2.1
Statsandelar, statsandelsprocent och justering av kostnadsfördelningen
En ny lag om statsandel för kommunal basservice trädde i kraft vid ingången av 2023. Lagen motsvarar i sak huvudsakligen den lag om statsandel för kommunal basservice som gällde till utgången av 2022, med undantag för de ändringar av statsandelsåliggandena och bestämningsfaktorerna för finansieringen som följde av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet.
I lagen föreskrivs att kommunerna ska få statsandel för driftskostnaderna av sådana statsandelsåligganden som räknas upp i lagens 1 § 1 mom.
Enligt 5 § 1 mom. används som grunder för beräkning av statsandelen för kommunal basservice (
statsandelsgrunder
) de kalkylerade kostnaderna för statsandelsåliggandena samt de grunder för bestämmande av kommunens tilläggsdelar som avses i 13–17 § och som hänför sig till fjärrort, självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser, främjande av välfärd och hälsa, ökat invånarantal samt samernas hembygdsområde.
I statsandel för kostnaderna för ordnande av de statsandelsåligganden som avses i 1 § beviljas kommunen enligt 5 § 2 mom. det belopp som fås när de kalkylerade kostnader som bestäms enligt 6–12 § adderas och kommunens självfinansieringsandel enligt 21 § dras av från summan. Till det belopp som fås på detta sätt läggs de i 13–17 § avsedda tilläggsdelarna, dvs. tilläggsdel för fjärrort, tilläggsdel på basis av självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser, tilläggsdel för främjande av välfärd och hälsa, tilläggsdel för ökat invånarantal samt tilläggsdel för kommun inom samernas hembygdsområde.
De kalkylerade kostnaderna för statsandelen för kommunal basservice fås enligt 6 § 1 mom. i lagen genom addition av de produkter som fås när grundpriserna, angivna enligt åldersklass, multipliceras med antalet invånare i kommunen i respektive åldersklass. Till den på så sätt erhållna summan läggs kommunens kalkylerade kostnader som fastställts på grundval av arbetslöshet, inslag av personer med främmande språk som modersmål, tvåspråkighet, karaktär av skärgård, befolkningstäthet och utbildningsbakgrund.
Grundpriserna för de kalkylerade kostnader som avses i 6–12 § och för de tilläggsdelar som avses i 13–17 § fastställs enligt 19 respektive 20 § i statsandelslagen årligen för det följande finansåret genom förordning av statsrådet. Vid fastställandet av grundpriserna för de kalkylerade kostnaderna beaktas de uppskattade förändringarna i statsandelsåliggandenas omfattning och art, de uppskattade förändringarna i kostnadsnivån samt de justeringar som årligen görs avseende kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. Grundpriserna för tilläggsdelarna fastställs med beaktande av de uppskattade förändringarna i kostnadsnivån.
I 21 § i lagen om statsandel för kommunal basservice finns det bestämmelser om statsandelsprocent och kommunens självfinansieringsandel. Enligt 1 mom. i den paragrafen är kommunernas statsandel av de kalkylerade kostnaderna 21,92 procent (statsandelsprocent) och kommunernas självfinansieringsandel 78,08 procent 2024. Enligt 2 mom. är statsandelen för nya och mera omfattande statsandelsåligganden 100 procent av de kalkylerade kostnaderna för nya och mera omfattande åligganden, om inte åliggandena minskas i motsvarande utsträckning.
Statsandelsprocenten anger kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna när det gäller finansieringen av basservicen på nationell nivå. Självfinansieringsandelen per invånare är lika stor i alla kommuner. Kommunens självfinansieringsandel per invånare fås genom att summan av alla kommuners kalkylerade kostnader enligt 6–12 § minskas med en andel beräknad enligt statsandelsprocenten och det erhållna beloppet divideras med antalet invånare i landet. Kommunens självfinansieringsandel beräknas genom att självfinansieringsandelen per invånare multipliceras med kommunens invånarantal.
I 22 § finns det bestämmelser om beaktande av förändringar i åliggandena och i kostnadsnivån. En förändring i omfattningen eller arten av statsandelsåliggandena beaktas om den följer av en lag eller förordning som gäller statsandelsåliggandet i fråga, av sådana föreskrifter från en statlig myndighet som grundar sig på lag eller förordning eller av statsbudgeten. Förändringen i kostnadsnivån bestäms enligt ett prisindex för basservice som det utfärdas närmare bestämmelser om genom förordning av statsrådet.
Vid justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna justeras enligt 23 § 1 mom. de kalkylerade kostnaderna, grundpriserna och finansieringen till att motsvara de faktiska kostnaderna, samt den i 21 § angivna statsandelsprocenten. Justeringen av de grundpriser som ligger till grund för de i 6–12 § avsedda kalkylerade kostnaderna görs enligt 23 § 2 mom. på riksnivå som en helhet. Dessutom justeras den finansiering som avses i 11 och 29 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009), i den omfattning som anges i momentet. Enligt 23 § 4 mom. deltar staten i de kalkylerade kostnaderna med den procentandel som anges i 21 §. I statsandelsprocenten beaktas den ovan avsedda finansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.
I 5 mom. konstateras det att grundpriserna och finansieringen fastställs och bestämmelser om statsandelsprocenten utfärdas för varje finansår. Även kostnadsfördelningen justeras årligen. Enligt lagens övergångsbestämmelser (59 §) görs justeringen av kostnadsfördelningen efter lagens ikraftträdande dock första gången i fråga om finansåret 2025 dvs. det finansår som börjar efter årsskiftet. Detta beror på att kommunernas kostnadsunderlag ändrades som en följd av social- och hälsovårdsreformen, och har haft sin nuvarande form endast en kort tid, sedan ingången av 2023.
Enligt 25 § 1 mom. används vid justeringen av kostnadsfördelningen de uppgifter om kommunernas ekonomi som Statskontoret har samlat in och sådan information om kostnader för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen som Utbildningsstyrelsen har samlat in. Vid justering av kostnadsfördelningen används enligt 2 mom. uppgifterna om de faktiska kostnaderna för det år som föregick finansåret med två år. Vid justeringen av kostnadsfördelningen 2025 används således uppgifterna om de faktiska kostnaderna för 2023. Paragrafens 2 mom. har ändrats genom lagen om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice (701/2022), som stadfästes sommaren 2022. Momentet ändrades till att föreskriva att om uppgifter för det år som föregick finansåret med två år inte finns tillgängliga, används till denna del de senaste uppgifter som erhållits före nämnda tidpunkt. Ändringen beror på att alla ovannämnda uppgifter som Utbildningsstyrelsen har samlat in om kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning inte finns tillgängliga med två års fördröjning, vilket innebär att det till vissa delar kan bli nödvändigt att använda uppgifter för det år som föregick finansåret med tre år.
Lagens 5 kap. innehåller bestämmelser om minskningar och ökningar av statsandelen. Dessa är höjning av statsandelen enligt prövning (27 §) och minskning som gäller finansiering till en privat anordnare av grundläggande utbildning för inledande av verksamhet (28 §), där det belopp som motsvarar den totala finansieringen dras av från statsandelarna till alla kommuner så att det är lika stort per invånare i alla kommuner. Lagens 29 § innehåller bestämmelser om minskning av statsandelen för kommunal basservice med det belopp av grundläggande utkomststöd som betalats till kommunen. Lagens 5 kap. innehåller också bestämmelser om inrättandet av välfärdsområden och begränsningen av de ekonomiska konsekvenserna av överföringen av organiseringsansvaret 2023 (30 §), om med den ovannämnda reformen anknuten utjämning av ändringen i statsandelssystemet (31 §) och om ersättning för kommunens utvidgade finansieringsansvar för arbetslöshetsförmåner (31 a §). I 32 § finns det dessutom bestämmelser om tidsbegränsade minskningar och ökningar av statsandelen till kommunerna.
Lagens 6 kap. innehåller bestämmelser om ersättning för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna, och denna ersättning betalas till kommunerna i samband med statsandelen från ett separat moment (28.90.35).
2.2
Tidsbegränsade minskningar och ökningar av statsandelen 2025
År 2024 blev ett belopp av 10 997 000 euro i sammanslagningsunderstöd för kommuner oanvänt. Enligt 56 a § och 59 § i kommunstrukturlagen ska den oanvända delen av sammanslagningsunderstödet betalas tillbaka till kommunerna som en lika stor andel per invånare under året efter finansåret.
Under ramförhandlingarna våren 2024 beslöt regeringen att de nya anpassningsåtgärderna ska omfatta en minskning av kommunernas åligganden och förpliktelser eller en ökning av kommunernas avgiftsinkomster så att de offentliga finanserna stärks med 100 miljoner euro från och med 2025. Målet var att åtgärderna ska stärka den kommunala ekonomin med 75 miljoner euro och statsfinanserna med 25 miljoner euro. Diskretionära åtgärder vidtas för 9,3 miljoner euro 2025 och uppskattningsvis 11,6 miljoner euro 2026. Inverkan av besluten på statsandelarna för kommunal basservice uppgår till ca 1,1 miljoner euro 2025. Som ett led av åtgärderna minskas statsandelen för kommunal basservice 2025 med ca 22,7 miljoner euro, i syfte att säkerställa att de samlade åtgärderna stärker statsfinanserna på eftersträvat sätt.
I den utsträckning minskningen av åliggandena och förpliktelserna (inkl. förenkling av de planeringsmässiga förpliktelserna avseende utbildning på andra stadiet) inte räcker till för att det sparmål på 100 miljoner som regeringen fastställde i våras ska uppnås, minskas statsandelen för basservice. Enligt budgetpropositionen uppgår denna minskning till 22,7 miljoner euro.
2.3
Genomförandet av reformen av arbets- och näringstjänsterna och dess konsekvenser för lagen om statsandel för kommunal basservice
När reformen av arbets- och näringstjänsterna träder i kraft vid ingången av 2025 övertar kommunerna ansvaret för att ordna arbetskraftsservice från staten. Att ordna arbetskraftsservice utgör ett nytt statsandelsåliggande för kommunerna. Som ett led i reformen av arbets- och näringstjänsterna har två nya kalkylmässiga kriterier för allokering av statsandelar till arbetskraftsservice införts i statsandelslagen (personer i åldersklassen 18–64 år och antalet arbetslösa). I reformen har kommunerna dessutom fått ett utvidgat finansieringsansvar för arbetslöshetsförmånerna. Bestämmelser om ökning av statsandelen för att kompensera för det utvidgade finansieringsansvaret har tagits in i statsandelslagen i form av en ny 31 a §.
Såsom anges ovan utförs den i 23–25 § i statsandelslagen avsedda justeringen av kostnadsfördelningen enligt övergångsbestämmelsen i 59 § första gången för finansåret 2025 efter att den nya statsandelslagen har trätt i kraft. Eftersom ansvaret för att ordna offentlig arbetskraftsservice överförs från staten till kommunerna från och med ingången av 2025, ska enligt gällande lag också detta ansvar beaktas vid justeringen av kostnadsfördelningen. I kostnaderna för 2023 och 2024 ingår dock inte ännu någon arbetskraftsservice.
Enligt 31 a § 4 mom. i statsandelslagen ska Folkpensionsanstalten lämna finansministeriet sådana uppgifter om utbetalningen av arbetslöshetsförmåner som behövs för att ersättningsbeloppen enligt det utvidgade finansieringsansvaret för arbetslöshetsförmånerna ska kunna bestämmas. Alla behövliga uppgifter fås dock inte av Folkpensionsanstalten, utan det behövs också vissa uppgifter från social- och hälsovårdsministeriet.
I statsandelslagen innehåller 43 § bestämmelser om samarbete i fråga om förändringar i statsandelsåliggandena och beräkningen av statsandelsgrunderna och 44 § bestämmelser om förhandlingar om statsandel. Enligt 43 § bereder finansministeriet i samarbete med undervisnings- och kulturministeriet och vid behov med social- och hälsovårdsministeriet de inverkningar på statsandelsgrunderna som förändringar i statsandelsåliggandena har och beräkningen av statsandelsgrunderna med avseende på beredningen av statsbudgeten. Undervisnings- och kulturministeriet deltar också tillsammans med finansministeriet i de förhandlingar som avses i 44 §. I och med reformen av arbets- och näringstjänsterna utvidgas dock statsandelsåliggandena till att också omfatta arbets- och näringsministeriets sektor.