2.1  Lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner

Bestämmelser om det förfarande som ska iakttas vid uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier finns i 7 kap. i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998). Enligt den gällande lagstiftningen är det möjligt att betala arbetslöshetsförsäkringspremien till Sysselsättningsfonden enligt två olika förfaranden, antingen enligt en modell med förskottsbetalning eller enligt ett förfarande med fakturering i efterskott, alltså en utfallsmodell. Utfallsmodellen infördes 2019, när förfarandet för uppbörd av arbetslöshetsförsäkringspremierna reviderades på grund av att inkomstregistret togs i bruk. De funktioner som krävdes för förskottsmodellen byggdes in i det reviderade systemet bara till den del de var nödvändiga.  

Förfarandet med förskottsbetalning baserar sig på en förskottspremie och en slutlig arbetslöshetsförsäkringspremie som fastställs efter årets slut samt en eventuell utjämningsavgift eller förskottsåterbäring. Arbetsgivaren ska begära att Sysselsättningsfonden fastställer arbetslöshetsförsäkringspremiens belopp i förskott. Begäran ska lämnas till Sysselsättningsfonden senast den 15 november det år som föregår försäkringsåret eller, om verksamheten inleds under försäkringsåret, före den första löneanmälningen i inkomstregistret. Betalningssättet kan ändras från ingången av följande försäkringsår. 

Sysselsättningsfonden fastställer förskottsbeloppet av arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie för följande år i december efter det att arbetslöshetsförsäkringspremierna slutgiltigt kunnat fastställas, i första hand på basis av det sammanlagda beloppet av utbetalde löner som arbetsgivaren har anmält till inkomstregistret för de tolv månader som närmast föregår tidpunkten för fastställandet. Arbetsgivaren kan trots det anmäla en sammanlagt lönebelopp som grund för fastställandet av arbetslöshetsförsäkringspremien. Sysselsättningsfonden kan fastställa ett förskott också på basis av inkomstuppgifter som inkommit till inkomstregistret för en kortare tid eller på basis av en arbetslöshetsförsäkringspremie som fastställts genom uppskattning.  

Arbetslöshetsförsäkringspremien fördelas vid förskottsförfarandet på fyra lika stora betalningsposter och posternas betalningsdagar infaller i början på varje kvartal. Detsamma gäller alla slag av arbetslöshetsförsäkringspremier, såsom löntagares arbetslöshetsförsäkringspremier. Vid förfarandet med förskottspremier kan det sammanlagda lönebelopp som utgör grunden för betalningen på arbetsgivarens initiativ ändras under betalningsåret. På basis av arbetsgivarens anmälan kan det sammanlagda lönebeloppet emellertid inte minskas så att det ligger under det sammanlagda lönebelopp som arbetsgivaren redan betalat enligt uppgifterna i inkomstregistret.  

Sysselsättningsfonden kan på eget initiativ ändra lönebeloppet inom ramen för förskottsförfarandet om det är uppenbart att arbetsgivaren har anmält ett för litet lönebelopp i syfte att kringgå betalningen av förskott på arbetslöshetsförsäkringspremierna. Vid fastställandet av den slutliga premien får Sysselsättningsfonden uppgifter om det sammanlagda beloppet av utbetalade löner för det avslutade året genast efter att uppgifterna om löneutbetalning för den sista dagen i december har sparats i inkomstregistret.  

Inkomstregistret ändrade sättet för hur Sysselsättningsfonden får inkomstuppgifter och andra uppgifter som behövs för fastställandet av arbetslöshetsförsäkringspremier. I och med ibruktagandet av inkomstdatasystemet meddelas inkomstuppgifterna till inkomstregistret specificerade enligt betalare och inkomsttagare. En arbetsgivare anmäler till inkomstregistret de löner som arbetsgivaren betalat specificerat med personbeteckning för varje löntagare, i regel inom fem dagar från utbetalningen. 

Inkomstregistret togs i bruk den 1 januari 2019. Samtidigt infördes ett nytt förfarande för uppbörd av arbetslöshetsförsäkringspremier som baserar sig på genomförd lönebetalning. Arbetsgivarna har kunnat välja mellan antingen förskottsmodellen eller den så kallade utfallsmodellen. Arbetsgivarna har automatiskt hänförts till utfallsmodellen, men kunnat övergå till förskottsmodellen genom en separat anmälan. Över 99 procent av arbetsgivarna har valt utfallsmodellen. Antalet arbetsgivare som valt förskottsmodellen var 82 år 2019 och är under innevarande år 63. I praktiken är det en arbetsgivarkoncern bestående av drygt 60 företag som använder sig av förskottsmodellen. 

Därmed är det endast cirka 0,35 procent av arbetslöshetsförsäkringspremierna som har betalats enligt förskottsmodellen och det är endast cirka en procent av arbetsgivarna som har utnyttjat detta förfarande. Största delen av Sysselsättningsfondens kunder använder sig av utfallsmodellen, där premierna fastställs i efterskott utifrån det sammanlagda lönebelopp som faktiskt betalats ut. Det kan inte anses vare motiverat och inte heller vare sig förnuftigt eller kostnadseffektivt i administrativt hänseende att upprätthålla två parallella uttagsmodeller i en situation där Sysselsättningsfondens kunder inte just alls utnyttjar den ena av modellerna.  

2.2  Lagen om ersättning för utbildning

Bestämmelser om ersättning för utbildning finns i lagen om ersättning för utbildning (1140/2013). Syftet med lagen är att förbättra arbetsgivarnas möjligheter att ordna utbildning för sina anställda i syfte att utveckla deras yrkeskompetens. Lagen tillämpas på ersättandet av de kostnader som ordnandet av utbildning orsakar (utbildningsersättning) de arbetsgivare som inte har rätt till utbildningsavdrag enligt 56 § 6 mom. i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) eller 10 f § 6 mom. i inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/1967). Lagen tillämpas dock inte på riksdagens kansli, republikens presidents kansli, riksdagens justitieombudsmans kansli, statens revisionsverk, Finlands Bank och Folkpensionsanstalten. Lagen tillämpas inte heller på hushållsarbetsgivare. I 8 § i lagen om ersättning för utbildning föreskrivs det om förfarandet vid ansökan om utbildningsersättning hos Sysselsättningsfonden. Arbetsgivaren anhåller om utbildningsersättningen genom en separat ansökan hos Sysselsättningsfonden. Sysselsättningsfonden meddelar ett beslut om utbildningsersättningens belopp. Detta belopp dras av från den arbetslöshetsförsäkringspremie som arbetsgivaren ålagts att betala eller betalas direkt till arbetsgivaren.  

I och med att inkomstregistret togs i bruk har de av arbetsgivarna meddelade korrigeringarna av löneuppgifterna ökat avsevärt. Också små korrigeringar av uppgifterna kan meddelas till inkomstregistret. Om arbetsgivaren ändrar de uppgifter som anmälts till inkomstregistret i ett avseende som gör att det sammanlagda lönebelopp som utgör grund för arbetslöshetsförsäkringspremien ändras, så ändras också den lönekostnad som utgör grund för utbildningsersättningen. Små ändringar i löneuppgifterna har gett upphov till ett betydande antal små ändringar i utbildningsersättningen till belopp som understiger 10 euro. En del av ändringarna har utgjorts av återkrav av redan utbetalad utbildningsersättning och en annan del av utbildningsersättning som ska betalas ut. På årsbasis behandlas cirka 650 ansökningar om utbildningsersättning. Utöver dessa cirka 650 ansökningar har under innevarande år uppstått ett behov av cirka 150—200 återbetalningar eller debiteringar av utbildningsersättningar till belopp som understiger 10 euro på grund av meddelanden om korrigeringar i löneuppgifterna. Små återbäringar och fakturor ökar arbetsgivarens administrativa börda. Behandlingen av små utbildningsersättningar kan ge upphov till större kostnader för arbetsgivarna än vad den utbetalade ersättningen uppgår till. 

4.1  De viktigaste förslagen

Det föreslås att förfarandet med förskottsbetalning ska slopas. Förskottsmodellen har använts i mycket liten utsträckning. Endast cirka 0,35 procent av arbetslöshetsförsäkringspremierna betalas enligt förskottsmodellen och det är endast cirka en procent av arbetsgivarna som har utnyttjat detta förfarande. Största delen av Sysselsättningsfondens kunder använder sig av utfallsmodellen, där premierna fastställs i efterskott utifrån det sammanlagda lönebelopp som utbetalats i praktiken. Att bibehålla ett system med två olika uttagssätt ökar arbetet för Sysselsättningsfonden och ger upphov till extra kostnader. Ett slopande av förskottsmodellen underlättar också planeringen av fondens system och processer. 

När det gäller utbildningsersättningen föreslås det att återbäringar som understiger 10 euro inte ska betalas ut. Lagen om ersättning för utbildning föreslås därför bli ändrad så att det till lagen fogas en hänvisning till den gräns för det minsta belopp som enligt 21 f § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner kan tas ut och som kan återbetalas.  

En sådan gräns för det minimibelopp som kunde tas ut eller återbetalas tillämpades i tillämpliga delar på utbildningsersättningen redan innan inkomstregistret togs i bruk, men någon paragrafhänvisning infördes inte i lagen om ersättning för utbildning 2019 när den reviderades i samband med ibruktagandet. Små återbetalningar och fakturor ökar arbetsgivarens utgifter och administrativa börda i onödan. Behandlingen av en faktura eller återbetalning som gäller mindre än 10 euro kan ge upphov till större kostnader för arbetsgivaren än vad utbildningsersättningen uppgår till. Avsikten med att införa en undre gräns för det belopp som tas ut eller som återbetalas är inte att ändra tidigare gällande praxis i någon väsentlig utsträckning.  

Det föreslås dessutom att hänvisningarna till modellen för uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier i förskott ska upphävas och att vissa ändringar av teknisk natur ska göras i paragrafhänvisningarna i 9 § i lagen. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

Konsekvenserna av de ändringar som föreslås i propositionen är små för dem som betalar arbetslöshetsförsäkringspremie, eftersom det bara är ett litet fåtal av Sysselsättningsfondens kunder som använder sig av förfarandet med förskottsbetalning. Vid Sysselsättningsfonden minskar ett slopande av förskottsmodellen det administrativa arbetet och minskar i någon mån de administrativa kostnaderna. Å andra sidan leder slopandet också till utgifter av engångsnatur för systemändringar.  

Enligt en grov uppskattning uppgår samtliga kostnader för underhållet i samband med förskottsmodellen till 25 000 euro under 2020. Modellen är alltså inte dyr att underhålla med avseende på kostnaderna i eurobelopp, men den förorsakar Sysselsättningsfonden avsevärda dolda kostnader, eftersom den måste beaktas vid systemutvecklingen och i anvisningarna för förfarandet. Eftersom underhållet av förskottsmodellen ger upphov till dolda kostnader är det svårt att göra en exakt kostnadsbedömning. 

Modellen föranleder kostnader på grund av särskilt den manuella behandlingen av beslut och omprövningsbeslut och på grund av beräkning av ränta. Dessutom ger det tekniska underhållet upphov till högre systemkostnader. Förskottsmodellen måste beaktas vid planering och utveckling av processer och system, och därmed ger den upphov till extra arbete för såväl analytiker och innehållsansvariga som för produktägare och systemutvecklare. Vid underhållet av beslut, anvisningar och andra brevunderlag måste hänsyn alltid tas till egenskaperna och uppdateringsbehovet i fråga om bägge betalningsmodellerna. Förskottsmodellen kräver också ett annat slag av analys och på grund av modellens avvikande natur måste hänsyn alltid tas till två olika modeller som fungerar på olika premisser beaktas i användaranvisningarna. Aktuella anvisningar måste finnas för internt bruk och personalen måste utbildas för systemanvändningen, men också kunderna behöver egna anvisningar och information på såväl webbsidor som i nyhetsbrev. I eventuella specialfall måste de kunder som använder förskottsmodellen få skräddarsydda och ofta arbetskrävande lösningar, eftersom det av kostnadsskäl inte har lönat sig att konstruera alla de automatiska funktioner och andra funktioner som stöder behandlingen för denna modell. 

För närvarande är det väldigt få arbetsgivare som använder sig av förskottsmodellen och dess popularitet förmodas snarare minska än öka. Om antalet arbetsgivare som använder modellen kunde förväntas öka märkbart i omfattning, skulle det skapa problem för Sysselsättningsfonden, eftersom dessa kunders betalningar behandlas manuellt. De slutliga arbetslöshetsförsäkringspremierna inklusive ränta räknas ut och kontrolleras manuellt, vilket binder åtminstone två av servicespecialisterna vid fonden. Behandlingsåtgärderna är personberoende, vilket är en riskfaktor i sig. Inom kundservicen måste trots det alla servicespecialister kunna ge anvisningar om de enklaste frågorna när det gäller förskottsmodellen. Om många kunder skulle använda sig av förskottsmodellen borde Sysselsättningsfonden bygga ut systemets egenskaper till att helt och hållet hantera förskottsmodellen digitalt, vilket skulle vara synnerligen arbetskrävande. 

Propositionen har inga konsekvenser för fastställandet av arbetslöshetsförsäkringspremier. Den har inte heller några konsekvenser för det totala inflödet av Sysselsättningsfondens finansiering och ändrar inte finansieringsförhållandena mellan de olika finansieringsparterna. Propositionen har inte heller konsekvenser för beloppet av de förmånsutgifter som Sysselsättningsfonden finansierar eller för hur Sysselsättningsfondens utgifter, förutom dess egna administrativa kostnader, uppstår eller hur Sysselsättningsfondens finansieringsandelar av den inkomstrelaterade dagpenningen och andra förpliktelser som den ska finansiera betalas. 

Det sammanlagda lönebelopp som de 63 arbetsgivare som har valt förskottsmodellen betalar ut 2020 uppgår till 115 390 000,00 euro och förskottsbeloppet på arbetslöshetsförsäkringspremierna är 2 630 780,91 euro. År 2019 var intäkterna av arbetslöshetsförsäkringspremierna enligt förskottsförfarandet sammanlagt 9 358 635,28 euro. Sammanlagt uppgick inkomsterna av arbetslöshetsförsäkringspremierna 2019 till 2 649 463 859 euro. Därmed inflöt cirka 0,35 procent av de totala intäkterna av arbetslöshetsförsäkringspremierna 2019 genom förfarandet med uttag av premierna i förskott. Dessutom kan det konstateras att färre kunder omfattas av förskottsmodellen 2020 och att premieinkomsterna kan förväntas bli mindre än 2019. Om samtliga arbetsgivare hade omfattats av utfallsmodellen skulle det ha inneburit att inflödet av premier varit lika stort som nu, men premierna skulle ha betalats in till Sysselsättningsfonden i genomsnitt tre eller fyra månader senare. Förslaget har därmed inte några konsekvenser för den offentliga ekonomin. 

Modellen för uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier i förskott tidigarelägger betalningen på så sätt att arbetslöshetsförsäkringspremierna betalas i förskott utifrån en uppskattad lönesumma innan lönen har betalats ut och arbetsgivaren betalar också löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremie i förskott. I praktiken måste arbetsgivaren finansiera löntagarens betalningsandel fram till löneutbetalningen och innehållningen. Förskottsmodellen binder därför företagens kapital i större utsträckning än utfallsmodellen.  

En fördel med utfallsmodellen är att den baserar sig på redan utbetald lön och det är betydligt lättare än för närvarande för arbetsgivaren att stämma av beloppen i bokföringen och kontrollera att de är korrekta och att premiebeloppet varje kvartal överensstämmer med den utbetalda lönen. I fråga om förskottsmodellen kan avstämningen för närvarande ske först efter försäkringsårets utgång. Eftersom största delen av arbetsgivarna redan använder sig av utfallsmodellen, har den föreslagna ändringen enligt bedömningar inte någon betydelse annat än i fråga om de arbetslöshetsförsäkringspremier som betalas av en enda koncern. Också denna koncern har övervägt att övergå till utfallsmodellen från och med ingången av 2021. 

De föreslagna ändringarna inverkar inte på hur Sysselsättningsfonden redovisar de andelar som finansieras med intäkterna från arbetslöshetsförsäkringspremierna för arbetslöshetskassorna, Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen och andra vars verksamhet Sysselsättningsfonden enligt lag ska finansiera. 

De föreslagna ändringarna medför ändringar i Sysselsättningsfondens processer och informationssystem. Ändringen av informationssystemen innebär en utgift av engångsnatur. Att förskottsmodellen slopas kommer dock att förenkla och effektivisera Sysselsättningsfondens processer och göra dem mer kostnadseffektiva redan under 2021. Genom att frångå förskottsmodellen är det möjligt att dels förenkla anvisningarna till dem som handlägger ärendena, dels systemfunktionerna. Att informationssystemet förenklas kan vara till avsevärd nytta med tanke på framtida ändringar när de funktioner och beräkningsmodeller som ska underhållas är färre. Handläggningen av betalningarna enligt förskottsmodellen har varit personberoende, och därför kommer slopandet av modellen att minska riskerna vid verkställigheten. Sysselsättningsfonden kan använda resurserna på ett mer produktivt sätt. Också anvisningarna till kunderna kan förenklas. Ändringen har positiva konsekvenser för arbetet och systemunderhållet vid Sysselsättningsfonden.  

7.1  Lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner

7 kap. Betalnings- och uppbördsförfarande

21 §.Fastställande och uttag av premierna. Det föreskrivs i paragrafen om de alternativ som finns för uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier. Bestämmelserna i 2 mom. gäller ett förfarande där arbetslöshetsförsäkringspremierna betalas i förskott. Enligt bestämmelserna kan Sysselsättningsfonden på arbetsgivarens begäran bestämma att arbetslöshetsförsäkringspremierna ska betalas i förskott. Det föreslås att momentet upphävs, eftersom alternativet med ett förskottsförfarande för uttag av arbetslöshetsförsäkringspremierna ska slopas enligt propositionen. Det gällande 3 mom. i paragrafen förblir oförändrat, men 3 mom. blir i stället det nya 2 mom. och det nuvarande 4 momentet det nya 3 mom. I det gällande 4 mom., som alltså enligt förslaget blir 3 mom., föreslås det en teknisk ändring på grund av att förskottsförfarandet frångås. Enligt förslaget ska 21 b § upphävas, och det föreslås därför att bestämmelserna i 3 och 4 mom. i den paragrafen blir nya 4 och 5 mom. i 21 §. Bestämmelserna gäller förfarandet i de fall då ingen arbetslöshetsförsäkringspremie har fastställts och de fall där Sysselsättningsfonden kan fastställa arbetslöshetsförsäkringspremien enligt det läge som gällde före ett företagsarrangemang, om den uppenbara avsikten med arrangemanget har varit att kringgå bestämmelserna om arbetslöshetsförsäkringspremie. Innehållet i bestämmelserna förblir oförändrade. 

21 a §.Fastställande och ändring av förskott. Bestämmelserna i paragrafen gäller förfaringssättet för uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier som betalas i förskott. Det föreslås att paragrafen upphävs, eftersom förskottsförfarandet för uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier enligt propositionen ska slopas. Förskottsmodellen har använts i mycket liten utsträckning. Endast cirka 0,35 procent av arbetslöshetsförsäkringspremierna betalas enligt förskottsmodellen och det är endast cirka en procent av arbetsgivarna som har utnyttjat detta förfarande. Största delen av Sysselsättningsfondens kunder använder sig av utfallsmodellen, där premierna fastställs i efterskott utifrån det sammanlagda lönebelopp som utbetalats i praktiken. Att bibehålla ett system med två olika uttagssätt ökar arbetet för Sysselsättningsfonden och ger upphov till extra kostnader. Ett slopande av förskottsmodellen underlättar också planeringen av fondens system och processer. 

21 b §.Fastställande av arbetslöshetsförsäkringspremien. I paragrafen föreskrivs det om fastställande av arbetslöshetsförsäkringspremien. Bestämmelserna i 1 och 2 mom. gäller endast sådana arbetslöshetsförsäkringspremier som fastställs enligt ett förskottsförfarande, och de blir därför obehövliga i och med att förfarandet slopas. Bestämmelserna i 3 och 4 mom. gäller också sådana arbetslöshetsförsäkringspremier som fastställs enligt ett utfallsförfarande. Det föreslås att bestämmelserna ska flyttas in i 21 §, och 21 b § föreslås därför bli upphävd. 

21 c §.Fastställande av arbetslöshetsförsäkringspremien genom uppskattning. Bestämmelserna i paragrafen gäller fastställande av arbetslöshetsförsäkringspremien genom uppskattning. Det föreslås att det görs tekniska ändringar i paragrafhänvisningarna i 1 mom. på grund av att förskottsförfarandet slopas. I bestämmelserna i 2 mom. föreskrivs det om de situationer där Sysselsättningsfonden på eget initiativ kan ändra det fastställda förskottet och fastställa ett nytt förskott genom uppskattning, om arbetsgivaren har anmält för små inkomstuppgifter med den uppenbara avsikten att kringgå bestämmelserna om arbetslöshetsförsäkringspremie för att undvika arbetslöshetsförsäkringspremier. På grund av att förskottsförfarandet slopas föreslås det att momentet upphävs som obehövligt.  

21 d §.När premierna förfaller till betalning. Paragrafen innehåller ett bemyndigande att utfärda förordning. Det föreskrivs i paragrafen att bestämmelser om när premier som förfaller till betalning och om förfallodagarna för premierna utfärdas genom förordning av statsrådet. Det föreslås att bemyndigandet ska upphävas. I stället ska bestämmelsen om när premier förfaller till betalning tas in i lagen i den föreslagna ändringen av paragrafen. Enligt förslaget ska arbetslöshetsförsäkringspremien förfalla till betalning 21 dagar från det att premiefakturan sänts. 

21 e §.Ränta på arbetslöshetsförsäkringspremie och förskottsåterbäring. I paragrafen föreskrivs det om ränta på arbetslöshetsförsäkringspremie och förskottsåterbäring. På grund av att förskottsförfarandet slopas föreslås det att paragrafen upphävs som obehövlig. 

21 g §.Granskningsrätt som hänför sig till uppbörden av arbetslöshetsförsäkringspremier. Bestämmelserna i paragrafen gäller Sysselsättningsfondens rätt att i arbetsgivarens handlingar granska riktigheten av de uppgifter som omfattas av arbetsgivarens uppgiftsskyldighet. I 1 mom. finns en hänvisning till 21 b § 4 mom., vars bestämmelser föreslås bli flyttade till 21 § 5 mom. Hänvisningen till 21 b § 4 mom. föreslås bli ändrad till en hänvisning till 21 § 5 mom. 

21 j §.Utmätning av premier. Paragrafen innehåller en bestämmelse om vilka betalningar enligt lagen som är utmätningsbara. Paragrafen innehåller också en hänvisning till 21 e §, som enligt förslaget ska upphävas. Det föreslås att hänvisningen till 21 e § stryks, eftersom den paragrafen ska upphävs. 

21 k §.Beräkning av räntan vid förändringar i arbetslöshetsförsäkringspremiens belopp. Det föreskrivs i paragrafen om beräkning av räntan vid förändringar i arbetslöshetsförsäkringspremiens belopp. På grund av att förskottsförfarandet slopas föreslås det att paragrafen upphävs som obehövlig. 

9 kap. Särskilda bestämmelser

6 §.Preskription. Bestämmelserna i 1 mom. gäller när rätten till återbetalning av en arbetslöshetsförsäkringspremie som betalats utan grund eller av förskott på en sådan premie preskriberas. På grund av att förskottsförfarandet enligt propositionen ska slopas föreslås det att hänvisningen till förskott på premien stryks i momentet. Det föreslås dessutom att den laghänvisning som ingår i momentet ändras till sin lydelse. 

7.2  Lagen om ersättning för utbildning

8 §.Förfarandet vid ansökan om utbildningsersättning hos Sysselsättningsfonden. Det föreskrivs i paragrafen om det förfarande som tillämpas vid ansökan om utbildningsersättning hos Sysselsättningsfonden. 

Hänvisningen i 2 mom. till förskottsmodellen i 21 b § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner, finansieringslagen, stryks, eftersom den paragrafen föreslås bli upphävd.  

9 §.Tillämpning av finansieringslagen. I paragrafen nämns de bestämmelser i finansieringslagen som ska tillämpas. Det föreslås att hänvisningarna till de paragrafer som gäller förskottsmodellen ska slopas.  

Däremot ska en hänvisning till 21 § i finansieringslagen tas in i paragrafen. Hänvisningen till 21 § ska ersätta den nuvarande hänvisningen till 21 b §. På grund av de ändringar som föreslås i finansieringslagen kommer 21 § att innehålla de bestämmelser som behövs för att fatta överklagbara beslut om utbildningsersättning, om användning av de uppgifter som meddelats till inkomstregistret som grund för beslut och om undantag från motiveringsskyldigheten enligt förvaltningslagen. 

Det föreslås att en hänvisning till 21 § i finansieringslagen ska tas in i paragrafen. Eftersom utbildningsersättning kan återkrävas i och med en omprövning av beslutet om utbildningsersättning, ska förfarandet bli tydligare genom att bestämmelsen i 21 d § om när premierna förfaller till betalning ska tillämpas på utbildningsersättning. 

Det föreslås att det också tas in en hänvisning till 21 f § där det föreskrivs om en undre gräns för det belopp som kan tas ut eller återbetalas. Gränsen föreslås vara 10 euro. Efter det att ändringen trätt i kraft får Sysselsättningsfonden inte tillgodoräkna eller debitera utbildningsersättningar som understiger 10 euro eller göra ändringar på mindre än 10 euro i utbildningsersättningarna. Samma gräns på 10 euro ska tillämpas också när det gäller arbetslöshetsförsäkringspremierna. För närvarande finns det inte några bestämmelser om en undre gräns för vilka belopp som får tas ut eller återbetalas, även om det enligt Sysselsättningsfondens åsikt vore ändamålsenligt. Den enda inverkan ändringen i praktiken kommer att ha är att korrigeringar av de minsta inkomstbeloppen i inkomstregistret inte kommer att ge upphov till återbetalningar och att tilläggsdebiteringar på grund av omprövningsbeslut inte kommer att göras i de fall då beloppen understiger 10 euro. En undre gräns tillämpades på utbildningsersättningar innan inkomstregistret togs i bruk och när utbildningsersättningen fortfarande omfattades av ett beslut gällande arbetslöshetsförsäkringspremie, men i samband med den lagändring som föreslogs i RP 76/2018 rd togs det inte in någon hänvisning till 21 f § i finansieringslagen. Syftet har dock inte varit att ändra rådande praxis. Trots det ändrades praxis från och med den 1 januari 2019 när utbildningsersättningen inte längre ingick i beslutet gällande arbetslöshetsförsäkringspremien, utan ett separat beslut meddelas om ersättningen. Det är därmed motiverat att i tillämpliga delar föreskriva om motsvarande undre gräns för det belopp som kan tas ut och som kan återbetalas. För en återbetalning eller ett uttag av ett belopp som understiger 10 euro uppstår administrativa kostnader för såväl Sysselsättningsfonden som arbetsgivaren, och dessa kan till sin storlek överstiga det belopp som tas ut eller som återbetalas.  

Det föreslås att en hänvisning till 21 j § i finansieringslagen tas in i paragrafen. Det föreskrivs i paragrafen att arbetslöshetsförsäkringspremier är direkt utsökbara enligt lagen. Eftersom utbildningsersättningen är en offentligrättslig förmån är det ändamålsenligt och motiverat att utbildningsersättning som betalats ut till ett för stort belopp på motsvarande sätt ska vara direkt utsökbar. Ändringen är också konsekvent med beaktande av att det är meningen att samma regler för förfarandet i tillämpliga delar ska gälla i utbildningsersättningsärenden som i ärenden som gäller arbetslöshetsförsäkringspremier. 

Det föreslås att hänvisningen till 23 § i finansieringslagen ska slopas. I bestämmelsen föreskrivs det om de influtna arbetslöshetsförsäkringspremier som ska redovisas till Folkpensionsanstalten för finansiering av grunddagpenningen inom utkomstskyddet för arbetslösa. Bestämmelsen kan inte i sak tillämpas på handläggningen av ett ärende som gäller utbildningsersättning. 

Det föreslås att hänvisningarna till 24 § och 24 a—24 e § i finansieringslagen ska slopas. Dessa bestämmelser gäller självriskpremien för arbetsgivares utkomstskydd för arbetslösa. Hänvisningarna är överflödiga, eftersom bestämmelserna om självriskpremie inte kan tillämpas i ett ärende som gäller utbildningsersättning. När bestämmelserna om utbildningsersättning tillkom var det meningen att samma bestämmelser om förfarandet i ärenden som gäller utbildningsersättning ska tillämpas som i ärenden som gäller arbetslöshetsförsäkringspremier. Det finns dock särskilda bestämmelser om självriskpremien som inte är avsedda att tillämpas i ärenden som gäller vare sig arbetslöshetsförsäkringspremier eller utbildningsersättning.