Miljöutskottet tillstyrker lagförslagen utan ändringar, men med följande kommentarer. Syftet är att öka intresset bland de berörda parterna för att starta den typen av statligt subventionerad hyresbostadsproduktion som avses i propositionen. Samtidigt är det viktigt att de tar extra hänsyn till att den statliga subventionen i själva verket avser de boende. 

I fortsättningen ska också företag som Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) inte utsett till allmännyttiga bostadssamfund kunna få räntestödslån med en löptid på fyrtio år för att bygga hyresbostäder. Kraven på allmännyttig verksamhet ska alltså kunna tillämpas från fall till fall på nya objekt eller projekt. För de som för närvarande får räntestöds- eller aravalån är kravet på allmännyttig verksamhet oförändrat. De som i dag får räntestödslån kan fortfarande, om de vill, producera statligt subventionerade hyresbostäder inom ramen för bestämmelserna om allmännyttig verksamhet. Utskottet välkomnar ändringen eftersom den kan öka intresset bland nya aktörer för att bygga bostäder med hjälp av räntestödslån.  

Den avkastning som ska anses skälig på de medel som ägaren har investerat i ett låntagarsamfund sänks med hälften från åtta till fyra procent. Halveringen av gottskrivningen genomförs genom en förordning. De föreslagna ändringarna avses träda i kraft den 1 januari 2017. Ett undantag är ändringen av intäktsföringen av avkastningen; den kommer att tillämpas först 2018. På så sätt får de berörda parterna tillräckligt med tid på sig att ställa om sin praxis. Redan i en tidigare lagändringStatsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om räntestöd för hyresbostadslån och bo-stadsrättshuslån (8/2016). har räntan på den självfinansieringsandel som ägaren har rätt ta ut via hyran sänkts från åtta till fyra procent genom en förordning. 

I propositionen ingår en översyn av bestämmelserna om övervakning av allmännyttiga samfund för att ARA ska ha bättre möjligheter att ingripa när bestämmelserna överträds. Utskottet anser att de ändrade bestämmelserna är lämpliga och angelägna. När lagändringarna träder i kraft kan ARA fatta förpliktande förvaltningsbeslut om att omständigheter som strider mot bestämmelserna om allmännyttighet måste rättas till, exempelvis bestämma att ett samfund ska återställa beräkningsgrunden för avkastning som strider mot bestämmelserna om intäktsföring av avkastningen och den kumulativa avkastningen till en viss nivå. Bestämmelsen gäller låntagare med räntestödslån oberoende av om de har utsetts till allmännyttiga samfund eller inte. 

Utskottet framhåller samtidigt att statsrådet har beslutat om en temporär förordningsändring, som innebär att självriskräntan vid långfristiga räntestödslån sjunker från 3,4 till 1,7 procent Statsrådets förordning om temporär ändring av statsrådets förordning om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (821/2016). för låntagaren. Ändringen gäller räntestödslån som godkänns senast den 31 december 2019. Dessutom kom regeringen vid budgetförhandlingarna överens om att bereda lagstiftning som tillåter att amorteringsprogrammet för långfristiga räntestödslån ändras så att amorteringarna tidigareläggs avsevärt. 

Utskottet menar att propositionen sammantaget sett är ett steg i rätt riktning, när strängare begränsningar införs för dem som får räntestöds- och aravalån. Det understryker den sociala dimensionen och långsiktigheten i den statligt subventionerade bostadsproduktionen. De föreslagna ändringarna räcker dock inte till för att helt och hållet lösa de praktiska problem som redan länge har funnits med det fyrtioåriga räntestödet. 

Utskottet hänvisar här till sina uttalanden i betänkandet om en modell för räntestöd på tio årMiUB 9/2016 rd — RP 76/2016 rd om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus. och upprepar sin ståndpunkt att regeringen bör inleda åtgärder för en övergripande utveckling av modellen med fyrtioårigt räntestöd för att villkoren för modellen ska bli sporrande och att miljöministeriet före utgången av 2018 ska lämna en utredning till utskottet om hur räntestödsmodellerna fungerar överlag. Enligt uppgift till utskottet har det redan nu kommit in mångdubbelt fler ansökningar till den tioåriga räntestödsmodellen än det finns anslag. Det är således uppenbart att det finns en efterfrågan. Därför är det viktigt att göra en övergripande jämförelse av alla modeller, med särskild fokus på tillgången till bostäder till rimligt pris och möjligheterna att styra subventionerna. 

Utskottet understryker att de föreslagna ändringarna, den sänkta självriskräntan och den planerade lagberedningen om program för låneamorteringar för sin del uppfyller de utvecklingsåtgärder som utskottet har förutsatt. Samtidigt förväntar sig utskottet att ministeriet fortsätter utveckla räntestödsmodellerna och lämnar den utredning om hur modellerna fungerar som utskottet har förutsatt. Vidare anser utskottet att det på sikt kan vara nödvändigt att också revidera det statliga lånesystemet i grunden.