Motivering

Miljöutskottet anser att statsrådets principbeslut på Industrins Kraft Ab:s ansökan om byggande av en ny kärnkraftverksenhet i Lovisa eller Olkiluoto inte skall förbli i kraft. Följaktligen föreslår utskottet att riksdagen också upphäver statsrådets principbeslut om Posiva Ab:s ansökan om att slutförvaringsanläggningen för använt kärnbränsle skall uppföras utbyggd.

Av utskottets utlåtande om en ny kärnkraftverksenhet (MiUU 7/2002 rd) framgår att Strålsäkerhetscentralen lämnat ett utlåtande den 28 september 2001 om undersökningsprogrammet för byggande av Posiva Ab:s slutförvaringsanläggning. Enligt utlåtandet kommer det att räcka längre än de planerade tio åren att skaffa fram den information och kompetens som behövs för slutförvaringsanläggningens bygglov. Det räcker exempelvis åtminstone ett år längre än planerat att slutföra kartläggningen av hur berggrunden ser ut i dag. Strålsäkerhetscentralen föreslår också nya undersökningar av de särskilda egenskaperna hos berggrunden i Olkiluoto. Likaså kan det ta längre tid än beräknat att utveckla inkapslings- och slutförvaringstekniken. Däremot är det enligt Strålsäkerhetscentralens uppfattning realistiskt att slutförvaringsanläggningen tas i bruk i början av 2020-talet.

Miljöutskottet konstaterar i sitt utlåtande om en ny kärnkraftverksenhet att frågan om slutförvaring av kärnavfall inte heller för Finlands vidkommande fått sin slutliga lösning. Strålsäkerhetscentralens uttalande ger enligt utskottet ytterligare tyngd åt det uttalande riksdagen fogade till sitt beslut om att statsrådets principbeslut om en slutförvaringsanläggning skall förbli i kraft. Där förutsatte riksdagen att den får en utredning om resultaten av de kompletterande utredningar som görs med tanke på slutförvaringsanläggningen innan bygglov beviljas.

Miljöutskottet föreslår att ekonomiutskottet i sitt betänkande understryker vikten av det ovan sagda.

I samband med behandlingen av ärendet uppmärksammade utskottet också bestämmelsen i det tidigare principbeslutet om att slutförvaringsutrymmet skall kunna öppnas. Syftet med bestämmelsen är att det senare skall gå att oskadliggöra eller utvinna avfallet, om en metod som tillåter detta någon gång utvecklas.

Enligt den nu gällande kärnenergilagen (990/1987) är det staten som får stå för kostnaderna om utrymmet öppnas och kärnavfallet senare behandlas. Utskottet har fått höra att man i samband med principbeslutet om byggande av en slutförvaringsanläggning diskuterade en ändring av lagstiftningen, men avstod från planerna eftersom detta för de redan existerande anläggningarnas del hade inneburit ändringar i grunderna för de ursprungliga investeringarna. Om ett beslut trots miljöutskottets ståndpunkt fattas om byggande av en ny kärnkraftverksenhet, kan det inte längre anses motiverat att låta samhället bära de kostnader som uppstår om slutförvaringsutrymmena öppnas. I det fallet måste kärnenergilagen ändras så att kraftbolaget bär det ekonomiska ansvaret ännu 50 år efter att slutförvaringsutrymmet tillslutits för avfall producerade vid kraftverk som beviljats bygglov efter den 17 januari 2002, menar utskottet.