Allmänt

I propositionen föreslås det att både studerande på andra stadiet och högskolestuderande framöver ska omfattas av det allmänna bostadsbidraget. Målet med reformen är att göra bostadsbidragssystemet enhetligt, förbättra ställningen för studerande med höga boendeutgifter och öka jämlikheten mellan medborgarna när det gäller stöd för boende, vilket också hörda sakkunniga har gett ett brett stöd för. Reformen höjer framför allt bostadsbidraget för ensamboende studerande med låga inkomster och höga boendeutgifter. De samordningsproblem i bostadsbidragssystemet som uppstår när en person övergår från ett system till ett annat undanröjs. Dessutom löser reformen specialproblem som gäller studiestöd, såsom stödet för boende under sommaravbrotten i studierna, när bostadsbidrag i framtiden kan betalas också för sommaren. Positivt är också att bostadsbidraget utvidgas till studerande som inte har fyllt 18 år och som bor självständigt. Utskottet anser att propositionen är behövlig och ändamålsenlig och tillstyrker den utan ändringar, men med följande påpekanden. 

I likhet med kulturutskottet och social- och hälsovårdsutskottet välkomnar miljöutskottet reformen, men framhåller samtidigt att reformen också har vissa negativa effekter. Reformen minskar antalet studerande som är berättigade till stöd för boende med cirka 22 procent, och för en del av de studerande minskar stödbeloppet för boende. Det allmänna bostadsbidraget beviljas per hushåll och leder till att de studerande igen ska börja redogöra för om de bor tillsammans med någon annan eller lever i ett samboförhållande och till att behovsprövningen skärps och stödet för boendet till studerande blir mer komplicerat.  

Reformen kan också ha svårförutsägbara indirekta konsekvenser för bostadsmarknaden. På lång sikt kan reformen bidra till att ytterligare höja hyrorna för små hyresbostäder, om studenterna flyttar till dyrare små hyresbostäder i centrum. Eftersom den största efterfrågan i tillväxtcentrum dels på grund av betalningsförmåga, dels av strukturella orsaker på bostadsmarknaden gäller små bostäder, bör översynen av stödsystemets strukturer diskuteras med särskilt fokus också på möjligheterna att locka i synnerhet studerande till att bo i studentkorridor eller annat kollektivt boende i större lägenheter, vilket skulle minska efterfrågan på små lägenheter. Särskilt för studentboende lämpar sig dessa lösningar ofta eftersom det handlar om en tillfällig fas där alla slags omställningar är vanligare än vid annat boende. Regeringens förslag att stöd ska beviljas per hushåll är i det avseendet särskilt problematiskt som grund för bidraget, om det leder till att färre studerande söker sig till gemensamt boende. 

Utskottet vill betona att nästan 57 procent av alla som får allmänt bostadsbidrag bor i fritt finansierade hyresbostäder, vilket innebär att det fritt finansierade bostadsbeståndet fyller en viktig funktion när det gäller att erbjuda hyresbostäder för dem som omfattas av det allmänna bostadsbidraget. Att sänka gränsen för de maximala boendeutgifterna kan leda till att de som bor på hyra tvingas flytta till områden med lägre hyresnivå, det vill säga längre från centrumområden, vilket kan leda till att bostadsområdena blir ensidigare och segregationen ökar. Det är därför viktigt att inse bostadsbidragets betydelse som instrument för bostadspolitiken och att följa och utvärdera hur reformen påverkar bostadsmarknaden. 

Propositionen baserar sig på regeringen Sipiläs plan för de offentliga finanserna och den innebär en indexbunden besparing på 9,5 miljoner euro i utgifterna för bostadsbidrag. Att de studerande omfattas av det allmänna bostadsbidraget ökar utgifterna för det bidraget med 22,5 miljoner euro 2017 och med 54 miljoner euro per år, eftersom bidraget huvudsakligen är högre än studiestödets bostadstillägg och betalas ut också under sommarmånaderna. Utgiftsökningen täcks med utgifterna för det allmänna bostadsbidraget. För att genomföra det förblir beloppet av de maximala boendeutgifterna oförändrat inom huvudstadsregionen, det vill säga i kommungrupperna I och II, och beloppet sänks med 5 procent i övriga Finland, det vill säga i kommungrupperna III och IV. Utgifterna för utkomststödet beräknas i sin tur till följd av ändringen öka med cirka 8,4 miljoner euro 2017 och med 13,8 miljoner euro på årsnivå. 

Miljöutskottet konstaterar att utgifterna för utkomststöd kommer att öka när de godtagbara maximala boendeutgifterna för bostadsbidrag sänks eller när man inte beaktar ökningen av boendekostnaderna. Av alla hushåll som får allmänt bostadsbidrag överskred 68 procent de maximala boendeutgifterna 2015 med i genomsnitt 122 euro per månad. Eftersom utkomststödet är avsett som en sista utväg för att trygga försörjningen och inte som ett permanent stöd, bör de maximala godtagbara boendeutgifterna på lång sikt höjas för att de boendeutgifter som ersätts med utkomststöd ska minska. Den slutsatsen drog exempelvis den arbetsgrupp som utredde effekterna av stöd- och skattesystemen för boende (miljöministeriets rapporter 4/2015). Bostadsbidraget är ett av statens viktigaste bostadspolitiska styrmedel eftersom bidraget utgör mer än tre fjärdedelar av alla stöd för boende. De godtagbara maximala boendeutgifterna som godkänns i det allmänna bostadsbidraget höjdes inte 2015 och 2016. Det är svårt att bedöma hur ändringarna i bostadsbidraget påverkar utgifterna för utkomststödet eftersom det i dagsläget endast finns kalkyler över hur stor andel av utkomststödet som används för boendeutgifter. Utskottet konstaterar att också beviljandet och utbetalningen av grundläggande utkomststöd övergår från kommunerna till Folkpensionsanstalten från början av 2017. Efter det söker klienten utkomststöd huvudsakligen hos Folkpensionsanstalten. Framöver kommer det således att finnas mer detaljerade uppgifter om utbetalningen av utkomststöd. 

Med hänvisning till sina tidigare ställningstaganden vill utskottet också i detta sammanhang framhålla att främjandet av boende till skäligt pris kräver mångsidigt verkningsfulla åtgärder både på statlig nivå och i kommunernas markpolitik för att öka utbudet på bostäder och tomter enligt efterfrågan samt planering av markanvändningen och användning av markpolitiska metoder för att effektivare samordna trafikbehoven och boendet. Dessutom måste ökningen av boendekostnaderna dämpas genom gallring bland sådant som orsakar onödiga kostnader, såsom fullskaliga normer för bilplatser och tillgänglighet i studentbostäder.  

Dyrt boende (i relation till inkomsterna) har ett direkt samband med systemen för boendestöd. Folkpensionsanstalten betalade 2015 totalt 1 732 miljoner euro i bostadsbidrag, vilket var 14 procent mer än året innan. Bostadsbidraget omfattade i slutet av året 820 000 personer vilket är 15 procent av befolkningen. Utgifterna för det allmänna bostadsbidraget ökade med 24 procent jämfört med året innan. Orsaken är att långtidsarbetslösheten ökade och att en lagändring som höjde bidragsbeloppet för många bidragstagare trädde i kraft i början av 2015. Ändringen gjorde det också möjligt att få stöd trots högre inkomster, särskilt för barnfamiljer. För det allmänna bostadsbidraget infördes i september 2015 ett förvärvsinkomstavdrag på 300 euro, vilket höjde bostadsbidraget för de hushåll som får löneinkomster. Utskottet anser att också effekterna av stöd- och skattesystemen för boende bör granskas i sin helhet. 

Konsekvenser för stödtagarna

Att studerande omfattas av allmänt bostadsbidrag påverkar förmånstagarna olika beroende på situation. I regel är effekterna positiva och vid utskottets utfrågningar av sakkunniga har den föreslagna ändringen också fått ett brett stöd. Bidraget beräknas förbli detsamma eller stiga för 64 procent av de nuvarande stödtagarna, och deras bostadsbidrag stiger i genomsnitt med 59 euro i månaden. Men cirka 22 procent av dem som nu får bostadstillägg blir helt utan bidrag. Bidraget beräknas gå till allt färre studerande och särskilt till dem som har höga boendeutgifter i förhållande till sina inkomster.  

Utskottet välkomnar att ändringen i synnerhet förbättrar ställningen för de studerande som huvudsakligen bor i större städer och har låga inkomster: De har höga boendeutgifter och befinner sig därför i en svår situation. Utskottet framhåller i likhet med kulturutskottet att reformen förskjuter tyngdpunkten i samhällsstödet i form av pengar från att stödja studier till att stödja boende. 

Överföringen till det allmänna bostadsbidraget gynnar främst ensamboende studerande. Av dem får 81 procent ökat stöd och för 19 procent minskar stödet eller upphör helt. Att övergå till stöd per hushåll innebär att par och de som hyrt sin bostad med gemensamt hyreskontrakt förlorar mest eftersom makens inkomster och hela hushållets inkomster påverkar bidragsbeloppet. För 84 procent av dem minskar stödbeloppet eller upphör helt. I fråga om alla par minskar eller upphör stödet för boende helt för cirka 73 procent och ökar för cirka 27 procent. 

Att bostadsbidrag beaktas som inkomst har en inverkan på bidragsbeloppet för sådana hushåll, främst barnfamiljer, som redan nu får allmänt bostadsbidrag och där det finns en studerande som får studiepenning. Det genomsnittliga bidraget för dessa cirka 17 230 hushåll kommer att minska med 28 euro i månaden. 

Det genomsnittliga stödbeloppet för barnfamiljer som får studiepenning kommer att sjunka med 27 euro per månad; i familjer med två vårdnadshavare med i genomsnitt 41 euro i månaden och i ensamförsörjarfamiljer med 17 euro i månaden. De hushåll som för närvarande omfattas av det allmänna bostadsbidraget och som kommer att förlora mer än100 euro i månaden är i regel hushåll där det finns två studerande. Antalet sådana hushåll är cirka 200, varav 130 är barnfamiljer. 

Kulturutskottet noterar i sitt utlåtande att utöver de direkta effekterna av nedskärningen av studiepenningen och ändringarna i villkoren för det allmänna bostadsbidraget leder också höjningen av statsborgen för studielån till att studerande med familj i allt högre grad blir tvungna att klara försörjningen av barn med lån. Kulturutskottet ser det som nödvändigt att man i uppföljningen av reformen utförligt utreder eventuella försämringar i de studerandes försörjning på grund av reformen och dess konsekvenser för de faktiska studiemöjligheterna.  

Social- och hälsovårdsutskottet betonar att man vid en samlad bedömning av de ändringar propositionen innebär för de studerandes försörjning har beaktat höjningen av statsborgen för studielån med 250 euro i månaden som en kompenserande faktor. En proposition om detta behandlas för närvarande i riksdagen (RP 229/2016 rd). Samtidigt föreslås det en sänkning av studiepenningen till högskolestuderande. Den ekonomiska situationen försämras för många högskolestuderande när studiepenningen skärs ned och boendestödet minskar. Utskottet noterar att när den ena eller båda föräldrarna i en barnfamilj studerar måste familjen trygga sin försörjning genom lån. I utkomststödet räknas studielånet som inkomst för en studerande trots att han eller hon inte har ansökt om lån. 

I likhet med social- och hälsovårdsutskottet och kulturutskottet anser miljöutskottet att det är beklagligt att man inte i reformen har kunnat beakta den redan i övrigt knappa ekonomiska situationen för studerande med familj. Brister i stödnivån för boende ökar trycket på utkomststödet, som är tänkt att tillämpas i sista hand. Miljöutskottet föreslår ett uttalande om att utreda om försämringen av ställningen för studerande med familj vid nedskärningarna av olika förmåner kan lindras. (Utskottets förslag till uttalande 1) 

Definition av begreppet hushåll

Det är vanligt att studerande bor i kompislägenhet eller studentkorridor av ekonomiska orsaker och på grund av det finns så få små hyreslägenheter. En studerande kan dela bostad med andra studerande eller med personer som arbetar eller är arbetslösa, men det betyder sällan att de har ett gemensamt hushåll och svarar för varandras försörjning. Hushållsbegreppet i fråga om allmänt bostadsbidrag lämpar sig därför inte särskilt väl för dessa situationer utan avviker väsentligt från det vanliga hushållet som i första hand består av en familj. 

Grundlagsutskottet har i synnerhet i samband med skyddet för grundläggande försörjning understrukit att de grundläggande sociala rättigheterna har en individuell karaktär och att bostadstillägget till sin natur är en individuell förmån. I bedömningen av det allmänna bostadsbidraget för hela hushåll har grundlagsutskottet ansett det viktigt att systemet utvecklas i en riktning som mer tar fasta på individen. I fråga om den aktuella propositionen säger grundlagsutskottet att det är synnerligen beklagligt att de nu föreslagna bestämmelserna över hela linjen har utvecklats i en annan riktning än den som utskottet ansett vara viktig, och det betonar att lagen måste ges en positiv tolkning med avseende på de grundläggande fri- och rättigheterna för att undvika att vissa grupper missgynnas. 

Social- och hälsovårdsutskottet anser likaså i sitt utlåtande att det är ett missförhållande att inkomsterna för alla som bor i ett hushåll påverkar bostadsbidraget. Kulturutskottet betonar i sitt utlåtande att det bör skapas tydliga och smidiga förfaranden som respekterar privatlivet för bedömningar i ärendet. 

Som det konstateras ovan inverkar hushållsbegreppet i fråga om allmänt bostadsbidrag på bidraget till studerande på annat sätt än det schablonmässiga och individbaserade bostadstillägget till studiestödet. Det är i allmänhet ytterst svårt för en utomstående att objektivt utifrån begreppet hushåll bestämma vilken typ av parförhållande som finns mellan personer av samma eller olika kön i samma bostad på något annat sätt än utifrån vad de berörda uppger. När den könsneutrala lagstiftningen om äktenskap träder i kraft tillförs anvisningarna ytterligare en aspekt. Utskottet understryker att det också handlar om en fråga som hör till människors privata sfär, vilket bör beaktas i behandlingen av ärendet. 

Miljöutskottet vill betona att frågan om när någon ska anses bo i samma hushåll kräver sådana anvisningar att olika boendearrangemang och ändringar kan meddelas till Folkpensionsanstalten enkelt och på ett sätt som respekterar sökandens privatliv. Syftet är då att få enhetliga, tydliga och smidiga rutiner för att fatta beslut. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner ett uttalande om detta. (Utskottets förslag till uttalande 2) 

Administrativa kostnader

Social- och hälsovårdsutskottet har i sitt utlåtande ytterligare noterat att överföringen av bostadsbidraget på Folkpensionsanstalten beräknas öka dess förvaltningsutgifter med 10 miljoner euro, vilket måste anses som en betydande extra kostnad. De största utmaningarna för Folkpensionsanstalten kommer att gälla avgörandena och tidsmässigt att infalla särskilt i övergångsfasen. Inkomstprövningen blir mer komplicerad efter reformen när de studerande omfattas av två olika stödsystem. De främsta utmaningarna är att det allmänna bostadsbidraget beviljas per hushåll och att inkomstbegreppen för bostadsbidraget och studiepenningen skiljer sig åt. Miljöutskottet vill inskärpa att Folkpensionsanstalten måste få tillräckliga resurser för att övergången ska kunna genomföras på ett smidigt sätt.