Tack, ärade herr talman! Regeringens proposition om att ändra lagen om arbetskraftsservice och beredskapslagen har betydande konsekvenser för Åland, eftersom man föreslår att ändringarna i beredskapslagen också ska gälla på Åland. Det har både principiell och praktisk betydelse. Det är helt centralt att beredskapen också fungerar i praktiken på Åland och att alla vet vem som gör vad också på Åland gällande beredskapen. Det är också centralt att man respekterar Ålands självstyrelse då man föreslår ändringar i beredskapslagen och att man utformar dem på rätt sätt och framför allt gör det i samförstånd med Ålands självstyrelse.
Ärade talman! Grundlagsutskottet har i flera repriser konstaterat att förberedelser för undantagstillstånd är rikets lagstiftningsbehörighet. Det har grundlagsutskottet konstaterat i utlåtanden bland annat 2009, 2021 och 2022. Ålandsdelegationen har också konstaterat att detta är rikets lagstiftningsbehörighet, liksom grundlagsutskottet i utlåtandet till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet gällande det här ärendet.
Problemet är när beredskapslagen, som precis i detta fall, berör områden som i normala fall hör till Ålands självstyrelses lagstiftnings- och förvaltningsbehörighet. Arbetsmarknadsfrågor sköts i normala tider på Åland av arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten AMS, självstyrelsens myndighet. Riksdagen har ändå inte möjlighet att i rikslag anvisa uppgifter till självstyrelsens myndigheter såsom AMS. Därför har grundlagsutskottet också efterlyst att en överenskommelseförordning görs mellan riket och Åland. Då skulle AMS i praktiken på Åland kunna sköta de här frågorna.
Grundlagsutskottet betonar att det är viktigt att lagen fungerar också i praktiken på Åland. Nu kommer KEHA-keskus, UF-centret, som står för utvecklings- och förvaltningscenter, att få i uppgift att handha de här uppgifterna på Åland ifall beredskapslagen behöver användas. UF-centret är en rätt okänd myndighet inte bara på Åland utan i hela Finland, och det är nu viktigt att man i UF-centret säkerställer att man har beredskap, kapacitet och tillräckligt med svenskspråkig personal för att kunna sköta uppgiften på Åland i praktiken om man skulle behöva det. Jag tvivlar inte på myndighetens kompetens, men det finns en svårighetsgrad att sköta uppgifter som man normalt inte sköter på ett område där man normalt inte heller har verksamhet och utan att ha tillgång till samma register som exempelvis AMS har enligt åländsk lag. Det här måste ändå göras eftersom de anvisade myndigheterna måste ha förmåga att också i ett skarpt läge utföra de uppgifter som har anvisats.
Enligt grundlagsutskottets uppfattning bör arbetslivs- och jämställdhetsutskottet försäkra sig om att det som nu föreslås fastställas i beredskapslagen faktiskt också kan tillämpas på tillbörligt sätt i landskapet Åland. Vid tillämpningen ska det också beaktas att landskapet Åland är enspråkigt svenskt.
Det är ändå viktigare att man nu mycket snabbt börjar utarbeta en överenskommelseförordning som i praktiken skulle reglera saken på Åland på annat sätt. Arbets- och näringsministeriet säger att det har varit målsättningen hela tiden. Samtidigt är det värt att konstatera att man inte har tagit fram ett utkast till överenskommelseförordning, och i diskussionen har det framkommit att justitieministeriet inte heller tänkt göra det förrän totalreformen av beredskapslägen är gjord — något som är rätt så häpnadsväckande då grundlagsutskottet redan i 15 år efterlyst fungerande överenskommelseförordningar. Grundlagsutskottet upprepar samma åsikt nu.
Grundlagsutskottet har med beaktande av Ålands särställning ansett det viktigt att det, utöver hur uppgifterna vid beredskapen inför undantagsförhållanden ska ordnas, också genom en överenskommelseförordning avgörs hur de förvaltningsuppgifter som beror på att beredskapslagen tillämpas ska ordnas i landskapet Åland. Grundlagsutskottet framhåller fortsatt vikten av detta.
Det som också har varit mycket anmärkningsvärt är att man inte har varit i kontakt med Ålands landskapsregering då man har gjort det här lagförslaget. Det är illa eftersom det är helt centralt att man i ett tidigt skede diskuterar de här sakerna tillsammans, också om målsättningen är att man ska utforma en överenskommelseförordning. En sådan kan bara godkännas tillsammans, och för det behövs såklart förtroende och tillit som inte uppkommer ifall man inte involverar Åland i diskussionerna om förslagen man ger till riksdagen. Här behöver nu alla anstränga sig och säkerställa att prestige inte har gått eller går i de här frågorna. Det här handlar om beredskap och säkerhet. Därför måste man på allvar sätta sig ner och lösa både juridiska och praktiska frågor.
Ärade talman! Att behandla den här delen av beredskapslagen separat från totalreformen som för tillfället pågår parallellt är problematiskt, och det riskerar att skapa osäkerhet och försvåra helhetsbedömningen av effekterna, inte minst på Åland. Grundlagsutskottet tar ställning till behovet av att nu noggrant analysera läget och understryker att det finns chans att göra det under de stora reformer som nu pågår, både med att ändra självstyrelselagen och beredskapslagen. ”Grundlagsutskottet har också mer allmänt fäst uppmärksamhet vid att beredskapslagen delvis innehåller bestämmelser om till exempel avvikelse från sådan rikslagstiftning som inte tillämpas i landskapet Åland och om befogenheter för myndigheter som inte är verksamma i landskapet Åland. Utskottet ser det som nödvändigt att lagstiftningen till dessa delar kompletteras och förtydligas i kommande lagstiftningsreformer. Utskottet hänvisar till denna del både till den pågående totalreformen av beredskapslagstiftningen och till revideringen av självstyrelselagen för Åland.”
Arbetsgruppen som ansvarar för beredskapslagen brukar konstatera att de inte har mandat att också föreslå ändringar i självstyrelselagen, men det är bara att fråga regeringen om mandat för det, så är jag säker på att regeringen kommer att ge det mandatet omedelbart, eftersom det är regeringens starka politiska vilja att man hittar fungerande lösningar för Åland i dessa frågor.
Landskapsregeringen har lyft fram behov av ändringar i självstyrelselagen eller att man skulle godkänna en separat beredskapslag för Åland som skulle kräva både riksdagens och lagtingets bifall i enlighet med självstyrelselagens 69 §. Det är viktigt att framhålla att dörren för de lösningarna inte stängs i och med att detta ärende nu färdigbehandlas. Det finns alla möjligheter att återkomma till det också i de delarna som nu kommer att godkännas av riksdagen i samband med totalreformen av beredskapslagen, då det går att åter öppna de paragraferna.
Ärade talman! Till grund för dagens behandling är arbetslivs- och jämställdhetsutskottets betänkande. Där finns ett förslag till uttalande som ordförande i utskottet just presenterade, som är ytterst viktigt för den fortsatta processen tillsammans med grundlagsutskottets utlåtande. Det är viktigt att poängtera att det i arbetslivs- och jämställdhetsutskottet finns enhällighet kring förslaget till uttalande, som i morgon föreslås godkännas av hela riksdagen. Utskottets förslag till uttalande låter enligt följande: ”Riksdagen förutsätter att regeringen tillsammans med landskapet Åland i samband med totalreformen av beredskapslagen finner en lösning för tillämpningen av befogenheterna enligt beredskapslagen också på Åland.”
Ärade talman! Ålänningarna har samma rätt till säkerhet och trygghet som alla andra i Finland. Jag uppmanar regeringen att intensifiera dialogen med Ålands landskapsregering för att säkerställa att beredskapslagen respekterar självstyrelsen och fungerar i praktiken. Vi såg under pandemin att beredskapslagen inte fungerade idealiskt någonstans i Finland och i synnerhet inte på Åland. Det är också bakgrunden till att man reviderar den, men gällande Åland fungerade saker i praktiken så dåligt under pandemin att det dröjde flera dagar innan någon från statsrådets kansli officiellt var i kontakt med självstyrelsens förvaltning för att konstatera att undantagstillstånd råder. Det hade såklart alla sätt via tv och andra nyhetskanaler, men det är viktigt att också de officiella kanalerna fungerar i praktiken. Det är därför viktigt att hitta långsiktiga och fungerande lösningar för Åland [Puhemies koputtaa] i arbetet med beredskapslagen samt revisionen av självstyrelselagen för att det ska vara klart vem som sköter vad också på Åland, ifall beredskapslagen någon gång måste användas. Pandemin är enda gången den någonsin hittills har använts. — Tack.
Puhemies Jussi Halla-aho
:Tack. — Tiivistelmä suomeksi.
[Tulkki esittää puheenvuorosta suomenkielisen yhteenvedon]
Puhemies Jussi Halla-aho
:Kiitoksia. — Edustaja Lyly, olkaa hyvä.