LAGMOTION 74/2001 rd

LM 74/2001 rd - Pehr Löv /sv m.fl.

Granskad versio 2.0

Lag om sociala företag

Till riksdagen

MOTIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Målet med lagmotionen är att skapa en juridisk bas för sociala företag i Finland och för att säkerställa deras verksamhetsförutsättningar befria dem från mervärdesskatt och arbetsgivares socialskyddsavgift.

ALLMÄN MOTIVERING

Företag som anställer personer med olika handikapp eller någon sjukdom som försämrar arbetsförmågan kan ansöka om stöd från olika källor, bl.a. Europeiska socialfonden. Dessa stöd är tidsbundna och knutna till individen, vilket betyder att företaget som helhet inte kan ansöka om bidrag från samhället. I november 1998 stadfästes en lagändring enligt vilken en handikappad person ges möjlighet att bli sysselsatt under minst ett halvt år och högst två år i stället för att få invaliditetspension enligt folkpensionslagen. Under en sådan sysselsättningsperiod får den handikappade personen ett stöd som motsvarar specialhandikappbidraget.

Tyvärr har det i praktiken visat sig att ett tidsbundet stöd inte räcker för att skapa livsdugliga sociala företag. När stödet tar slut får de flesta företag lov att avsluta sin verksamhet då de inte klarar av att tävla på samma villkor som normala företag på den fria marknaden p.g.a. att deras arbetskraft har nedsatt arbetskapacitet. Som ett exempel kan nämnas Jakobstads karamellkokeri som startade för cirka fyra år sedan som ett EU-projekt, initierat av Kårkulla och med samarbetspartners i arbetskraftsbyrån, näringslivet, mentalvården och Korsnäs kurscentral. Andelslagets omsättning var som bäst 1998 uppe i hela 577 000 mk. Andelslaget var dock i behov av samhällsstöd i någon form, men det stupade på att ett statligt bidrag inte får snedvrida konkurrensen, vilket ledde till att de måste lägga ned sin verksamhet. Cope-projektet i Jakobstad hade ursprungligen motsvarigheter på flera olika håll i Finland, vilka alla mer eller mindre runnit ut i sanden. Detta betyder att handikappade och andra svårplacerade arbetstagare mister en värdefull möjlighet att få in foten på arbetsmarknaden.

Skyddat arbete, som traditionellt tillhört social- och hälsovårdssektorn, har under de senaste åren fått mindre kvantitativ betydelse för handikappade personers sysselsättning. När lagstiftningen om statsandelar ändrades började kommunernas intresse för systemet med det skyddade arbetet minska och några verkstäder för skyddat arbete lades ned. Verkstäder för skyddat arbete var ursprungligen skapade för att ge de från fronten återvändande krigsinvaliderna arbete och motsvarar idag inte riktigt de handikappades behov, förutom för en del intelligenshandikappade. De handikappades situation har försämrats i och med att arbetslösheten ökat. Det har uppstått ett uppenbart behov av att utveckla nya slag av aktiviteter för att främja sysselsättningen av handikappade.

Många länder i Europa, t.ex. Italien, Spanien, Belgien, England och Frankrike, känner till begreppet "sociala företag". Detta är företag som anställer handikappade och övriga svårsysselsatta med nedsatt arbetsförmåga. De sociala företagen åtnjuter vissa skattelättnader, i Italien lägre mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter, i jämförelse med andra företag. I Italien, Portugal och Spanien har den kooperativa företagsformen i allmänhet och de sociala kooperativen i synnerhet en särställning. Kooperativa företag gör samhällsnyttiga insatser, slås det fast i dessa länders grundlagar, därför skall de stödjas. De sociala kooperativen rubriceras som "icke-vinstdrivande" och får därför gynnsamma regler, bl.a. vad gäller skatter. I Belgien kan vilket företag som helst bli socialt företag, som följer ett sysselsättningsprogram för socialt utslagna och begränsar vinsternas användning till utveckling av företaget eller till utslagna gruppers förmåner. En spansk lag ger möjlighet för arbetslösa att omvandla arbetslöshetsersättning till kapitalinsats i ett kooperativt företag där den arbetslöse själv börjar arbeta.

I ovan nämnda länder anser man att de sociala företagen inte förvränger konkurrensen. Sociala företag klarar inte av att konkurrera på samma villkor med vanliga företag, eftersom de inte kan producera varor och tjänster lika effektivt. Även om ett socialt företag får offentligt stöd, är det beroende av en viss egenfinansiering. Sociala företag gör samhällsnyttiga insatser, de har som målsättning att hjälpa personer, som är under hot att slås ut socialt eller redan är utslagna, därför bör de stödjas. Skattelättnader leder till att man kan trygga rättigheten till människovärdigt liv. Den rätten är inskriven i vår grundlag. Genom att ge meningsfullt arbete till handikappade och andra svårsysselsatta, bidrar dessa tidigare icke-produktiva till nationalprodukten, mår bättre och är i behov av mindre vård och rehabilitering än tidigare.

Ett socialt företag fungerar alltid för att nå ett socialt mål. Ett sådant företag strävar inte efter att göra vinst, men detta är inte heller förbjudet. Goda affärsidéer garanterar verksamhetens framgång och kontinuitet också i ett socialt företag. Sociala företag kan vara någon organisations eller något samfunds företag eller andelslag. Sociala företag anses som en företagsform för den växande tredje sektorn. Sociala företag har samband med den s.k. stödda sysselsättningen. Man försöker alltid sysselsätta personerna i fråga i ett vanligt arbetsförhållande.

Företagens vilja att sysselsätta handikappade och andra svårsysselsatta människor måste förstärkas och de erforderliga instrumenten för sysselsättning måste erbjudas i form av olika stöd och skattelättnader. Den konsultations- och rådgivningsservice som de sociala företagen behöver under planeringsfasen och deras finansiering måste kombineras så att de blir en del av arbetskrafts- och näringsförvaltningens normala service. Det är likaså viktigt att informationen om möjligheten att skapa sociala företag görs så känd som möjligt.

I ett skriftligt spörsmål (SS 1548/1998 rd) togs problematiken med att möjliggöra sociala företag i Finland upp. I social- och hälsovårdsminister Mönkäres svar av den 11 februari 1999 samstämmer man till att det kan vara lättare att stöda förutsättningarna för utvecklingen av sådan företagsverksamhet genom lagstiftningen om sjukförsäkring och övriga socialförsäkringar och skattelättnader än genom direkta stöd. I samband med omvärderingen av det skyddade arbetet kommer man att behandla frågan om hur detta arbete skall utvecklas i riktning mot social företagsverksamhet. De nya sysselsättningsmodellerna kräver ändring av den gällande lagstiftningen. I enlighet med denna samstämmighet kring nyttan av sociala företag önskar vi föreslå att dessa sociala företag skulle befrias från moms och arbetsgivaravgifter.

DETALJMOTIVERING

1 §.

Paragrafen definierar under vilka premisser ett företag skall anses vara ett socialt företag.

1 mom.

Definitionen följer den internationellt ofta använda definitionen, samt principer uppställda av EMES-nätverket (The Emergence of Social Enterprises, bestående av 12 europeiska länders universitet som studerar uppkomsten av sociala företag), att ett socialt företag är ett företag som eftersträvar att producera tjänster eller varor i enlighet med privata sektorns lagar och företagsadministration, men med målsättningar och organisation som uppmärksammar den sociala meningen med företaget. Man har konstaterat att en enhetlig modell för sociala företag inte kommer att existera utan grundlösningarna kommer att variera mellan länder. Enligt internationell terminologi kan ett socialt företag vara sysselsättande (social firm) som försöker integrera människorna tillbaka i arbetslivet eller erbjuda sociala tjänster (social enterprise) exv. äldreomsorg. I lagförslaget har vi gått in för den förstnämnda.

Det är viktigt att här konstatera att tanken är att sociala företag är ett privat samfund med självständig verksamhet, d.v.s. företaget ägs av en grupp människor och den svarar självständigt för sin produktion oberoende av kommun och stat och följer samma lagar och principer som vanliga företag i privata sektorn (med de undantag som nämns i lagtexten). Produktionen är fortlöpande, ett socialt företag är alltså inget "engångsprojekt", utan tanken är att skapa ett livskraftigt företag, som verkar tills förutsättningar ej längre finns, precis som vanliga företag. Sociala företag kan bedrivas med olika bolagsformer eller som ett andelslag.

Tanken är att de handikappade och långtidsarbetslösa skall integreras tillbaka in i arbetslivet. Med integration i det sociala företagets verksamhet och produktion menas att de anställda ur målgruppen bör ha ur företagets verksamhetssynvikel anknutna och meningsfulla, för individen utvecklande arbetsuppgifter. Exempelvis skall ett företag som sysslar med webb-design inte anses vara ett socialt företag ifall den har   30 procent svårt sysselsatta anställda som springpojkar eller städerskor. Målgruppen skall tillbaka till den normala arbetsmarknaden            genom att utbilda sig och vänja sig vid arbetslivets krav.

Ett socialt företags målgrupp består av de som på grund av fysiskt, psykiskt eller intellektuellt handikapp uteslutits från arbetsmarknaden. Målgruppen kan också bestå av långtidsarbetslösa. Med långtidsarbetslösa avses personer som p.g.a. arbetslöshet fått arbetsmarknadsstöd i 500 dagar (äldre än 25 år) eller som efter arbetslöshetsdagpenningstiden (i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa 26 § 1 mom.) fått arbetsmarknadsstöd i 180 dagar (yngre än 25 år), eller vars huvudsakliga inkomst under de senaste 12 månaderna baserat sig på det p.g.a. arbetslöshet betalda utkomststödet. Dessa personer försöker denna lag hjälpa tillbaka in på arbetsmarknaden. För att anses vara ett socialt företag bör 30—100 procent av det sociala företagets arbetskraft höra till företagets målgrupp. Denna siffra följer CEFEC:s (Confederation of European Firms, Employment Initiatives and Cooperatives for Mental Disabled) definition av socialt företag.

2 mom.

Sociala företag får inte ha som mål att systematiskt generera vinst. Möjlig vinst av verksamheten skall investeras i upprätthållande och utvecklande av företagets verksamhet eller användas till målgruppens behov. Dessa principer ingår också i EMES-nätverkets definition samt är ett krav för att bevilja befrielse från mervärdesskatt i enlighet med artikel 13.2 a första strecksatsen i sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG) 17.5.1977/388 rörande harmonisering av medlemsstaternas omsättningsskattelagstiftning. Artikeln stipulerar att medlemsstaterna kan bevilja mervärdesskattebefrielse åt andra samfund än offentligrättsliga som uppfyller villkoret att samfundet får inte systematiskt sträva efter att uppnå vinst, och vinster som ändå uppstår får inte delas ut utan skall avsättas för bibehållande eller förbättring av de tjänster som tillhandahålls. Att generera vinst är inte ett socialt företags målsättning, men inte heller förbjudet: sociala företag är "not-for-profit", men inte alltid "non-profit" organisationer. Att generera vinst tryggar ju livsförutsättningarna för företaget.

2 och 3 §.

Andra paragrafen befriar sociala företag från mervärdesskatt. Första momentet befriar sociala företag från mervärdesskatt. Andra momentet säkerställer att ifall sociala företag inte betalar mervärdesskatt skall de ej heller kunna göra avdrag eller få återbäring i enlighet med mervärdesskattelagen.

Tredje paragrafen befriar sociala företag från arbetsgivarens socialskyddsavgift. Vi har valt att stödja sociala företag på detta vis, eftersom det är smidigare och mindre byråkratiskt att ge företag skattelättnader och befrielse från socialförsäkringar än att ge dem direkta stöd. Olika graderingar av sociala företag med graderade befrielser skulle endast skapa byråkrati och inte gangna målsättningen med lagmotionen. Att knyta stödet till arbetstagarna i sociala företag, till bidrag de skulle lyfta om de saknade arbete, skulle göra lagen mycket mångfacetterad och kräva stor myndighetsövervakning. Befrielsen från mervärdesskatt och socialskyddsavgift är mycket tydlig och definierbar, vilket gör den lätt att verkställa och övervaka i praktiken.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att riksdagen skall godkänna följande lagförslag:

Lag om sociala företag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs 1 § Med ett socialt företag avses i denna lag ett privat samfund som eftersträvar att fortlöpande producera tjänster eller varor, dock med iakttagande av den sociala målsättningen med företaget att integrera sin målgrupp i sin verksamhet och produktion. Ett socialt företags målgrupp består av dem som på grund av fysiskt, psykiskt eller intellektuellt handikapp uteslutits från arbetsmarknaden. Till ett socialt företags målgrupp kan också höra långtidsarbetslösa. För att anses vara ett socialt företag bör 30—100 procent av det sociala företagets arbetskraft höra till företagets målgrupp. Sociala företag får inte ha som mål att systematiskt generera vinst. Möjlig vinst av verksamheten skall investeras i upprätthållande och utvecklande av företagets verksamhet eller användas till målgruppens behov. 2 § Med avvikande från bestämmelserna i mervärdesskattelagen () är ett i 1 § avsett socialt företag inte skattskyldigt för sin verksamhet. Affärsverksamheten för vilken skatt inte betalas enligt denna lag berättigar inte till avdrag som avses i kap. 10 mervärdesskattelagen eller sådan återbäring som avses i 12 kap. 3 § Med avvikande från betämmelserna i lagen om arbetsgivarens socialskyddsavgift () och folkpensionslagen () är ett i 1 § avsett socialt företag inte skyldigt att erlägga arbetsgivares socialskyddsavgift. 4 § Denna lag träder i kraft den             200  .

_______________

Helsingfors den 20 juni 2001

  • Pehr Löv /sv
  • Henrik Lax /sv
  • Tuija Nurmi /saml
  • Pekka Ravi /saml
  • Eero Akaan-Penttilä /saml
  • Veijo Puhjo /vänst
  • Håkan Nordman /sv
  • Raija Vahasalo /saml
  • Kari Rajamäki /sd
  • Pentti Tiusanen /vänst
  • Nils-Anders Granvik /sv
  • Ola Rosendahl /sv
  • Margareta Pietikäinen /sv
  • Risto Kuisma /ref
  • Liisa Hyssälä /cent
  • Marjatta Stenius-Kaukonen /vänst
  • Niilo Keränen /cent
  • Juha Rehula /cent
  • Anne Huotari /vänst
  • Timo Ihamäki /saml
  • Merikukka Forsius /gröna
  • Hannu Takkula /cent
  • Mika Lintilä /cent
  • Inkeri Kerola /cent
  • Irja Tulonen /saml
  • Erkki Kanerva /sd
  • Gunnar Jansson /sv
  • Pekka Vilkuna /cent
  • Ulla Anttila /gröna
  • Hannu Aho /cent
  • Marja-Leena Kemppainen /kd
  • Christina Gestrin /sv
  • Jaana Ylä-Mononen /cent
  • Riitta Prusti /sd
  • Leena Rauhala /kd
  • Leea Hiltunen /kd
  • Päivi Räsänen /kd
  • Klaus Bremer /sv
  • Maria Kaisa Aula /cent
  • Toimi Kankaanniemi /kd
  • Aulis Ranta-Muotio /cent
  • Matti Väistö /cent
  • Ulla Juurola /sd
  • Klaus Hellberg /sd
  • Pertti Hemmilä /saml
  • Paula Lehtomäki /cent
  • Raimo Mähönen /sd
  • Pirkko Peltomo /sd
  • Unto Valpas /vänst
  • Pertti Turtiainen /vänst
  • Pia Viitanen /sd
  • Katja Syvärinen /vänst
  • Iivo Polvi /vänst
  • Riitta Korhonen /saml
  • Kari Uotila /vänst
  • Pekka Nousiainen /cent
  • Paula Kokkonen /saml
  • Tero Mölsä /cent
  • Kyösti Karjula /cent
  • Juha Karpio /saml
  • Timo Seppälä /saml
  • Olli Nepponen /saml
  • Seppo Kanerva /saml
  • Lauri Oinonen /cent
  • Matti Väistö /cent
  • Harry Wallin /sd
  • Arto Seppälä /sd
  • Rauha-Maria Mertjärvi /gröna
  • Lauri Kähkönen /sd
  • Kari Myllyniemi /cent
  • Markku Laukkanen /cent
  • Johannes Leppänen /cent
  • Mirja Ryynänen /cent
  • Leena Luhtanen /sd
  • Matti Saarinen /sd
  • Markku Rossi /cent
  • Mauri Salo /cent
  • Jari Koskinen /saml
  • Pekka Kuosmanen /saml
  • Bjarne Kallis /kd
  • Jouko Jääskeläinen /kd
  • Eero Lämsä /cent
  • Hannes Manninen /cent
  • Marjaana Koskinen /sd
  • Esa Lahtela /sd
  • Matti Huutola /vänst
  • Matti Kangas /vänst
  • Petri Neittaanmäki /cent
  • Juha Korkeaoja /cent
  • Timo Kalli /cent
  • Jouni Lehtimäki /saml
  • Ismo Seivästö /kd
  • Ossi Korteniemi /cent
  • Matti Vähänäkki /sd
  • Jari Leppä /cent
  • Hanna Markkula-Kivisilta /saml
  • Sirkka-Liisa Anttila /cent
  • Esko Kurvinen /saml
  • Susanna Rahkonen /sd
  • Kirsi Ojansuu /gröna
  • Annika Lapintie /vänst
  • Mikko Kuoppa /vänst
  • Marja-Liisa Tykkyläinen /sd
  • Reijo Laitinen /sd
  • Ulla-Maj Wideroos /sv
  • Seppo Lahtela /cent
  • Kaarina Dromberg /saml
  • Pirjo-Riitta Antvuori /saml
  • Erkki Pulliainen /gröna