1
Lagförslag
4 §. Valförrättning. Det föreslås att det till lagen utöver förhandsröstning och röstning på valdagen fogas ett tredje röstningsförfarande, dvs. brevröstning. Justitieministeriet ska ansvara för ordnande av brevröstning. Ansvaret att ordna brevröstning innefattar att låta tillverka brevröstningshandlingar, att inrätta en beställningstjänst för handlingar, beställningstjänstens verksamhet och rådgivning till röstberättigade.
66 a §. Rätt att brevrösta. Rätt till brevröstning har enligt förslaget de röstberättigade som varaktigt bor utomlands (utlandsfinländare) och de röstberättigade med hemkommun i Finland som tillfälligt bor eller vistas utomlands så att de i praktiken inte kan rösta i Finland under förhandsröstningsperioden eller på valdagen. I fråga om de sistnämnda förutsätts att de är frånvarande från Finland under hela den förhandsröstningsperiod som avses i 47 § och dessutom på valdagen. Av paragrafen framgår också att brevröstning endast kan äga rum från utlandet.
66 b §. Brevröstningshandlingar. I paragrafen ska ingå en förteckning över de handlingar som ska användas vid brevröstning och som justitieministeriet ska låta tillverka. Den röstsedel som används vid brevröstning ska alltid vara precis densamma som den röstsedel som används vid förhandsröstning och röstning på valdagen vid valet i fråga. Däremot ska valkuvertet, följebrevet och ytterkuvertet för brevröstning till sitt utseende avvika från motsvarande handlingar som används vid förhandsröstning. I röstningsanvisningarna ingår en detaljerad redogörelse över hur den röstberättigade ska genomföra brevröstningen. Alla sagda handlingar skickas i ett brevröstningskuvert till de röstberättigade som beställt handlingarna.
66 c §. Beställning av brevröstningshandlingar. I 1 mom. föreskrivs det om hur brevröstningshandlingarna kan beställas. För att kunna rösta per brev måste den röstberättigade beställa brevröstningshandlingarna från justitieministeriets beställningstjänst. Beställningen bör göras skriftligen på en blankett som följer den modell som ministeriet fastställt. Ministeriet inrättar en elektronisk beställningstjänst (elektronisk blankett), som de röstberättigade kan använda t.ex. genom webbplatsen vaalit.fi.
Den elektroniska beställningstjänsten kan användas utan sådan stark autentisering som avses i lagen om stark autentisering och elektroniska signaturer (617/2009). Stark autentisering föreslås inte eftersom många av utlandsfinländarna inte till sitt förfogande har något av de tre identifieringsverktyg som används för autentisering: ett chipsförsett identitetskort som beviljats av polisen i Finland, nätbankkoder för en finländsk bank eller finländska teleoperatörers mobilcertifikat eller mobil-ID.
Beställaren får en kvittering av systemet om mottagning av beställningen. I de anvisningar som finns på meddelandekortet berättas det hur beställningstjänsten ska användas. Den elektroniska beställningstjänsten kan ges stor spridning på nätet t.ex. genom länkar till utrikesministeriets, beskickningarnas och utlandsfinländarorganisationernas webbplatser.
Brevröstningshandlingarna kan också beställas per e-post och då får beställaren ett kvitteringsmeddelande till sin e-post om att beställningen tagits emot. Dessutom kan beställningen göras genom att beställningsblanketten skrivs ut på papper och postas till beställningstjänsten. Beställaren får dock ingen kvittering av en beställning som skickats per post. Beställaren ansvarar också själv för att en beställning som skickats per post kommer fram i tid till justitieministeriets beställningstjänst. Beställningen kan inte göras per telefon (muntligt). På detta sätt undviks situationer där t.ex. den adress beställningen ska skickas till blir oriktigt antecknad.
Genom att beställa brevröstningshandlingarna ger den röstberättigade uttryck för sin vilja att rösta i valet i fråga. Den som vill förhandsrösta eller rösta på valdagen uttrycker sin vilja att rösta genom att gå till ett röstningsställe. Den som vill rösta hemma anmäler sig till hemmaröstning. Sålunda grundar sig röstningen i alla röstningssätt på den röstberättigades egen viljeförklaring.
I princip beställer varje röstberättigad sina egna brevröstningshandlingar. Beställningen kan dock göras på en röstberättigads vägnar av någon annan person i egenskap av biträde (se vad som föreslås i 66 f §). Handlingarna bör även då beställas på den röstberättigades namn och adress. Det är också möjligt att biträdet beställer handlingar för flera än en röstberättigad. Då blir han eller hon dock tvungen att göra lika många separata beställningar som antalet personer för vilka han eller hon gör en beställning.
I 2 mom. föreskrivs det att brevröstningshandlingarna kan beställas tidigast tre månader före valdagen. Före detta är justitieministeriets beställningstjänst inte i funktion. Det föreskrivs också att den som vill ha brevröstning själv ansvarar för att han eller hon beställer handlingarna i tillräckligt god tid för att han eller hon efter att ha fått handlingarna hinner posta ytterkuvertet tillbaka till Finland så att kuvertet når den egna kommunens centralvalnämnd senast fredagen före valdagen före kl. 19.
I 3 mom. ska det föreskrivas om innehållet i brevröstningshandlingarna. I beställningen ska åtminstone anges 1) den röstberättigades namn och personbeteckning, 2) den röstberättigades försäkran om att han eller hon är röstberättigad i valet i fråga och att han eller hon är utlandsfinländare eller bor eller vistas utomlands under hela förhandsröstningsperioden samt på valdagen och han eller hon sålunda inte har möjlighet att rösta i Finland, 3) den adress i utlandet till vilken den röstande vill att brevröstningshandlingarna skickas.
Vid behandlingen av beställningen kontrolleras det inte om beställaren är röstberättigad. Eftersom rösträttsregistret inrättas senast den 46 dagen före valdagen är det inte ens möjligt att kontrollera rösträtten i fråga om sådana beställningar som inkommer före detta. Rösträtten kontrolleras först i samband med att kommunens centralvalnämnd i enlighet med 63 § och föreslagna 66 g § i vallagen kontrollerar de ytterkuvert som inom utsatt tid inkommit till nämnden. I beställningen ska dock den röstberättigades finländska personbeteckning anges. Med hjälp av den kan man vid behov i befolkningsdatasystemet kontrollera att beställaren är en faktiskt existerande person.
I 4 mom. föreskrivs det att justitieministeriet utan dröjsmål ska skicka brevröstningshandlingarna till den adress som anges i beställningen. Beställningen skickas inte till en adress i Finland. Någon exakt tidsgräns för en enskild beställning ska inte uppställas. Man kan låta tillverka handlingarna redan i god tid och kuvertera dem färdigt så att behandlingen av själva beställningen kan skötas snabbt. Brevröstningshandlingarna postas till beställarna i brevröstningskuvert som Priority-brev, vilka enligt uppgifter som fåtts av Posti befordras på ca 2—5 dagar till de nordiska länderna och Centraleuropa, på ca 3—6 dagar till andra länder i Europa och på ca 4—10 dagar till världens andra stora städer.
I presidentval skickas till beställaren två röstsedlar, två valkuvert för brevröstning, två följebrev för brevröstning och två ytterkuvert för brevröstning, om beställaren inte uppger något annat i beställningen.
Endast en uppsättning brevröstningshandlingar per beställning skickas.
Trots att den röstberättigade beställer brevröstningshandlingar, är han eller hon efter att ha fått handlingarna dock inte skyldig att rösta. Personen kan låta bli att rösta t.ex. av den orsaken att han eller hon inte hittar någon lämplig kandidat eller glömmer bort saken. I dessa situationer behöver personen inte anmäla någonstans att han eller hon inte röstat. Det är också möjligt att den röstberättigade, fastän han eller hon beställt brevröstningshandlingar, trots allt beslutar rösta vid beskickningen. I dessa situationer blir brevröstningshandlingarna oanvända, vilket naturligtvis föranleder en åtminstone teoretisk risk för att de hamnar i fel händer. När det gäller sådana situationer kan det nämnas att röstning utan rösträtt och röstning i någon annans namn samt försök därtill är kriminaliserat enligt 14 kap. 3 § i den finska strafflagen.
Uppgifterna i justitieministeriets beställningstjänst ska bilda ett personregister som omfattar samtliga personer som beställt brevröstningshandlingar. Eftersom utgångspunkten är att den som beställt handlingar också kommer att rösta, ska uppgifterna i beställningstjänsten jämställas med de uppgifter om röstning som finns i rösträttsregistret och röstlängden. Därför föreslås i 5 mom. bestämmelser om att uppgifterna i beställningstjänsten inte ska vara offentliga innan röstningen har avslutats kl. 20 på valdagen. De personbeteckningar som sparats i beställningstjänsten ska inte vara offentliga efter valförrättningen heller i enlighet med 187 § i vallagen. De personuppgifter som ingår i beställningstjänsten ska förstöras efter det att valresultatet vunnit laga kraft. Det ska dock vara möjligt att av uppgifterna i beställningstjänsten sammanställa sedvanlig numerär statistik.
66 d §. Förrättande av brevröstning. Röstning per brev kan i praktiken tidigast ske först när kandidaterna i valet fått sina kandidatnummer fastställda. Detta konstateras i 1 mom. Kandidatförteckningen vid presidentval uppgörs på torsdagen den 38 dagen före valdagen. Vid andra val fastställs sammanställningarna av kandidatlistorna på torsdagen den 31 dagen före valdagen. Uppgifter om kandidater finns till påseende på webbplatsen vaalit.fi i allmänhet redan samma dag och senast följande dag.
I 2 mom. föreslås det en uttrycklig bestämmelse om att den röstande vid brevröstning själv ansvarar för att se till att hans eller hennes valhemlighet och valfrihet bevaras vid röstningstillfället. Vid förhandsröstning och röstning på valdagen är det valmyndigheterna som ser till att valhemligheten och valfriheten bevaras. Vid brevröstning finns det dock inte några valmyndigheter närvarande, varför ansvaret faller på den röstande som frivilligt valt brevröstning i stället för att ta sig till ett allmänt förhandsröstningsställe. Den röstandes ombesörjningsskyldighet omfattar för det första det att han eller hon ordnar röstningstillfället så att hans eller hennes valfrihet bevaras, för det andra att han eller hon gör sin röstningsanteckning i skydd för andras blickar och för det tredje att han eller hon innesluter röstsedeln i valkuvertet och förvissar sig om att kuvertet verkligen försluts.
I enlighet med vad som föreslås i 4 mom. ska den röstande i följebrevet för brevröstning underteckna en försäkran att han eller hon har röstat med bevarande av valhemligheten och valfriheten. För att kommunens centralvalnämnd när den kontrollerar brevröstningshandlingarna i enlighet med 63 § och föreslagna 66 g § ska kunna bedöma om de sagda centrala röstningsprinciperna uppfyllts vid brevröstningen föreslås det i 5 mom. att det utöver den röstandes egen försäkran ska föreskrivas om vittnen vid brevröstning. Den som röstar per brev ska till röstningstillfället inkalla att närvara två vittnen som fyllt 18 år. Dessa har till uppgift att underteckna en försäkran i följebrevet om att den röstande har röstat med bevarande av valhemligheten och så att hans eller hennes valfrihet inte har kränkts. Vittnena har inte till uppgift att se till att de sagda principerna uppfylls utan endast att intyga att den röstande har sörjt för att principerna uppfyllts. Vittnena handlar självfallet inte under tjänsteansvar.
Som vittne kan inte fungera den röstandes maka eller make, barn, syskon eller föräldrar och inte heller en person som är uppställd som kandidat vid valet i fråga, dennes make eller maka, barn, syskon eller föräldrar. Syftet med dessa bestämmelser är att för sin del bidra till röstningstillfällets tillförlitlighet. Den som röstar per brev skulle vara tvungen att skaffa vittnena utanför sin egen familjekrets. Förbudet mot kandidat och dennes närmaste som vittnen motsvarar de bestämmelser om valbiträden som fogades till vallagen år 2016 (lag 361/2016). Det enda behörighetskravet för vittnena är i övrigt att de uppnått 18 års ålder Vittnet behöver inte vara finsk medborgare eller röstberättigad i finska val. Vittnet ska utöver sin underskrift i följebrevet skriva sitt namnförtydligande, sitt födelsedatum och sin nuvarande adress. Vittnesförsäkran kommer att låta tryckas i följebrevet utöver på finska och svenska också åtminstone på engelska.
Eftersom det i de brevröstningshandlingar som skickas till den röstande inte kommer att ingå uppgifter om och kandidatnummer för kandidaterna i valen, föreslås det i 3 mom. att det uttryckligen föreskrivs att den röstande själv ska ta reda på uppgifter om kandidaterna i den egna valkretsen, när det gäller riksdagsval, och uppgifter om den egna kommunens kandidater i kommunalval samt uppgifter om kandidaterna i presidentval och Europaparlamentsval. I anvisningarna för brevröstning kommer man att nämna webbplatsen vaalit.fi, där uppgifter om kandidaterna finns till påseende. Dessutom hittar man lätt information om kandidaterna t.ex. på partiernas och mediernas webbplatser samt i finska dagstidningar. Man kan dessutom fråga efter uppgifter om kandidaterna vid närmaste beskickning eller genom justitieministeriets valservicenummer.
I 4 mom. föreskrivs i detalj om hur man går till väga vid brevröstning. Den röstande antecknar sin kandidats nummer på röstsedeln, viker röstsedeln och innesluter den i valkuvertet för brevröstning. Den röstande bör försäkra sig om att valkuvertets limyta håller. Om limytan inte ser ut att hålla bör han eller hon använda lim för att försluta kuvertet. Efter det att röstsedeln inneslutits i valkuvertet får valkuvertet inte längre öppnas. Efter detta antecknar den röstande i följebrevet för brevröstning följande uppgifter: den röstandes fullständiga namn, finländska personbeteckning (som finns antecknad i Finlands befolkningsdatasystem) eller, om den röstande inte känner till den, födelsedatum och nuvarande adress samt datum och röstningsställe (stat och stad/kommun, t.ex. ”Australien, Sydney”). Till slut undertecknar den röstande egenhändigt följebrevet. Underskriften innefattar två stycken försäkringar som är färdigt tryckta på följebrevsblanketten, den ovan nämnda försäkran om att valhemligheten och valfriheten bevarats och en försäkran om att den röstande är utlandsfinländare eller att han eller hon bor eller vistas utomlands under hela den tidsperiod förhandsröstningen varar och hela valdagen, och han eller hon sålunda inte har någon möjlighet att rösta i Finland. Till sist uppmanar den röstande vittnena vid brevröstning i följebrevet anteckna ovan nämnda uppgifter och sina underskrifter.
66 e §. Postning av ytterkuvertet för brevröstning. I 1 mom. föreslås det en bestämmelse enligt vilken den röstande ska rikta följebrevet för brevröstning till centralvalnämnden i den kommun som enligt rösträttsregistret är hans eller hennes hemkommun, rösträttskommun eller folkbokföringskommun i Finland och att den röstande vid behov själv ska ta reda på denna kommun. De röstberättigade som per post får ett meddelandekort från Befolkningsregistercentralen kan kontrollera den riktiga kommunen och dess adress på kortet. De som inte får ett meddelandekort kan reda ut den riktiga kommunen och dess adress t.ex. genom att ringa Befolkningsregistercentralen, magistraten eller justitieministeriets servicenummer i Finland.
Den röstande skriver den kommunala centralvalnämndens namn och adress på behörigt ställe på följebrevet för brevröstning t.ex. på följande sätt: ”Helsingfors stads centralvalnämnd, Kajsaniemigatan 3 B 16, 00100 Helsingfors, Finland”. Därefter innesluter den röstande på det sätt som föreslås i 2 mom. valkuvertet för brevröstning och följebrevet för brevröstning i ytterkuvertet för brevröstning så att centralvalnämndens adress syns i ytterkuvertets fönster. Liksom när det gäller valkuvertet ska den röstande försäkra sig om att också ytterkuvertets lim verkar hållbart.
I 3 mom. föreskrivs det att den röstande själv på egen bekostnad ansvarar för att hans eller hennes ytterkuvert skickas från utlandet till Finland till den behöriga centralvalnämnden och att ytterkuvertet når centralvalnämnden senast kl. 19 på fredagen den andra dagen före valdagen. För detta ändamål ska den röstande förse ytterkuvertet med korrekt porto och posta kuvertet till Finland. Postningen sker genom att ytterkuvertet lämnas till postväsendet i bosättnings- eller vistelsestaten på normalt sätt. Ytterkuvertet behöver inte skickas som rekommenderat brev utan det kan lämnas i en brevlåda på samma sätt som vanliga brev eller postkort. Men ingenting hindrar dock heller att den röstande rekommenderar ytterkuvertet. Ytterkuvertet måste uttryckligen postas från utlandet. Det får inte postas i Finland. I stället för postning ska den röstande, om denne så önskar, även kunna anlita en internationell kurirtjänst.
Den röstande ska själv bekosta det porto som behövs och den eventuella ytterligare postavgift som orsakas av att brevet skickas som ett rekommenderat brev eller betala kostnaden för anlitandet av kurirtjänst. Däremot behöver den röstande inte betala de kostnader som skulle föranledas av en resa till beskickningen för att rösta. Jämförelsevis kan det konstateras att de röstberättigade som bor i Finland alltid blir tvungna att själva bekosta sin resa till förhandsröstningsstället eller till röstningsstället på valdagen.
Enligt propositionen ansvarar den röstande själv för att det ytterkuvert som han eller hon postat eller sänt hinner fram inom utsatt tid och till den rätta centralvalnämnden. Om kuvertet inte rör sig eller rör sig för långsamt i posten t.ex. av den anledningen att kuvertet inte är försett med adekvat porto, ligger ansvaret på den röstande. Eftersom den röstande frivilligt har valt brevröstning i stället för att gå till en beskickning, ansvarar han eller hon även för den situationen att postväsendet i bosättningsstaten eller postväsendet i Finland eller kurirtjänsten tappar bort eller skadar ytterkuvertet, eller befordrar det så långsamt att det kommer fram först efter den utsatta tiden.
66 f §. Anlitande av biträde vid brevröstning. En röstande vars förmåga att göra röstningsanteckning är väsentligt nedsatt får vid de åtgärder som avses i 66 c—66 e § som biträde anlita en person som han eller hon själv utsett. Biträdet får sålunda assistera den röstande t.ex. vid beställning av brevröstningshandlingarna, utredande av uppgifter om kandidater, införande av röstningsanteckningen, ifyllande av följebrevet och postning av ytterkuvertet. I paragrafen föreskrivs dock, på motsvarande sätt som i den gällande vallagen, att som sådant biträde som den röstande själv valt kan vid själva röstningstillfället inte fungera en person som är uppställd som kandidat vid valet i fråga eller en närstående person till en kandidat. Biträdet får i princip inte underteckna följebrevet på den röstandes vägnar, utan den röstande måste själv underteckna brevet. Endast när det är helt omöjligt, t.ex. på grund av den röstandes svaga hälsa, kan biträdet underteckna också följebrevet. Då bör dock biträdandet framgå av underskriften (Y såsom biträde för X). För klarhetens skull föreslås det en bestämmelse att ingendera av de personer som varit vittne vid brevröstning får vara biträde. I fråga om biträdets skyldigheter när han eller hon bistår den röstande att göra röstningsanteckning gäller vad som föreskrivs om biträde vid förhandsröstning och röstning på valdagen, dvs. att han eller hon är skyldig att samvetsgrant följa den röstandes anvisningar och hemlighålla vad han eller hon fått veta i samband med röstningen. Namn och adress för det biträde som assisterar den röstande med att göra röstningsanteckning ska antecknas i följebrevet för brevröstning.
66 g §. Granskning av brevröstningshandlingarna i den kommunala centralvalnämnden. Ytterkuvert för brevröstning som inkommit granskas vid den kommunala centralvalnämnden i princip på samma sätt som ytterkuvert för förhandsröstningen. De ytterkuvert granskas som inkommit före den utsatta tiden, dvs. senast fredagen den andra dagen före valdagen före kl. 19, men de kuvert som inkommit efter den utsatta tiden lämnas obeaktade utan att öppnas.
De ytterkuvert för brevröstning som ska granskas öppnas och deras innehåll granskas. Brevröstningen ska lämnas obeaktad, om någon av de följande omständigheterna föreligger:
1) den som röstat har inte införts i rösträttsregistret, dvs. han eller hon har inte rösträtt i valet i fråga,
2) valkuvertet för brevröstning är försett med en obehörig anteckning om den röstande eller en kandidat eller något annat obehörigt,
3) följebrevet för brevröstning är så bristfälligt eller otydligt att det inte med säkerhet går att få visshet om att röstningen har försiggått på det sätt som bestäms i lag eller fastställas vem den röstande är,
4) om det utifrån de anteckningar om postning eller sändning som gjorts på ytterkuvertet för brevröstning inte med säkerhet går att få visshet om att kuvertet har postats i eller sänts från utlandet,
5) valkuvertet för brevröstning är öppet och man kan sluta sig till att kuvertet är öppet av någon annan orsak än att det tekniskt sett inte har fungerat eller att valkuvertet annars är sådant att det inte med säkerhet går att få visshet om att röstningen har försiggått på det sätt som bestäms i lag,
6) följebrevet för brevröstning saknar underskrifter av de vittnen vid brevröstning som avses i 66 d § 5 mom.
Punkterna 4—6 i 2 mom. i den föreslagna paragrafen är nya grunder för att lämna röster obeaktade och gäller uttryckligen brevröstning. En brevröstning ska för det första inte beaktas, om det av ytterkuvertet för brevröstning inte går att sluta sig till att kuvertet har postats eller sänts till Finland från utlandet. Ytterkuvertet ska därför vara försett med utländska frimärken och en utländsk poststämpel, eller, om en internationell kurirtjänst har anlitats, ska det på kuvertet eller i samband med det finnas något annat motsvarande bevis på att kuvertet härstammar från utlandet.
För det andra lämnas brevröstningen obeaktad när valkuvertet för brevröstning är öppet, men dock inte när det går att sluta sig till att kuvertet är öppet av den anledningen att det tekniskt sett inte har fungerat. I enlighet med vad som föreslås i 66 d § 2 mom. ansvarar en röstande som valt brevröstning själv för att hans eller hennes valhemlighet bevaras, vilket också innebär att han eller hon ska innesluta sin röstsedel i valkuvertet. Om den röstande lämnar kuvertet öppet, kan centralvalnämnden få visshet om att valhemligheten har bevarats i röstningen. Till den röstandes nackdel ska däremot inte räknas ett sådant eventuellt tekniskt fel att valkuvertets limyta av någon orsak inte håller och det förslutna kuvertet öppnas av sig själv inne i ytterkuvertet. Ett valkuvert som är öppet på detta sätt ska vid centralvalnämnden förslutas med bevarande av valhemligheten, och valkuvertet ska beaktas. Också sådana förslutna valkuvert ska lämnas obeaktade av vilka det inte med säkerhet går att sluta sig till att röstningen gått till väga på det sätt som föreskrivs i lag. Sådana är t.ex. kuvert av vilka det går att dra den slutsatsen att de först har förslutits och sedan slitits upp och därefter förslutits på nytt.
För det tredje lämnas en brevröstning obeaktad också när underskrifterna från de två vittnena vid brevröstning saknas i följebrevet. Underskrifterna ska innehålla alla de uppgifter som anges i 66 d § 5 mom. (underskrift, namnförtydligande, födelsedatum, adress). Centralvalnämnden har dock inga praktiska möjligheter att undersöka autenticiteten hos underskrifterna och de uppgifter som anges i samband med dem.
De granskade men obeaktade brevröstningshandlingarna ska fogas till centralvalnämndens protokoll. I fråga om de brevröstningar som godkänts införs i rösträttsregistret vid den röstberättigade en anteckning att han eller hon har röstat.
De röstsedlar som finns i valkuvert från brevröstning är ostämplade. För att dessa röstsedlar inte ska skilja sig från de övriga röstsedlarna vid räkningen och för att valhemligheten således inte ska äventyras, bör de stämplas innan räkningen inleds. Därför föreslås i 3 mom. bestämmelser om att centralvalnämnden i kommunen vid granskningen av brevröstningshandlingarna ska öppna godkända valkuvert för brevröstning (vilka redan i detta skede har skiljts från följebrevet), ta ut röstsedlarna och stämpla röstsedlarna. Valsedlarna får inte öppnas. Efter stämplingen ska centralvalnämnden innesluta röstsedlarna i vanliga valkuvert för förhandsröstning. På detta sätt skulle det inte längre vid rösträkningen gå att skilja huruvida röstsedeln härstammar från brevröstningen eller förhandsröstningen. Stämplingen och inneslutningen i nya kuvert ska göras vid statliga val innan de godkända valkuverten skickas till valkretsnämnden och vid kommunalval senast lördagen före valdagen före kl. 15.
84 §. Myndigheter med ansvar för resultaträkningen. Till paragrafen föreslås ett omnämnande av att samma instanser som ansvarar för räkning av andra röstsedlar också ansvarar för räkning av de röstsedlar som getts vid brevröstning. I kommunalval ansvarar kommunens centralvalnämnd för räkningen och i andra val valkretsnämnden.
86 §. Räkning av förhandsröster och brevröster. Paragrafen föreslås bli ändrad så att det av paragrafen framgår att de röster som getts in vid brevröstningen vid rösträkningen ingår i de givna förhandsrösterna och att de alltså inte bildar något eget valresultat.
188 §. Kostnadsfördelningen mellan valmyndigheterna. I 1 mom. 3 punkten ska fogas ett omnämnande av att justitieministeriet ansvarar för de kostnader som föranleds av skickande av brevröstningshandlingar till de röstberättigade.