Motivering

Miljöförvaltningens funktionsförmåga

Miljöförvaltningen har under de senaste åren ständigt fått nya uppgifter samtidigt som personalresurserna har minskat. Uppgifter har tillkommit särskilt genom det nationella genomförandet av EU-lagstiftningen. NTM-centralernas personal inom miljöansvarsområdet har under fyra års tid decimerats med mer än en femtedel (22 %). Uppgifterna har i mån av möjlighet minskats och verksamheten har effektiviserats, tjänster har lagts ut och centraliserats. En övergång till e-tjänster har inletts. Men eftersom uppgifterna trots det har blivit fler har resursläget inte alls lindrats.

Målet för förhandlingarna vid NTM-centralerna enligt samarbetslagen är att nå ytterligare nedskärningar på ca 15 procent vilket med beaktande av de tidigare nedskärningarna redan skulle innebära en personalminskning på 35 procent åtminstone för miljöansvarsområdenas del. Det är en så betydande minskning att underskottet inte längre kan åtgärdas genom effektivisering och centralisering, utan servicenivån sjunker ovillkorligen och handläggningstiderna blir längre.

Miljöutskottet vill understryka att miljöförvaltningens funktionsförmåga måste tryggas. Det är nu av särskild vikt att bevara kompetensen och överföra den till den personal som rekryteras: under de närmaste åren förlorar NTM-centralerna en betydande mängd kunskapskapital genom pensionsavgångar. NTM-centralerna har varierande miljöskyddsrelaterade uppgifter som gäller främjande, bekämpning, informationsförmedling och fostran. De måste skötas lättare eller slutligen läggas ner helt och hållet för att de lagstadgade uppgifterna ska kunna skötas adekvat, om inga nya resurser tillförs. Därför förutsätter utskottet att konsekvenserna av anslagsnedskärningarna utvärderas tillräckligt så att vi känner till de sammantagna verkningarna och kan beakta också de indirekta konsekvenserna.

Inom miljötillståndsmyndigheterna, dvs. regionförvaltningsverkens ansvarsområden för miljötillstånd, har resurserna minskat med 4 procent, men problemet är trots det en anhopning av miljötillstånd till följd av dels genomförandet av regionförvaltningsreformen, dels ändringar i lagstiftningen. Mängden aktualiserade ärenden har ökat, kravnivån för besluten har stigit och fortfarande sysselsätts myndigheterna delvis också av bristfälliga ansökningar. Den nya lagstiftningen kräver fler utredningar av olika slag, vilket innebär att arbetsmängden per ansökan har ökat. En anhopning för sig utgörs av ansökningarna om tillstånd för torvutvinning, likaså t.ex. ett hundratal ansökningar om ersättning för utsläpp i vattendragen från gruvan i Talvivaara.

Miljöförvaltningens interna styrning har utvecklats genom att inrätta en styrfunktion som stöd för arbetet i regionförvaltningen. Från början av 2014 har extra anslag gått att satsa på att utveckla och effektivisera regionförvaltningsmyndigheternas miljöuppgifter. Merparten av de extra resurserna används för utvecklingsprojekt föreslagna av NTM-centralerna och regionförvaltningsverken i syfte att stärka och stödja regionförvaltningens funktionsförmåga. Styrmedlen kan också användas t.ex. för att anställa personer för uppgifter som förbättrar förebyggandet av allvarliga miljöproblem.

Miljöförvaltningens minskade resurser får återverkningar på företag, medborgare och möjligheterna till regional utveckling. Anhopningen av tillstånd kan också fördröja inledningen av produktiva investeringar. Det handlar således inte enbart om miljöns tillstånd eller att ta hänsyn till miljöaspekten fullt ut, utan det gäller också möjligheterna till regional utveckling och företagens investeringsomvärld. Att handläggningen av tillstånd går smidigt är inte bara behövligt för verksamhetsutövarna, det ligger också i de skadelidandes intresse.

Utvecklingen och effektiviseringen av förvaltningens interna verksamhet kommer inte igång med mindre än att regionförvaltningsverken kan avarbeta den stora anhopningen av tillstånd; så länge situationen är akut går alla resurser åt till att avarbeta ärendebalansen. Utöver tillståndsmyndighetens resurser påverkas helheten också av NTM-centralernas resurser; de ger lagstadgade utlåtanden i tillståndsprocesserna, och om utlåtandena fördröjs återverkar det på tillståndsprocessens fortskridande.

Därför förutsätter utskottet att regionförvaltningsverkens ansvarsområden för miljötillstånd i enlighet med riktlinjerna i det strukturpolitiska programmet tilldelas extra resurser på 10 årsverken under de två följande åren för att avarbeta ärendebalansen.

Understöd till organisationer och miljövård

Under moment 35.01.65 (Understöd till organisationer och miljövård) föreslås 2 miljoner euro, alltså en minskning med 160 000 euro. Utskottet anser att anslaget ska vara lika stort som tidigare. Anslaget är litet men betydelsefullt och upprätthåller en fungerande dialog som förebygger uppkomsten av extrema uppfattningar. Särskilt de riksomfattande organisationerna är av stor betydelse för samhällsdebatten. Utskottet föreslår därför

Avlopp i glesbygden

Avlopp i glesbygden utvecklas dels genom att bygga matarledningar, dels genom att genomföra en lagstiftning om hantering av avloppsvatten i enskilda fastigheter. Övergångstiden för den s.k. förordningen om hantering av avloppsvatten i enskilda fastigheter upphör den 1 mars 2016; det finns alltså bara ett par år kvar för att genomföra de projekt som behövs.

Matarledningsprojekten har bidragit till att genomföra riksdagens uttalande som förutsatte att regeringen utarbetar ett avloppsprogram jämte behövliga anslagshöjningar vid beslutet om ändring av lagstiftningen om avlopp i glesbygden i mars 2011. Byggandet av matarledningar för avlopp har fått stöd inom ramen för det riksomfattande avloppsprogrammet. Med hjälp av matarledningar kan avloppsvatten ledas till effektiva centralreningsverk som har bättre förutsättningar än små anläggningar att rena avloppsvatten effektivt. Omgivande glesbebyggelse ansluts till matarledningarna, den totala belastningen av avloppsvattnet på vattendragen minskar och vissa vattenområden frigörs helt från belastningen av kommunalt avloppsvatten.

Enligt preliminära uppgifter om genomförandet av avloppsprogrammet har programmet klargjort och styrt utbyggnaden av avloppsnätet. Programmets grundläggande mål är att 20 000 hushåll inom glesbygden ska anslutas till avloppsnätet, och det är på väg att bli uppfyllt. Att programmet genomförs har ansetts särskilt aktuellt just nu när det har effektiverat utvecklingsplaneringen genom att tidsmässigt infalla åren innan övergångstiden för förordningen om avloppsvatten i glesbygden går ut.

I 2015 års budgetproposition avdelas för stöd till matarledningar för avlopp 4,4 miljoner euro inom miljöministeriets förvaltningsområde (35.10.61) och 8 miljoner euro under jord- och skogsbruksministeriets moment 30.40.31 för stöd till vattenförsörjningen och skyddet mot översvämningar. Stödet räcker till avtalsbundna stöd för att slutföra pågående projekt. I fråga om de fyra största matarledningarna är stödet bundet endast för projektens första fas. Stödet för matarledning för avlopp planeras inom de kommande årens budgetramar bli indraget helt i slutet av 2015. Det innebär att för matarledningsprojekt som ska genomföras i två faser kan stödandelen för andra fasen inte beviljas. Det skulle öka vattentjänstverkens kostnader. Följden kan bli att andra fasen inte genomförs eller blir senarelagd. Enligt en bedömning till utskottet skulle det innebära att endast hälften av målen för avloppsprojektet skulle bli genomförda.

Enligt skrivningen i regeringsprogrammet ska regeringen främja genomförandet av lagstiftningen genom att trygga resurserna för information och rådgivning. Erfarenheterna av rådgivningen åren 2012—2014 visar att rådgivningen kräver ett anslag på minst 1,5 miljoner euro. Men i 2015 års budgetproposition uppgår anslaget för rådgivning till endast 700 000 euro. Det betyder att antalet rådgivningsprojekt minskar och att verksamheten styrs till de mest glesbebyggda områdena. År 2015 planeras stödanslaget för rådgivning bli använt också för allmän information på riksnivå.

Utskottet vill påpeka att rådgivningen enligt planerna ska upphöra i slutet av 2016. Då ska det huvudsakliga behovet av rådgivning ha upphört till följd av att övergångstiden för verkställandet av förordningen om avloppsvatten i glesbygden går ut. Informationen inom rådgivningsprojekten har samlats in på enhetliga grunder och Finlands miljöcentral har nyss färdigställt en utredning om nuläget för verkställandet av bestämmelserna om avlopp i glesbygden.Muistio haja-asutusalueiden jätevedenkäsittlyn toimeenpanon tilanteesta. Johanna Kallio, Suomen ympäristökeskus 10.10.2014. Enligt resultaten beräknas sanering behövas ytterligare i ca 89 000—124 000 småhus. Situationen påverkas också av att de strängare reningskraven enligt 4 § i förordningen har utfärdats genom kommunala miljöskyddsbestämmelser i 74 procent av kommunerna. Utskottet föreslår därför

Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter och resultatmål samt handlingsprogrammet METSO

Utskottet välkomnar att anslaget för Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (35.10.52) förblir på nuvarande nivå. Under momentet föreslås ett anslag på 34 098 miljoner euro som enligt beslutet vid ramförhandlingarna omfattar ett tilläggsanslag på 5 miljoner euro bl.a. för att inrätta nya nationalparker. Lagen om Södra Konnevesi nationalpark trädde i kraft den 1 september 2014 och regeringens proposition om att inrätta Tykö nationalpark behandlas för närvarande av miljöutskottet. De nya nationalparkerna och de 29 nationellt värdefulla historiska monument och arkeologiska objekt som i början av 2014 övergått från Museiverket till Forststyrelsen kräver att finansieringsnivån tryggas. Betydande objekt som övergått eller ska övergå till Forststyrelsens naturtjänster är också kustbefästnings- och garnisonsön Örö i kommunen Kimitoön samt Skanslandet och Kungsholmen utanför Helsingfors, som inte längre används av försvarsmakten. Det behövs basfinansiering för grundandet samt för att bygga upp och förbättra tjänsterna och utrustningen, trots att affärsverksamheten inom turism och service baseras på privat företagsamhet.

Forskning visar att särskilt den turism som bygger på nationalparkernas attraktionskraft har stor betydelse för sysselsättningen och totalinkomsterna på regional nivå. Det gäller därför att se naturturismens möjligheter att locka utländska turister som en värdefull chans att öka antalet jobb inom de turistiska stödtjänsterna. Utskottet vill också poängtera att Forststyrelsens naturtjänster under de fyra senaste åren har sysselsatt ca 500 ungdomar genom budgetanslag. Det har gett arbetslösa ungdomar möjligheten att få jobb och få värdefull arbetserfarenhet särskilt i den glest bebodda landsbygden och på så sätt skapat möjligheter för ny sysselsättning och livskontroll. För att sysselsättningen av unga ska kunna fortgå på ett sätt som visat sig fungera väl behövs extra anslag. Utskottet föreslår därför

Forststyrelsens resultatmål för 2015 är 135 miljoner euro. I målet ingår det mål som fastställdes i regeringens plan för de offentliga finanserna om att nå ett resultat på 25 miljoner euro genom att sälja fastigheter. År 2014 har 10 miljoner euro i förväg betalats i tilläggsintäkter baserade på försäljning av fastigheter och Forststyrelsens andel av tilläggsintäkterna skulle utgöra 15 miljoner euro.

Utskottet anser att när prisnivån för skogslotter på över 1 000 hektar närmar sig skogarnas produktionsvärde kan försäljningen inte på lång sikt anses vara lönsam. Det måste också beaktas att med större skogslotter ökar andra användningsformer som t.ex. rekreation i betydelse. Vid valet av de områden som ska säljas bör det också beaktas att försäljningen inte koncentreras till objekt med högre rekreations- och naturvärden än genomsnittet.

Utskottet ställer sig bakom att det ska utredas om den nämnda budgeteffekten på 25 miljoner kan nås på något alternativt sätt. En metod att utreda är att sänka Forststyrelsens grundkapital genom kapitalåterbäring. Försäljningsinkomsterna har stärkt kassan vilket ger möjligheter att lösgöra finansieringskapital varvid försäljningsmålet kan sänkas.

Utskottet ser det som viktigt att Forststyrelsen i egenskap av förvaltare av statens skogar särskilt ser till att skogsbruket beaktar också den sociala hållbarheten. Forststyrelsens redovisningsmål anger inte bara markförsäljningsmålen utan i princip också i vilken grad Forststyrelsen måste utnyttja sina skogar. Utskottet understryker att redovisningsmålet måste bedömas med hänsyn till ekosystemet i stort. Det är med andra ord viktigt att ta hänsyn också till andra faktorer än virkesavkastningen. Enligt en uppskattning är det inte längre möjligt att öka avverkningarna utan att den sociala hållbarheten blir lidande.

Handlingsprogrammet METSO, som baserar sig på frivillighet, ger markägarna möjlighet att skydda skog antingen permanent eller på en bestämd tid om tjugo år. När det är fråga om permanent skydd är alternativen att antingen sälja markområdet till staten eller fridlysa det som privat skyddsområde. Genom programmet kan också ekonomiskogarnas mångfald tryggas och vårdas. Arealmålen för METSO är det viktigaste konkreta verktyget för att främja mångfalden och målsättningarna för den. Genomförandet av programmet fortsätter enligt tidigare avtalade mål men med mindre årlig satsning fram till 2025. Utskottet vill betona behovet av att också se till att anslagsnivån för programmet METSO tryggas på lång sikt. Det kompletterande programmet för skydd av myrar planeras bli genomfört inom ramen för moment 35.10.63 samtidigt som genomförandet av gamla skyddsprogram minskar och upphör under de närmaste åren. Utskottet vill påpeka att genomförandet av programmen bland annat kräver tillräckliga resurser hos NTM-centralerna.

Skyddet av Östersjön och oljebekämpning

Anslaget på 3,84 miljoner euro för skyddet av Östersjön ingår i moment 35.10.22 (Vissa utgifter för miljövård). Med anslaget genomförs åtgärder som regeringen har fastställt för att återställa en god status i Skärgårdshavet, inventera undervattensmiljöns mångfald samt bereda ett åtgärdsprogram för havsvården. Projekten för att främja återvinningen av näringsämnen och effektivisera vattenvården inom jordbruket är konkreta och praktiska, och de ska också bidra till att främja förfaranden, tekniker och innovationer som kan utnyttjas i praktiken och reproduceras, och som kan minska belastningen av vattendragen.

I samråd med Polen koordinerar Finland ett handlingsprogram för Östersjöstrategin (Nutri) i syfte att minska utsläppen av näringsämnen. Att fortsätta arbetet skulle kräva ett tilläggsanslag på 100 000 euro.

Det internationella samarbetet är viktigt för skyddet av Östersjön, eftersom utsläpp från alla kustländer påverkar havets tillstånd. Närområdessamarbetet i sin tidigare form har upphört, och nya projekt finansieras inte genom det. Dessutom är momentet för samarbetet i Östersjön, Barentsområdet och det arktiska området inom utrikesministeriets förvaltningsområde på väg att halveras (1,6 miljoner euro under moment 24.90.68). Men trepartssamarbetet mellan kuststaterna vid Finska viken, dvs. Ryssland, Estland och Finland har gett goda resultat. Årets samarbete inom projektet Finska vikens år har visat sig vara särskilt viktigt: det har bl.a. resulterat i att vi för första gången har ett gemensamt nätverk för iakttagelser som producerar jämförbara uppgifter om havets tillstånd genom enhetliga mätningar och metoder och möjliggör sambruk av data om havsområden mellan Finland, Estland och Ryssland. Att arbetet fortsätter är utomordentlig viktigt också för att de internationella finansinstitutens projektberedning för Ryssland står stilla till följd av det aktuella politiska läget och sanktionerna mot Ryssland, och även övrig internationell finansiering och stödtillgång är osäker. Att fortsätta forskningssamarbetet mellan kuststaterna vid Finska viken skulle kräva ett tilläggsanslag på 300 000 euro. Utskottet föreslår därför

Bekämpningen av oljeskador finansieras under moment 35.10.20 (Bekämpning av miljöskador). Det föreslagna anslaget är 5,4 miljoner euro (5,2 miljoner euro 2014). Utskottet noterar med tillfredsställelse att anslagsnivån förblir oförändrad, eftersom bekämpningen av oljeskador till havs är betydligt billigare än bekämpning i efterskott och vårt system allmänt taget har konstaterats vara kostnadseffektivt också i Statens revisionsverks resultatberättelse. För underhåll av havsforskningsfartyget Aranda och anskaffning av forskningsutrustning till det föreslås 1,45 miljoner euro (35.10.70, Fartygsinvesteringar) och dessutom ingår i förslaget en fullmakt för att inleda planeringen av en grundläggande renovering. Det är angeläget att den bevaras eftersom genomförandet av uppföljningsprogrammen kräver ett för uppdraget lämpligt, sjödugligt forskningsfartyg.

Ökningen av kapaciteten för bekämpning av oljeskador förorsakar dock extra kostnader på 0,3 miljoner euro, vilket inte beaktas i anslaget. Utan anslag blir det i fråga om bekämpningsfartygen nödvändigt att pruta på nationella och internationella övningar och utbildning samt samarbete och utbildningsturer enligt internationella avtal. Utskottet vill betona behovet av att reagera på utmaningarna och den ökade olycksrisken till följd av den växande sjötrafiken genom att trygga verksamheten, utbildningen och det internationella samarbetet kring oljebekämpningsmaterielen, vilka i sig håller en skälig nivå.

Sammanfattning

Miljöutskottet föreslår att finansutskottet