Motivering
Miljöutskottet delar regeringens bedömning
om att en vidareutveckling av samarbetet mellan EU och Ryssland är
ett viktigt inslag i den nordliga dimensionen. Miljöpartnerskapet
spelar i dagsläget en viktig roll i handlingsplanen och
de pågående miljöprojekten hör
till de viktigaste resultaten. Det är av stor vikt också framöver.
Det ingår också i Finlands nationella prioriteringar att
Ryssland får en starkare roll som EU:s partner i samarbetet
kring miljöfrågor.
Viktiga mål i miljösamarbetet EU—Ryssland är
att skydda Finska viken och hela Östersjön genom
reducering av närsalt- och giftbelastningen. Dessutom måste
sjötransporterna bli säkrare och samarbetet kring
bekämpningen av klimatförändringen bli
bättre samtidigt som biodiversiteten måste skyddas
och de gränsöverskridande miljöriskerna
motverkas och reduceras. Genom samarbetsprojekt kring en tillnärmning
av EU:s och Rysslands miljölagstiftning och miljönormer
och ett effektivt genomförande av miljökonventionerna
kan uppfyllelsen av målen främjas.
Miljösamarbetet är ännu inte ett
särskilt samarbetsområde utan det förhandlades
i samband med förberedelserna för toppmötet
EU—Ryssland om en inordning i område 1 (ett gemensamt ekonomiskt
område, Common Economic Space, CES). För miljösatsningarna
inom den nordliga dimensionen är det av vikt hur framträdande
roll miljösamarbetet kommer att spela i det ekonomiska
samarbetet. En annan viktig fråga är också vilka
insatser som kommer att gälla nordvästra Ryssland.
De viktigaste målen för en säker sjötrafik
och vattenfrågorna får stort utrymme i den färdplan
som antogs vid toppmötet EU—Ryssland den 10 maj
2005. Ryssland har således också godkänt
målen.
Utskottet påpekar dock att det finns en viss oro för
att det samlade läget inte är så ljust
som det ser ut. EU och Ryssland har inte förhandlat om
miljöfrågor på flera år även
om miljöskydd i sig har funnits på agendan och
ingått i en del internationella förhandlingar.
Det finns emellertid ingen samlad strategi och i kommissionen är
ansvaret utspritt enligt ämnesområde. När
kommissionen en gång har en styrande roll i den nordliga
dimensionen bör den eftersträva en samordnad syn
på miljöfrågorna.
Ratificeringen av Kyotoprotokollet är den viktigaste
miljöpolitiska insatsen i dialogen mellan EU och Ryssland.
Utskottet välkomnar en förstärkning av
dialogen och partnerskapsmöten i miljöministersammansättning
utifrån partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Ryssland.
En viktig förutsättning för hela
verksamheten är att Ryssland engagerar sig i och godkänner
det kompletterande dokumentet för den nordliga dimensionen.
Ett ryskt godkännande är av stor vikt också för
hur det europeiska grannskaps- och partnerskapsintrumentet (ENPI)
kan tillgodose de finansiella behoven inom den nordliga dimensionen.
Utskottet välkomnar regeringens mål att stärka
samarbetet mellan EU och organen för det nordliga regionala
samarbetet. Samarbetsråden kan vara en möjlighet
för kommissionen att effektivisera uppföljningen
av det regionala samarbetet med Ryssland, men kommissionen har än så länge
inte avsatt några resurser för detta.
Miljöpartnerskapet och den anknytande fonden är
en av de stora vinsterna med den nordliga dimensionen, framhåller
miljöutskottet. Partnerskapsfonden har fått 225
miljoner euro varav merparten har gått till kärnsäkerhetsprojekt.
Sett i ett finländskt perspektiv är sydvästra
reningsverket i S:t Petersburg det viktigaste enskilda projektet.
Utan miljöpartnerskapet inom den nordliga dimensionen hade
reningsverket inte kunnat anläggas så snabbt som
det gjordes. Utskottet vill också peka på förlängningen
av konsessionen för kärnkraftverket i Sosnovyi
Bor och de anknytande säkerhetsproblemen. Det är
fortfarande angeläget att miljöprojekten får
mera pengar.
Också de små miljöprojekten är
av stor betydelse för Finland, menar utskottet. Till exempel Imatra
och Svetogorsk har som tvillingstäder samarbetat kring
projekt med medel från TACIS. Projekten har bl.a. gällt
satsningar på miljö och kommunalteknik i Svetogorsk,
utredningar av fiskstammen och miljön i Vuoksen, förbättringar
av luftmätningar, undersökningar av luftkvaliteten
och rekreationsområden kring Vuoksen. Projekten har haft
betydande miljöeffekter, särskilt tack vare bättre
rening av avloppsvatten och dessutom har bra restaureringsprojekt
startat i Ryssland, flera av dem till största delen på egen
bekostnad.
Samarbetet med Ryssland och närområdessamarbetet
har inte bara genererat enskilda projekt med goda resultat. Ett
av de viktigaste resultaten är också att vi har
fått tillförlitlig och aktuell information om
miljötillståndet och problemen i gränsområdena.
Dessutom har ett omfattande och förtroendefullt samarbete
kunnat byggas upp med miljömyndigheterna och andra aktörer
nära gränsen. Den nordliga dimensionen erbjuder
en möjlighet att öka på den finansiella satsningen.
Då kan vi få ett ännu bättre
och större samarbete med betydligt bättre resultat.
Större förutsättningar för samarbete
ligger i allra högsta grad i Finlands intresse.