1  Nuläge

Enligt 79 § 1 mom. i lagen om fiske (379/2015) ska den som bedriver annat fiske än mete eller pilkfiske och som är 18–64 år betala fiskevårdsavgift till staten. Fiskevårdsavgiften är 39 euro för ett kalenderår, 12 euro för sju dygn och 5 euro för ett dygn.  

Enligt 82 § används de i form av fiskevårdsavgifter influtna medlen till 

1) kostnader för planering, genomförande, styrning och utveckling av ett hållbart nyttjande och hållbar vård av fiskevattnen samt kostnader för fiskeövervakning, 

2) kostnader för fiskeriområdenas verksamhet, 

3) kostnader för att organisera fiskerirådgivningstjänster, 

4) sådana ersättningar till ägare av vattenområden som grundas på nyttjande av allmänna fiskerättigheter i fiskevatten och på fiskeguideverksamhet, samt 

5) betalning av utgifter som uppbörden av fiskevårdsavgift föranleder staten och Forststyrelsen. 

Dessutom får jord- och skogsbruksministeriet använda avgiftsmedel till betalning av utgifter för de register som avses i 94 § 1 mom. 2–8 punkten. 

Enligt 86 § ska i statsbudgeten årligen för de kostnader, ersättningar och utgifter som avses i 82 § tas upp ett anslag som motsvarar det belopp som influtit i fiskevårdsavgifter enligt statens senast fastställda bokslut. I praktiken har detta betytt att utgångspunkten till exempel för beredningen av 2018 års budget varit de medel som influtit år 2016. 

2  Föreslagna ändringar

Orsaken till propositionen är att det belopp som influtit i fiskevårdsavgifter varit mindre än beräknat samt att antalet fiskevårdsavgifter som betalats minskat under en lång tid. Det belopp som influtit i fiskevårdsavgifter har varit ca 2 miljoner euro mindre än vad som beräknades i samband med reformen av lagen om fiske. Antalet årsavgifter, som utgör största delen av de influtna fiskevårdsavgifterna, har under de senaste 15 åren minskat med en tredjedel, dvs. med ca 100 000. Eftersom de fiskevårdsavgifter som nu inflyter inte räcker till för att på en tillräcklig nivå täcka alla de användningsändamål som fastställs i lagen för de i form av fiskevårdsavgifter influtna medlen, föreslås i propositionen att fiskevårdsavgiften för ett kalenderår ska höjas från 39 till 45 euro, avgiften för sju dygn ska höjas från 12 till 15 euro och avgiften för ett dygn ska höjas från 5 till 6 euro.  

Nedan anges antalet fiskevårdsavgifter som betalats 2002–2015 respektive 2016 uppdelat enligt årliga avgifter respektive korttidsavgifter. 

I anslutning till beredningen av budgetpropositionen föreslås att man som utgångspunkt för beredningen av budgeten i fortsättningen i stället för de influtna fiskevårdsavgifterna ska ta antalet betalda fiskevårdsavgifter. Ändringen förtydligar beredningen av budgeten i en situation där avgiftens belopp ändras, eftersom man på så sätt snabbare får i bruk det belopp som motsvarar de influtna nya avgifterna för de ändamål som fastställs i lagen. 

För att förtydliga beredningen av budgeten föreslås det att 133 § 3 mom. i lagen om fiske upphävs. 

3  Ekonomiska konsekvenser

Enligt propositionen ska i statsbudgeten årligen för de kostnader, ersättningar och utgifter som avses i 82 § i lagen om fiske tas upp ett anslag som motsvarar det belopp som på basis av statens senast fastställda bokslut beräknas inflyta i fiskevårdsavgifter under det året. Således ska dimensioneringen av anslaget under moment 30.40.51 (Främjande av fiskerihushållningen) i 2018 års budget baseras på antalet sålda tillstånd enligt 2016 års bokslut: 210 000 årsavgifter, 35 000 veckoavgifter och 22 000 dygnsavgifter. Det belopp som inflyter beräknat på ovannämnda sätt uppskattas uppgå till 10,1 miljoner euro, vilket är 1,4 miljoner euro mer än det föreslagna anslaget beräknat enligt den gällande lagen. Jämfört med statsbudgeten för 2017 ökar anslaget under momentet med 1,250 miljoner euro. Ändringen föranleds förutom av höjningen av avgifterna av att de tillägg av engångsnatur som riksdagen gjorde för 2017 fallit bort (-0,150 miljoner euro). 

4  Beredningen av propositionen

Propositionen har beretts vid jord- och skogsbruksministeriet. Utlåtande om propositionsutkastet begärdes av justitieministeriet, finansministeriet, NTM-centralerna (fiskeri), Forststyrelsen, Landsbygdsverket, Naturresursinstitutet, Visit Finland, Sametinget, Centralförbundet för Fiskerihushållning, Finlands Fritidsfiskares Centralorganisation, Finlands Yrkesfiskarförbund och Finlands Fiskeguidegille. Även andra aktörer än instanserna på sändlistan gavs möjlighet att lämna utlåtande om utkastet. Inom utsatt tid mottogs totalt 16 utlåtanden, av vilka sju från aktörer som inte fanns upptagna på sändlistan.  

Sammanfattningsvis kan man konstatera om yttrandena att nästan alla remissinstanserna antingen motsatte sig förslaget till höjd fiskevårdsavgift eller i alla fall ansåg att ett utvidgat betalarunderlag är den primära metoden. 

5  Samband med andra propositioner

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den. 

6  Ikraftträdande

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.