Statsminister Mari Kiviniemi (översättning): I enlighet med grundlagen får riksdagen vid denna diskussion ett meddelande om den nya regeringens program. Ett regeringsskifte under pågående valperiod är numera mindre vanligt än tidigare. Regeringsbildningsprocessen gick raskt och fortskred grundlagsenligt under riksdagens ledning. Regeringspartierna hade en vilja att fortsätta med regeringssamarbetet. Regeringslösningen var motiverad, eftersom regeringssamarbetet mellan partierna hade fungerat bra och haft goda resultat. Inga förändringar hade heller skett i de parlamentariska maktförhållandena.

Regeringen förhandlade snabbt fram en programförklaring. Regeringen koncentrerar sig i sitt arbete på hur Finland i gott skick kan styras in på en bana av tillväxt, sysselsättning och hållbarhet. Den nya regeringen har medvetet gått in för att genomföra den förra regeringens beslut. Kontinuiteten framhävs också av den oförändrade portföljfördelningen. Endast statsministerskiftet orsakade en ändring i ministersammansättningen.

Även om regeringens mandatperiod är kortare än normalt, arbetar vi fullt ut, fattar beslut och får till stånd hållbara lösningar för hela Finlands bästa.

Regeringen inleder sitt arbete i en situation som bär spår av den globala recessionen och där utvecklingen inom den internationella ekonomin alltjämt är förknippad med osäkra faktorer. Den historiskt sett djupa recession som drabbat Finland har åtgärdats systematiskt och steg för steg. Det hade inte gått att med nationella åtgärder förhindra den ekonomiska recession som uppstod i och med att den internationella efterfrågan kollapsade. Finland har stimulerat hemmamarknaden på ett framgångsrikt sätt så att konsumenternas förtroende upprätthållits. Tack vare den linje som valts för den ekonomiska politiken är arbetslösheten betydligt lägre än den kunde ha varit mot bakgrunden av den kraftigt minskade bruttonationalprodukten. Vi har inte fått massarbetslöshet.

Betydande åtgärder har vidtagits för att stabiliteten ska återställas och förtroendet återvinnas på euroområdet, både på EU-nivå och på nationell nivå. De beslut som fattats utgör grunden för en hållbar ekonomisk tillväxt. Beslutet att offentliggöra resultaten i bankernas stresstester och användningen av eventuella stödåtgärder leder till minskad osäkerhet inom ekonomin. Att återställa stabiliteten och normalisera låne- och räntemarknaden möjliggör en långsiktig balansering av den offentliga ekonomin också i Finland. I EU agerar Finland även i fortsättningen aktivt för ökad insyn och hållbarhet när det gäller finansmarknaden. Finland stöder kommissionens arbete för att åstadkomma internationell finansmarknadslagstiftning.

De senaste årens villervalla skymmer inte de realiteter som vi som ansvariga beslutsfattare måste beakta. Framtidsutmaningarna för Finlands ekonomi hänför sig till de reformer som den globala ekonomin kräver, till beredskapen inför de ökade utgifter som befolkningens stigande medelålder orsakar, till en rättvis fördelning av de kostnader som recessionen medför samt till utjämningen av regionala skillnader och välståndsskillnader. Regeringen främjar stabiliteten i ekonomin, förutsättningarna för hållbar utveckling, jämställdheten och den sociala sammanhållningen. För att trygga vårt välstånd har regeringen som mål att på lång sikt höja sysselsättningsgraden till 75 procent. Detta ska ske genom att tillväxten stöds och strukturella reformer realiseras. Regeringen har ett starkt socialt samvete. Trots de svåra tiderna ser vi över socialskyddet. Vi håller fast vid att den garantipension som ska trygga en skälig nivå på de lägsta pensionerna ska genomföras vid ingången av mars 2011. Vi utvidgar också indexskyddet för förmåner.

Enligt bedömningar kommer underskottet i den offentliga ekonomin år 2010 att överstiga den uppställda underskottsgränsen på tre procent. Det viktigaste åtagandet i den nya regeringens program är att vi 2011 minskar underskottet så att det klart underskrider gränsen på tre procent i Europeiska unionens stabilitets- och tillväxtpakt. Regeringen utarbetar för de två följande valperioderna en plan för stabilisering av den offentliga ekonomin och minskning av hållbarhetsunderskottet, så att vi får pengarna att räcka till betalningen av välfärdstjänster och förmåner under kommande årtionden.

För den generationsöverskridande rättvisans skull får vi inte låta den offentliga skulden växa sig för stor. Regeringens mål är att stabilisera den offentliga skulden så att den ligger under 60 procent av bruttonationalprodukten. Denna regering vill hålla fast vid välfärdslöftet, vi vill ingripa i tid. Regeringen anpassar de balanserande åtgärderna tidsmässigt och dimensionerar dem så att de inte stör återhämtningen av ekonomin och sysselsättningens tillväxt. Under loppet av 2010 kommer de första stegen att tas i riktning mot en balansering av den offentliga ekonomin. De överenskomna skattehöjningarnas åtstramande effekt på finanspolitiken är en knapp procent av vår bruttonationalprodukt.

Skapandet av tillväxt, höjd produktivitet, förlängd tid i arbetslivet och reformer som resulterar i ett ökat antal arbetstillfällen samt en strukturell reformering av beskattningen för att öka skatteinkomsterna och sträng utgiftsdisciplin är de element som ska leda till att Finland klarar sig. Regeringen aktualiserar elementen etappvis och systematiskt: det gäller att undvika alltför hastiga rörelser och det gäller att stödja tillväxt och samhällsharmoni. Till sitt förfogande har regeringen också alla finanspolitiska redskap som behövs för att stabilisera ekonomin och stödja regeringens politik som siktar på att stärka sysselsättningen. Besluten fattas med eftertanke och i rätt tid. Om den internationella ekonomiska situationen emellertid plötsligt förändras, har regeringen beredskap att agera snabbt och att fatta beslut som stärker ekonomins hållbarhet.

För att tiden i arbetslivet ska kunna förlängas krävs det att de unga kommer ut i arbetslivet snabbare, att arbetsliv och familjeliv kan kombineras, att stödåtgärder sätts in för att människor ska orka i arbetet, att den äldre befolkningens arbetsinsats ökar och att arbetslivet utvecklas på ett sådant sätt att man kan åtgärda orsakerna till tidig arbetsoförmåga och pensionering. Arbetslivets kvalitet måste utvecklas. De förslag som Ahtelas arbetslivsgrupp har lagt fram genomförs utifrån den beredning som har inletts. Regeringen och arbetsmarknadsorganisationerna bereder tillsammans på överenskommet sätt olika alternativ för en utveckling av pensionssystemet. Regeringen har som mål att förebygga att unga tidigt slås ut från arbetsmarknaden och att se till att varje ung människa som slutför den grundläggande utbildningen garanteras en utbildningsplats. Den ökade ungdoms- och långtidsarbetslösheten beaktas i de arbetskraftspolitiska insatserna. Vi främjar jämställdheten mellan könen. Vi bereder ett förslag till delade kostnader för föräldraskap och förslag till utveckling av systemet med familjeledigheter.

Regeringens mål är att utforma ramar för en snabbare ekonomisk tillväxt och högre sysselsättningsgrad i hela landet än vad prognoserna ger vid handen. Finland kan effektivast dra nytta av återhämtningen inom världsekonomin genom ett omfattande samarbete mellan regering, näringsliv och löntagare där ett av målen måste vara att trygga vår internationella konkurrenskraft. Vid budgetmanglingen i augusti kommer regeringen att bedöma vilka åtgärder som kan vidtas för att främja en moderat löneuppgörelse och stödja finländarnas köpkraft.

Regeringen arbetar för att främja exporten, sätta fart på investeringarna och trygga finansieringen för små och medelstora företag. Regeringen stöder också förutsättningarna för tillväxtföretagande. Inom forskning, utveckling och innovationer betonas mer än tidigare en kommersialisering och internationalisering av resultaten av forsknings- och utvecklingsverksamheten.

Regeringen har som mål att med hjälp av skattepolitiken främja tillväxt och sysselsättning, hållbar utveckling samt ökade skatteinkomster och en utvidgad skatteinkomstbas. Förslaget från Hetemäkis skattearbetsgrupp genomförs av två orsaker inte under denna valperiod. Den ena är upprätthållandet av stabiliteten och den andra är folkets mandat. För det första vill vi upprätthålla stabiliteten. Skattebeslut fattas när de stöder huvudmålet: en stabil ekonomi, tillväxt och sysselsättning. En totalreform är för närvarande en alltför stor risk på grund av de osäkra marknaderna. För det andra kan en övergripande reform genomföras först efter att folket vid val gett regeringen sitt mandat att genomföra reformen. Regeringen intensifierar kampen mot den grå ekonomin. De mest brådskande åtgärderna nämns i regeringsprogrammet.

När det gäller beskattningen flyttar regeringen fokus från beskattningen av arbete och fortsätter den ekologiska skattereformen genom att energiskatterna börjar bestämmas på miljömässiga grunder. Vi uppmuntrar användning av förnybara drivmedel och ibruktagande av utsläppssnåla bilar. Regeringen främjar en skattesamordning mellan EU-länderna på frivillig basis. Att flytta fokus i beskattningen lyckas bäst om EU-länderna bedriver ett pragmatiskt, frivilligt samarbete när de fattar skattebeslut.

Kommun- och servicestrukturreformen och förbättringen av produktiviteten fortsätter i syfte att trygga servicens kvalitet och tillgången till service samt stävja utgiftsökningen. Också den offentliga förvaltningens datasystem ska samordnas så snabbt som möjligt. Regeringen koncentrerar och stärker IT-koncernstyrningen inom den offentliga sektorn. För den kommunala ekonomin bereds ett ramförfarande genom vilket man kan kontrollera kommunernas kostnadsutveckling på medellång sikt och samtidigt trygga tillgången till service i hela landet.

Klimatförändringen är antingen en möjlighet eller ett tvång. Regeringen tror att den är en möjlighet. Med de energibeslut vi fattat är vi på väg mot ett utsläppssnålt, men konkurrenskraftigt Finland. Finland har alla förutsättningar att bli en föregångare när det gäller att avvärja klimatförändringen. Vi har omfattande förnybara naturresurser och spetskompetens inom hållbar teknologi. Regeringen ämnar genomföra de lagstiftningsprojekt som förutsätts i det paket som gäller skyldigheten att främja förnybar energi, och fatta bindande beslut om den finansiering som behövs för hela paketet.

I sin EU-politik kommer regeringen att vara aktiv, förutseende och pragmatisk. Europeiska unionens betydelse är central för Finland när det gäller att stödja välfärd, konkurrenskraft och säkerhet. När vi sitter i samma båt delar vi både möjligheter och hot. Med insikt om detta faktum utövar Finland en konstruktiv EU-politik. Vi arbetar för gemensamma europeiska mål och stärker unionen, samtidigt som vi beslutsamt försvarar våra egna intressen.

Finlands EU-politik fokuseras under de närmaste månaderna dels på att främja samordningen av den ekonomiska politiken, dels på att stärka den europeiska konkurrenskraften för att trygga tillväxten och sysselsättningen. Den europeiska inre marknaden och EU:s gemensamma röst utåt måste stärkas. När det gäller dessa mål har Finland mycket att ge. EU behöver Finlands aktiva insats för att utvecklas, och Finland å sin sida drar nytta av Europas styrka och koherens.

Regeringens linje står för kontinuitet när det gäller utrikes- och säkerhetspolitiken. Den bygger på den förra regeringens program och på den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen som behandlats i riksdagen. Finlands säkerhetspolitik baserar sig på en övergripande syn på säkerhet. Medlemskapet i EU är väsentligt med tanke på Finlands säkerhet och garanterar ett starkt stöd i olika krissituationer. Finland deltar aktivt i internationell krishantering. Ett Nato-medlemskap är en möjlighet för Finland också i fortsättningen. Finlands försvarspolitik bygger på starka egna resurser och internationell samverkan.

Stabilitet och reformer utgör villkor för att regeringsprogrammets centrala mål gällande ekonomi och sysselsättning ska lyckas. Under stabila förhållanden är utsikterna för att de demokratiska beslutsprocesserna ska kunna reformera samhället optimala.

Målen för regeringens arbete är generationsöverskridande. Därför har denna regering — i synnerhet när det gäller sysselsättning, arbetsliv och miljö — de unga finländarnas och barnens välbefinnande som utgångspunkt: vi strävar efter att skapa den växande generationen betingelser för ett gott liv. Barnens och de ungas framtid är beroende av att vi lyckas i vårt arbete.