Motivering
Allmänt
Med hänvisning till propositionen och övrig
utredning finner utskottet förslaget behövligt
och lämpligt samt tillstyrker lagförslagen i propositionen.
Det är viktigt, framhåller utskottet, att
det i gentekniklagen skrivs in att försiktighetsprincipen
ska gälla i bedömningen av en säker användning
av genteknik. Innehållsligt fokuserar förslaget
i övrigt främst på en bredare och precisare riskbedömning
av genetiskt modifierade levande organismer och på en övervakningsskyldighet
som medger en sammanhållen långtidsövervakning
av hälso- och miljöeffekter. Utskottet välkomnar
de föreslagna ändringarna och understryker att
en högkvalitativ riskbedömning är A och
O med tanke på produktsäkerheten. Men för att
riskbedömningen ska hålla hög standard
måste metoderna utvecklas systematiskt inte minst för
att gentekniken vinner insteg inom allt fler områden. Det
behövs extra satsningar på multi- och tvärdisciplinär
forskning såväl på gemenskapsplanet som
på nationell nivå.
Övervakningsskyldighet och tillsyn
Den genom förslaget introducerade övervakningsskyldigheten
och övergripande myndighetstillsynen ställer näringsidkare
och myndigheter inför enorma utmaningar när tillsynen är
så massiv och nya metoder måste tas fram. Det krävs
ett större engagemang av näringsidkarna att se
till att genetiskt modifierade produkter är säkra.
Reglerna är enligt utskottets mening motiverade som garanter
för att biotekniken utnyttjas på ett säkert
sätt. Det är också helt på sin plats
att tillsynen överförs från gentekniknämnden
till tre expertmyndigheter under olika ministerier.
En fullödig tillsyn kräver att myndigheterna utvecklar
de metoder som används för att upptäcka
genetiskt modifierade organismer i produkter och miljön.
Men enligt utredning till utskottet saknas än så länge
full vetenskapligt-teknisk beredskap och därmed finns det
inte heller förutsättningar att utöva
tillsyn i den skala lagförslaget kräver. Som regeringen
påpekar i propositionens motiv kan extra laboratorieresurser och
insatserna för att utveckla metoderna leda till att tillsynskostnaderna
stiger avsevärt. Med hänsyn till säkerheten
och konsumenternas valmöjligheter är en väl
genomförd och effektiv tillsyn trots allt viktig. När
kostnaderna sannolikt kommer att skjuta i höjden, bör
fokus sättas på dels de föreslagna extra
resurserna, dels en samordning av de olika myndigheternas verksamhet.
Märkning av produkter
Den föreslagna lagen kräver att alla genetiskt modifierade
produkter ska märkas. Det är en förträfflig
utgångspunkt, menar utskottet. Konsumenterna har rätt
att få veta om en produkt innehåller genetiskt
modifierade organismer eller inte. Anteckningarna ska vara lätta
att få syn på och förstå. Utskottet
har informerats om att märkningsskyldigheten leder till
att genetiskt modifierade, konventionella och ekologiska grödor
måste hållas i sär under hela produktionskedjan,
dvs. under odling, beredning och saluföring. Detta genererar
merkostnader, som åtminstone initialt huvudsakligen slår
mot den genetiskt modifierade produktionen och höjer tröskeln
för odlarna att börja odla i synnerhet genetiskt
modifierade grödor. Förekomsten av parallella
odlingsformer förutsätter också att odlarna sinsemellan
kommer överens om en odlingspraxis som förhindrar
att olika produkter blandas med varandra. I detta syfte behövs
det anvisningar från myndigheterna och eventuellt också ny
lagstiftning.
Transporter
Det har uttalats farhågor att den föreslagna
lagen gör det svårare att tillämpa de
skyldigheter som gäller för genetiskt modifierade
organismer på transporten av sådana. Enligt den
föreslagna 8 § ska en riskbedömning
göras vid innesluten användning eller avsiktlig
utsättning i miljön av genetiskt modifierade organismer.
I 3 § 1 mom. 5 punkten ges som definition på innesluten
användning varje verksamhet där någon
modifierar organismer genetiskt eller odlar, förvarar, transporterar,
destruerar, bortskaffar eller på annat sätt använder
genetiskt modifierade organismer och där specifika isoleringsåtgärder
vidtas. Enligt punkt 6 i samma paragraf avses med avsiktlig utsättning
också utsläppande av genetiskt modifierade organismer
på marknaden.
Utskottet har fått informationen att bestämmelsen
förpliktar verksamhetsidkarna att göra en riskbedömning
också för transporter. Innehållsligt
motsvarar detta direktiv 98/81/EG om innesluten
användning av genetiskt modifierade mikroorganismer. Genom
författningar på lägre nivå som
givits med stöd av lagen om transport av farliga ämnen
(719/1994) har gentekniknämnden fått
befogenheter att utfärda närmare anvisningar om
transporten av gentekniskt modifierade organismer. Anvisningarna
bör skrivas med hänsyn till att en riskbedömning
ska göras av transporterna. Vid uppföljningen
av lagen gäller det särskilt att se till att lagen
tillämpas på transporter på ovan beskrivet
sätt och att lagstiftningen i förekommande fall
preciseras, understryker utskottet.
Allmänhetens tillgång till uppgifter
Enligt 26 § i gentekniklagen införs i genteknikregistret
anmälningar och ansökningar som har lämnats
in till gentekniknämnden, myndighetsbeslut, inspektionsprotokoll,
utsättningsområden för genetiskt modifierade
organismer, de platser där genetiskt modifierade organismer
har odlats, rapporter om resultat av övervakningen av genetiskt
modifierade produkter och andra väsentliga uppgifter. Det
föreslås att uppgifter ur gentekniklagen ska lämnas
ut på begäran i enlighet med lagen om offentlighet
i myndigheternas verksamhet (621/1999). I 32 § finns
bestämmelser om vilka uppgifter som inte är att
betrakta som sekretessbelagda. Uppgifter om platsen för användningen
av genetiskt modifierade organismer hör till dem som är
offentliga.
Högsta förvaltningsdomstolen ändrade
i sitt beslut HFD 10.2.2003 l. 289 (Dnr 699/1/02)
inte förvaltningsdomstolens beslut om upphävande av
ett beslut av gentekniska nämnden gällande handlingars
offentlighet. Beslutet handlade om med vilken noggrannhet utsättningsområdet
för genetiskt modifierade organismer skulle uppges (i enlighet
med det tidigare direktivet) i anslutning till forsknings- och utvecklingsförsök.
Förvaltningsdomstolen konstaterade i sitt beslut att de
grunder som gentekniknämnden lagt fram inte förslog
som grund för sekretessbeläggning, utan att det
för utläggningsområdets del hade behövts
uppgifter om åtminstone den by på landsbygden
eller den bosättning inom en tätort där försöksplatsen
ligger. Det är, anser förvaltningsdomstolen, också skäl
att uppge lägenhetens namn och registernummer, om det inte är
fråga om en fastighetsenhet som utöver försöksstället inte
består av just något annat.
Den föreslagna 32 § motsvarar artikel 25 i
direktiv 2001/18/EG om avsiktlig utsättning
av genetiskt modifierade organismer i miljön, ett direktiv
som utfärdats med stöd av artikel 95 i EG-fördraget.
I direktivet anges i bilaga III de obligatoriska uppgifterna i en
anmälan om utsättning och bland dem nämns
utsättningsplatsens lokalisering. Den nationella lagstiftningen
tillåter sannolikt exaktare bestämmelser om hur
noggrant platsen för utsättning av genetiskt modifierade
organismer ska anges. Direktivet syftar till full harmonisering
och därför är infallsvinkeln i såväl
den gällande lagen som i förslaget till ändring
av lagen i görligaste mån densamma som i direktivet.
En optimal öppenhet bör enligt utskottet så vitt
möjligt också gälla uppgifter om utsättningsplatser.
Men om de exakta uppgifterna om var forskning och utveckling bedrivs
ges större offentlighet, kan det leda till att försöksarrangemangen äventyras
och forskningen genererar felaktiga resultat, påpekar utskottet.
Eventuella besök av utomstående inom försöksområdena kan
också dels öka risken för att genetiskt
modifierade organismer sprids, dels försvåra övervakningen
av användningen. Oavsett dessa hot kvarstår kravet
på öppenhet.
Allmänhetens rätt att bli hörd
I lagförslaget finns bestämmelser om allmänhetens
rätt att bli hörd när tillstånd
söks för fältförsök
med eller marknadsföring av genetiskt modifierade organismer,
i praktiken främst växter. Tillstånd
till fältförsök ges av gentekniknämnden
och till marknadsföring av kommissionen. Generellt sett är
reglerna för medinflytande ytterst viktiga och behövliga,
menar utskottet. Det behövs en större växelverkan
mellan beslutsfattare och medborgare när det gäller
genetiskt modifierade produkter. Enligt utredning till utskottet
förhåller sig konsumenterna rätt avvisande till
gentekniskt framställda livsmedel och denna attityd har
hela tiden blivit allt negativare. Konsumenterna åberopar
etisk-moraliska aspekter och kan av livsåskådningsrelaterade
skäl sky genetiskt modifierade produkter. Experterna däremot
grundar sin uppfattning på strängt vetenskapliga
bevis och har allmänt taget en positivare attityd.
Samrådsförfarandet måste absolut
utvecklas konsekvent för att insynen ska bli större
och växelverkan intensifieras, understryker miljöutskottet.
Inom ramen för hörandet skulle sådana etiska
och socioekonomiska frågor kunna debatteras som kan bidra
till bättre bestämmelser och lagstiftning. Utskottet
tycker att det med önskvärd tydlighet framgår
av lagförslaget att hänsyn ska tas till etiska
frågor och att allmänheten ska få komma
till tals när besluten bereds. Här bör
biotekniska delegationen tilldelas en framträdande aktörsroll.
Avslutningsvis vill utskottet fästa uppmärksamheten
vid justitieministeriets kommentarer och 5 e, 32 och 37 § i
lagförslaget. Utskottet uppmanar social- och hälsovårdsutskottet
att beakta dem i sitt betänkande.