Motivering

Utskottet anser att det är utmärkt att statsrådet har utarbetat en redogörelse för utvecklingspolitikens genomslagskraft och samstämmighet. Ämnet är viktigt och särskilt aktuellt eftersom beredningen av FN:s utvecklingsmål för tiden efter 2015 är inne i ett aktivt skede. Samtidigt bereds enligt överenskommelsen från FN-konferensen om hållbar utveckling i Rio de Janeiro 2012 de globala hållbara utvecklingsmålen för skapandet av den s.k. Post-2015-agendan. Men tiden för behandling av ärendet är mycket begränsad så utskottet uttalar sig endast i korthet.

Det är en viktig utgångspunkt, anser utskottet, att arbetet för de hållbara utvecklingsmålen och millenniemålen förenas och att det skapas gemensamma globala mål med anknytning till miljön, social utveckling och ekonomi. Den ekonomiska tillväxt som är nödvändig för utvecklingen måste produceras på ett sätt som är hållbart med avseende på miljöns och människans välbefinnande.

Utskottet förnyar sina ställningstaganden i utlåtandet för toppmötet för en hållbar utveckling i RioMiUU 5/2012 rd om statsrådets utredning (USP) Konferensen om hållbar utveckling i Rio de Janeiro 20—22.6.2012; hållbar och effektiv användning av naturresurser.. De centrala ställningstagandena i utlåtandet gäller en bättre samordning av den hållbara utvecklingens tre dimensioner samt starkare global kontroll av den hållbara utvecklingen. Utlåtandet fokuserar särskilt på överskridningen av jordklotets gränser för hållbarhet, de så kallade planetära tröskelvärdena, det vill säga en global ohållbar förbrukning av naturresurser, utarmningen av biodiversiteten och klimatförändringen. Jordens befolkning beräknas öka till 9,5 miljarder fram till 2050, då befolkningstillväxten väntas plana ut jämsides med höjningen av levnadsstandarden. Efterfrågan på naturresurser ökar fram till dess och nyttan av att användningen effektiviseras hotar att gå förlorad på grund av det ökande behovet. Arbetet för att förbättra kvinnans ställning, som Finland med framgång uppställt som mål, främjar en dämpad folkökning.

Det är nödvändigt med avseende på den globala utvecklingen att fördraget om klimatförändringen som gäller alla stater upprättas i Paris 2015 och sätts i kraft före utgången av 2020; effekterna av klimatförändringen är nämligen ett hot särskilt mot de fattiga ländernas möjligheter att anpassa sig. Fattigdomen kan inte minskas om inte såväl en dämpning av klimatförändringen som utarmningen av biodiversiteten och en ohållbar förbrukning av naturresurser kopplas till utvecklingsagendan och den hållbara utvecklingens dimensioner integreras till en konsekvent, verkningsfull helhetspolitik.

Utskottet vill understryka det nödvändiga i att traditionella tankemodeller i olika politikområden förnyas och dirigeras till att stödja de gemensamma målen. Fattigdomen kan inte elimineras utan radikala förändringar i miljöskydd, produktions- och konsumtionsvanor, resurseffektivitet samt tryggande av biodiversiteten. Utskottet vill stödja utvecklingsmålen för tiden efter 2015 och betona stödet för en helhetsbetonad och konsekvent hållbarhetspolitik inom olika förvaltningsområden enligt vad som uttalas i punkt 4. Likadana krav på genomslag och politisk konsekvens bör ställas också på olika aktörer inom utvecklingssamarbetet.

Utskottet vill också betona utnyttjandet av de existerande internationella miljökonventionerna som en del av helhetspolitiken för tiden efter 2015. Stödet för att verkställa de internationella miljökonventionerna i utvecklingsländer kan som ovan visats främja att hållbara nationella utvecklingsstrategier tas fram, att miljöns tillstånd förbättras och att fattigdomen minskar. Miljöskyddet är en del av utvecklingsprocessen.