1.1  Bakgrund

Propositionen hänför sig till punkt 1.3 ”Skattepolitik” i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering, och den skattepolitiska linjen beskrivs i bilaga C till programmet. Enligt regeringsprogrammet överförs inkontinensskydd, mensskydd och barnblöjor till den reducerade mervärdesskattesatsen på 14 procent. 

Dessutom överförs de nyttigheter som omfattas av den nuvarande reducerade mervärdesskattesatsen på 10 procent till skattesatsen på 14 procent, med undantag för tidningar och tidskrifter. 

1.2  Beredning

Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid finansministeriet. Utkastet till proposition var på remiss den 2 juli–19 augusti 2024. Utlåtande begärdes av myndigheter och intresseorganisationer och aktörer inom näringslivet, kulturen, rese- och inkvarteringsbranschen, idrotten och persontrafiken som är centrala med tanke på propositionen samt av Ålands landskapsregering, sammanlagt av 48 remissinstanser. 

Beredningsunderlaget till propositionen finns i den offentliga tjänsten på adressen https://valtioneuvosto.fi/sv/projekt med identifieringskoden VM099:00/2023 .  

Propositionen har bedömts av rådet för bedömning av lagstiftningen. Rådets utlåtande kan läsas på adressen https://valtioneuvosto.fi/sv/radet-for-bedomning-av-lagstiftningen/utlatanden.  

2.1  Lagstiftningen i Europeiska unionen

För medlemsstaterna bindande bestämmelser om strukturen hos och nivån på de skattesatser som ska tillämpas vid mervärdesbeskattningen finns i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, nedan mervärdesskattedirektivet .  

Mervärdesskattedirektivet ändrades genom rådets direktiv (EU) 2022/542 av den 5 april 2022 om ändring av direktiven 2006/112/EG och (EU) 2020/285 vad gäller mervärdesskattesatser, nedan skattesatsdirektivet .  

Bestämmelser om skattesatsernas struktur och nivå finns i kapitel 2 i avdelning VIII i mervärdesskattedirektivet. I enlighet med artiklarna 96 och 97 i det direktivet ska medlemsstaterna tillämpa en normalskattesats som inte ska vara lägre än 15 procent av beskattningsunderlaget. Enligt direktivet är det frivilligt för medlemsstaterna att tillämpa reducerade skattesatser. 

I artikel 98 i direktivet föreskrivs det om medlemsstaternas rätt att tillämpa reducerade skattesatser. Enligt artikel 98.1 första stycket i mervärdesskattedirektivet får medlemsstaterna tillämpa högst två reducerade skattesatser. Dessa reducerade skattesatser ska enligt artikel 98.1 andra stycket fastställas som en procentsats av beskattningsunderlaget, vilken inte får understiga 5 procent och ska endast tillämpas på leveranser av de varor och tillhandahållanden av de tjänster som förtecknas i bilaga III. Enligt artikeln i fråga får medlemsstaterna således tillämpa en eller två reducerade skattesatser på minst 5 procent. 

Medlemsstaterna får enligt artikel 98.1 tredje stycket i direktivet tillämpa dessa reducerade skattesatser på leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som omfattas av högst 24 punkter i bilaga III. Regeln om en reducerad skattesats på minst 5 procent ändrades genom skattesatsdirektivet så att till den fogades en kvantitativ begränsning av punkterna i ovannämnda bilaga III. Bilagan ändrades genom skattesatsdirektivet så att förteckningen över de varor och tjänster som den reducerade skattesatsen gäller utvidgades och uppdaterades. I bilagan gjordes också korrigeringar av teknisk natur. 

I punkt 3 i bilaga III till mervärdesskattedirektivet nämns de farmaceutiska produkter som används i medicinskt eller veterinärmedicinskt syfte, inbegripet produkter som används som preventivmedel och för sanitärt skydd för kvinnor samt absorberande hygienprodukter. Genom skattesatsdirektivet uppdaterades punkt 3 i bilaga III och till punkten fogades också andra absorberande hygienprodukter än sådana som är avsedda för kvinnlig hygien. 

Punkt 5 i bilagan gäller persontransport och transport av varor som åtföljer passagerare, exempelvis bagage, cyklar, inbegripet elcyklar, motorfordon eller andra fordon, eller tillhandahållande av tjänster anknytande till persontransport. 

Punkt 6 i bilagan gäller tillhandahållande, inklusive lån från bibliotek, av böcker, tidningar och tidskrifter antingen på fysiska bärare eller på elektronisk väg eller bådadera (inbegripet broschyrer, foldrar och liknande trycksaker, bilder-, tecknings- och målarböcker för barn, noter i tryck eller manuskript, kartor och hydrografiska och liknande kartor), förutom publikationer som helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam och publikationer som helt eller huvudsakligen består av videoinnehåll eller hörbar musik.  

Punkt 7 i bilagan gäller tillträde till föreställningar, teatrar, cirkusar, marknader, nöjesparker, konserter, museer, djurparker, biografer, utställningar och liknande kulturella evenemang och anläggningar eller tillgång till direktströmning av dessa evenemang eller besök eller både och. 

Punkt 8 i bilagan gäller mottagning av radio- och tv-sändningstjänster och webbutsändningar av sådana program som tillhandahålls av en leverantör av medietjänster, internetanslutningstjänster som tillhandahålls som ett led i digitaliseringspolitik som medlemsstaterna fastställt.  

Punkt 9 i bilagan gäller tillhandahållande av tjänster av författare, kompositörer och utövande konstnärer samt royaltyer till dessa. 

I punkt 12 i bilagan nämns logi som tillhandahålls av hotell och liknande anläggningar, inbegripet tillhandahållandet av semesterlogi och uthyrning av campingplatser och platser för husvagnsparkering. 

Punkt 13 i bilagan gäller tillträde till sportevenemang eller tillgång till direktströmning av dessa evenemang eller både och, utnyttjande av sportanläggningar och tillhandahållande av lektioner inom sport eller fysisk träning, inklusive när lektionerna direktströmmas. 

I punkt 26 i bilagan nämns leverans av konstverk, samlarföremål och antikviteter som är förtecknade i bilaga IX, delarna A, B och C. 

Praxis i Europeiska unionens medlemsstater

I Sverige är den allmänna mervärdesskattesatsen 25 procent. I Sverige betalas ingen mervärdesskatt alls på receptbelagda läkemedel eller läkemedel som säljs till sjukhus. På receptfria läkemedel är skatten i Sverige 25 procent enligt den allmänna mervärdesskattesatsen. Det finns två nedsatta mervärdesskattesatser i Sverige. Den nedsatta skattesatsen på 6 procent tillämpas på böcker, persontransporter, idrotts- och motionstjänster, idrottsevenemang och kulturella evenemang. Nöjesparker omfattas dock av den allmänna skattesatsen. Dessutom tillämpas den nedsatta skattesatsen på 6 procent på import av konstföremål, på konstföremål som säljs av upphovsmannen eller en tillfällig försäljare och på upphovsrättsersättningar. Den nedsatta skattesatsen på 12 procent tillämpas på inkvarteringsverksamhet. Den allmänna skattesatsen tillämpas bland annat på besökshamnstjänster och intimhygienprodukter (mensskydd, inkontinensskydd och blöjor).  

I Danmark är den allmänna mervärdesskattesatsen 25 procent. På försäljning av varor och tjänster tillämpas den allmänna skattesatsen och det finns inga nedsatta skattesatser. Vissa persontransporttjänster, det vill säga linjetrafik som bil-, spår- eller flygtrafik, är dock befriade från skatt.  

Den allmänna mervärdesskattesats som tillämpas i Estland har varit 22 procent från ingången av 2024. Utöver den allmänna skattesatsen tillämpas två nedsatta skattesatser som är 5 och 9 procent. Den nedsatta skattesatsen på 9 procent tillämpas på läkemedel, böcker och inkvarteringstjänster samt på sanitetsprodukter, såsom inkontinensskydd. Skattesatsen för inkvarteringsverksamhet stiger från och med den 1 januari 2025 till 13 procent. Den nedsatta skattesatsen på 5 procent tillämpas på tidningar och tidskrifter, men skattesatsen stiger från och med den 1 januari 2025 till 9 procent. Den allmänna skattesatsen tillämpas bland annat på persontransporter, besökshamnsverksamhet, idrotts- och motionstjänster, idrotts-, kultur- och underhållningsevenemang, överlåtelse av upphovsrätt samt konstföremål.  

I Tyskland är den allmänna mervärdesskattesatsen 19 procent. Det finns en nedsatt skattesats på 7 procent. Den nedsatta skattesatsen tillämpas på inkvarteringsverksamhet, kulturella tillställningar, framträdanden av utövande konstnärer, överlåtelse av upphovsrätt samt konstföremål under vissa förutsättningar. Den nedsatta skattesatsen tillämpas också på sådana idrottsevenemang som ordnas med tanke på allmänintresset och på simhallar. Dessutom tillämpas den nedsatta skattesatsen på en del av persontransporterna, nämligen på persontransporter via järnväg och på lokaltrafiken (bussar, taxibilar med mera). Det är fråga om lokaltrafik om resans längd är högst 50 kilometer eller om transporten sker inom samma kommuns område. Även mensskydd omfattas av den nedsatta skattesatsen. Den allmänna skattesatsen omfattar till exempel läkemedel och besökshamnsverksamhet samt i regel idrotts- och motionstjänster och idrottsevenemang. 

2.2  Nationell lagstiftning

Enligt mervärdesskattelagen (1501/1993) ska mervärdesskatt i regel betalas på all rörelsemässig försäljning av varor och tjänster. 

Den allmänna skattesats som tillämpas på försäljning av varor och tjänster i Finland är enligt 84 § i mervärdesskattelagen 24 procent. Enligt lag 462/2024 har den nuvarande allmänna skattesatsen på 24 procent höjts från 24 procent till 25,5 procent från och med den 1 september 2024. 

Utöver den allmänna skattesatsen tillämpas i Finland två nedsatta skattesatser på 14 och 10 procent. I lagens 85 § föreskrivs det om de nyttigheter på vilka den nedsatta skattesatsen på 14 procent tillämpas. Denna högre nedsatta skattesats tillämpas på livsmedel, restaurang- och cateringtjänster samt fodermedel. Den nedsatta skattesatsen gäller inte levande djur, vattenledningsvatten eller alkoholdrycker som avses i lagen om accis på alkohol och alkoholdrycker och tobaksprodukter. 

Lagens 85 a § innehåller bestämmelser om de nyttigheter som omfattas av den lägre nedsatta skattesatsen, det vill säga skattesatsen på 10 procent. 

Den lägre nedsatta skattesats på 10 procent som nämns ovan tillämpas i nuläget på följande nyttigheter: 

– persontransporter. Den nedsatta skattesats som tillämpas på persontransporter har motiverats med behovet av att förhindra att kollektivtrafikens konkurrensläge försämras i förhållande till privatbilismen samt av att trygga trafikservicens miniminivå när det gäller olika regioner och befolkningsgrupper (RP 88/1993 rd). Den nedsatta skattesatsen tillämpas på alla skattepliktiga persontransporttjänster, till exempel tåg-, buss-, taxi-, flygplans- och fartygstransporter. Persontransporttjänster som sker direkt till eller från utlandet är skattefria med rätt att dra av den skatt som ingår i anskaffningarna. 

– överlåtelse av nyttjanderätt till inkvarteringslokaler och besökshamnar. Den nedsatta skattesatsen på inkvarteringsverksamhet har grundat sig på näringspolitiska orsaker (RP 88/1993 rd). Överlåtelse av nyttjanderätt till en besökshamn som används av båtförare jämställs med uthyrning av lokaler i form av inkvarteringsverksamhet (FiUB 69/1993 rd). Bestämmelsen tillämpas inte bara på hotellinkvartering utan även på överlåtelse av nyttjanderätt till campingplatser och stugor inom ramen för campingplatsverksamhet samt på annan sådan överlåtelse av inkvarteringslokaler som kan jämställas med hotell- och campingplatsverksamhet. 

– tjänster som möjliggör utövande av idrott. Syftet med övergången till den nedsatta skattesatsen har varit att lindra skillnaden i beskattningen av icke-kommersiella och kommersiella idrotts- och motionstjänster (RP 283/1994 rd). Punkten har för att motsvara ordalydelsen i mervärdesskattedirektivet ändrats genom lag 320/2024 så att skattesatsen på 10 procent tillämpas på tillträde till idrottsevenemang eller tillgång till direktströmning av dessa evenemang eller både och, utnyttjande av idrottsanläggningar och tillhandahållande av lektioner inom idrott eller fysisk träning eller utnyttjande eller tillhandahållande av lektionerna via direktströmning. Denna ändring som förtydligar rättsläget träder i kraft den 1 januari 2025. 

– inträdesavgifter till teater-, cirkus-, musik-, dans- och biografföreställningar, utställningar, idrottsevenemang, nöjesparker, djurparker, museer och andra motsvarande kultur- eller underhållningsevenemang och inrättningar. Som inträdesavgifter betraktas också avgifter av inträdesavgiftskaraktär som tas ut för användning av anläggningar i nöjesparker och andra motsvarande anläggningar. Tillämpningen av den nedsatta skattesatsen har grundat sig på kulturpolitiska skäl (RP 88/1993 rd) samt på behovet av att lindra skillnaden i beskattningen av icke-kommersiella och kommersiella idrotts- och motionstjänster (RP 283/1994 rd). Punkten har för att motsvara ordalydelsen i mervärdesskattedirektivet ändrats genom lag 320/2024 så att den gäller tillträde till föreställningar, teatrar, cirkusar, marknader, nöjesparker, konserter, museer, djurparker, biografer, utställningar och liknande kulturella evenemang och anläggningar eller tillgång till direktströmning av dessa evenemang eller besök eller både och. Denna ändring som förtydligar rättsläget träder i kraft den 1 januari 2025. 

– det belopp som Rundradion Ab får ur statens televisions- och radiofond och den ersättning som Ålands Radio och TV Ab får av landskapet Ålands inkomster av medieavgifter. Tillämpningen av den nedsatta skattesatsen i stället för den allmänna skattesatsen har grundat sig på mediepolitiska orsaker. Dessutom är det mer motiverat att tillämpa den nedsatta skattesatsen för att förbättra anskaffningsneutraliteten än att befria verksamheten från skatt (RP 88/1993 rd). 

– läkemedel som avses i läkemedelslagen (395/1987). Den lindrigare skattemässiga behandlingen av läkemedel gäller också sådana preparat enligt 22 och 22 a § i läkemedelslagen som enligt villkoret för sådan registrering som avses i de nämnda paragraferna får säljas endast genom apoteksrörelse. Läkemedelslagens 22 § gäller växtbaserade preparat och läkemedelslagens 22 a § homeopatiska preparat. Enligt mervärdesskattelagen jämställs också kliniska näringspreparat och produkter som motsvarar sådana preparat samt salvbaser med läkemedel om de berättigar till ersättning enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004). 

– böcker som tillhandahålls på fysiska bärare eller på elektronisk väg, med undantag för publikationer som huvudsakligen innehåller reklam eller huvudsakligen består av videoinnehåll eller hörbar musik. Den nedsatta skattesatsen för böcker har grundat sig på kulturpolitiska skäl (RP 88/1993 rd). Med tanke på medieneutraliteten tillämpas samma nedsatta skattesats på elektroniska publikationer som tillhandahåller samma läsinnehåll som tryckta publikationer (RP 303/2018 rd). 

– tidningar och tidskrifter som tillhandahålls på fysiska bärare eller på elektronisk väg, med undantag för publikationer som huvudsakligen innehåller reklam eller huvudsakligen består av videoinnehåll eller hörbar musik. Den nollskattesats som tillämpats på prenumererade tidningar och tidskrifter har av statsfinansiella skäl ersatts med den nedsatta skattesatsen från och med ingången av 2012 (RP 52/2011 rd). Med tanke på medieneutraliteten har den nedsatta skattesatsen senare utvidgats till att gälla också elektroniska tidningar och tidskrifter. På lösnummerförsäljningen av tryckta tidningar och tidskrifter tillämpas i nuläget av neutralitetsskäl likaså den nedsatta skattesatsen på 10 procent i stället för den allmänna skattesatsen (RP 303/2018 rd). 

– sådana konstverk som avses i 79 c §, i fråga om annan verksamhet än import dock endast när säljaren är upphovsmannen eller hans eller hennes rättsinnehavare eller, tillfälligt, en annan näringsidkare än en sådan skattskyldig återförsäljare som avses i 79 a § 3 mom. Den nedsatta skattesatsen tillämpas av kulturpolitiska skäl samt i avsikt att främja en neutral skattemässig behandling (RP 131/2002 rd). I enlighet med lag 320/2024 tillämpas den nedsatta skattesatsen inte på överlåtelse av sådana konstverk på vilka tillämpas det förfarande som avses i 79 a §. Bestämmelsen träder i kraft den 1 januari 2025. 

– den ersättning enligt 45 § 1 mom. 3–5 punkten som hänför sig till upphovsrätten och som en organisation som företräder innehavarna av upphovsrätten får. Skatteplikten för dessa ersättningar motiveras med att den till följd av avdragsrätten för den skatt som ingår i en anskaffning bättre än skattefriheten möjliggör en effektiv organisering av upphovsrättsorganisationernas verksamhet och förbättrar deras internationella konkurrenskraft. Skatteplikten förbättrar neutraliteten i beskattningen. Syftet med den nedsatta skattesatsen har varit att minska skattebördan i de situationer då de som betalar ersättningen inte har avdragsrätt och mervärdesskatten därmed blir en kostnad för dem (RP 159/2008 rd). 

– honorar eller ersättning som avses i 45 § 1 mom. 1 och 2 punkten för försäljning av framträdanden av utövande konstnärer eller andra offentligt uppträdande eller idrottsmän, när den som bedriver rörelse har ansökt om att bli skattskyldig för denna verksamhet. Den nedsatta skattesats som tillämpas på verksamheten har motiverats med att den också tillämpas på andra kulturtjänster (RP 258/2018 rd). 

Enligt 18 b § 1 mom. i lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdesskatte- och accislagstiftningen (1266/1996) ska för import av sådana samlarföremål och antikviteter som avses i 79 d och 79 e § i mervärdesskattelagen i skatt betalas 10 procent av skattegrunden när varan förs in till landskapet Åland från en annan del av landet eller från någon annan medlemsstat, eller när varan förs in från landskapet Åland till en annan del av landet. 

4.1  Inledning

Nedsatta mervärdesskattesatser anses i allmänhet inte vara ett effektivt sätt att nå de samhälleliga mål som uppställts för dem. Dessutom medför nedsatta mervärdesskattesatser ökade administrativa kostnader för de skattskyldiga och Skatteförvaltningen. 

4.2  Ekonomiska konsekvenser

4.2.5  Konsekvenser för hushållen

De nyttigheter som är föremål för höjningen utgör i genomsnitt 4,3 procent av hushållens konsumtionsutgifter. Det beräknas, statiskt räknat, att hushållen jämfört med nuläget kommer att betala 198 miljoner euro mer mervärdesskatt till följd av de föreslagna höjningarna av mervärdesskattesatsen, förutsatt att höjningarna av skatten överförs i sin helhet till konsumentpriserna. 

Till de delar som de föreslagna höjningarna av mervärdesskatten överförs till priserna beräknas hushållens köpkraft minska. Den föreslagna sänkningen av mervärdesskattesatsen för mensskydd, inkontinensskydd och barnblöjor förbättrar däremot hushållens köpkraft till de delar som sänkningen av mervärdesskatten överförs till priserna. 

I figuren nedan presenteras hushållens genomsnittliga konsumtion i de grupper av nyttigheter som propositionen gäller. Konsumtionen står i proportion till de disponibla inkomsterna. Av figuren framgår att persontransporttjänster, inkvarteringstjänster och läkemedel konsumeras mest i förhållande till inkomsterna. Uppgifterna om den relativa konsumtionen av olika grupper av nyttigheter baserar sig på materialet i Statistikcentralens konsumtionsundersökning 2016. 

Enligt Statistikcentralens konsumtionsundersökning använde 2022 pensionärshushållen 2,2 procent av sin konsumtion till läkemedel, vilket var mer än det dubbla jämfört med konsumtionsandelen i hushåll med en annan socioekonomisk ställning. Konsumtionen av läkemedel ökar med åldern och i synnerhet under pensionsåren. Hushåll med referenspersoner i åldern 17–24 använde 0,6 procent av sin konsumtion till läkemedel, medan motsvarande siffra var 1,3 procent för personer i åldern 55–64 och 3,2 procent för personer som hade fyllt 85. 

Effekten av höjningen av initialsjälvrisken för läkemedel (projekt STM120:00/2023) har ovan beaktats i bedömningen av vilka konsekvenser den föreslagna ändringen av mervärdesskattesatserna har för statsbudgeten. Enligt en simulering baserad på läkemedelsköpen 2023 som gjordes av FPA kommer höjningen av initialsjälvrisken från 50 euro till 70 euro i kombination med höjningen av mervärdesskattesatsen för läkemedel att innebära att 202 000 personer mer omfattas av initialsjälvrisken jämfört med nuläget. Motsvarande siffra utan en höjning av mervärdesskattesatsen är 226 000 personer. Ändringarna ökar kostnaderna för personer som köper läkemedel som ersätts av sjukförsäkringen med 9,86 euro, medan motsvarande kostnadsökning utan höjningen av mervärdesskatten är 5,70 euro. 

Enligt konsumtionsundersökningen satte barnfamiljer med två vårdnadshavare mer pengar än andra typer av hushåll på dambindor och tamponger och mångdubbelt mer pengar på barnblöjor och blöjdukar. I förhållande till antalet medlemmar i hushållet konsumerade ensamförsörjarhushåll något mer dambindor och tamponger än barnfamiljer med två vårdnadshavare. 

4.2.6  Konsekvenser för inkomstfördelningen

Höjningarna av skattesatserna för konsumtion inverkar på inkomstfördelningen på två sätt. Det första sättet är genom hushållens köpkraft, eftersom mer skatt betalas för samma konsumtion. Om det totala beloppet av hushållens konsumtion inklusive skatt ska förbli oförändrat, måste konsumtionen minska med ett belopp som motsvarar den höjda skatten. Det andra sättet är indexbundna sociala förmåner. Höjningarna av beskattningen av konsumtion höjer priserna och påskyndar en förändring i konsumentprisindexet. Nivån på vissa sociala förmåner är kopplad till förändringar i den allmänna prisnivån, vilket innebär att en skattehöjning höjer nivån på dessa förmåner och förmånstagarnas disponibla inkomster. Eftersom de sociala förmånerna är mer koncentrerade till hushåll med låga inkomster än hushåll med höga inkomster kan en höjning av de indexbundna sociala förmånerna lindra de konsekvenser för inkomstfördelningen som höjningen av skattesatserna har. Denna lindring av de negativa konsekvenserna för köpkraften sker dock i enlighet med tidtabellen för justeringen av förmånerna, det vill säga med cirka 1–2 års fördröjning. 

De nyttigheter som de föreslagna ändringarna gäller konsumeras i genomsnitt till ett belopp av 4 procent i förhållande till hushållets disponibla inkomster. Dessa nyttigheters andel av hushållens hela konsumtion är störst i den lägsta inkomstdecilen och andelen sjunker i takt med att inkomsterna ökar. De som har höga inkomster konsumerar dock i euro mer av de nyttigheter som de föreslagna ändringarna gäller än de som har låga inkomster. 

I figuren nedan åskådliggörs de föreslagna ändringarnas sammantagna konsekvenser för de disponibla inkomsterna enligt inkomstdecil, förutsatt att skattehöjningarna och skattesänkningarna överförs i sin helhet till priserna. Staplarna visar den genomsnittliga inverkan i euro på de disponibla inkomsterna och strecket visar den genomsnittliga inverkan i förhållande till de disponibla inkomsterna. De föreslagna ändringarnas inverkan i euro är störst i de högre inkomstdecilerna, men i förhållande till de disponibla inkomsterna mest betydande i de lägsta inkomstdecilerna. När det gäller den lägsta inkomstdecilen är de föreslagna ändringarnas inverkan i förhållande till de disponibla inkomsterna cirka 0,22 procent. I den högsta inkomstdecilen är inverkan i förhållande till de disponibla inkomsterna cirka 0,12 procent. 

Sänkningen av skatten på intimhygienprodukter gagnar relativt sett mest hushållen med låga inkomster. I euro konsumeras dessa produkter mest av den mittersta inkomstdecilen i inkomstfördelningen. 

Det förekommer dock skillnader enligt nyttighet i konsumtionen, eftersom hushåll med låga inkomster sätter relativt sett mindre pengar på böcker än hushåll med höga inkomster. År 2022 använde femtedelen med de lägsta inkomsterna i genomsnitt 0,1 procent av sin konsumtion för böcker, medan femtedelen med de högsta inkomsterna använde 0,2 procent av sin konsumtion för böcker. I genomsnitt sätter företagare mest pengar på böcker både i euro och i förhållande till hushållets totala konsumtion. Studerande sätter mest pengar på läroböcker. Kostnaderna för läroböcker fördelas jämnare mellan inkomstgrupperna i euro, vilket innebär att de som har lägre inkomster sätter relativt sett mer pengar på böcker. Böckers och läroböckers konsekvenser för inkomstfördelningen är små. 

4.3  Konsekvenser för myndigheterna

Propositionen bedöms ha konsekvenser för Skatteförvaltningens anvisningar och kundkommunikation, när en del av nyttigheterna överförs från en mervärdesskattesats till en annan. Mensskydd, inkontinensskydd och barnblöjor har inte tidigare differentierats som en egen grupp för beskattningen, och därför kan fastställandet och utredningen av gränsfall medföra små kostnader. De föreslagna ändringarna medför inga systemkostnader för Skatteförvaltningen. Konsekvenserna för Skatteförvaltningen bedöms vara små. 

4.4  Miljökonsekvenser

Höjningen av mervärdesskatten på persontransporttjänster kan i princip minska efterfrågan på kollektivtrafik till följd av att priserna eventuellt stiger. Om efterfrågan tillgodoses genom privatbilism, har detta negativa konsekvenser för miljön. 

Att skatten på inkvarterings- och persontransporttjänster höjs i Finland kan också i teorin göra turism till utlandet mer attraktiv till följd av att priserna eventuellt stiger, bland annat för att höjningen av skatten inte gäller internationell persontrafik. Detta kan till exempel beroende på vilken reseform som används vara skadligare för miljön än den inhemska turismen. Det finns ingen exakt uppskattning av omfattningen av denna eventuella indirekta inverkan, men den bedöms vara liten. 

Propositionen bedöms inte ha några betydande konsekvenser för miljön. 

4.5  Konsekvenser för jämlikheten och för jämställdheten mellan könen

Av de mervärdesskattskyldiga näringsidkare som genom en mervärdesskattedeklaration har deklarerat skatt på inhemsk försäljning enligt mervärdesskattesatsen på 10 procent var 2023 cirka 45 procent kvinnor och 55 procent män. Det är inte möjligt att granska könsfördelningen bland personer när det gäller mervärdesskattskyldiga i form av bolag. De föreslagna ändringarna bedöms således inte ha några betydande konsekvenser för jämställdheten mellan könen när det gäller på vilket sätt höjningarna riktar sig till mervärdesskattskyldiga av olika kön. 

Enligt Transport- och kommunikationsverkets undersökning av persontrafiken 2021 var kollektivtrafikens andel av alla resor som gjordes något större bland kvinnor än bland män. Av de resor som gjordes av kvinnor var kollektivtrafikens andel 7 procent, medan motsvarande andel för män var 5 procent. I fråga om konsumtionen av persontransporttjänster bedöms propositionen inte medföra någon i betydande grad avvikande ändring i skattebelastningen mellan könen. 

Till den del skattesänkningen överförs till konsumentpriserna bedöms sänkningen av mervärdesskattesatsen för mensskydd och barnblöjor vara till större nytta för dem som till sitt juridiska kön är kvinnor och för kvinnoledda ensamförsörjarhushåll, eftersom kvinnor köper fler mensskydd och eftersom en större del av barnen i blöjåldern bor hos ensamstående mammor än hos ensamstående pappor. Av barnen under tre år bodde 2023 enligt Statistikcentralen 15 548 i en familjetyp bestående av mamma och barn och 623 i en familjetyp bestående av pappa och barn.  

Det finns inte till alla delar heltäckande information om exakt hur konsumtionen av de grupper av nyttigheter som propositionen gäller fördelar sig mellan könen. 

4.6  Konsekvenser för välbefinnande och hälsa

Till de delar som höjningarna av mervärdesskatten överförs till priserna på så sätt att höjningarna betalas av slutkonsumenten, kan de föreslagna ändringarna minska till exempel efterfrågan på idrotts- och motionstjänster. Detta kan delvis ha skadliga indirekta konsekvenser för hälsan till de delar som konsumenten inte börjar konsumera icke-kommersiella idrotts- och motionstjänster eller själv producerar sina idrotts- och motionstjänster. 

Det bedöms att höjningen av mervärdesskatten på läkemedel överföras i sin helhet till priserna på receptbelagda läkemedel. Om ett läkemedel inte omfattas av Folkpensionsanstaltens läkemedelsersättning, minskar höjningen av mervärdesskatten på läkemedel konsumenternas köpkraft. Om en konsument genom att till exempel anpassa annan konsumtion inte kan köpa den mängd läkemedel som konsumenten behöver till det högre priset, kan propositionen i princip ha delvis skadliga indirekta konsekvenser för hälsan. Folkpensionsanstalten ersätter dock när initialsjälvrisken överskrids kostnaderna för läkemedel som skrivits ut på recept, och till dessa delar bär konsumenten inte kostnaden för en höjning av läkemedelspriserna. 

Läkemedel är för många nödvändiga nyttigheter och konsumtionen av dem kan inte minskas trots att priserna har stigit. Enligt Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdets undersökning Läkemedelsbarometern 2023 har de flesta finländare minst en långtidssjukdom. Av dem som använder långtidsmedicinering ansåg 66 procent att deras medicinering är mycket nödvändig och 25 procent att den är ganska nödvändig. Enligt forskningsdata som gäller Finland och de övriga nordiska länderna konsumeras läkemedel mer när det pris som betalas vid konsumtionstidpunkten är lägre, och självriskerna inverkar på de genomsnittliga kostnaderna. Institutet för hälsa och välfärd – Rapport 2/2024, Asiakasmaksujen ja lääkkeiden omavastuiden vaikutukset terveydenhuollon käyttöön (på finska). En del av undersökningarna observerar att låginkomsttagare reagerar mer på höjningen av priserna, men en del inte.  

Propositionen bedöms inte ha några betydande konsekvenser för välbefinnande och hälsa. Förändringar i hälsonivån påverkas av många faktorer, och det är inte möjligt att exakt bedöma i vilken mån de indirekta konsekvenser som beskrivs i propositionen orsakar eventuella förändringar i hälsan. De bedöms dock ha endast en liten inverkan. 

6.1  Mervärdesskattelagen

85 §. I paragrafen föreskrivs det om de nyttigheter på vilka den nedsatta skattesatsen på 14 procent tillämpas.  

Till den förteckning som finns i 1 mom. fogas nya 4–12 punkter, i vilka ingår de nyttigheter som överförs till tillämpningsområdet för skattesatsen på 14 procent. De nämnda punkterna är till sitt innehåll och sin ordalydelse, med undantag för de nya 6, 8 och 9 punkterna, desamma som motsvarande 1–4, 6, 7 och 9–11 punkter som ska strykas och som finns i 85 a §. Punkternas ordningsföljd ändras dock tekniskt bland annat så att punkterna som gäller idrott och kultur kommer efter varandra.  

Mensskydd, inkontinensskydd och barnblöjor tas in i 6 punkten, som i nuläget innehåller läkemedel och andra motsvarande produkter. Som mensskydd betraktas alla produkter som normalt används för detta ändamål, såsom sanitetsbindor, trosskydd, tamponger och menskoppar. Inkontinensskydd är skydd som går att fästa och som används som skydd mot urinläckage samt andra liknande produkter, såsom inkontinensbyxor och uppsamlande inkontinensskydd. Barnblöjor är både tyg- och engångsblöjor. Skydd som hör till hygienprodukter och som normalt används för andra ändamål, såsom gasbinda för sårvård, ska inte omfattas av tillämpningsområdet för den nedsatta skattesatsen. 

I paragrafens 1 mom. 7 punkt föreskrivs det om att en skattesats på 14 procent som ska tillämpas på böcker, vilket innebär att skattesatsen för böcker differentieras från skattesatsen för tidningar och tidskrifter. Avsikten är inte att definitionerna av dessa nyttigheter ska ändras genom denna proposition. 

Den föreslagna nedsatta skattesatsen på 14 procent ska i fråga om de evenemang som avses i 1 mom. 8 och 9 punkten tillämpas också på tillgång till direktströmning av dessa evenemang, såsom förtydligats i lag 320/2024. Ordalydelsen i dessa punkter motsvarar också i övrigt den ordalydelse som fastställts i lag 320/2024. 

I paragrafens 2 mom. 4 punkt föreslås ett omnämnande som motsvarar den gällande 85 § 2 mom. 4 punkten av att den sänkta skattesats som tillämpas på livsmedel inte gäller gifter. 

I paragrafens nya 3 mom. finns en bestämmelse som motsvarar det gällande 85 a § 3 mom.  

I paragrafens nya 4 mom. finns en bestämmelse som motsvarar det gällande 85 a § 2 mom. Det nya momentets ordalydelse förenhetligas med 85 § 9 punkten i lagförslaget så att termen ”tillträde” används i stället för termen ”inträdesavgift”. 

Paragrafens nya 5 mom. innehåller en bestämmelse enligt vilken den med stöd av 1 mom. 11 punkten nedsatta skattesatsen inte tillämpas på överlåtelse av sådana konstverk på vilka tillämpas det förfarande som avses i 79 a §. Bestämmelsen motsvarar 85 a § 4 mom. i lag 320/2024. 

85 a §. I paragrafens 1 mom. 1 punkt föreskrivs det på motsvarande sätt som i den gällande paragrafens 1 mom. 8 punkt om den nedsatta skattesats på 10 procent som tillämpas på tidningar och tidskrifter. Definitionen av tidningar och tidskrifter är densamma som i nuläget, det vill säga den omfattar tidningar och tidskrifter som tillhandahålls både på fysiska bärare och på elektronisk väg. Den nedsatta skattesatsen ska liksom i nuläget tillämpas på försäljning, gemenskapsinterna förvärv, överföring från upplagringsförfarande och import av dessa tidningar och tidskrifter.  

Paragrafens 1 mom. 2 punkt ska innehålla motsvarande bestämmelse som i den gällande paragrafens 1 mom. 5 punkt om att en skattesats på 10 procent ska tillämpas på det belopp som Rundradion Ab får ur statens televisions- och radiofond och den ersättning som Ålands Radio och TV Ab får av landskapet Ålands inkomster av medieavgifter. 

I paragrafens 2 mom. finns en bestämmelse som motsvarar 3 mom. i den gällande paragrafen och hänvisningen i bestämmelsen ses över till följd av ändringen av 85 a §. 

140 §. Hänvisningen i paragrafens 3 mom. ses över till följd av ändringarna av 85 och 85 a §.  

6.2  Lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdesskatte- och accislagstiftningen

18 b §. I paragrafen föreskrivs det om den skattesats som ska tillämpas på import av sådana samlarföremål och antikviteter som avses i 79 d och 79 e § i mervärdesskattelagen när varan förs in till landskapet Åland från en annan del av landet eller från någon annan medlemsstat, eller när varan förs in från landskapet Åland till en annan del av landet. Den skattesats som tillämpas på import är i nuläget 10 procent.  

Det föreslås att paragrafens 1 mom. ändras så att den skatt som ska betalas för import är 14 procent av skattegrunden. 

22 a §. Hänvisningen i paragrafens 1 mom. ses över till följd av ändringen av 85 a § i mervärdesskattelagen.