Allmän motivering
Regeringen vill bygga upp en legislativ ram för elektroniska
fastighetsköp, pantsättning och inskrivning. Elektroniska
metoder blev möjliga när Lantmäteriverket
tog över bland annat fastighetsinskrivningen.
Sedan början av 2010 har verket haft ansvaret för
registren för överlåtelse och pantsättning
av fastigheter.
Meningen är att Lantmäteriverket ska upprätthålla
två elektroniska ärendehanteringssystem. I det
elektroniska fastighetsöverlåtelsesystemet ska
det vara möjligt att sluta fastighetsköp och göra
andra överlåtelser elektroniskt. Köpvittnen ska
inte behöva anlitas, utan systemet ska ha en inbyggd kontroll
av köpebrevets laglighet som sker med hjälp av
uppgifter från olika basregister, som fastighetsregistret,
lagfarts- och inteckningsregistret, befolkningsdatasystemet och handelsregistret.
Lantmäteriverket är inskrivningsmyndigheten och
behandlar lagfarten på en fastighet elektroniskt utifrån
uppgifter som det får ur fastighetsöverlåtelsesystemet.
För fastigheter som ställs som säkerhet
möjliggörs elektroniska pantbrev genom inskrivning
i lagfarts- och inteckningsregistret. Inskrivningar av inteckningar
ska kunna sökas elektroniskt i det elektroniska inteckningssystemet.
Lagutskottet tillstyrker elektroniska avtal och elektronisk
myndighetskommunikation vid fastighetsöverlåtelser
och fastigheter som säkerhet. Reformen uppfyller det moderna
informationssamhällets krav och främjar användningen av
elektroniska tjänster. De elektroniska metoderna stöder
rättshandlingar som gäller fastigheter och betyder
kostnadsinbesparingar för både medborgare och
myndigheter.
Utskottet vill ändå lyfta fram datasäkerheten
i de elektroniska fastighetssystemen. Tillförlitlighet
och rättssäkerhet är honnörsord
vid fastighetsköp och när fastigheter ställs
som säkerhet, för det rör sig i många
fall om avsevärda förmögenhetsvärden.
Men det ska vara lika tillförlitligt att överlåta
fastigheter och ställa dem som säkerhet elektroniskt
som med traditionella metoder. Det ska också gå att
lita på uppgifterna om fastighetsägande och säkerhetsrätt.
Följaktligen är det mycket som talar för
att det allmänna ska ha ansvaret för elektroniska ärendehanteringssystem
som gäller fastigheter.
Propositionen vill bara möjliggöra elektroniska
rättshandlingar och inskrivningsansökningar som
gäller fastigheter. Traditionella handlingar och ansökningar
i pappersform ska alltså fortsatt vara gångbara.
Det står parterna fritt att välja metod, men
med det förbehållet att det kan finnas tekniska
begränsningar för att anlita elektroniska metoder
i alla situationer. Så ska till exempel mer komplicerade
fastighetsöverlåtelser än normalt fortfarande
göras skriftligt på traditionellt vis och köpvittnen
anlitas.
Det starka kravet på tillförlitlighet och
rättssäkerhet vid fastighetsöverlåtelse
och säkerhetspraxis talar enligt lagutskottets mening för
att traditionella metoder ska finnas kvar vid sidan av de elektroniska.
Med bättre erfarenhet av hur den föreslagna reformen
utfallit kan man sedan bedöma om det i framtiden är
möjligt att helt gå in för elektroniska
metoder. Då måste också utvecklingen
i informationssamhället vägas in.
Det krävs fortfarande en enorm kraftansträngning
att bygga upp de tilltänkta ärendehanteringssystemen
och att genomföra dem tekniskt. Enligt uppgift till utskottet är
det tänkt att systemen ska vara operativa senast kring
2015. Systemen bör läggas upp med särskild
hänsyn till att de är användarvänliga.
Lagutskottet framhåller att en fastighet är
ett alldeles särskilt och krävande köpeobjekt. Även om
ett elektroniskt ärendehanteringssystem underlättar
för parterna att ingå avtal och kontrollerar och
kompletterar uppgifter ur basregistren, framgår alla väsentliga
faktorer för ett fastighetsköp ändå inte
nödvändigtvis av basregistren. För att
undvika missförstånd är det enligt lagutskottets
mening viktigt att systemet är bra på att informera
användarna om vilka uppgifter det kontrollerar och vilka
inte. Det betyder att man omsorgsfullt måste sätta
sig in i köpeobjektet också vid ett elektroniskt
fastighetsköp, för de elektroniska metoderna inverkar
inte på vare sig säljarens informationsskyldighet
eller köparens skyldighet att kontrollera informationen.
I förekommande fall kan olika slag av experttjänster
anlitas som tillhandahålls av bl.a. fastighetsmäklare,
banker och advokatbyråer och juridiska byråer.
Propositionen medger till exempel att man i det elektroniska fastighetsöverlåtelsesystemet
bemyndigar en fastighetsmäklare att skissera upp ett köpebrev
utan egentlig rätt att sluta köpet.
Detaljmotivering
1. Lag om ändring av jordabalken
9 a kap. Elektroniska ärendehanteringssystem och deras
användning
1 §. Användning av ärendehanteringssystem
och elektronisk identifiering i ett ärendehanteringssystem.
Paragrafens 1 mom. föreskriver att användaren
av ett ärendehanteringssystem ska identifieras med hjälp
av en identifieringsmetod som tillhandahålls av en leverantör
av tjänster för stark autentisering eller ett
kvalificerat certifikat eller någon annan identifieringsteknik
som är datatekniskt tillförlitlig och bevislig.
Enligt 2 mom. godkänner Lantmäteriverket
efter att ha hört jord- och skogsbruksministeriet och Kommunikationsverket
de tekniska metoder och tjänster som används för
elektronisk identifiering i ärendehanteringssystemet. Lantmäteriverket
ska se till att allmänheten har tillgång till
avgiftsfri information om godkända metoder.
För att undvika oklarhet konstaterar lagutskottet att
om man vid elektroniska fastighetsköp anlitar metoder för
elektronisk identifiering som tagits fram enkom för ändamålet,
ska det inte därutöver vara nödvändigt
med en avancerad elektronisk signatur för att godkänna
handlingarna. Den som utfärdar elektroniska handlingar är
alltid också användare av systemet och legitimeras
i samband med identifieringen. Det uppkommer lagfästa rättsverkningar
när en sådan användare godkänner
till exempel köpebrevet för en fastighet eller
en inteckningsansökan i ett elektroniskt ärendehanteringssystem.
Det behövs inte heller någon elektronisk signatur
för att säkra en handlings integritet eller för
att upptäcka ändringar i den, eftersom elektroniska handlingars
integritet kan åtgärdas internt i systemet.
4 §. Upprättande av dokument och användning av
registeruppgifter i ett ärendehanteringssystem.
Det framgår av 2 mom. att uppgifterna i en handling
som upprättats i ärendehanteringssystemet kontrolleras
utifrån sådana uppgifter om parternas handlingsbehörighet,
behörighet och företrädare som är
tillgängliga i befolkningsdatasystemet. I motiven konstateras
det att systemet kontrollerar bl.a. begränsningar i en
parts rättshandlingsförmåga och förfoganderätt.
En sådan begränsning hindrar utifrån
9 a kap. 7 § 2 mom. ett elektroniskt köpslut
och utifrån 15 § 2 mom. en inteckningsansökan.
För att undvika oklarhet konstaterar lagutskottet att
inte bara det att en part är omyndig i egentlig mening,
alltså minderårig, eller förklaras omyndig
utan också att handlingsbehörigheten är
begränsad, att en intressebevakare har utsetts och ett
bemyndigande för intressebevakning har fastställts är
faktorer som kontrolleras i befolkningsdatasystemet och som hindrar
parten från att företa handlingar i det elektroniska ärendehanteringssystemet.
De tyder i regel på sådan sannolik oförmåga
för huvudmannen att ta hand om sina ekonomiska angelägenheter
att det är motiverat att anse att handlingen uppenbart inte är
giltig på det sätt som avses i de behöriga bestämmelserna
i lagförslaget. Om en kontroll i befolkningsdatasystemet
visar att sådana omständigheter föreligger
ska parten inte kunna sluta köp eller vidta någon
annan rättshandling elektroniskt.
Intressebevakarstatus räcker i regel inte till för
att berättiga en intressebevakare att sluta ett köp
på huvudmannens vägnar, utan det kräver tillstånd
av förmyndarmyndigheten enligt 34 § i lagen om
förmyndarverksamhet ().
En handling som företas utan tillstånd binder
inte huvudmannen. Utskottet erfar att det elektroniska fastighetsöverlåtelsesystemet
inte förmår klarlägga om förmyndarmyndigheten
har gett sitt tillstånd till fastighetsköpet eller
inte och det hindrar att köpet sluts på det sätt
som avses i 9 a kap. 7 § 2 mom. i lagförslaget.
Det betyder att de fastighetsköp som intressebevakaren
sluter på sin huvudmans vägnar och som det krävs tillstånd
för måste slutas på traditionellt vis
och köpvittnen anlitas. Detta gäller ändå inte
ansökan om fastighetsinteckning eftersom tillstånd av
förmyndarmyndigheten enligt 34 § i lagen om förmyndarverksamhet
bara krävs för att ge en pantsättningsförbindelse,
inte för att ansöka om fastighetsinteckning.
När de elektroniska ärendehanteringssystemen
utvecklas längre fram är det viktigt att se på vilka
möjligheter det finns att ordna förbindelserna
mellan dem och förmyndarmyndigheternas datasystem på ett
sådant sätt att också rättsliga överlåtelser
som kräver tillstånd av förmyndarmyndigheten
i fortsättningen är möjliga.
7 §. Det elektroniska fastighetsöverlåtelsesystemet.
Utifrån 3 mom. kan man i samband med fastighetsöverlåtelsesystemet
tillhandahållas tjänster för betalning
av köpeskilling, ta upp förbindelser som gäller
säkerheter och förmedla dem till inteckningssystemet.
Propositionen utgår från att alla de metoder som
nu står till buds för betalnings- och säkerhetsarrangemangen kring
fastighetsöverlåtelse kan anlitas som sådana
eller har sina motsvarigheter i det elektroniska systemet. Principen är
viktig eftersom ett fungerande och tillförlitligt betalnings-
och säkerhetssystem spelar en central roll vid fastighetsköp.
De här faktorerna kräver alldeles särskild
uppmärksamhet när man upprättar och genomför ärendehanteringssystemen
i praktiken.
Vid fastighetsköp i traditionell mening är
det kutym att tillgodose parternas betalnings- och säkerhetsarrangemang
genom att säljaren och köparen och företrädarna
för deras respektive banker samtidigt är närvarande
vid köpslutet. Köpeskillingen kan betalas med
direkta verkningar vid samma tillfälle, till exempel genom bankväxel,
och de pantbrev som säljarens bank haft som säkerhet
kan då överlåtas till köparen eller
dennes bank eller mot att säljarens bank får betalning
på sin fordring av köpeskillingen. Tillvägagångssättet
verkar vara detsamma också vid ett elektroniskt fastighetsköp.
Parterna kan sammanstråla till exempel i köparens
bank, där köpebrevet kan upprättas elektroniskt
i fastighetsöverlåtelsesystemet och det samtidigt
kan ses till att köpeskillingen omedelbart blir betald
och en elektronisk ansökan göras om överlåtelse
av innehavet av pantbrev i pappersform eller överföring
av pantbrevet.
Propositionen tar hänsyn till existerande bankpraxis
för att undvika kravet på att prestationer, dvs.
betalningar och säkerheter, ska överföras
samtidigt. Säljarens bank kan ge köparen eller
dennes bank en överlåtelseförbindelse
som innebär att banken frigör säkerheten
och överför den till köparen eller dennes
bank när köpeskillingen har blivit betald och
säljarens bank har fått betalning på sin
fordran från den. Med stöd av 9 a kap. 10 § ska överlåtelseförbindelser
av detta slag kunna ges dels på papper, dels också elektroniskt
i det elektroniska fastighetsöverlåtelsesystemet.
Dessutom tillåter 7 § 3 mom. att en överlåtelseförbindelse
som upprättats utanför ärendehanteringssystemet
fogas till det elektroniska köpebrevet som elektronisk
handling.
Utifrån 7 § 3 mom. kan det i samband med det elektroniska
fastighetsöverlåtelsesystemet tillhandahållas
tjänster för betalning av köpeskillingen
och därför påpekar utskottet att en girering
via nätbank i regel sker med en viss fördröjning.
Följaktligen är gireringen inte en omedelbar betalning
och blir inte heller enbart genom betalningsuppdraget, alltså genom
att betalningen "sänds iväg", direkt betald på ett
sätt som binder betalarens borgenärer och andra
utomstående. För att trygga säljarens
villkor kan det således vara nödvändigt
till exempel med ett äganderättsförbehåll.
Orsaken är inte den att köpet sluts elektroniskt
utan att köpeskillingen betalas som kontogirering. För
att undvika missförstånd och rättsförluster är
det därför väsentligt att fastighetsöverlåtelsesystemet
har en inbyggd funktion för att effektivt informera parterna
om vad kontogirering innebär. Det är önskvärt
att betaltjänsterna i framtiden utvecklas i den riktningen att
kontogireringar i nätbanker kan anlitas som en direktbetalmetod
vid fastighetsköp.
11 §. Begränsningar som gäller bearbetning
av utkast till köpebrev.
Enligt 3 mom. anses utkastet till ett köpebrev
ha återkallats när en månad har gått
sedan det senast bearbetades. För att undvika oklarhet
konstaterar lagutskottet att återkallandet bara gäller
handlingar som över huvud taget inte har bearbetats under
den gångna månaden. Utkastet till köpebrev återkallas
således inte på grund av köpslutsprocessen,
som kan ta längre än en månad.
13 §. Meddelanden.
I paragrafen föreskrivs om uppgifter om köpet
som ska överlåtas från fastighetsöverlåtelsesystemet.
Tanken är att den elektroniska informationsförmedlingen
ska vara minst lika tillförlitlig, snabb och heltäckande som
det nuvarande förfarandet som bygger på köpvittnets
meddelande. Meddelande om köpet ska lämnas bl.a.
till kommunen. Därmed säkerställs det
att kommunen om den så önskar kan utnyttja sin
förköpsrätt enligt förköpslagen ().
Med hänsyn till vilken effekt det har för ett
fastighetsköp att kommunen utnyttjar sin förköpsrätt
anser lagutskottet att fastighetsöverlåtelsesystemet
bör ge parterna i ett köp information om allt
som har med förköpsrätten att göra.
16 §. Elektronisk ansökan om inteckning och dess
anhängigblivande. 17 §. Ansökan om överföring
av ett elektroniskt pantbrev och meddelande om innehavare av ett
skriftligt pantbrev.
Det framgår av 16 § 2 mom. att sökanden
ska underrättas om att ansökan om inteckning har
blivit anhängig. Också den som enligt ansökan
ska skrivas in som pantbrevets mottagare ska underrättas
om avgörandet. I 17 § 2 mom. föreskrivs det
om en ansökan som gäller den nya mottagaren av
ett elektroniskt pantbrev.
Under behandlingen i utskottet väcktes frågan
om huruvida också mottagaren av pantbrevet och inte bara
sökanden bör underrättas om att en ansökan
om inteckning har blivit anhängig, med hänsyn
till att panträtten enligt 17 kap. 2 § 2 mom.
får rättsverkningar redan när ansökan blir
anhängig. Det är inte nödvändigt
att mottagaren av ett pantbrev i alla ärenden underrättas redan
när inskrivningsansökan blir anhängig.
Informationen är inte nödvändig till
exempel när lån beviljas först efter
inskrivningsavgörandet om mottagaren av pantbrevet. Å andra
sidan kan informationen om att en inteckningsansökan blivit
anhängig ha ett visst intresse för långivaren, till
exempel om lån av angelägenhetsskäl beviljas
redan när inskrivningsansökan blivit anhängig,
alltså innan inskrivningsärendet har avgjorts. Dessutom
kan långivaren i vissa situationer anse sig behöva
bli underrättad särskilt redan när ansökan
blivit anhängig. Utskottet konstaterar att långivaren
i sådana fall kan vända sig till låntagaren
för att få veta om ansökan har blivit
anhängig. De aktuella bestämmelserna hindrar så vitt
utskottet kan se inte att inskrivningsmyndigheten på begäran
av sökanden förmedlar vidare till långivaren
den information som sökanden ska få om att ansökan
blivit anhängig. När ärendehanteringssystemen
byggs upp kan det vara bra att ta reda på om det går
att få in en sådan funktion i dem som tillåter
att information om att ansökan blivit anhängig
på begäran av den sökande kan skickas
direkt ur systemet till vilken som helst part som sökanden
anger.