Detaljmotivering

1. Lag om ändring av strafflagen

5 kap. Om delaktighet

3 §.

I strafflagens 5 kap. om delaktighet föreskrivs i 3 § om medhjälp till brott. I 4 mom. finns en bestämmelse som begränsar medhjälpsansvaret i lindriga brott. I momentet sägs att medhjälp till straffbara förbrytelser enligt 42—44 kap. och med dem jämförliga brott, det vill säga s.k. politibrott, inte är straffbart. Som politibrott räknas förutom de gärningar som enligt nämnda kapitel i strafflagen är straffbara också i speciallagstiftningen kriminaliserade gärningar där straffet är fängelse i högst sex månader. Medhjälp till politibrott har inte varit straffbart, eftersom brotten är lindriga till sin art. Bestämmelsen har inte haft särskilt stor betydelse för strafflagsbrotten, eftersom samtliga paragrafer i 42 kap. strafflagen har upphävts och endast 7 § i 43 kap. fortfarande gäller.

I propositionen finns inget förslag om att 4 mom. skulle ändras eller upphävas, vilket betyder att medhjälp till gärningar enligt nya 44 kap. inte är straffbart. Ringa brott duger inte längre som argument för att medhjälp inte är straffbart när det gäller straffbara gärningar enligt 44 kap. Enligt utredning är det en lapsus att 4 mom. glömts bort vid lagberedningen. Därför föreslår lagutskottet att 4 mom. upphävs.

28 kap. Om stöld, förskingring och olovligt brukande

12 a §. Innehav av inbrottsredskap.

I 28 kap. strafflagen föreslås en ny paragraf om innehav av inbrottsredskap. Gällande 44 kap. 19 § strafflagen föreskriver straff för den som innehar en dyrk eller falsk nyckel.

I motiveringen till paragrafen (s. 25/I och II) konstateras att ett villkor för straff är ett antagande om att inbrottsredskapet används för att göra intrång i ett stängt utrymme som hör till någon annan. Syftet med intrånget skall vara att begå brott. Enbart det att någon öppnar ett lås och tar sig in till en plats som inte omfattas av hemfridsskyddet är enligt motiveringen i sig inte tillräckligt för att uppfylla kravet i bestämmelsen. För tydlighetens skull vill utskottet påpeka att propositionens motivering inte håller streck på denna punkt. Strafflagens 24 kap. reviderades år 2000 och enligt 3 och 4 § i det kapitlet är brott mot offentlig frid straffbart. Brott mot offentlig frid sker exempelvis om någon tränger sig in i en affärslokal eller en produktionsinrättning.

44 kap. Om brott som äventyrar andras hälsa och säkerhet

6 §. Dopningsbrott.

Enligt 1 mom. 2 punkten är det straffbart att föra in eller försöka föra in dopningsmedel i landet. Gärningen är straffbar bara om det handlar om olaglig verksamhet. Eftersom många dopningsmedel också är hormoner som används som läkemedel, är det vid laglig hantering av dopningsmedel oftast fråga om verksamhet enligt läkemedelslagen.

Utförsel eller försök till utförsel av dopningsmedel föreslås inte vara straffbart. Det kan finnas en godtagbar grund för utförsel av dopningsmedel och därför bör en sådan utförsel inte omfattas av straffbestämmelsen. I och med att läkemedelslagen inte har några bestämmelser om utförsel, vore det svårt att med strafflagsbestämmelser lämna utförsel av godtagbara skäl utanför straffbestämmelsens räckvidd. En kriminalisering skulle leda till en komplicerad bestämmelse.

Utskottet menar att det vore konsekvent att också olaglig utförsel och försök till utförsel av dopningsmedel är straffbart. I praktiken torde det inte uppstå någon problematisk lucka i straffbestämmelserna, eftersom det med stöd av 2 mom. om innehav går att ingripa i en storskaligare utförsel av dopningsmedel.

Enligt 2 mom. döms för dopningsbrott också den som innehar dopningsmedel i uppenbart syfte att olagligen sprida dem. I den finska texten används ordet "ilmeisesti", som har två betydelser. Det kan vara synonymt med klart, obestridligt, otvivelaktigt men också med sannolikt, troligt. Enligt motiveringen till momentet (s. 43/I och II) används ordet i den senare betydelsen: det sannolika syftet med innehavet är att sprida dopningsmedlet. För att oklarhet inte skall råda föreslår utskottet att ordet "ilmeisesti" byts ut mot "todennäköisesti". Synonymdilemmat förekommer inte i svenskan, men den finska ändringen leder till att uttrycket "i uppenbart syfte" bör bytas ut mot "i det sannolika syftet".

16 §. Definition.

I paragrafen ges en definition på vad som avses med dopningsmedel i strafflagen. Förteckningen i 1 mom. är avsevärt kortare än förteckningen över förbjudna läkemedel inom idrotten. Strafflagens bestämmelser om dopningsbrott avser att avvärja hälsoeffekter till följd av missbruk av dopningsmedel. Därför är bara ämnen som är förenade med en medicinsk risk förtecknade i definitionen.

Experter som utskottet hört har föreslagit att förteckningen över dopningsmedel kompletteras med erytropojetin, som antagits medföra hälsorisker. Den information som finns att tillgå i dag ger enligt utskottet inte anledning att komplettera strafflagens förteckning över dopningsmedel. Förteckningen bör givetvis hållas à jour och i förekommande fall kompletteras med medel som i fråga om hälsoeffekterna är jämförliga med medlen i momentet.

17 §. Förverkandepåföljd.

I paragrafen föreslås förverkandepåföljder för vissa brott enligt 44 kap. Eftersom bestämmelserna om förverkandepåföljd koncentrerats till strafflagens 10 kap., är paragrafen överflödig och kan strykas i lagförslaget.

3. Lag om ändring av 10 § lagen om bekämpningsmedel

Regeringen föreslår en ändring i 10 § lagen om bekämpningsmedel. Paragrafens 4 mom. upphävdes genom lag 893/2001 och följaktligen måste ingressen kompletteras.

5. Lag om ändring av kemikalielagen

I lagförslaget föreslås bl.a. att 53 § upphävs. Eftersom paragrafen redan upphävts genom lag 893/2001 måste lagens rubrik och ingress ändras.

7. Lag om ändring av 39 § livsmedelslagen

Regeringen föreslår bl.a. att 39 § 3 mom. upphävs och att paragrafens rubrik ändras. I och med att momentet redan upphävts och paragrafrubriken ändrats genom lag 886/2001, måste ingressen rättas.

8. Lag om ändring av lagen om livsmedelshygien i fråga om animaliska livsmedel

I lagförslaget föreslås bl.a. att 48 § och mellanrubriken före den upphävs. Paragrafen och mellanrubriken före den har redan upphävts genom lag 893/2001 och därför måste ingressen rättas till.

12. Lag om ändring av läkemedelslagen

Regeringen föreslår bl.a. att 99 § och mellanrubriken före den upphävs. Paragrafen och mellanrubriken före den har emellertid redan upphävts genom lag 893/2001 och därför måste lagens rubrik och ingress ändras.

16. Lag om ändring av kärnenergilagen

I lagförslaget föreslås bl.a. att 73 § 1 och 2 mom. ändras. I samband med revideringen av bestämmelserna om förverkandepåföljd ändrades 2 mom. genom lag 880/2001 och därför måste lagens ingress och 2 mom. ändras. I motiveringen till paragrafen (s. 75/I) redogör regeringen för hur bestämmelserna om förverkandepåföljd i strafflagen respektive kärnenergilagen bör samordnas. Lag 880/2001 gör förverkandepåföljder obligatoriska och upphäver bestämmelserna om värdekonfiskation och partiell konfiskation, eftersom föreskrifter om dessa ingår i strafflagens 10 kap. För att samordna den föreslagna lagen med lag 880/2001 föreslår utskottet att i momentet görs de ändringar som införts i det genom nämnda lag.

18. Lag om ändring av 11 och 12 § lagen om explosionsfarliga ämnen

I lagförslaget föreslås bl.a. att 11 § skall ändras. Eftersom 3 mom. har upphävts genom lag 893/2001, måste ingressen ses över.

Lagmotionerna

Vad beträffar de behandlade lagmotionerna konstaterar lagutskottet följande:

Lagmotion LM 138/2000 rd.

Utskottet föreslår att 44 kap. strafflagen totalrevideras, vilket innebär att de paragrafer som föreslås bli upphävda i lagmotionen får nytt innehåll. Av utskottets ståndpunkt följer att lagmotionen måste förkastas.

Lagmotion LM 114/2001 rd.

Utskottet föreslår att 34 kap. 4 § 1 mom. strafflagen i enlighet med propositionen kompletteras med bestämmelser gällande gentekniklagen. Å andra sidan kommer utskottet inte med något förslag om att straffskalan i lagförslaget skall skärpas. Av utskottets ståndpunkt följer att lagmotionen måste förkastas.