Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.0
Stora utskottet sände den 8 december 2004 statsrådets utredning med anledning av EU:s nordliga dimension; Finlands utgångspunkter för det fortsatta arbetetet (E 131/2004 rd) till miljöutskottet för eventuella åtgärder.
Utskottet har hört
chef Maimo Henriksson, utrikesministeriet
konsultativ tjänsteman Martti Poutanen, miljöministeriet
Den nordliga dimensionen är Finlands initiativ från 1997 till utveckling av Europeiska unionens yttre förbindelser och regionala samarbete i unionens nordliga närområden. Det har upprättats två handlingsprogram för den nordliga dimensionen. Det nu gällande täcker in 2004—2006. I och med att Europeiska rådet antog riktlinjerna för den nordliga dimensionen blev den en del av unionens yttre förbindelser och gränsöverskridande politik. Beslut om den nordliga dimensionens framtid fattas antagligen 2006.
Statsrådets utredning behandlar EU:s politik för den nordliga dimensionen i dag, framtidens utmaningar och Finlands utgångspunkter. De är avsedda som diskussionsunderlag för framtida debatter om den nordliga dimensionen.
En av de bäst lyckade satsningarna inom den nordliga dimensionen är miljöpartnerskapet. Det inrättades 2000 för att möta utmaningarna från kärnsäkerheten och andra miljöproblem i området. De stater, internationella organisationer och finansinstitut som intresserar sig för saken samverkar inom partnerskapet på lika villkor. Europeiska återuppbyggnads- och utvecklingsbanken administrerar en fond som stöder miljöpartnerskapet och det finns redan inemot 200 miljoner euro i fonden. Merparten av medlen är avsedda för förbättring av kärnsäkerheten på Kolahalvön, men det finns också viktiga miljöprioriteringar, främst bland dem projektet för S:t Petersburgs nordvästra vattenreningsverk.
Med tanke på miljöskyddsmålen förefaller det givet att kärnan i den nordliga dimensionen är att utveckla samarbetet mellan EU och Ryssland, anser utskottet. Miljömålen visavi Ryssland ingår redan i det nuvarande och det föregående handlingsprogrammet. För Finlands mål för miljöns tillstånd är det viktigt att samarbetet utvecklas; ambitionen för att skydda framför allt Finska viken och hela Östersjön är ju att minska utsläppen av näringsämnen och toxiska ämnen. Säkrare sjötransporter är en annan prioritet.
Utskottet anser vidare att samarbetet för att skydda naturens mångfald, bekämpa klimatförändringen och minska gränsöverskridande miljöproblem är mycket viktigt. Miljösynpunkter måste absolut integreras i allt ekonomiskt beslutsfattande. I detta syfte bör miljölagstiftningen och miljönormerna i EU och Ryssland lämpligen tillnärmas och Ryssland engageras i internationella miljökonventioner och konventionerna effektivt sättas i kraft.
Utskottet stöder regeringens strävan att förstärka miljöskyddssamarbetet inom den nordliga dimensionen i Nordvästryssland. Det väsentliga för att programmet ska få genomslag är att Ryssland förbinder sig vid det kompletterande dokumentet. Ryssland har ju inte åtagit sig att följa det nuvarande programmet. Rysslands godkännande är viktigt också med tanke på hur det europeiska grannskapsinstrumentet (ENPI) ska tillgodose den nordliga dimensionens finansiella behov. Det börjar tillämpas 2007. Det är mycket viktigt att grannskaps- och partnerskapsinstrumentet möjliggör finansiering av miljöprojekt. En lämplig del av instrumentet bör bindas upp vid projekt inom den nordliga dimensionens verksamhetsområde för att säkerställa medelsanvändningen också i gemenskapens nordliga delar.
Utskottet fäster sig vid att det finns vissa ljusglimtar som beror på privatägda företags investeringar och metoder för att lösa de enorma miljöproblemen i Ryssland. Exempelvis nickelproblemen på Kolahalvön kommer att minska i avgörande grad tack vare förestående betydelsefulla investeringar i nya anläggningar. En del oljebolag har i sin tur själva ställt upp begränsningar lika EU:s för fartygs tillträde till hamnarna. Det är viktigt att denna utveckling får fortgå och att den stöds med alla till buds stående medel.
Miljöpartnerskapet är den största framgången med den nordliga dimensionen och bör tas till vara så att den finansiella modellen tillämpas också på mera begränsade, små objekt. Utskottet tillstyrker t.ex. ban- eller vägpartnerskap eller andra avgränsade projekt som kan finansieras med den här modellen. Ryssland har sannolikt lättare att acceptera enskilda infrastrukturprojekt än program som det uppfattar som unionens interna.
Miljöutskottet meddelar
att utskottet omfattar regeringens ståndpunkt i saken.
Helsingfors den 15 februari 2005
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare var
utskottsråd Marja Ekroos