Lagen om öppenhetsregistret

3 §. Skyldighet att anmäla sig till öppenhetsregistret.

I 1 mom. föreskrivs det om vem som är skyldig att anmäla sig till öppenhetsregistret. Språkdräkten justeras. 

I 2 mom. anges på vilka aktörer anmälningsskyldigheten dock inte ska tillämpas. 

I 2 mom. 3 punkten står det att anmälningsskyldigheten inte gäller statens, välfärdsområdenas, kommunernas eller landskapet Ålands myndigheter, självständiga offentligrättsliga inrättningar, statens affärsverk, riksdagens justitieombudsmans kansli, Människorättscentret, Statens revisionsverk samt Forskningsinstitutet för internationella relationer och EU-frågor. Till 3 punkten anknyter 4 punkten i propositionen, där det föreskrivs att anmälningsskyldiga dock inte är andra offentliga samfund och aktörer som sköter lagstadgade uppgifter än de offentliga samfund och aktörer som avses i 3 punkten när det gäller skötseln av dessa lagstadgade uppgifter. Bestämmelsen innebär att verksamhet utanför de lagstadgade uppgifterna för en aktör av den här typen omfattas av den föreslagna lagen (se RP, s. 49). 

Vid utskottsbehandlingen av propositionen har det framkommit mångtydighet i fråga om hur den föreslagna paragrafen ska tillämpas på universitet och andra utbildningsanordnare. Lagutskottet har begärt kulturutskottets utlåtande i ärendet. 

Enligt kulturutskottet har avsikten varit att i propositionen föreskriva att anmälningsskyldigheten enligt den föreslagna lagen för universitetens del bestäms enligt 3 § 2 mom. 4 punkten. För att förtydliga detta föreslår kulturutskottet att universiteten uttryckligen utesluts från tillämpningsområdet för 3 § 2 mom. 3 punkten (se KuUU 22/2022 rd, s. 3 och 4). Av kulturutskottets utlåtande framgår att yrkeshögskolorna inte behöver nämnas särskilt i 3 punkten. Genom denna ändring gäller skyldigheten för universitet enligt universitetslagen och yrkeshögskolor enligt yrkeshögskolelagen att anmäla sig till öppenhetsregistret andra än lagstadgade uppgifter. Lagutskottet föreslår att 3 punkten ändras på det sätt som kulturutskottet föreslagit. 

Lagutskottet noterar också att universitetens omfattande lagstadgade uppgifter, som bland annat innefattar att främja de samhälleliga verkningarna av forskningsresultat och konstnärlig verksamhet, innebär att en stor del av all akademisk verksamhet faller utanför anmälningsskyldigheten (se s. 49 i RP). Vidare gäller anmälningsskyldigheten oftast inte verksamhet som bedrivs av forskare, i och med att det är fråga om privatpersoners verksamhet. I dessa avseenden påverkar öppenhetsregistret därför inte forskarnas möjligheter att erbjuda beslutsfattarna information. 

Sakkunniga har tagit upp en fråga om tillämpningen av bestämmelserna på Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra. Ekonomiutskottet konstaterar att Sitra omfattas av tillämpningsområdet för den föreslagna lagen, eftersom Sitra enligt 3 § 2 mom. 3 punkten i den föreslagna lagen inte har uteslutits från tillämpningsområdet. Anmälningsskyldiga är dock inte andra offentliga samfund och aktörer som sköter lagstadgade uppgifter än de offentliga samfund och aktörer som avses i 3 punkten när det gäller skötseln av dessa lagstadgande uppgifter. Enligt ekonomiutskottet gäller detta undantag för skötseln av lagstadgade uppgifter också Sitra (se EkUU 46/2022 rd, s. 3). 

Sitra föreslog i samband med utfrågningen av sakkunniga i ekonomiutskottet att regleringen förtydligas så att Sitra också i fråga om påverkanskommunikation i anslutning till sina lagstadgade uppgifter ska omfattas av öppenhetsregistret. Ekonomiutskottet anser dock att det är viktigt att regleringen har ett konsekvent tillämpningsområde och behandlar aktörerna lika. Därför bör man i regleringen undvika punktvisa undantagsbestämmelser som gäller enskilda aktörer. 

Också Centralhandelskammaren har fäst lagutskottets uppmärksamhet vid Centralhandelskammarens och handelskamrarnas lagstadgade uppgifter (1 § i handelskammarlagen) och ansett att det utifrån propositionen förblir oklart om Centralhandelskammaren och de regionala handelskamrarna frivilligt kan anmäla sig till öppenhetsregistret trots att de inte är anmälningsskyldiga. 

Lagutskottet konstaterar att Centralhandelskammarens och handelskamrarnas lagstadgade uppgifter är omfattande. Den föreslagna regleringen innebär att de inte blir skyldiga att anmäla sådan påverkanskommunikation genom vilken de främjar de syften som nämns i lagen. I fråga om Centralhandelskammaren och handelskamrarna verkar regleringen således fungera på samma sätt som i fråga om Sitra. Lagutskottet anser i likhet med ekonomiutskottet att man i regleringen bör undvika punktvisa undantagsbestämmelser som gäller enskilda aktörer. Utskottet förespråkar därför inte en möjlighet till frivillig anmälan eller något annat undantag i detta sammanhang. Som ekonomiutskottet anser lagutskottet i varje fall att det är viktigt att följa hur regleringen fungerar och vilka konsekvenser den har och utifrån erfarenheterna bedöma behovet av att se över regleringen (se även EkUU 46/2022 rd, s. 4). Vid genomförandet av den aktuella reformen bör man dessutom fästa uppmärksamhet vid Sitras, handelskamrarnas och andra motsvarande aktörers behov av att få rådgivning och vägledning i att skilja åt verksamhet som ska anmälas till öppenhetsregistret och verksamhet som inte berörs av anmälningsskyldigheten. 

I slutet av 3 punkten i propositionen återfinns också de aktörer som finns i anknytning till riksdagen. Utskottet föreslår att också riksdagens kansli beaktas och att kansliet och de aktörer som finns i anknytning till riksdagen flyttas till en ny 4 punkt i samma moment. På grund av den nya punkt som utskottet föreslår ändras numreringen av punkterna i propositionen. Dessutom föreslår utskottet att statens revisionsverk skrivs med gemener i punkten, liksom i annan lagstiftning. Detsamma gäller 10 och 11 §, i samband med vilka detta inte längre särskilt motiveras. 

I partilagen avsedda partier och partiföreningar och stödföreningar eller valmansföreningar för personer som är uppställda som kandidater i val ska heller inte vara anmälningsskyldiga enligt 7 punkten (6 punkten i RP). Utskottet föreslår att punkten kompletteras med de riksdagsgrupper som avses i lagen om riksdagsgrupper (979/2012). Däremot är det motiverat att flytta de i punkten nämnda valmansföreningarna för en person som är uppställd som kandidat i valet till paragrafens sista moment, där det informativt nämns sådana aktörer eller sådan verksamhet som regleringen inte tillämpas på. 

Dessutom föreslår utskottet att det till 2 mom. i paragrafen fogas en ny 8 punkt och till paragrafen ett nytt 3 mom. som gäller advokater, rättegångsbiträden med tillstånd och offentliga rättsbiträden. Paragrafens 2 mom. 8 punkt motsvarar 4 § 1 mom. 5 punkten i propositionen och det nya 3 mom., med de preciseringar som utskottet föreslår, 4 § 2 mom. i propositionen. Bestämmelserna och överföringen av dem behandlas närmare nedan i motiveringen till 4 §. 

På grund av det nya 3 mom. som utskottet föreslår blir 3 mom. i propositionen ett nytt 4 mom.I momentet nämns informativt sådana aktörer eller sådan verksamhet på vilka lagen inte tillämpas. Den ändring som utskottet föreslår här behandlas i motiveringen till 2 mom. 7 punkten (6 punkten i RP). För tydlighetens skull konstaterar utskottet att lagen om öppenhetsregistret inte heller tillämpas på fullmäktigegrupperna i välfärdsområdesfullmäktige och kommunfullmäktige. Grupperna i fråga är ett slags personsammanslutningar som bildats för arbetet i fullmäktige, men som dock inte är juridiska personer. 

4 §. Undantag från skyldigheten att anmäla sig till öppenhetsregistret.

I paragrafen föreskrivs om sådan verksamhet som, avvikande från 3 § 1 mom., inte måste anmälas till öppenhetsregistret, om aktören endast bedriver i momentet avsedd verksamhet. 

Enligt 1 mom. 1 punkten tillämpas lagen inte på småskalig påverkanskommunikation. Med småskalig påverkanskommunikation avses enligt punkten påverkanskommunikation som bedrivs under ett kalenderår, där kommunikationen omfattar sammanlagt högst fem enskilda kontakter till ett eller flera föremål för påverkanskommunikation. En enskild kontakt kan rikta sig till ett eller flera föremål för påverkanskommunikation. 

Lagutskottet anser liksom ekonomiutskottet att det är viktigt att småskalig påverkanskommunikation lämnas utanför registret (se EkUU 48/2022 rd). Liksom i ekonomiutskottet var de sakkunniga i lagutskottet av olika åsikt om definitionen av småskalig påverkanskommunikation, eftersom en del ansåg att den föreslagna definitionen är för bred, medan andra menade att den är för strikt. Ekonomiutskottet noterar att den föreslagna avgränsningen utesluter till exempel ett storföretags eventuellt betydande påverkanskommunikation, där antalet kontakter ändå underskrider den föreskrivna gränsen, men samtidigt kommer till exempel små och medelstora företags påverkanskommunikation att omfattas av regleringen trots att påverkanskommunikationen är småskalig, då gränsen för antalet kontakter överskrids. Ekonomiutskottet konstaterar i sitt utlåtande att propositionsmotiven talar för ett mer omfattande undantag också för små och medelstora företag, men att likabehandling av olika aktörer och tydlig reglering å andra sidan talar för den begränsning som föreslås. Lagutskottet instämmer med ekonomiutskottet och anser att konsekvenserna av och funktionen hos begränsningen av tillämpningsområdet bör bedömas när regleringen utvecklas i fortsättningen. 

Enligt den föreslagna 1 mom. 5 punkten ska lagen inte tillämpas på juridisk rådgivning som advokater, rättegångsbiträden med tillstånd och offentliga rättsbiträden tillhandahåller sina klienter, när det handlar om skötsel av uppdrag som avses i 17 kap. 13 § i rättegångsbalken eller skötsel av uppdrag där det behandlas uppgifter som avses i 5 c § i lagen om advokater (496/1958) eller i 8 § 1 mom. 4 punkten i lagen om rättegångsbiträden med tillstånd (715/2011). I propositionsmotiven (s. 52) står det att den här typen av uppgifter utgörs av uppgifter i anslutning till en rättegång, juridisk rådgivning om en huvudmans juridiska ställning i en förundersökning eller någon annan behandlingsfas som föregår en rättegång, juridisk rådgivning i syfte att inleda eller undvika en rättegång, eller annat biträdande av juridisk art i ett ärende utanför en rättegång, såsom att göra upp ett testamente, eller biträdande i en företagsaffär genom att delta i avtalsförhandlingarna och upprätta ett avtal. 

Till den nämnda 5 punkten anknyter 2 mom., där det står att advokater, rättegångsbiträden med tillstånd och offentliga rättsbiträden dock ska göra en registreringsanmälan till öppenhetsregistret, om rådgivning enligt 1 mom. 5 punkten är förknippad med att tillhandahålla klienten sådan rådgivning inom påverkanskommunikation där det inte är fråga om att fastställa klientens rättsliga ställning, biträda klienten i ett förvaltningsärende, ge råd om tillämpningen av rättsnormer eller tillhandahålla annan juridisk rådgivning som gäller klientens verksamhet. 

Med avseende på den föreslagna bestämmelsen är det enligt propositionsmotiven (s. 57) viktigt att det i rådgivning enligt det ovannämnda momentet inte handlar om att sköta uppgifter som innehåller sådan information som avses i 1 mom. 5 punkten utan att det enbart är fråga om uppdrag som anknyter till rådgivning inom samhällelig påverkan. Det tydligaste fallet av rådgivning inom påverkanskommunikation som advokater ska anmäla till öppenhetsregistret är enligt propositionen påverkanskommunikation som bedrivs för en klients räkning. Dessutom lyfter motiveringen fram exempel på rådgivning som gäller klientens verksamhet på samhällelig nivå och som i princip ska anmälas. Det är till exempel fråga om rådgivning där klienten informeras om vilka argument det lönar sig att använda när det gäller att påverka en lagstiftningsändring som är under beredning (se RP, s. 57). 

Sakkunniga har påpekat att den föreslagna regleringen är betydelsefull med tanke på advokathemligheten. Öppenhetsregistrets syften har i sig ansetts vara en godtagbar grund för att till vissa delar begränsa tystnadsplikten för advokater, offentliga rättsbiträden och rättegångsbiträden med tillstånd, men den föreslagna regleringen har ansetts vara i viss mån svårbegriplig. Sakkunniga har också lyft fram alternativa regleringsmetoder, såsom att ålägga klienten anmälningsskyldighet. Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande inte tagit ställning till de föreslagna bestämmelserna. 

Lagutskottet anser att syftet med den föreslagna regleringen är att skydda kärnan i advokathemligheten (se RP, s. 52). Advokathemligheten tryggar möjligheten att få juridisk hjälp, välja ett rättsbiträde och samråda konfidentiellt med rättsbiträdet. Advokathemligheten hänför sig till en rättvis rättegång som tryggas genom grundlagen och Europakonventionen. 

Med beaktande av relevansen för advokathemligheten bör den föreslagna regleringen vara tydlig och noggrant avgränsad. Utskottet föreslår därför att 4 § 1 mom. 5 punkten i propositionen flyttas till 3 § 2 mom. som en ny 8 punkt. Detta förtydligar huvudregeln att advokater, rättegångsbiträden med tillstånd och offentliga rättsbiträden inte är rapporteringsskyldiga för juridisk rådgivning som gäller skötsel av uppgifter som innefattar behandling av information enligt de bestämmelser som nämns i bestämmelsen. På grund av den ändring som utskottet föreslår ändras numreringen av 6–12 punkten. På grund av samma ändring bör också hänvisningen till 3 § 2 mom. i 10 punkten (11 punkten i RP) ses över så att den hänvisar till 3 § 2 mom. 1–7 punkten. 

Av tydlighets- och sammanhangsskäl föreslår utskottet också att 4 § 2 mom., som föreslås i propositionen, flyttas till 3 § som ett nytt 3 mom., varvid lagens bestämmelser om advokater, rättegångsbiträden med tillstånd och offentliga rättsbiträden samlas i samma paragraf. För att göra regleringen tydligare och begripligare föreslår utskottet dessutom att det nya 3 § 3 mom. kompletteras med uttrycken ”på klientens vägnar” och ”tillhandahåller klienten” för att understryka att bestämmelserna i momentet hänför sig till 3 § 2 mom. 8 punkten, dvs. till anmälan om rådgivning inom påverkanskommunikation som tillhandahålls klienten. På påverkanskommunikation som bedrivs av advokater, offentliga rättsbiträden och rättegångsbiträden med tillstånd, såsom påverkan på regleringen av deras bransch, tillämpas samma bestämmelser som på andra rapporteringsskyldiga. 

5 §. Skyldighet att göra verksamhetsanmälan.

Utskottet gör en språklig ändring i 1 mom. i den finska språkdräkten. Ändringen påverkar inte den svenska språkdräkten. 

8 §. Verksamhetsanmälan.

I paragrafen föreskrivs om verksamhetsanmälan, som är en periodisk rapport över verksamhet enligt 5 § som den anmälningsskyldiga bedriver. 

I 4 mom. föreskrivs om hur specificerat föremålen för påverkanskommunikationen ska anges. I verksamhetsanmälan ska enligt första meningen föremålen för påverkanskommunikationen anges specificerade så, att det i fråga om riksdagsledamöterna, ministrarna, de statssekreterare och specialmedarbetare som utnämnts för ministrarnas mandatperiod, riksdagens generalsekreterare och biträdande generalsekreterare, ministeriernas kanslichefer och avdelningschefer samt de utredare som tillsatts av ministerierna anges vem personen i fråga är. Dessa kan enligt propositionsmotiven (s. 66) anses ha en sådan ställning att det är nödvändigt och motiverat att ange vem personen i fråga är. Lagutskottet föreslår att också understatssekreterare nämns i bestämmelsen på grund av deras position. 

9 §. Registermyndighetens uppgifter.

I paragrafen föreskrivs det om registermyndighetens, dvs. statens revisionsverks, uppgifter. I 1 mom. 8 punkten åläggs registermyndigheten att lämna riksdagen en årsrapport om registrets verksamhet och tillsynen av registret. Årsrapporten motiveras i propositionen med att den möjliggör en parlamentarisk uppföljning av öppenhetsregistret, vilket anses ändamålsenligt med tanke på karaktären av lagstiftningen om öppenhetsregistret (se RP, s. 70). 

Med hänvisning till tidigare utlåtandepraxis pekar grundlagsutskottet i allmänna ordalag på behovet av att inom statsrådet bedöma hur många och i vilka typer av ärenden riksdagen bör föreläggas olika årliga berättelser eller rapporter (se GrUU 86/2022 rd, s. 6). 

Riksdagens arbetsordning känner inte till begreppet årsrapport, och därför föreslår lagutskottet att det ändras till berättelse i enlighet med arbetsordningen. Dessutom föreslår utskottet att berättelsen ska lämnas till riksdagen varje valperiod, eftersom ett årligt berättelseförfarande i riksdagens plenum och utskott är ett tungrott och oändamålsenligt sätt att ordna den parlamentariska uppföljningen av registrets verksamhet och övervakning. Utskottet anser att en berättelse per valperiod ger riksdagen en tillräcklig regelbunden möjlighet att följa öppenhetsregistrets verksamhet. Den första berättelsen ska lämnas under nästa valperiod. 

Det har dock ansetts viktigt att statens revisionsverk årligen rapporterar om registrets verksamhet och tillsyn (se RP, s. 77). Årsrapporteringen kan utnyttjas både av allmänheten och av lagens olika intressentgrupper. Utskottet föreslår därför att statens revisionsverk lämnar en årsrapport om öppenhetsregistrets verksamhet och tillsyn. En sådan årsrapport är inte förknippad med något berättelseförfarande eller något annat motsvarande formellt behandlingsförfarande. Utskottet föreslår att 1 mom. kompletteras med en ny 8 punkt om detta. Till följd av detta blir bestämmelsen om berättelsen som ska lämnas varje valperiod 9 punkten i momentet. 

10 §. Registermyndighetens rätt att få uppgifter.

Hänvisningen i 1 mom. 1–4 punkten till 4 § 1 mom. 5 punkten har ändrats så att den gäller 3 § 2 mom. 8 punkten. 

11 §. Delegation och god intressebevakningssed.

Enligt 1 mom. ska det för tre år åt gången tillsättas en delegation med uppgift att följa upp öppenhetsregistrets verksamhet, ta initiativ till utveckling av verksamheten samt att vara officiellt samarbetsorgan för intressentgrupperna. 

Statens revisionsverk ska enligt 2 mom. kalla företrädare för de anmälningsskyldiga, forskare och myndigheter till medlemmar i delegationen. Riksdagen, justitieministeriet och finansministeriet, som ansvarar för beredningen av allmän lagstiftning om integriteten i samband med god förvaltning och offentlig förvaltning, ska vara permanent representerade i delegationen, står det i motiveringen (s. 74). Utskottet föreslår att det uttryckligen nämns i momentet att justitieministeriet och finansministeriet ska ha medlemmar i delegationen och att statens revisionsverk ska delta i delegationen. Dessutom preciseras ordalydelsen i momentet i fråga om de forskare som kallas till delegationen. De ska vara forskare som är insatta i ämnesområdet. 

12 §. Elektroniskt register och offentliggörande av uppgifter.

De uppgifter enligt 6 § som anmälts till öppenhetsregistret offentliggörs i det allmänna datanätet, står det i den föreslagna paragrafen. Enligt propositionsmotiven innehåller uppgifterna personuppgifter (se RP, s. 20 och 21). Uppgifterna i öppenhetsregistret ska hållas tillgängliga i det allmänna datanätet i tio år räknat från den dag då uppgifterna anmäldes. Tiden anses enligt propositionsmotiven (s. 75 och 83) vara tillräckligt lång för att allmänheten ska ha möjlighet att följa längre påverkansprocesser, som omspänner flera regeringsperioder eller valperioder. I propositionsmotiven har det också ansetts motiverat att en tid på 10 år kan anses motiverad med beaktande av de registrerade uppgifternas allmänna karaktär och samhälleliga betydelse. 

Registermyndigheten kan enligt 6 § 3 mom. på öppenhetsregistrets webbplats föra in även annat material som gäller öppenheten inom förvaltningen, påpekar grundlagsutskottet. Om avsikten är att även personuppgifter med stöd av 6 § 3 mom. i lagförslaget också ska publiceras antingen inom ramen för 12 § eller annars i samband med registrets webbplats på det sätt som avses i motiveringen (s. 61), måste regleringen preciseras väsentligt, menar grundlagsutskottet. 

Grundlagsutskottet är i ljuset av propositionsmotiven inte helt övertygat om att det är nödvändigt att hålla uppgifterna tillgängliga i det allmänna datanätet i 10 år. Lagutskottet bör ytterligare noggrant bedöma om det är nödvändigt med en 10-årsperiod. Grundlagsutskottet anser att regleringens proportionalitet kan förbättras till exempel genom att poster som innehåller personuppgifter raderas tidigare. Lagförslaget innehåller inte heller någon uttrycklig skyldighet att se till att de uppgifter som publiceras i öppenhetsregistret är uppdaterade, påpekar grundlagsutskottet. Lagutskottet bör bedöma regleringen som helhet också med avseende på EU:s dataskyddsförordning. 

Enligt utredning till lagutskottet är syftet med det föreslagna 6 § 3 mom. inte att i öppenhetsregistret föra in material som innehåller personuppgifter, utan avsikten är att hänvisa dem som använder registret till sådana offentliga informationskällor. 

När det gäller lagringstiden för uppgifter konstaterar lagutskottet att det kan anses tala för den föreslagna lagringstiden på tio år att samhälleligt betydelsefulla projekt pågår en längre tid, rentav flera regeringsperioder eller valperioder. Med tanke på målen för reformen vore det inte heller motiverat eller ändamålsenligt att radera poster med personuppgifter redan tidigare, eftersom detta väsentligt skulle minska medborgarnas möjligheter att få information om lobbning som gäller långvariga projekt. Också ett tydligt system samt rättsskyddet för och likabehandlingen av föremålen för påverkanskommunikation talar för att uppgifterna ska förvaras på samma sätt som i öppenhetsregistret under hela den utsatta tiden. 

När det gäller aktualiteten hos de uppgifter som publiceras i öppenhetsregistret konstaterar lagutskottet att uppgifterna i verksamhetsanmälan alltid hänför sig till en viss tidigare tidpunkt, och då uppstår det inte behov av uppdatering av dem. Däremot kan basuppgifter behöva uppdateras, vilket har beaktats i det föreslagna 7 § 2 mom. Enligt denna bestämmelse är det obligatoriskt att utan dröjsmål meddela ändringar i sådana uppgifter. 

Förhållandet mellan den föreslagna regleringen och EU:s allmänna dataskyddsförordning har i propositionen bedömts mycket ingående (se RP, s. 17–18 och 81–83). Det är enligt lagutskottet en viktig princip att lagförslaget utgår från att dataskyddsförordningen ska vara direkt tillämplig, framför allt beträffande den personuppgiftsansvariges skyldigheter och ansvar, den registrerades rättigheter samt tillsyn. I 9 § 2 mom. i den föreslagna lagen finns en informativ hänvisning enligt vilken bestämmelserna i dataskyddsförordningen tillämpas på rättelse av personuppgifter. Enligt propositionsmotiven (s. 71) ska förfarandena enligt dataskyddsförordningen tillämpas på rättelse, om föremålet för påverkanskommunikation uppger att uppgifterna innehåller fel och det är fråga om ett föremål för påverkanskommunikation som ska specificeras på personnivå. Dataskyddsförordningen förpliktar då den personuppgiftsansvarige att rätta felaktiga uppgifter (se RP, s. 71). 

13 §. Ikraftträdande.

I första meningen i 1 mom. i den föreslagna ikraftträdandebestämmelsen har lagens ikraftträdande lämnats öppet på sedvanligt sätt. Av propositionsmotiven framgår att lagen avses träda i kraft den 1 januari 2024. 

Det föreslås dock att 11 §, som gäller delegationen, enligt andra meningen i 1 mom. träder i kraft tidigare, den 1 januari 2023. Detta är inte möjligt på grund av den tid som riksdagsbehandlingen av propositionen krävt, men enligt utredning till utskottet är avsikten fortfarande att paragrafen i fråga ska träda i kraft så snart som möjligt efter det att lagen har antagits. Utskottet föreslår att också ikraftträdandet av 11 § om delegationen lämnas öppet i bestämmelsen för att beakta den marginal som behövs i samband med att lagen stadfästs.