1.1
Den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk
3 §.Tillämpning av övriga bestämmelser och statsbidragsmyndighet. Paragrafens 3 mom. anknyter till tillämpningen av bestämmelserna om offentlig upphandling. Momentets första mening, där det hänvisas till tillämpningen av bestämmelserna om offentlig upphandling, är av informativ karaktär. Om stödmottagaren köper varan eller tjänsten och om andelen offentligt stöd är minst hälften av värdet på upphandlingen ska lagstiftningen om offentlig upphandling i allmänhet tillämpas. I de fall upphandlingslagstiftningen inte ska tillämpas på grund av att anskaffningen understiger det nationella tröskelvärdet förutsätts det i 3 mom. att upphandlingen i övrigt ska göras så förmånligt som möjligt. Det föreslås att bestämmelsen i 3 mom. justeras till den del det gäller upphandlingar som understiger det nationella tröskelvärdet. Detta avser då upphandlingar där andelen offentligt stöd uppgår till mer än hälften av upphandlingens värde. Huvudregeln är att stödmottagaren då ska se till att ett tillräckligt antal anbud begärs. Ett tillräckligt antal kan i vissa fall berättiga till direktupphandling om bara en marknadsaktör bjuder ut varan eller tjänsten. Enligt den föreslagna bestämmelsen gäller skyldigheten att begära anbud dock inte planeringen av projekt och huvudentreprenad i flera markägares samprojekt. När planeringen av ett projekt inleds finns det i allmänhet inte vetskap om antalet delägarlägenheter och därmed inte heller projektets omfattning. Planeringsnivån klarnar först när planeringsarbetet framskrider. Till exempel i samband med vård av torvmarksskog bedöms behovet och omfattningen av vattenskyddsmetoder och -konstruktioner när planen utarbetas. I förhållande till beloppet av det statsstöd som beviljas skulle det vara oändamålsenligt att begära anbud för utarbetande av planer när det gäller projekt som understiger tröskelvärdet för offentlig upphandling. I vissa fall är det igen mest ändamålsenligt att den organisation som har planerat projektet är ansvarig huvudentreprenör för projektets utförande. Enligt paragrafen behöver man inte begära anbud för sådant arbete av en huvudentreprenör som anknyter till ordnande av underentreprenad eller övervakning och handledning av underleverantörers arbete. En huvudentreprenör som är beställare ska se till att ett tillräckligt antal anbud begärs för de arbeten som genomförs som underentreprenad och för tillbehören.
4 §.Stödmottagare. I paragrafens 1 mom. föreskrivs om stödmottagare. Eftersom det föreslås att bestämmelsen om stöd för bekämpning av rotticka (14 §) slopas, ska 1 mom. ändras så att bestämmelsen om stödmottagare i fråga om bekämpning av rotticka stryks i momentet.
8 §.Eget arbete, arbete som utförs av utomstående och samprojekt. Enligt 1 mom. kan de arbeten som avses i finansieringslagen utföras som eget arbete eller av en utomstående aktör. Det föreslås att 1 mom. ändras så att till momentet fogas en ny mening, enligt viken stöd kan dock inte beviljas för en åtgärd som utförts som markägarens eget arbete, om stödbeloppet grundar sig på godtagbara kostnader. Stöd för vitaliseringsgödsling, vård av torvmarksskog och byggande av skogsvägar grundar sig på godtagbara kostnader och i lagen behöver det preciseras att ett villkor för beviljande av stöd är kostnader för planering, arbete eller material som har betalats till en utomstående och som vid behov kan kontrolleras utifrån verifikat.
9 §. Verkställighetsplan och anmälan om verkställande. I 1 mom. föreskrivs enligt arbetsslag om upprättande av verkställighetsplan och anmälan om verkställande. Eftersom det föreslås att bestämmelsen om stöd för bekämpning av rotticka (14 §) slopas, stryks hänvisningen till detta stöd i 1 mom.
10 §.Stödens storlek och avsättning av medel. I 3 mom. föreskrivs om grunderna för miljöstödets belopp. Enligt den gällande bestämmelsen kan markägaren genom miljöstödet få ersättning för inkomstbortfall vid virkesproduktionen med avdrag för markägarens självriskandel. Vid beräkningen av trädbeståndets marknadsvärde används det aritmetiska medeltalet för medelrotpriset per kubikmeter virke under de tre närmast föregående kalenderåren för områden som fastställts utifrån landskapsindelningen. Utifrån landskapsindelningen innebär att ett område kan bestå av ett eller fler landskap. De priser som används vid beräkningen ska basera sig på uppföljningsuppgifter från Naturresursinstitutet i fråga om inköpsmängderna och prisuppgifterna för virke och uppgifterna om volymerna för marknadsavverkning från enskilda skogar enligt virkesslag. I anknytning till detta är avsikten att genom jord- och skogsbruksministeriets förordning föreskriva om medelrotpriset per kubikmeter virke. Det föreslås att bemyndigandet införs i 4 mom. efter bemyndigandet som gäller statsrådets förordning. Naturresursinstitutet ska årligen lämna uppgifterna om medelrotprisen till jord- och skogsbruksministeriet. Bestämmelsen om detta införs i den nya 47 a §. Avsikten är att förordningen om medelrotpriser ska gälla tills vidare. Jord- och skogsbruksministeriet ska dock vidta åtgärder för att ändra förordningen om medelrotprisen per kubikmeter virke på grund av marknadsläget väsentligt har förändrats.
11 §.Tidig vård av plantbestånd. Det föreslås att 1 mom. ändras så att stöd inte kan beviljas för hopsamling av klenträd i samband med tidig vård av plantbestånd. I samband med tidig vård av plantbestånd uppstår klenträd vid avverkning av låg skärm eller när gamla överståndare avlägsnas och arbetet är ekonomiskt lönsamt. Dessutom kan i allmänhet avlägsnande av låg skärm eller gamla överståndare från ett litet plantbestånd anses vara en del av skogsförnyelseåtgärderna, för vilka statsstöd inte beviljas.
12 §.Vård av ungskog. Det föreslås att 2 mom. ändras så att till förutsättningarna för beviljandet fogas att objektet uppfyller kravet på trädbeståndets diameter i brösthöjd före behandling. Avsikten är att objektet i brösthöjd ska motsvara högst ett ungt gallringsbestånd. I övrigt är kraven i 2 mom. oförändrade. En motsvarande ändring görs även i bemyndigandet i 3 mom.
Stöd kan beviljas för slyröjning och gallring av äldre plantbestånd samt för avlägsnande och gallring av låg skärm. Stöd kan också beviljas för iståndsättning av ungskog om åtgärden inte är kommersiellt lönsam. Syftet med det statsunderstödda arbetet för iståndsättning av ungskog är uttryckligen att sporra markägare att utföra sådan gallring av ungskog som kommersiellt inte är lönsam men befogad med tanke på skogsvården. Det finns behov av att i bestämmelsen mer tydligt än för närvarande definiera objektet i fråga om arbete för iståndsättning av ungskog så att det begränsade statsstödet kan styras på det mest ändamålsenliga sättet. Ung gallringsskog har av hävd utifrån diameter i brösthöjd definierats som skogsbestånd med träd vars diameter uppmätt i brösthöjd i medeltal är högst 16 centimeter och minst 8 centimeter. Avsikten är dessutom att mer än för närvarande styra vården av ungskog mot unga slanskogar, där åtgärderna inte är kommersiellt lönsamma, och skärpa kraven i fråga om mängden träd som ska avlägsnas efter behandlingen, dvs. ett större antal trädstammar ska avlägsnas per hektar.
13 §.Vitaliseringsgödsling. Den gällande paragrafen innehåller en bestämmelse om stöd för vitaliseringsgödsling. För att de tillgängliga anslagen ska kunna anvisas så att de ger en så stor effekt som möjligt är det viktigt att stöd för vitaliseringsgödsling beviljas för de gödslingsprojekt som är allra viktigast med tanke på korrigeringen av obalans mellan näringsämnena i skogarna. Det föreslås att 1 mom. ändras så att stöd för vitaliseringsgödsling i fortsättningen enbart kan beviljas för gödsling med aska av torvmarksskog och för gödsling av objekt där marken har borbrist. Gödsling i anknytning till borbrist kan utföras på mineraljordar och torvmark.
Symptom på borbrist förekommer mest i inlandet på tidigare svedjeområden. Symptom på borbrist kan korrigeras med små mängder borgödsel och effekten av gödseln har i undersökningar visat sig vara god. Träaska är enligt forskningen ett utmärkt gödselmedel, i synnerhet på torvmarker. Den ger en tillräckligt lång gödslingseffekt på kväverika torvmarker där tillgången på mineraler begränsar tillväxten av trädbeståndet och försvagar beståndets hälsotillstånd. I och med att energianvändningen av trä ökar uppkommer stora mängder aska. Användningen av aska för gödsling minskar belastningen på avstjälpningsplatserna och främjar för sin del återvinningen av näringsämnen.
14 §.Bekämpning av rotticka. Paragrafen upphävs. Bekämpning av rotticka i samband med avverkning som sker annat än vintertid är viktig med tanke på skogarnas hälsa. Bekämpningen av rotticka har finansierats med statsstöd i enskilda skogar i närmare 20 år. Under denna tid har den tilläggsutrustning som behövs för bekämpningen installerats som standardutrustning på avverkningsmaskinerna. Enligt till exempel kriterierna för skogscertifiering (PEFC) krävs det att skogsbeståndets hälsa ska skötas. Utbredningen av granrotticka och tallrotticka ska bekämpas vid drivning på riskobjekt när drivningen sker mellan maj och oktober. Av skogarna i Finland är över 90 procent certifierade genom avtal mellan marknadsparterna. Det administrativa arbetet underlättas vid skogscentralen i och med att stödet för bekämpning av rotticka upphör eftersom beslut om till och med tiotusentals små stödsummor inte längre behöver behandlas.
22 §.Ansökan om stöd. I 22 § 2 mom. föreskrivs om tidpunkten för arbetets påbörjande i förhållande till inlämnande av ansökan. Eftersom paragrafen om stöd för bekämpning av rotticka (14 §) upphävs, stryks i momentet hänvisningen till det nämnda stödet.
28 a §.Bevillningsfullmaktens otillräcklighet. Enligt 2 § 1 mom. i finansieringslagen får stöd anvisas till de ändamål som föreskrivs i lagen inom ramen för det anslag som årligen anvisas i statsbudgeten. Bevillningsfullmakten och anslagen som anvisats för finansiering av hållbart skogsbruk har vissa år inte varit tillräckliga för behandlingen av ansökningar och därmed har det föregående årets ansökningar i en avsevärd omfattning överförts för godkännande och utbetalning inom ramen för nästa års statsbudget. I propositionen anses det att situationen ska klargöras genom bestämmelser på lagnivå. Det bör konstateras att 41 § i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling (28/2014) och 32 § i lagen om strukturstöd till jordbruket (1476/2007) innehåller en bestämmelse om avbrott i beviljande av stöd. Bestämmelsen i den nya 28 a § är av samma karaktär. Stöden enligt finansieringslagen är beroende av prövning. Prövningen anknyter dels till att stöd kan beviljas endast inom ramarna för det som Europeiska unionens regler om statligt stöd tillåter och dels till att stöd enligt finansieringslagen kan beviljas och betalas endast inom ramarna för den årliga statsbudgeten.
Avsikten är att härefter ska ansökningar om ett visst stöd eller fler stöd kunna avslås om det inte längre återstår tillräckligt mycket av bevillningsfullmakten. Avslaget ska grunda sig på jord- och skogsbruksministeriets beslut, som offentliggörs i ministeriets föreskriftssamling. Av ministeriets beslut ska framgå det datum varefter inlämnade stödansökningar avslås. Skogscentralen har då skyldighet att i en ändamålsenlig omfattning informera om att bevillningsfullmakten tagit slut och att ansökningar i anknytning till den avslås.
Enligt 3 mom. ska de ansökningar som inlämnats före ministeriebeslutet avgöras i den ordning som de inkommit och inom ramen för den bevillningsfullmakt som anvisats åtgärden. Enligt 3 mom. ska, de återstående ansökningarna, i de fall det inte längre återstår bevillningsfullmakt för godkännande av dem det år de har inlämnats, överföras för behandling följande år inom ramen för den bevillningsfullmakt som anvisats för åtgärden. Godkännandet av stödansökningarna under det följande året är även beroende av bevillningsfullmakten. Stödsystemet är temporärt och en förutsättning för systemet är att det finns bevillningsfullmakt tillgänglig 2016–2020. Ansökningar som ska överföras avslås till den del som det inte längre återstår bevillningsfullmakt.
Paragrafens 4 mom. gäller de ansökningar som inlämnas efter jord- och skogsbruksministeriets beslut om att stödansökningar ska avslås. Dessa ansökningar avslås. Detta hindrar inte att stödet söks på nytt när bevillningsfullmakt igen är tillgänglig och ministeriets beslut om att ansökningar ska avslås inte längre är i kraft.
30 §. Vissa beslut om storleken av stöd. I 3 mom. föreskrivs om beslut om det slutliga stödbeloppet som gäller tidig vård av plantbestånd, vård av ungskog och bekämpning av rotticka. Eftersom paragrafen om stöd för bekämpning av rotticka (14 §) upphävs, stryks i momentet hänvisningen till det nämnda stödet. Det föreslås att 3 mom. ändras så att genom beslutet om slutligt stödbelopp kan i framtiden inte stöd utbetalas för vårdarbete som omfattar en större areal än den som uppgetts i den ursprungliga ansökan. Dessutom ska 3 mom. ändras så att i framtiden kan för varje beslut om beviljande i fråga om tidig vård av plantbestånd och vård av ungskog kan det göras endast en anmälan om verkställande. Syftet med den nya bestämmelsen är att minska det administrativa arbetet vid skogscentralen. Eurobeloppen för stöd som beviljats för tidig vård av plantbestånd och vård av ungskog är små och det är därför inte ändamålsenligt att betala dessa stöd i flera rater utifrån anmälan om verkställande.
Paragrafens 3 mom. ändras även så att beslut om det slutliga stödbeloppet också kan fattas när det av anmälan om verkställande framgår att arbetet också uppfyller villkoren på stöd för vård av ungskog, trots att stödet ursprungligen beviljades för tidig vård av plantbestånd. På motsvarande sätt kan beslut om slutligt stödbelopp för stöd för vård av ungskog, om det av anmälan om verkställande framgår att arbetet också uppfyller villkoren för stöd för vård av ungskog. I propositionen anses att ett sådant förfarande är enklare administrativt och lättare att förstå för stödmottagaren än den rättelse av fel i beslut som avses i 8 kap. i förvaltningslagen (434/2003). Genom detta förfarande strävar man efter att förhindra att bevillningsfullmakten för säkerhets skull reserveras utifrån stödnivån för vård av ungskog, när arbetet utförs då ungskogens genomsnittliga längd är omkring tre meter. Det kan vara svårt för den som ansöker om stöd att innan arbetet utförts uppskatta om objektet uppfyller finansieringsvillkoren för tidig vård av plantbestånd eller vård av ungskog. Den sökande kan då för säkerhets skull ansöka om finansiering av vård av ungskog. Om stödet efter utfört arbete endast kan betalas enligt villkoren för tidig vård av plantbestånd, så har man utifrån finansieringsbeslutet varit tvungen att binda en för stor del av bevillningsfullmakten. Eftersom stödbeslut kan godkännas endast inom ramen för bevillningsfullmakten är en bunden bevillningsfullmakt inte tillgänglig för finansiering av andra åtgärder som uppfyller finansieringsvillkoren.
32 §.Utbetalning av stöd. I 2 mom. föreskrivs om stöd för vilka stödet är beroende av faktiska kostnader. Villkoret för att stöd och stödrater ska utbetalas är i dessa fall att kopior av verifikaten lämnas till skogscentralen. Det föreslås att ordalydelsen i bestämmelsen ändras så att stödmottagaren, den som utarbetat anmälan om verkställande eller något annat ombud som stödmottagaren använder sig av på begäran av skogscentralen ska lämna kopior av verifikaten till skogscentralen
43 a §.Fördelning av medel. Denna paragraf är ny. Enligt paragrafen beslutar jord- och skogsbruksministeriet inom ramen för den bevillningsfullmakt och det anslag som i statsbudgeten anvisats för genomförandet av finansieringslagen för fördelningen av dem på de åtgärder som avses i finansieringslagen med beaktande av den nationella skogsstrategins mål. Skogscentralen ska årligen utarbeta ett förslag till fördelning av bevillningsfullmakten och anslaget för jord- och skogsbruksministeriet med beaktande av de mål som framställts i de regionala skogsprogram som avses i 26 § i skogslagen. För att verksamheten ska kunna anpassas inom ramen för årliga budgeten är det behövligt att öka jord- och skogsbruksministeriet behörighet i fråga om bevillningsfullmakten och anvisningen av anslagen. På detta sätt strävas efter att balansera genomförandet av olika åtgärder och främja uppnåendet av de mål som framställts i de regionala skogsprogrammen.
47 a §.Naturresursinstitutets uppgift. Denna paragraf är ny. Enligt 1 mom. ska Naturresursinstitutet årligen lämna en redogörelse till jord- och skogsbruksministeriet om det aritmetiska medeltalet för medelrotpriset per kubikmeter virke under de tre närmast föregående kalenderåren utifrån landskapsindelningen. Utifrån landskapsindelningen innebär att ett område kan bestå av ett eller fler landskap. Den föreslagna bestämmelsen anknyter till 10 § 4 mom., enligt vilket bestämmelser om det medelrotpris per kubikmeter virke som används vid beräkning av skogens avverkningsvärde utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Enligt 2 mom. ska Naturresursinstitutet också lämna övriga uppgifter som behövs för genomförandet av de stöd som avses i finansieringslagen till jord- och skogsbruksministeriet.
48 §.Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser. I finansieringslagen ändras 48 § 4 mom. så att stöd för vård av ungskog kan beviljas om det har gått tio år sedan skogsförnyelse som finansierats på samma objekt enligt den upphävda lagen om finansiering av hållbart skogsbruk. Tidsgränsen är för närvarande 15 år och det föreslås att den förenhetligas med tidsgränsen för tidig vård av plantbestånd. Momentet ändras även så att stöd för tidig vård av plantbestånd och vård av ungskog inte kan beviljas med stöd av 11 och 12 § i finansieringslagen om det inte har gått tio år sedan slyröjning eller gallring av plantbestånd eller ungskog som finansierats som vård av ungskog har utförts på samma objekt i enlighet med den upphävda lagen om finansiering av hållbart skogsbruk. Därmed hindrar inte tidigare stamkvistning av kvalitetsträd som utförts som vård av ungskog att finansiering beviljas för tidig vård av plantbestånd eller vård av ungskog i enlighet med finansieringslagen.
Ikraftträdande
Lagen föreslås träda i kraft den 1 april 2016. På ärenden som inlämnats före den föreslagna lagen har trätt i kraft tillämpas gällande bestämmelser. I lagen införs en övergångsbestämmelse i anknytning till stöd för bekämpning av rotticka. Övergångsbestämmelsen anknyter till besparingarna i enlighet med regeringsprogrammet. Enligt den andra övergångsbestämmelsen ska lagförslagets 30 § 3 mom. tillämpas på de stöd som beviljats före ikraftträdandet av den föreslagna lagen för vilka en anmälan om verkställande lämnats till skogscentralen efter ikraftträdandet.
1.2
Lagen om bekämpning av skogsskador
8 a §.Bekämpning av rotticka. I lagen föreslås en ny 8 a §, där det föreskrivs om skyldigheten att bekämpa rotticka. Bekämpningen är avverkarens skyldighet. Med avverkare avses enligt definitionen i 2 a § i skogslagen markägaren eller, när avverkningsrätten har överlåtits till någon annan, den som innehar rätten. Enligt den nya paragrafen ska avverkare i samband med beståndsvårdande avverkning och förnyelseavverkning på mineraljordar och torvmark sörja för bekämpning av rotticka på ett riskområde för utbredning av rotticka från ingången av maj till utgången av november. Vid avverkning till följd av en stormskada behöver endast stubbarna efter de träd som ursprungligen förblivit stående behandlas. Den föreslagna paragrafen anknyter till den föreslagna ändringen i den temporära lagen om finansiering av hållbart skogs-bruk, enligt vilken bekämpningen av rotticka framöver inte längre stöds med statsmedel. Enligt 1 mom. ska bekämpningen ske med en godtagbar bekämpningsmetod.
Genom bekämpning av rotticka förhindras att landets värsta svampsjukdom sprids och överförs till kommande barrträdsgenerationer. Genom en korrekt utförd stubbehandling kan en nästan fullständig bekämpningseffekt uppnås. Bekämpningsskyldigheten gäller endast för avverkning som görs under den tid marken är ofrusen, dvs. från ingången av maj till utgången av november, eftersom det vintertid inte finns sporer från rotticka i luften.
Bekämpning behöver inte utföras i samband med husbehovsavverkning. Utöver mineraljordar ska det sörjas för bekämpning även på torvmarker, eftersom det har konstaterats att rottickan växer och utbreds även på många torvmoar, även på sådana där torvens tjocklek är över 30 centimeter. Bekämpningen görs vanligen genom stubbehandling med pergamentsvamp- eller urealösning i samband med avverkningen, men även andra alternativ finns, så som byte av trädslag. Stubbehandlingen ska utföras så att minst 85 procent av stubbens yta täcks av bekämpningsmedlet. Rottickan ska bekämpas både vid manuell och vid maskinell avverkning. Det finns inte några biologiska grunder för att bekämpning inte behöver utföras vid manuell avverkning.
För bekämpningen av rotticka används urea och pergamentsvamppreparat som får köpas och användas av den som har avlagt examen inom området för växtskyddsmedel i enlighet med lagen om växtskyddsmedel. Kravet på examen inom området för växtskyddsmedel utvidgas därmed till dem som utför manuell avverkning sommartid. En person som har avlagt examen inom området för växtskyddsmedel till exempel inom jordbrukssektorn behöver dock inte avlägga examen på nytt för skogsbrukssektorns del.
Även byte av trädslag till lövträd efter förnyelseavverkning är en godtagbar bekämpningsmetod.
Bekämpningen av rotticka är viktigare än någonsin eftersom klimatuppvärmningen enligt prognoserna anmärkningsvärt ökar rottickans aktivitet i Finland. En höjning av temperaturen med t.ex. fem grader ökar enligt forskningen rottickans aktivitet i Södra Finland nästan fyra gånger mer än trädtillväxten. Man tror inte att rottickan lider speciellt mycket av om marken i framtiden är torrare än i dagsläget. Även de kortare vintrarna kommer att främja utbredningen av rotticka till nya områden, eftersom en allt större del av avverkningen måste ske under den tid marken är ofrusen. Virke behövs året runt, så avverkning under den tid marken är ofrusen minskar inte. Rottickan är kommersiellt sett den mest skadliga svampsjukdomen som årligen orsakar nästan 50 miljoner euro i förluster för markägarna och industrin. Ett bevarande av bekämpningen av rotticka som frivillig även i framtiden skulle därmed ge fel signal till skogssektorn om åtgärdens betydelse och kunde leda till att bekämpningen försummas med anmärkningsvärda ekonomiska skador som realiseras först om många år.
Under tiden mellan ingången av maj och utgången av november kan det finnas månader när temperaturen är så låg att bekämpning av rotticka inte behövs eller så är det inte möjligt att utföra den i form av stubbehandling. Därför föreslås det i 2 mom. att trots det som föreskrivs i 1 mom. behöver den bekämpning som ska utföras i samband med avverkning inte göras om lufttemperaturen är för låg. Temperaturen är för låg om medeltemperaturen för de fem senaste dygnen före avverkningen är under +5 celsiusgrader eller det är minusgrader ute. Stiger luftens medeltemperatur mellan ingången av december och utgången av april till plusgrader så dröjer det cirka tre veckor innan det finns sporer av rotticka i luften. Sådana varma perioder på flera veckor är för närvarande sällsynta vintertid. Därför behöver bekämpning av rotticka inte utföra genast trots att lufttemperaturen tillfälligt stiger till plusgrader.
I 2 mom. tas in ett bemyndigande enligt vilket närmare bestämmelser om riskområden för utbredning av rotticka, bekämpningsobjekt, godtagbara bekämpningsmetoder och de begränsningar i fråga om lufttemperaturen som avses i 2 mom. utfärdas genom förordning av statsrådet.
14 §.Allmänna principer för organisering av tillsynen. Det förslås att 2 mom. ändras så att kravet på objektiv och regelbunden övervakning även gäller bekämpning av rotticka. I sin tillsynsplan ska Finlands skogscentral därmed även införa tillsyn över bekämpningen av rotticka.
18 §. Skyldighet att ha egenkontroll. Det förslås att 1 mom. ändras så att skyldigheten för yrkesmässiga verksamhetsutövare att ha egenkontroll även gäller bekämpning av rotticka. En yrkesmässig verksamhetsutövare ska se till de som deltar i avverkningen även känner till skyldigheten i fråga om bekämpning av rotticka och följa med att skyldigheten uppfylls.
24 §.Vite och hot om tvångsutförande. Det föreslås att 1 mom. ändras så att Finlands skogscentral genom sitt beslut kan förplikta någon att utföra bekämpning av rotticka om personen i fråga försummar detta.
25 §.Brott mot bestämmelserna i lagen om bekämpning av skogsskador. I paragrafen ingår en bestämmelse om straff som döms ut för brott mot bestämmelserna om bekämpning av skogsskador. Straffpåföljder kan komma i fråga vid försummelse av en skyldighet som grundar sig på 3–6, eller 18 § samt vid försummelse av en skyldighet som grundar sig på ett beslut som meddelats med stöd av 9 §. Brottsrubriceringen är brott mot lagen om bekämpning av skogsskador och dess påföljd är böter. I paragrafen föreslås en ändring så att den nämnda brottspåföljden även gäller för försummelse av den skyldighet som grundar sig på den föreslagna 8 a §. Samtidigt görs formuleringen av straffbestämmelsen tydligare.