002 inledde man ytterligare ett treårigt försök under vilket minst 20 % av förvärvsinkomsterna dock 100 euro/hushåll/månad lämnas obeaktat då de disponibla inkomsterna räknas ut. Ovannämnda betyder att övriga sociala understöd och förmåner, däribland barnbidraget i sin helhet, utgör inkomst som skall beaktas vid uträknande av en persons inkomster. Detta innebär å sin sida att ifall man t.ex. höjer på barnbidragets storlek kommer de familjer som lever på utkomststöd inte att få någon nytta av denna förhöjning, eftersom tillägget till inkomsterna samtidigt påverkar utkomststödets storlek.

Ovannämnt missförhållande gäller även det tillägg på för närvarande 33,60 euro/månad, som enligt 7 § 2 mom barnbidragslagen utbetalas för barn med ensamförsörjande föräldrar. Utredningarna visar dock att det jämfört med hela befolkningen är just ensamförsörjande barnfamiljers realinkomster som utvecklats svagast i vårt samhälle. Deras ekonomi hade t.ex. vid ingången av det nya decenniet ännu inte nått den nivå som var allmän i början av 1990-talet. Detta leder till att de mer än andra barnfamiljer är benägna att för sitt uppehälle vara beroende av utkomststöd. Därav är det oskäligt att det just är de fattigaste familjerna som inte får någon nytta av en eventuell förhöjning av barnbidraget eller dessa ensamförsörjartillägg. För att delvis råda bot på ovannämnda problem föreslår man i motionen att listan på inkomster som inte skall beaktas kompletteras med det tillägg till barnbidraget som betalas för ensamförsörjares barn.

En ändring av ovannämnda slag skulle däremot medföra tilläggsutgifter för kommunerna i form av en förhöjning av kostnaderna för utbetalda utkomststöd. Enligt motionen kan kommunerna inte ensamma bära bördan för denna utgiftsökning utan denna bör kompenseras i sin helhet av staten. Med anledning av detta skall även lagen om planering av och statsandel för social och hälsovården ändras. Statens andel av kostnaderna för social- och hälsovården föreslås därmed höjas så att den motsvarar den beräknade utgiftsökningen d.v.s. 12 miljoner euro, vilket enligt gjorda uträkningar skulle innefatta en ökning på 0,11 procent. Följaktligen föreslås att kommunernas andel sjunker i motsvarande grad. Lagmotionen hänför sig även till en av undertecknad inlämnad budgetmotion i vilken föreslås att budget 2004 kompletteras med ovannämnda anslag.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi,

att riksdagen skall godkänna följande lagförslag:

1. Lag om ändring av 11 § lagen om utkomststöd I enlighet med riksdagens beslut fogas till 11 § 2 mom. lagen av den 30 december 1997 om utkomststöd (), sådant det lyder delvis ändrat i lagarna och , en ny 7 punkt som följer: 11 §

Inkomster som skall beaktas

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Som inkomster beaktas dock inte

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

7) det tillägg till barnbidraget som enligt 7 § 2 mom. barnbidragslagen () betalas för ensamförsörjares barn.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

_______________

2. Lag om ändring av 18 § lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården I enlighet med riksdagens beslut ändras 18 § 1 mom. lagen av den 3 augusti 1992 om planering av och statsandel för social och hälsovården (), sådant det lyder i lag , som följer: 18 § Kostnaderna för den kommunala social- och hälsovården fördelas mellan kommunerna och staten så att kommunernas andel av de kostnader som bestäms enligt denna lag är 68,00 procent och statens andel 32,00 procent. Om det enligt 3 § 2 punkten statsandelslagen har beslutats att den årliga förändringen i kostnadsnivån under vissa år skall beaktas med mindre än det fulla beloppet, skall detta vid kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna beaktas så att statens andel minskar så att den motsvarar den nedsatta justeringen av kostnadsnivån för åren i fråga.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

_______________