Motivering
Allmänt
Med hänvisning till propositionens motivering och annan
utredning anser miljöutskottet att propositionen är
behövlig och angelägen. Ändringarna avser
att råda bot på problemen med lagens tillämpning
och att förbättra bostadsköparnas villkor.
Utskottet konstaterar att fukt- och mögelskador är
beklagligt allmänna. Markanvändnings- och bygglagen
(132/1999) förpliktar att beakta bl.a. hälsomässiga
krav i byggandet, men möjliga byggnadsfel kan ändå få skadliga
verkningar för de boendes hälsa och kräva
omfattande reparationer. Det nuvarande systemet med skydd under
byggnadsfasen gäller som namnet säger bara bostäder
som säljs under byggnadsfasen och då har de stiftande
delägarna bestämmanderätt över bolaget
i dess helhet. Den viktigaste föreslagna förbättringen
ur bostadsköparnas synvinkel är att säkerhetssystemet
enligt lagen om bostadsköp kommer att ändras så att
byggföretaget ska ställa en säkerhet
för byggfel som gäller i tio år också om
bostäderna säljs först när de
blivit färdigställda. Den föreslagna
lagändringen bidrar därmed indirekt också till
boendehälsan.
Byggnadstillsynsmyndighetens uppgifter
Enligt den föreslagna lagen ska konsumentombudsmannen övervaka
att skyldigheten att ställa säkerhet uppfylls.
Byggnadstillsynsmyndigheten ska informera konsumentombudsmannen
om byggherren har ett intyg över säkerheten. Den ska
vara i kraft senast när byggherren ansöker om
slutsyn hos byggnadstillsynsmyndigheten.
Utskottet har uppmärksamgjorts på att byggnadstillsynsmyndigheterna
inte bör påföras nya uppgifter som har
med insolvenssäkerheten att göra, eftersom byggnadstillsynen
inte tidigare har varit förknippad med något slag
av rådgivning, anvisningar, inspektioner eller tillsyn
i civilrättsliga frågor. Utskottet menar att utvidgningen
av skyldigheten att ställa säkerhet är
den viktigaste enskilda reformen i propositionen och att det är
nödvändigt med en effektiv övervakning
av att skyldigheten uppfylls. Det understryker att övervakningen
hör till konsumentombudsmannen. Uppgiften kräver
inte att byggnadstillsynsmyndigheten har kännedom om lagen
om bostadsköp eller har någon annan rättslig
kompetens. Det ingår inte i myndighetens uppgifter att
utreda om den som genomför ett byggprojekt är
skyldig att ställa insolvenssäkerhet enligt lagen
om bostadsköp eller inte. Enligt propositionen är
byggnadstillsynsmyndighetens uppgifter mycket begränsade,
för om det handlar om en bostadsbyggnad och byggnadstillsynsmyndigheten
i samband med slutsynen inte får ett intyg över
insolvenssäkerhet behöver myndigheten bara anmäla
objektet för Konsumentverket.
Det är dessutom värt att notera att konsumentverket
upprättar anvisningarna om insolvenssäkerhet och
att den kommunala byggnadstillsynsmyndighetens uppgifter inskränker
sig till att Konsumentverkets anvisningar till byggnadstillsynsmyndigheten
hålls tillgängliga för bostadsproducenterna.
Anvisningarna behöver inte fogas till byggnadstillståndet.
I byggnadstillsynsmyndighetens uppgifter ingår inte heller
rådgivning enligt lagen om bostadsköp, det är
också konsumentverkets sak.
I anknytning till detta vill utskottet understryka att Konsumentverket
bör tillförsäkras adekvata resurser för
att klara av de föreslagna extra uppgifterna.
Utskottet menar dessutom att när verkställigheten
av lagen följs upp är det skäl att fästa
särskild uppmärksamhet vid att situationen för byggnadstillsynsmyndigheten
i praktiken blir sådan som utskottet beskrivit här
ovan och att den nya skyldigheten inte leder till att det behövs
betydande extra resurser i kommunerna. Kommunerna har organiserat
byggnadstillsynsmyndighetens uppgifter på mycket varierande sätt
och de har också varierande resurser för uppgifterna.
Det är viktigt att de nödvändiga uppgifterna
sköts så effektivt som möjligt utan onödig överlappning
och med hänsyn till byggnadstillsynsmyndighetens oberoende.
Insolvenssäkerheten
Enligt gällande lag ska insolvenssäkerheten
under byggnadsfasen vara i kraft senast när aktier bjuds
ut på sådana villkor att köparen inte
längre kan dra sig ur köpet utan påföljder.
Den föreslagna insolvenssäkerheten för
bostäder som säljs i färdiga byggnader
ska vara i kraft senast vid tidpunkten för slutsyn. Insolvenssäkerheten täcker
bara byggfel som kommit fram efter årsgranskningen. Utskottet
anser att det ligger i bostadsköparens intresse att säkerhet
oberoende av tidsgränsen i lagen ställs i god
tid före slutsynen. Utvecklingen går sannolikt
mot detta för att det ligger i försäkringsbolagens
intresse att bevilja en förmånligare säkerhet
så länge de fortfarande kan delta i tillsynen över
byggandet. Enligt utskottets mening är det ändå nödvändigt
att noggrant följa upp hur systemet fungerar.
Styrelsemedlemmars personliga ansvar för ersättning
av skador
Regeringen föreslår att medlemmarna i den
styrelse som är verksam under byggnadsfasen ska vara personligt
ansvariga för ersättning av skador som orsakas
av dröjsmål med att sammankalla en bolagsstämma
för överlåtelse av förvaltningen.
Dröjsmål med överlåtelse av
förvaltningen anses orsaka svårigheter och skada
för aktieköparna inte minst när det kommer
fram fel och brister i byggnader och gårdsområden
och det inte intresserar en styrelse bestående av företrädare
för den stiftande delägaren att rätta
till dem. Det är inte möjligt att ingripa med
stöd av lagen om bostadsköp eller bolagsrättsliga
skadeståndsbestämmelser. Men det har också påpekats
för utskottet att bestämmelsen är onödig,
eftersom det ligger i byggföretagets intresse att sammankalla
en bolagsstämma för överlåtelse av
förvaltningen så fort som möjligt. Utskottet föreslår
att ekonomiutskottet utreder om bestämmelserna är
nödvändiga eller inte, eftersom säkerheterna
i vilket fall som helst är tillgängliga till dess
att bolagets förvaltning har överlåtits.
Delägarbostäder
Det har föreslagits för utskottet att räntestödda delägarbostäder
bör ställas utanför tillämpningsområdet
för lagen om bostadsköp, för de i propositionen
föreslagna ändringarna inverkar negativt på produktionen
av delägarbostäder genom att de ger upphov till
onödigt och flerdubbelt arbete som bara höjer
kostnaderna. Det är viktigt att den räntestödda
bostadsproduktionen inte belastas med onödiga förpliktelser.
Men enligt utredning till utskottet är det inte motiverat
att utesluta de räntestödda delägarbostäderna,
för i annat fall blir bestämmelserna i köplagen (355/1987)
tillämpliga på överlåtelse av
räntestödd delägarbostad. Det kan inte
ses som rationellt eftersom det som är typiskt för
köp av en bostad eller delägarbostad inte har
kunnat beaktas när bestämmelserna i köplagen
kom till på samma sätt som man har gjort i förslaget
till lag om bostadsköp. Den föreslagna skyldigheten
att bevara aktiebrev höjer inte kostnaderna och ökar inte
byråkratin eftersom det redan är rådande praxis
att göra så. Däremot är skyldigheten
att ställa insolvenssäkerhet nödvändig
för att skydda köparna mot allvarliga byggnadsfel
som är fullt möjliga trots att statens bostadsfond
måste godkänna byggplanerna.
Utskottet anser att den räntestödda produktionen
av delägarbostäder är en sådan
form av bostadsproduktion som kommer att behövas som ett
komplement till den stödda bostadsproduktionen. När
inkomst- och förmögenhetsgränserna har
höjts står delägarbostäder dessutom
inom räckhåll för fler människor,
dvs. också medelinkomsttagare kan köpa sig en
delägarbostad. Utskottet hänvisar till farhågorna
ovan och anser att ekonomiutskottet bör se till att villkoren
för produktion av delägarbostäder inte
försämras genom ändringen av lagen om
bostadsköp.