Såsom framgår ovan har remissinstanserna hörts om den nu aktuella propositionen i samband med en större propositionshelhet. Under beredningstiden för denna proposition har det inte varit möjligt att utarbeta något offentligt tillgängligt heltäckande sammandrag av utlåtandena om den större propositionshelheten. Alla utlåtande om propositionshelheten som lämnats finns dock offentligt tillgängliga på adressen https://stm.fi/sv/projekt-och-lagberedning med projektkoden STM108:00/2023. Nedan behandlas på en mer allmän nivå den del av remissvaren som gäller den i denna proposition centrala höjningen av avgiften för oanvänd service. I behandlingen av remissvaren beskrivs för det första hurudana ändringar som gjorts i propositionen utifrån remissvaren och för det andra till vilken del det inte har varit möjligt att beakta remissvaren i propositionen.
6.1
Remissvar
Utkastet till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om reform av ansvaret för ordnande och finansiering av ambulanstransporter och transporter som ingår i prehospital akutsjukvård och om ändring av klientavgifter inom social- och hälsovården var ute på remiss 14.4–25.5.2025 (på finska) och 9.5– 19.6.2025 (på svenska). Inom utsatt tid kom det in sammanlagt 64 utlåtanden. Utlåtande om utkastet till proposition lämnades av Akava ry, Auranmaan ambulanssi Oy, Diabetesförbundet i Finland rf, riksdagens justitieombudsmans kansli, Finlands näringsliv rf, Pensionärsförbundens Intresseorganisation PIO rf, Ensihoito Ysikymppi Oy, Esko Systems Oy, Södra Österbottens välfärdsområde, Etelä-Suomen Ambulanssipalvelu Oy, Förbundet Finlands Svenska synskadade rf, Helsingfors stad, HUS-sammanslutningen, Hyvinvointiala Hali ry, Välfärdsområdesbolaget Hyvil Ab, Människorättscentret, Ikaalisten Ambulanssipalvelu Oy, Kajanalands välfärdsområde, Folkpensionsanstalten, Kehitysvammaisten Tukiliitto ry, Egentliga Tavastlands välfärdsområde, Mellersta Österbottens välfärdsområde, Mellersta Finlands välfärdsområde, Konkurrens- och konsumentverket, Konsumentförbundet rf, Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT, Barnombudsmannens byrå, Centralförbundet för Barnskydd rf, Lapplands välfärdsområde, kommunikationsministeriet, Läkarföretagen rf, Mannerheims Barnskyddsförbund rf, Centralförbundet för Mental Hälsa rf, Minnesförbundet rf, Birkalands välfärdsområde, Norra Karelens välfärdsområde, Norra Österbottens välfärdsområde, Norra Savolax välfärdsområde, Päijänne-Tavastlands välfärdsområde, Gränsbevakningsväsendet, Sametinget, SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf, Satakunta välfärdsområde, SOSTE Finlands social och hälsa rf, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer rf, Finlands patientombud rf, Reumaförbundet i Finland rf, Suomen Sairaankuljetusliitto SSK ry, STTK rf, Suomen Yleislääkärit - Allmänläkare i Finland - GPF ry, Garantistiftelsen sr, Tehy rf, Institutet för hälsa och välfärd, Uudenmaan sairasautokeskus Oy, USK Group Oy, Försäkringskassorna rf, finansministeriet, Handikappforum rf, Äldreombudsmannens byrå, Vanda och Kervo välfärdsområde och Egentliga Finlands välfärdsområde. Dessutom lämnade två privatpersoner utlåtande.
Högsta förvaltningsdomstolen, justitieministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, försvarsministeriet, inrikesministeriet och Skatteförvaltningen meddelade att de inte har något att yttra om propositionen. Dessutom lämnades utlåtande efter att remisstiden gått ut av Ålands landskapsregering, Amnesty International Finländska sektionen rf, Andningsstöd rf, Invalidförbundet rf, Södra Karelens välfärdsområde, Östra Nylands välfärdsområde, Kehitysvammaliitto ry, Västra Nylands välfärdsområde, Neuroliitto ry, Österbottens välfärdsområde, Suomen Lääkäriliitto - Finlands Läkarförbund ry, Företagarna i Finland rf och Vanhus- ja lähimmäispalvelun liitto Valli ry. Det beslutades att även dessa utlåtanden ska beaktas som en del av remissvaren.
Remissinstanserna ombads i remissvaren framföra sina synpunkter bland annat på överföringen av ansvaret för ordnandet och finansieringen av de ambulanstransporter som ingår i prehospital akutsjukvård och de som inte ingår i prehospital akutsjukvård, inklusive ändringarna i klientavgifterna för transporterna inom den prehospitala akutsjukvården och andra transporter och kanaliseringslösningen, på ändringarna i indexregleringen i fråga om klientavgifterna, ändringarna i avgiften för oanvänd service samt konsekvensbedömningen av propositionen. En del av remissinstanserna lämnade ett fritt formulerat utlåtande. Det bör noteras att på grund av att den mångfasetterade propositionshelhet som var på remiss var det inte alls alla remissinstanser som hade kommentarer som gällde den nu aktuella propositionen i sitt utlåtande.
I det utkast till regeringsproposition som var på remiss hade man i fråga om den föreslagna höjningen av den högsta avgiften för oanvänd service gått in för i sak samma lösningar som i den nu aktuella propositionen. I det utkast till regeringsproposition som var på remiss föreslogs dessutom att tillämpningsområdet för avgiften för oanvänd service utvidgas till vissa socialtjänster, vilket inte ingår i det nu aktuella förslaget.
I remissvaren fanns det i viss mån olika åsikter om ändringarna i avgiften för oanvänd service. Största delen av välfärdsområdena (bland annat HUS-sammanslutningen, Helsingfors stad, Norra Karelens välfärdsområde, Södra Österbottens välfärdsområde, Mellersta Finlands välfärdsområde, Egentliga Tavastlands välfärdsområde, Satakunta välfärdsområde, Västra Nylands välfärdsområde, Östra Nylands välfärdsområde) understödde propositionen. Även finansministeriet och Konkurrens- och konsumentverket understödde ändringarna i avgiften för oanvänd service. Bland organisationerna förhöll sig bland annat Hyvinvointiala Hali ry, Läkarföretagen rf, Företagarna i Finland rf, SOSTE rf, Neuroliitto ry, Garantistiftelsen sr. och Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT, Akava ry, Tehy rf, Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer rf, Reumaförbundet i Finland rf och Finlands patientombud rf positiva eller i princip positiva till de föreslagna ändringarna.
Den föreslagna höjningen bedömdes i flera utlåtanden styra kunderna att avboka de tjänster som bokats på förhand, vilket kan inverka på effektiviteten i resursanvändningen och på tillgången till tjänster genom att onödiga köer minskar och kötiderna förkortas. I flera utlåtanden lyftes det fram att icke avbokade besök försämrar tillgången till tjänster och en effektiv resursanvändning och samtidigt ökar kostnaderna, vilket ansågs kunna förbättras genom de föreslagna ändringarna. Höjningen bedömdes också bättre än för närvarande motsvara kostnaderna för oanvänd service.
Till exempel i utlåtandena från riksdagens biträdande justitieombudsman, Amnesty International Finländska sektionen rf, Andningsstöd rf och Norra Österbottens välfärdsområde ansågs avgiftshöjningen dock vara betydande ur klienternas synvinkel. Biträdande justitieombudsmannen ansåg att motiveringen till det föreslagna avgiftsbeloppet är kortfattad och ansåg överlag att det i fråga om de föreslagna ändringarna i avgiften är viktigt att den föreslagna regleringens godtagbarhet och proportionalitet bedöms noggrannare. I flera utlåtanden togs i större omfattning än vad det aktuella förslaget gäller upp de höjningar av klientavgifterna som gjorts eller beretts under regeringsperioden och även i allmänhet klientavgifternas storlek i Finland och andra nedskärningar som gjorts under regeringsperioden samt de sammantagna konsekvenserna av det ovannämnda, vilka enligt remissinstanserna bör bedömas mer ingående i fråga om alla reformer.
I vissa utlåtanden lyftes det också fram att förslagen ofta riktas till personer i svagare ställning och/eller personer med nedsatt funktionsförmåga. I synnerhet i flera utlåtanden av organisationerna (t.ex. Kehitysvammaliitto ry, Neuroliitto ry, Diabetesförbundet i Finland rf, Amnesty International Finländska sektionen rf, Andningsstöd rf, Minnesförbundet rf, Invalidförbundet rf, Reumaförbundet i Finland rf, Finlands patientombud rf, Garantistiftelsen sr., SOSTE rf, Mannerheims Barnskyddsförbund rf, Akava ry) lyftes vikten av reglering som tryggar klientens ställning fram. Remissinstanserna ansåg det vara väsentligt särskilt med tanke på de klienter som är i en svagare ställning att man i samband med den föreslagna ändringen av bestämmelsen bland annat håller kvar bestämmelserna om avgiftens eventuella oskälighet och/eller ett godtagbart skäl till att tjänsten inte använts. I utlåtandena ansågs det viktigt att bestämmelserna till denna del i enlighet med förslaget förblir oförändrade. Institutet för hälsa och välfärd ansåg att i synnerhet utsatta gruppers ställning bör tryggas och man bör sträva efter att säkerställa tillhandahållandet av behovsenliga tjänster samt försörjningen, och ansåg att det finns en risk för att en höjning av avgiften kan öka utmaningarna med funktionsförmågan och livshanteringen.
En del av välfärdsområdena lyfte i sitt utlåtande fram att regleringen ökar det administrativa arbetet i välfärdsområdena, vilket ansågs minska den ekonomiska nyttan av ändringsförslagen. Kommentarerna i anslutning till detta verkade dock närmast gälla en utvidgning av tillämpningsområdet för avgiften för oanvänd service, vilket det inte är fråga om i denna proposition. I förhållande till alla eventuella höjningar av klientavgifterna lyftes det också fram att kreditförlusterna av avgifterna bör beaktas i kalkylerna. I en del utlåtanden ansågs det finnas eventuella utmaningar i den praktiska tillämpningen av regleringen på grund av nuvarande tidsboknings-, anmälnings- och avbokningspraxis. I synnerhet i utlåtanden från organisationerna efterlyste man att tidsboknings-, anmälnings- och avbokningspraxis samt klienthandledningen och informationen bör utvecklas så att den stöder en ändamålsenlig verkställighet av regleringen och klientens ställning.
I en del utlåtanden (biträdande justitieombudsmannen, Mannerheims Barnskyddsförbund rf, Barnombudsmannen, Centralförbundet för Barnskydd) lyftes eventuella indirekta konsekvenser för barn av ändringarna i klientavgifterna fram, och det förutsattes att avgifternas betydelse bedöms bättre också ur denna synvinkel vid den fortsatta beredningen. Det betonades också att de sammantagna konsekvenserna med eventuella andra reformer bör beaktas på ett mer heltäckande sätt. Eftersom remissvaren inte lämnades separat enbart i fråga om höjningen av avgiften för oanvänd service, är det inte helt säkert i vilken mån remissinstansernas kommentarer om ovannämnda omständigheter gällde just höjningen av avgiften i fråga.
Det är värt att notera att den bestämmelse om avgiften för oanvänd service som var på remiss hade omformulerats helt jämfört med den gällande bestämmelsen. Förslaget till bestämmelse i den nu aktuella propositionen avviker till sin utformning avsevärt från detta. Den högsta avgift som tas ut för oanvända service är densamma som i det utkast till regeringsproposition som var på remiss. Utifrån remissvaren har det inte ansetts behövligt att ändra beloppet, med beaktande av bestämmelserna om uttag av avgift för oanvänd service som helhet. Propositionens konsekvensbedömningar och motiveringar har kompletterats och förtydligats utifrån utlåtandena.