1
Bakgrund och beredning
1.1
Bakgrund
Överenskommelser om familjemedlemmar och makar
De bilaterala överenskommelserna om förvärvsarbete för familjemedlemmar till anställda vid diplomatiska och konsulära beskickningar samt representationer vid internationella organisationer, nedan
överenskommelse om familjemedlemmar och makar
eller
överenskommelse
, syftar till att underlätta familjemedlemmars och makars förvärvsarbetande i stationeringslandet utan att de ska behöva avstå från sin diplomatstatus i de fall där detta enligt praxis i den mottagande staten annars är ett villkor för att få förvärvsarbeta. Privilegier och immunitet enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser (FördrS 3 och 4/1970), nedan
diplomatkonventionen
, och Wienkonventionen om konsulära förbindelser (FördrS 49 och 50/1980), nedan
konsulärkonventionen
, är till vissa delar tillämpliga också på familjemedlemmar i samma hushåll till personal i diplomatiska beskickningar.
Artikel 37 i diplomatkonventionen fastställer privilegier och immunitet för familjemedlemmarna i varje personalgrupp. En familjemedlem till en diplomatisk representant är till exempel befriad från straffrättslig domsrätt i den mottagande staten och i regel också från civilrättslig och förvaltningsrättslig domsrätt, förutom i frågor som rör förvärvsarbete. I allmänhet anses det att diplomatkonventionen inte hindrar en familjemedlem till en diplomat eller en utsänd tjänsteman från att förvärvsarbeta i stationeringslandet. Vissa stater kräver dock som villkor för förvärvsarbete en sådan överenskommelse om familjemedlemmar och makar som närmare reglerar villkoren för arbete, tillståndsförfaranden och den förvärvsarbetande familjemedlemmens status. När det gäller förvärvsarbete som utövas med stöd av överenskommelserna tillämpas den mottagande statens bestämmelser om beskattning och social trygghet. Den mottagande statens nationella lagstiftning tillämpas på förvärvsarbetet.
Även om överenskommelserna om familjemedlemmar och makar enligt sina definitioner i huvudsak omfattar makar samt medföljande minderåriga barn eller barn i beroendeställning till personer som är ackrediterade vid beskickningarna har de praktisk betydelse främst med tanke på makarnas möjligheter att förvärvsarbeta. Överenskommelserna gäller inte familjemedlemmar som är medborgare i eller varaktigt bosatta i den mottagande staten.
Finland har gällande överenskommelser om familjemedlemmar och makar med Kanada (FördrS 12/1989), Storbritannien (FördrS 24/1990), Förenta staterna (FördrS 13/1996), Ungern (FördrS 20/2003), Chile (FördrS 85/2005), Serbien (FördrS 30 och 31/2016), Vietnam (FördrS 34 och 35/2016), Israel (FördrS 40 och 41/2016), Argentina (FördrS 56 och 57/2016), Sydafrika (FördrS 2 och 3/2018), Colombia (FördrS 8 och 9/2019), Peru (FördrS 10 och 11/2019), Indien (FördrS 13 och 14/2019), Brasilien (FördrS 16 och 17/2019) och Namibia (FördrS 47 och 48/2022). Överenskommelserna har ingåtts på basis av reciprocitet för att ge familjemedlemmar till beskickningspersonal ett allmänt tillstånd för förvärvsarbete i den mottagande staten. Förhandlingarna om en överenskommelse har slutförts också med Uruguay, men överenskommelsen har ännu inte undertecknats. Beslut har fattats om att inleda förhandlingar om en överenskommelse med Kazakstan våren 2024. Ett kriterium i valet av parter i överenskommelsen har varit att staten i fråga redan hade föreslagit för Finland att inleda förhandlingar. Det andra kriteriet har varit att ett fördrag i landet i fråga är en förutsättning för att en familjemedlem ska få hålla kvar sin diplomatstatus under förvärvsarbetet i stationeringslandet. Det tredje kriteriet har varit att Finland har ett särskilt intresse av att få till stånd en överenskommelse med landet i fråga, särskilt beaktande att det annars är möjligt att förvärvsarbeta i landet och att familjemedlemmar är villiga och har förutsättningar för att förvärvsarbeta där.
Det finns alltjämt ett behov av nya överenskommelser om familjemedlemmar och makar. I många länder är det i princip möjligt för makar till beskickningspersonal att förvärvsarbeta, men under förutsättning att man avstår från sin diplomatstatus och immunitet, om det inte ingås en överenskommelse. För makar till anställda vid beskickningar i utlandet är det en utmaning att få förvärvsarbete och utrikesministeriet strävar aktivt efter att underlätta läget. Makens möjligheter till förvärvsarbete under en utlandsstationering upplevs som ett betydande incitament för tjänstemännens förutsättningar att flytta över till utlandsrepresentationen.
Förvärvsarbete för familjemedlemmar till främmande staters diplomater i Finland
För att en utlänning ska få arbeta i Finland krävs det enligt utlänningslagen (301/2004) uppehållstillstånd för arbetstagare (3 § 1 mom. 6 punkten, 70–74 §), om det inte är fråga om ett förvärvsarbete som får utövas med något annat uppehållstillstånd (74 §) eller utan uppehållstillstånd (81 b §). En utlänning kan också utöva företagsverksamhet med ett uppehållstillstånd för företagare som baserar sig på prövning och som bl.a. förutsätter ett delbeslut av närings-, trafik- och miljöcentralen (79 och 79 a §). Bestämmelser om uppehållstillstånd för förvärvsarbete finns också i flera speciallagar: lagen om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställning (907/2017), lagen om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern förflyttning av personal (908/2017) och lagen om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på grund av forskning, studier, praktik och volontärarbete (719/2018).
När det gäller uppehållstillståndet för arbetstagare har förfarandet två skeden och kräver åtgärder av arbetstagaren. Man måste ansöka om uppehållstillståndet, om det inte är möjligt att förvärvsarbeta med något annat uppehållstillstånd eller utan tillstånd. När man ansöker om uppehållstillstånd för arbetstagare ska man färdigt ha en arbetsplats. Uppehållstillstånd för arbetstagare utfärdas i allmänhet för ett helt yrkesområde och samma tillstånd gäller då för flera anställningar inom samma område.
Om en arbetstagare kommer till Finland för att arbeta med sådana uppgifter som nämns i 74 § i utlänningslagen, behövs inte uppehållstillstånd för arbetstagare, utan annat uppehållstillstånd för förvärvsarbete som beviljas separat för varje i paragrafen uppräknad uppgift. Uppgifter enligt 74 § i utlänningslagen är bland annat arbete som utförs av yrkesmässiga aktörer inom kultur och konst, anställda hos ett religiöst samfund, idrottare, tränare eller idrottsdomare.
I de situationer som räknas upp i 81b § i utlänningslagen är det möjligt för en tredjelandsmedborgare att arbeta helt utan uppehållstillstånd i högst 90 dagar under vilken som helst period på 180 dagar. Utan uppehållstillstånd är det tillåtet att förvärvsarbeta i Finland bland annat som tolk, lärare eller sakkunnig, om arbetet utförs med stöd av en inbjudan eller enligt avtal. Rätten att vistas och arbeta i landet grundar sig i regel på ett gemensamt Schengenvisum enligt EU:s viseringskodex. Om tredjelandsmedborgaren dock är medborgare i en stat vars medborgare inte behöver visum till Schengenområdet, grundar sig arbetet på visumfrihet. De arbeten som avses i bestämmelsen och den vistelsetid i landet som hänför sig till arbetet är kortvariga och tidpunkten för arbetet kan vara svår att fastställa och arbetena är av säsongs- och ackordnatur.
På medborgare i EU:s medlemsstater (eller i Island, Liechtenstein, Norge eller Schweiz) tillämpas i princip bestämmelserna i 10 kap. i utlänningslagen (vistelse i fråga om medborgare i Europeiska unionen och därmed jämförbara personer). EU-medborgare har rätt att vistas i och att förvärvsarbeta obegränsat i Finland. Dessa personer ska dock efter tre månaders vistelse registrera sin vistelse hos Migrationsverket.
Utrikesministeriet beviljar i enlighet med 69 § i utlänningslagen tillfälligt uppehållstillstånd för personalen vid diplomatiska beskickningar och konsulat som representerar den sändande staten i Finland och för sådana personers familjemedlemmar, oavsett vilken sändande stat det är fråga om. Bestämmelsen i fråga utgör ett undantag från bestämmelserna om uppehållstillstånd för arbetstagare i 70–74 § i utlänningslagen, där rätten att arbeta endast gäller det arbete för vilket uppehållstillståndet har beviljats.
Staterna kan delas upp i tre kategorier med avseende på den praxis i Finland som gäller för dessa personer: 1) EU:s medlemsstater och därmed jämförbara stater, 2) tredjeländer med vilka Finland har gällande överenskommelser om familjemedlemmar och makar, 3) tredjeländer med vilka Finland inte har gällande överenskommelser om familjemedlemmar och makar. Uppehållstillstånden som beviljas av utrikesministeriet är specialfall i utlänningslagen och det är inte fråga om uppehållstillstånd som gäller vid sedvanlig migration.
Även om bestämmelserna i 10 kap. i utlänningslagen (vistelse i fråga om medborgare i Europeiska unionen och därmed jämförbara personer) i princip tillämpas på medborgare i EU:s medlemsstater (eller i Schweiz, Island, Norge eller Liechtenstein), tillämpas de dock i regel inte på personer vilkas vistelse utrikesministeriet enligt 69 § i utlänningslagen beslutar om. Personerna i fråga vistas i Finland med stöd av ett tillfälligt uppehållstillstånd som utrikesministeriet beviljar och då är deras vistelse ur utlänningslagens synvinkel jämförbar med vistelse för andra än EU-medborgare.
Rätten att förvärvsarbeta för medborgare i EU:s medlemsstater med diplomatiska privilegier och immunitet, eller därmed jämförbara personer, har i praktiken skötts så att utrikesministeriet när en person har fått anställning återkallar det uppehållstillstånd ministeriet har utfärdat och personen i fråga registrerar sedan sin vistelserätt hos Migrationsverket. Därefter vistas dessa personer i Finland ur utlänningslagens synvinkel som EU-medborgare (och inte som familjemedlemmar till personal vid diplomatiska eller konsulära beskickningar). Enligt Finlands tolkning är dessa personer då trots det ur folkrättslig synvinkel fortsatt familjemedlemmar enligt diplomatkonventionen. EU-medborgares diplomatstatus kvarstår också när de förvärvsarbetar, men de är i enlighet med diplomatkonventionen inte befriade från civilrättslig och förvaltningsrättslig jurisdiktion i samband med arbetet. I sådana fall förutsätter följaktligen EU-medborgares förvärvsarbete inte några bilaterala avtalsarrangemang mellan Finland och EU-medlemsstaten i fråga.
Likaledes vistas familjemedlemmar till personal vid tredjeländers beskickningar i Finland med tillfälligt uppehållstillstånd utfärdat av utrikesministeriet. Dessa personer behöver i regel uppehållstillstånd för arbetstagare utfärdat av Migrationsverket i enlighet med 3 § 1 mom. 6 punkten i utlänningslagen för att kunna ta emot arbete i Finland, såvida det inte är fråga om ett arbete som på det sätt som redogjorts ovan inte kräver uppehållstillstånd för arbetstagare.
När det gäller stater med vilka Finland har ingått en överenskommelse om familjemedlemmar och makar inleds ansökningsförfarandet för uppehållstillstånd för en arbetstagare med att den sändande staten genom notväxling underrättar utrikesministeriet om avsikten hos en familjemedlem till en beskickningsmedlem att förvärvsarbeta i Finland.
Utrikesministeriet utreder den sökandes status som familjemedlem och övriga villkor för att tillämpa överenskommelsen och meddelar genom notväxling den sändande staten eller den internationella organisationen i fråga att uppehållstillstånd för arbetstagare får sökas hos Migrationsverket. Den sökande ska bifoga utrikesministeriets svarsnot till sin ansökan om uppehållstillstånd som ska lämnas in till Migrationsverket.
Arbets- och näringsbyråerna gör en delbeslutsprövning, varefter Migrationsverket beviljar utlänningen uppehållstillstånd för arbetstagare efter att arbets- och näringsbyrån fattat ett positivt delbeslut, om inte något annat följer av 36 § i utlänningslagen. Från och med den 1 januari 2025 kommer tillgångsprövningen att utföras av Migrationsverket som en del av ansökningsprocessen när ansvaret för att ordna arbetskraftsservice överförs från arbets- och näringsbyråerna till sysselsättningsområdena. När det gäller staterna i överenskommelsen fattar Migrationsverket beslut utan tillgångsprövning, vilket gör ansökningsförfarandet smidigare. En tillgångsprövning kan ingå i uppehållstillståndet för arbetstagare och med den avses arbetsgivarens skyldighet att utreda om det inom rimlig tid finns tillgång till arbetskraft för uppgiften i fråga från Finland eller EU/EES-området. Den sökande får med stöd av Migrationsverkets positiva beslut ett uppehållstillståndskort med anteckning om grunden för rätten att förvärvsarbeta.
Efter att ha fått underrättelse om att uppehållstillstånd har beviljats återkallar utrikesministeriet det uppehållstillstånd ministeriet har beviljat familjemedlemmen och utfärdar i enlighet med internationell praxis ett personkort utan anteckning om uppehållsrätt.
Om det inte finns någon överenskommelse om familjemedlemmar och makar mellan Finland och det tredjeland som är sändande stat, bedöms familjemedlemmens förutsättningar att få Migrationsverkets uppehållstillstånd för arbetstagare utifrån bestämmelserna i utlänningslagen (däribland tillgångsprövning).
När en familjemedlem har fått ett uppehållstillstånd för arbetstagare anses han eller hon i de fall som nämns ovan vistas i Finland ur utlänningslagens synvinkel som arbetstagare, men ur diplomatkonventionens synvinkel fortsättningsvis som en sådan familjemedlem som avses i överenskommelsen och som enligt diplomatkonventionen har diplomatstatus. I Finland påverkas familjemedlemmars diplomatstatus inte av vilken sändande stat det handlar om, eftersom diplomatstatus och därmed sammanhängande privilegier och immunitet alltid utgår från diplomatkonventionen.
1.2
Beredning
Beredningen av överenskommelsen
Diskussioner om behovet av en överenskommelse om familjemedlemmar och makar har förts sedan början av 2010-talet. Förhandlingarna om överenskommelser om familjemedlemmar och makar fördes utgående från Finlands modellavtal. Modellavtalet grundar sig på Europarådets modellavtal (Rekommendation R (87) 2 som antogs av Europarådets ministerkommitté den 12 februari 1987). Förhandlingarna mellan Republiken Finlands regering och Ukrainas regering slutfördes sommaren 2021. Utrikesministeriets enhet för EU- och traktaträtt ansvarade för förhandlingarna och de fördes genom förmedling av Finlands ambassad i Kiev. Överenskommelsen undertecknades i Bryssel den 3 april 2024.
Beredningen på nationell nivå
Utkastet som förhandlats fram med Ukraina sändes på remiss till inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och Migrationsverket. Inrikesministeriet och Migrationsverket meddelade att de inte har något att anmärka på med anledning av ärendet. Social- och hälsovårdsministeriet konstaterade att ministeriet inte har skäl att motsätta sig undertecknandet av överenskommelsen. Fullmakterna för undertecknande beviljades i januari 2022.
Regeringspropositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid utrikesministeriet. Utlåtanden om propositionen begärdes via webbplatsen utlåtande.fi av inrikesministeriet, finansministeriet, arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och Migrationsverket.
Beredningsunderlaget till regeringspropositionen finns i den offentliga tjänsten på adressen https://valtioneuvosto.fi/sv/projektet?tunnus=UM017:00/2021 med identifieringskoden UM017:00/2021.
6
Bestämmelserna i överenskommelsen och deras förhållande till lagstiftningen i Finland
Ingressen.
I ingressen till överenskommelsen uttrycker parterna sin önskan att tillåta förvärvsarbete för familjemedlemmar till sådana anställda vid diplomatiska eller konsulära beskickningar eller representationer vid mellanstatliga internationella organisationer som förordnats till ett tjänsteuppdrag i enlighet med reciprocitetsprincipen.
Bestämmelser om tillstånd för förvärvsarbete och tillståndens reciprocitet finns i artikel 1 i överenskommelsen mellan Finland och Ukraina.
Artikel 1.
Enligt artikeln är syftet med överenskommelsen att på reciprocitetsbasis enas om att parterna ger familjemedlemmar till anställda i den sändande statens diplomatiska eller konsulära beskickningar eller representationer vid internationella organisationer tillstånd att förvärvsarbeta inom sitt territorium.
Artikel 2.
I artikeln definieras överenskommelsens centrala termer. Centrala begrepp för tillämpningen av överenskommelser om familjemedlemmar och makar är ”anställd”, ”familjemedlem” och ”förvärvsarbete”.
Anställd definieras i led i. Med termen ”anställd” beskrivs noggrant de personer på vilkas familjemedlemmar överenskommelsen är tillämplig.
Med begreppet ”familjemedlem” enligt led ii avses en medföljande person till en anställd i den sändande staten, som hör till den anställdas hushåll och som har anmälts och godkänts som sådan i den mottagande staten. Genom hänvisningen till den sändande statens anmälan har man velat garantera att innehållet i definitionen av familjemedlem i fråga om anställda och deras familjemedlemmar utsända av Finland formas enligt lagstiftningen i Finland, och på motsvarande sätt förutsätts i fråga om familjemedlemmar till anställda utsända till Finland godkännande av Finland.
I Finland framgår definitionen av familjemedlem av 37 § i utlänningslagen, enligt vilken som familjemedlem anses maken till en i Finland bosatt person samt ett ogift barn under 18 år vars vårdnadshavare den i Finland bosatta personen eller dennes make är. Som familjemedlem anses också en person av samma kön, om partnerskapet har registrerats nationellt. Med makar jämställs personer, oavsett kön, som fortlöpande lever i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden. En förutsättning är att de har bott tillsammans minst två år. Boendetid förutsätts inte, om personerna i fråga gemensamt har vårdnaden om ett barn eller om det finns andra vägande skäl. Vägande skäl har i praktiken varit ett officiellt meddelande från representationen om familjebandet. Med ett barn jämställs också ett ogift barn under 18 år som barnets vårdnadshavare de facto har vårdnaden om och som är i behov av faktisk omvårdnad den dag då ansökan om uppehållstillstånd avgörs, men angående vars vårdnadsförhållande det inte kan fås någon officiell utredning (fosterbarn).
När det gäller familjemedlemmar till diplomatisk personal i Finland utgår tolkningen från 37 § i utlänningslagen. I fråga om familjemedlemmar till anställda vid diplomatiska eller konsulära beskickningar eller representationer utsända till Finlandpåverkas definitionen av familjemedlem också av 69 § 3 mom. i utlänningslagen, där det föreskrivs om utrikesministeriet i egenskap av uppehållstillståndsmyndighet. Enligt den bestämmelsen beviljar utrikesministeriet tillfälligt uppehållstillstånd för personer som hör till personalen vid diplomatiska eller konsulära beskickningar som representerar den utsändande staten i Finland, för deras familjemedlemmar och avkomlingar i åldern 18–19 år i rätt nedstigande led samt för motsvarande avkomlingar till deras makar. Således anses vid tillämpningen av den överenskommelse som föreslås för godkännande som familjemedlemmar till anställda utsända till Finland utöver de personer som avses i 37 § i utlänningslagen även 18–19-åriga avkomlingar i rakt nedstigande led till personalen vid diplomatiska eller konsulära beskickningar samt motsvarande avkomlingar till maken.
Förvärvsarbete definieras i led iii. Enligt överenskommelsen avses med förvärvsarbete arbete på basis av ett privaträttsligt arbetsavtal, som självständig yrkesutövare eller som enskild näringsidkare. Överenskommelsen gäller inte familjemedlemmars arbete på den sändande statens eller andra staters diplomatiska eller konsulära beskickningar eller representationer vid mellanstatliga internationella organisationer. Överenskommelsen påverkar inte heller sådant arbete på något sätt.
Artikel 3.
I artikel 3 i överenskommelsen föreskrivs det om uppdrag som förutsätter särskild behörighet och uppdrag med restriktioner som hänför sig till den nationella säkerheten samt om erkännande av examina.
I princip ställs det inga restriktioner på förvärvsarbetets karaktär eller art i överenskommelserna om familjemedlemmar och makar. Detta anges i första stycket. Tillstånd för en familjemedlem att förvärvsarbeta med stöd av en överenskommelse innebär dock inte befrielse från normalt tillämpliga krav i ett anställningsförhållande på personliga egenskaper, yrkeskompetens eller annat, från förfaranden eller avgifter. Den mottagande staten reserveras rätt att avslå en ansökan om tillstånd för sådant förvärvsarbete som av säkerhetsskäl endast får utföras av en medborgare i den mottagande staten. Även utan en uttrycklig bestämmelse av detta slag bör det anses att den mottagande staten inte är skyldig att bevilja tillstånd för förvärvsarbete med stöd av en överenskommelse om familjemedlemmar och makar när det gäller uppgifter till vilka det enligt den nationella lagstiftningen endast kan utses medborgare i den mottagande staten. Dessutom kan det inom vissa branscher förutsättas att arbetstagaren har särskild behörighet, särskilt tillstånd eller godkänt hälsotillstånd innan tillstånd för förvärvsarbete beviljas. Tillstånd krävs till exempel inom hälsovårds-, transport- och restaurangbranscherna.
I 7 § i statstjänstemannalagen (750/1994) räknas de tjänster upp till vilka endast finska medborgare kan utnämnas och som alltså bildar stommen för uppdrag till vilka arbetstillstånd inte beviljas med stöd av bestämmelserna i överenskommelserna om restriktioner i uppgifter på grund av den nationella säkerheten. Sådana tjänster är bland annat tjänster i ministerierna som kanslichef, statssekreterare och avdelningschef, tjänster inom utrikesförvaltningen, domartjänster, tjänster som chef för ett ämbetsverk, polismanstjänster, tjänster vid försvarsmakten, försvarsministeriet och gränsbevakningsväsendet samt tjänster vid skyddspolisen. Utöver förteckningen över tjänster i statstjänstemannalagen bör det beaktas att även uppgifter inom den privata sektorn kan omfattas av de restriktiva bestämmelserna i överenskommelserna när de innefattar skötsel av uppgifter som påverkar den nationella säkerheten.
Enligt andra stycket innebär en överenskommelse om familjemedlemmar och makar inte ett automatiskt reciprokt erkännande av examina, betyg eller studier mellan parterna. Ett sådant erkännande förutsätter att gällande förfaranden samt relevanta bestämmelser i lag och förvaltning i den mottagande staten följs. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att enhetliga yrkeskvalifikationer följs nationellt för uppgifter som kräver särskild behörighet.
För erkännande av examina ansvarar i Finland Utbildningsstyrelsen som är nationell kontaktpunkt inom den generella ordningen för erkännande av examina inom EU. Utbildningsstyrelsen ger information om ordningen för erkännande av examina och om förfarandena i sammanhanget. Bestämmelser om erkännande av examina finns till exempel i lagen om den tjänstebehörighet som högskolestudier utomlands medför (1385/2015) och i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (1384/2015).
Bestämmelserna hör till området för lagstiftningen.
Artikel 4.
I artikeln föreskrivs det om administrativa förfaranden i samband med förvärvsarbete. Förvärvsarbete med stöd av en överenskommelse om familjemedlemmar och makar förutsätter en anmälan till protokollavdelningen hos den mottagande statens utrikesministerium från den sändande statens diplomatiska eller konsulära beskickning eller representation vid en internationell organisation.
Den sändande staten eller den internationella organisationens representation i Finland underrättar genom notväxling utrikesministeriet om avsikten hos en familjemedlem till en utsänd anställd att förvärvsarbeta i Finland. Utrikesministeriet utreder den sökandes status som familjemedlem och övriga villkor för att tillämpa överenskommelsen och meddelar genom notväxling den sändande staten eller den internationella organisationen i fråga att uppehållstillstånd för arbetstagare får sökas hos Migrationsverket. Den sökande ska bifoga utrikesministeriets svarsnot till sin ansökan om uppehållstillstånd som ska lämnas in till Migrationsverket.
Familjemedlemmen söker uppehållstillstånd för arbetstagare från Migrationsverket i normal ordning (inkl. delbeslut från arbets- och näringsbyrån), men ansökningsförfarandet omfattar inte prövning av tillgången på arbetskraft. Efter att arbets- och näringsbyrån fattat ett positivt delbeslut beviljar Migrationsverket utlänningen uppehållstillstånd för arbetstagare, om inte något annat följer av 36 § i utlänningslagen. Vid ett positivt beslut får sökanden ett uppehållstillståndskort som bevis på giltigt uppehållstillstånd. Av uppehållstillståndskortet framgår också rätten att arbeta.
Ett uppehållstillstånd utfärdat av utrikesministeriet med stöd av 69 § i utlänningslagen återkallas när en familjemedlem börjar förvärvsarbeta och personen i fråga ges ett nytt personkort där uppehållsrätten inte nämns. Praxis följer principen om ett enda tillstånd, vilket ska förhindra eventuella oklarheter som följer av två samtidigt giltiga uppehållstillstånd.
Bestämmelser om tillstånd för förvärvsarbete och förfarandet i samband med det finns i 5 kap. i utlänningslagen.
Bestämmelserna hör till området för lagstiftningen.
Artikel 5.
I artikeln föreskrivs det om civilrättslig och förvaltningsrättslig immunitet. Med stöd av bestämmelsen i överenskommelsen har en familjemedlem, som har rättslig immunitet med stöd av diplomatkonventionen, konsulärkonventionen eller något annat tillämpligt internationellt instrument, och som förvärvsarbetar i enlighet med en överenskommelse om familjemedlemmar och makar inte immunitet i civilrättsligt eller förvaltningsrättsligt hänseende eller beträffande verkställigheten av domar när det gäller gärningar eller försummelser i samband med förvärvsarbetet i fråga som faller inom den mottagande statens civilrättsliga eller förvaltningsrättsliga jurisdiktion. Bestämmelsen innebär inte att man avstår från civilrättslig och förvaltningsrättslig immunitet till andra delar än vad som gäller gärningar och försummelser i samband med förvärvsarbetet.
Bestämmelser om rättskipning finns i flera olika nationella författningar och om genomsökning, beslag, förverkandepåföljd och andra tvångsåtgärder bestäms i Finland i regel i tvångsmedelslagen (806/2011). Rättslig immunitet innebär befrielse från domsrätt. Befrielsen från tvångsåtgärder med avseende på egendom gäller olika slag av administrativa och processuella tvångsmedel och säkringsåtgärder.
Överenskommelsens bestämmelser om civilrättslig och förvaltningsrättslig immunitet hör till området för lagstiftningen.
Artikel 6.
I artikeln föreskrivs det om straffrättslig immunitet. Hävning av straffrättslig immunitet som utgår från diplomatkonventionen, konsulärkonventionen eller något annat tillämpligt internationellt instrument följer inte direkt av bestämmelserna i överenskommelserna om familjemedlemmar och makar utan kräver en uttrycklig åtgärd från den sändande staten.
När det gäller en familjemedlem som har straffrättslig immunitet med stöd av något av de fördrag som nämns ovan och som åtalas för ett brott begånget i samband med förvärvsarbetet ska den mottagande staten framföra en officiell skriftlig begäran till den sändande staten om att häva immuniteten beträffande straffrättslig jurisdiktion eller om att häva immuniteteten beträffande verkställigheten av en eventuell dom, och denna begäran ska begrundas noggrant av den sändande staten.
Den straffrättsliga jurisdiktionen i Finland regleras i strafflagen (39/1889) och i straffprocesslagstiftningen. Bestämmelserna hör följaktligen till området för lagstiftningen.
Artikel 7.
I artikeln föreskrivs det att det på förvärvsarbete som utförs med stöd av överenskommelsen tillämpas lagstiftningen om beskattning och social trygghet i den stat där arbetet utförs.
Enligt 81 § i grundlagen utfärdas bestämmelser om grunderna för skattskyldigheten genom lag. I fråga om beskattningen av förvärvsinkomster är i synnerhet inkomstskattelagen central. Bestämmelserna om social trygghet är likaså på lagnivå eftersom de gäller individens rättigheter och skyldigheter.
Artikel 8.
I artikeln föreskrivs det om upphörande av tillstånd för förvärvsarbete. En familjemedlems diplomatiska status i Finland upphör alltid när den utsända anställdas tjänsteuppdrag upphör och den anställda lämnar landet. Tillståndet att förvärvsarbeta upphör i regel när tillståndshavaren inte längre har status som familjemedlem, när den utsända anställdas tjänsteuppdrag i den mottagande staten upphör eller när någondera av parterna i överenskommelsen om familjemedlemmar och makar säger upp överenskommelsen. Upphörandet av ett tillstånd för förvärvsarbete kan påverkas också av de tillståndsvisa villkoren.
Förvärvsarbete berättigar inte en familjemedlem att fortsätta sin vistelse i den mottagande staten. Förvärvsarbete enligt en överenskommelse om familjemedlemmar och makar berättigar inte en familjemedlem att fortsätta sin vistelse i den mottagande staten eller att fortsätta förvärvsarbetet i fråga eller påbörja annat förvärvsarbete i den mottagande staten efter att tillståndet för förvärvsarbete har upphört att gälla. Tillfällig vistelse i egenskap av familjemedlem till en diplomat beaktas inte heller som sådan vistelse som enligt 56 § i utlänningslagen krävs för beviljande av permanent uppehållstillstånd, i det fallet att familjemedlemmen senare söker permanent uppehållstillstånd.
Bestämmelserna hör till området för lagstiftningen.
Artikel 9.
I artikeln föreskrivs det om tvistlösning. Meningsskiljaktigheter avgörs via diplomatiska kanaler och ömsesidigt samtycke.
Artikel 10.
I artikeln föreskrivs det om ändring av överenskommelsen. Överenskommelsen kan ändras genom ömsesidig överenskommelse mellan parterna via notväxling. På ikraftträdandet av ändringarna tillämpas samma förfaranden som på ikraftträdandet av själva överenskommelsen.
Artikel 11.
Artikeln innehåller överenskommelsens slutbestämmelser om ikraftträdande, giltighet och uppsägning. Överenskommelsen träder i kraft den första dagen den andra månaden efter att den senare underrättelsen om slutförande av de nationella förfaranden som ikraftträdandet förutsätter har tagits emot.