4.1
De viktigaste förslagen
Genom propositionen återinförs bestämmelserna om arbetsgivarens skyldighet att underrätta och informera i arbetsavtalslagen, i lagen om sjöarbetsavtal och i lagen om kommunala tjänsteinnehavare.
Enligt propositionen ska i 9 kap. i arbetsavtalslagen återinföras den 3 a § som upphävts tidigare och den återinförda paragrafen ska till sin ordalydelse och sitt innehåll motsvara den paragraf som tidigare fanns i lagen. Arbetsgivaren ska enligt paragrafens 1 mom. utan dröjsmål meddela arbets- och näringsbyrån om uppsägning av arbetstagare, om minst tio arbetstagare sägs upp på grund av arbetsgivarens konkurs, företagssanering eller av andra ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker. Av meddelandet till arbets- och näringsbyrån ska enligt 2 mom. framgå antalet arbetstagare som sägs upp, deras yrken eller arbetsuppgifter samt tidpunkterna för när anställningsförhållandena upphör. På samma sätt som enligt den lag som gällde tidigare är det inte meningen att meddelandet innehåller information om enskilda arbetstagare, såsom namnuppgifter. Arbets- och näringsbyråerna får information om enskilda uppsagda arbetstagare, när de själva anmäler sig som arbetslösa arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån.
I 9 kap. i arbetsavtalslagen föreslås likaså att den 3 b § som upphävts tidigare ska återinföras. I den föreskrivs det om arbetsgivarens skyldighet att se till att arbetstagare i de fall som avses i 3 a § får information om sin rätt till en sysselsättningsplan enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice.
Dessutom föreslås att det i 11 a kap. 7 § i arbetsavtalslagen görs en teknisk ändring. Hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) ska ändras till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) där det också föreskrivs om anförande av besvär över förvaltningsdomstolens beslut.
I lagen om sjöarbetsavtal föreslås ändringar som motsvarar de ovan beskrivna ändringarna i 9 kap. 3 a och 3 b § i arbetsavtalslagen. Bestämmelser om arbetsgivarens meddelande till arbets- och näringsbyrån ska finnas i 10 kap. 4 § i lagen om sjöarbetsavtal. Bestämmelser om arbetsgivarens skyldighet att informera en arbetstagare som sägs upp om dennas rätt till en sysselsättningsplan ska finnas i 5 § i det nämnda kapitlet. Paragraferna motsvarar de tidigare upphävda 10 kap. 4 och 5 § i lagen om sjöarbetsavtal.
Det föreslås att i 37 a § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare ska det tidigare upphävda 2 mom. återinföras, där det föreskrivs om arbetsgivarens skyldighet att meddela arbets- och näringsbyrån om uppsägning av tjänsteinnehavare av ekonomiska orsaker och av produktionsorsaker samt skyldighet att informera tjänsteinnehavare om dennes rätt till sysselsättningsplan, och att bestämmelser om detta finns i arbetsavtalslagen.
I 12 kap. 3 § 3 punkten i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice återinförs hänvisningarna till de ovannämnda meddelanden som det föreslås att det ska föreskrivas om i arbetsavtalslagen, lagen om sjöarbetsavtal och lagen om kommunala tjänsteinnehavare. Bestämmelsen motsvarar den tidigare 12 kap. 3 § 3 punkten i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice som gällde före den ändrades år 2017. Dessutom ska 14 kap. 1 § 1 och 2 mom. ändras. Den hänvisning till förvaltningsprocesslagen som finns i paragrafens 2 mom. ska ändras till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden och bestämmelsen om besvärstillstånd ska slopas eftersom den är överlappande med den ovannämnda lagen. Ordalydelsen i momentet ska ändras, men ändringarna inverkar inte på innehållet.
4.2
De huvudsakliga konsekvenserna
Förslagen angående arbetsgivarens skyldighet att underrätta arbets- och näringsbyrån om uppsägning av arbetstagare samt skyldighet att informera en arbetstagare om dennas rätt till en sysselsättningsplan gäller alla sådana arbetsgivare inom den privata sektorn som säger upp minst tio arbetstagare samt kommunsektorn. Uppgifter om antalet arbetsgivare och arbetstagare som påverkas av de föreslagna ändringarna kan fås bl.a. utifrån de uppföljningsuppgifter om omställningsskyddet som UF-centret har samlat in samt utifrån Statistikcentralens statistikuppgifter Företag 2017 (Statistikcentralen, Struktur- och bokslutsstatistik över företag).
Som ett led i uppföljningen av hur omställningsskyddet fungerar samlar UF-centret in statistik över sådana uppsägningar i hela Finland som gjorts av produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker och som gäller minst tio arbetstagare. År 2018 meddelade drygt 580 arbetsgivare arbets- och näringsbyrån om att de säger upp minst tio arbetstagare av produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker. Det sammanlagda minskningsbehov som arbetsgivarna meddelade när samarbetsförhandlingarna inleddes uppgick till cirka 20 500 arbetstagare och det slutliga minskningsbehovet efter samarbetsförhandlingarna uppgick till cirka 5 500 arbetstagare. Samarbetsförhandlingar med syfte att minska antalet arbetstagare fördes 2017 av lite mer än 260 arbetsgivare. När samarbetsförhandlingarna inleddes uppgick det minskningsbehov som meddelades arbets- och näringsbyråerna till cirka 11 500 arbetstagare. Den slutliga minskningen gällde cirka 6 200 arbetstagare. Under hela den period som statistik förts över uppföljningen av omställningsskyddet, dvs. 2005–2018, har antalet uppsagda arbetstagare efter samarbetsförhandlingarna uppgått till cirka 156 460 arbetstagare.
Målgruppen för de föreslagna bestämmelserna kan även bedömas utifrån uppgifterna i Statistikcentralens statistik Företag 2017. År 2017 uppgick enligt uppgifterna antalet företag som sysselsatte minst 10 arbetstagare till 19 900, vilket var 5,4 procent av företagsbeståndet i Finland. Dessa företag sysselsatte totalt cirka 1 086 000 arbetstagare, vilket är cirka 75 procent av alla arbetstagare som är anställda hos finländska företag. Inom den privata sektorn gäller propositionens förslag om återinförande av arbetsgivarens skyldigheter att underrätta och informera just dessa företag och de arbetstagare som är anställda hos dem.
Förslagen i propositionen medför en något större administrativ börda för arbetsgivare som säger upp minst tio arbetstagare. Mängden extra arbete för arbetsgivaren beror på antalet arbetstagare som sägs upp. En grov uppskattning är att det för arbetsgivare tar några minuter per arbetstagare att lämna meddelandet. Dessutom kan det för arbetsgivaren ta lite tid att reda ut i vilken form och vart meddelandena ska skickas (RP 257/2016 rd, s. 5–6). Även fullgörandet av arbetsgivarens skyldighet att informera om arbetstagarens rätt till en sysselsättningsplan kan bedömas medföra en liten ökning av den administrativa bördan för arbetsgivaren. Vid bedömningen av mängden extra arbete för arbetsgivaren bör det noteras att det är fråga om en skyldighet av engångsnatur som gäller uppsägningar av minst tio arbetstagare.
Ur arbets- och näringsbyråernas synvinkel förbättrar de ändringar som föreslås i propositionen byråernas möjligheter att få information om det slutliga antalet arbetstagare som sägs upp som ett slutresultat av samarbetsförhandlingar. Dessutom får arbets- och näringsbyråerna i fortsättningen kännedom också om de uppsägningar av minst tio arbetstagare som görs av arbetsgivare som sysselsätter 10–19 arbetstagare. De föreslagna ändringarna förbättrar arbets- och näringsbyråernas tillgång till information om det uppskattade antalet personer som kommer att behöva offentlig arbetskraftsservice och deras yrkesbakgrund samt möjliggör bättre möjligheter att förutse och förbereda sig för behoven av offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Arbets- och näringsbyråernas allt mer förutseende tillgång till information kan även med tanke på de uppsagda arbetstagarna anses vara något positivt, om detta innebär tillgång till bättre riktad arbetskraftsservice. Arbetstagares tillgång till information om sysselsättningsplanen kan likaså anses ha en positiv informerande verkan.