2.1.1  2.1.1 Körkortslagstiftningen

Bestämmelser om körkort och kraven för att få körkort finns i körkortslagen (386/2011) och i statsrådets förordning om körkort (423/2011). Den nationella lagstiftningen måste uppfylla Europeiska unionens (EU) minimikrav på andra körkort än traktorkörkort i fråga om klassificering, förarexamina och beviljande. Kraven ingår i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG om körkort. EU:s lagstiftning innehåller inga bestämmelser om traktorförare. 

För att få delta i förarexamen som ska avläggas för att få körkort ska man i regel ha fått teoriutbildning och körundervisning för respektive kategori. Bestämmelser om den förarutbildning som krävs för körkort ingår i 4 kap. i körkortslagen och närmare bestämmelser om utbildningens omfattning och innehåll och genomförandet av den i statsrådets förordning om körkort. Grundläggande bestämmelser om förarexamen finns i 5 kap. i körkortslagen. Närmare förutsättningar för att få delta i förarexamen för respektive kategori ingår i nämnda förordning av statsrådet och bestämmelser om de fordon som används vid förarexamen i kommunikationsministeriets förordning om kraven på fordon som används vid förarexamen, märkning av övningsfordon samt villkoren för att delta i körprov på nytt (547/2011). 

För att få ge förarutbildning för körkort krävs enligt körkortslagen tillstånd (34 §). För utbildningen krävs tillstånd att driva bilskola eller undervisningstillstånd och olovligt bedrivande av förarutbildning utan sådant tillstånd som krävs för att bedriva bilskoleverksamhet är straffbart enligt lagen (94 §). 

I körkortslagen finns bestämmelser om målet för förarutbildning (35 §). Målet för utbildningen är att eleverna ska utvecklas till ansvarsfulla förare och att i detta syfte ge dem grundläggande färdigheter i att köra fordon säkert i trafiken. De framtida förarna förutsätts känna sitt ansvar även för andra trafikanters säkerhet och för miljökraven samt visa detta genom att anpassa sin körstil därefter. Lagen innehåller grundläggande bestämmelser om innehållet i förarutbildningen (36 §) och de praktiska utbildningsarrangemangen (37 §), åldern för att få påbörja utbildning (38 §), baskunskaper och basfärdigheter när det gäller att köra och manövrer fordon som är en förutsättning för att inleda körundervisning i trafiken samt om lärarens plats i fordonet (49 §), krav på utrustning och andra krav på fordon som används i körundervisning, såsom pedaler för läraren (48 §), och ansvarig förare vid körundervisning (47 §). Mer detaljerade bestämmelser om genomförandet av utbildningen, liksom om utbildningens omfattning för respektive kategori, ingår i förordning. Med undantag för kategori B avslutas körkortsutbildningen med att man avlägger förarexamen med godkänt resultat och erhåller körrätt. Förarutbildning för kategori B ges i tre delar så att den grundläggande utbildningen före fö-rarexamen följs av en övningsdel, som omfattar studier på egen hand, övningskörningar samt återkoppling i bilskolan, samt en fördjupningsdel, som går ut på att bli bättre på att upptäcka och undvika farliga trafiksituationer, köra under svåra förhållanden och ta hänsyn till miljöeffekterna (37 §). Genom förordningen föreskrivs om undervisning i körning i halt väglag som ges på övningsbana för den grundläggande utbildningen och fördjupningsdelen för kategori B (19 och 20 §). Bestämmelser om krav på och godkännande av övningsbanor finns i körkortslagen (51 §). 

Annan körundervisning än sådan som ges i bilskola förutsätter undervisningstillstånd. Med avvikelse från kraven på trafiklärartillstånd kan undervisningen då ges av en person som uppfyller det föreskrivna kravet på minimiålder, som har haft körkort som motsvarar undervisningsfordonets kategori i minst tre år, som har avlagt teoriprovet för undervisningstillståndslärare i de ämnen som det undervisas i och som inte har någon trafikbrottslig bakgrund som gör honom eller henne olämplig för uppgiften (39 §). Den minimiålder som krävs är 21 år för undervisning för mopedkörkort och 25 år i andra fall. Körkortskravet för lärare för kategori AM är strängare än körkort för undervisningsfordonet, om körkortet inte har avlagts i enlighet med utbildnings- och examenskraven för kategori AM (40 §). I annat fall krävs för mopedundervisning körkort för motorcykel och för undervisning med lätt fyrhjuling körkort för bil. Det är möjligt att få körkort för tunga fordon endast genom läroavtal för utbildning inför examen inom transportbranschen i samband med sådan av arbetsgivaren given utbildning som är jämförbar med yrkesutbildning för bilförare (40 §). 

Under en treårsperiod får högst tre undervisningstillstånd beviljas eller om läraren är förälder, far- eller morförälder, vårdnadshavare, barn, barnbarn eller syskon till eleven är antalet tillstånd inte begränsat (42 §). Vid undervisning med undervisningstillstånd tillämpas enligt körkortslagen bestämmelserna om utbildning vid bilskola på innehållet i undervisningen och fordonets förare (43 §). 

Vid körundervisning är läraren med under övningskörningen och oftast ansvarig förare. Exempelvis i kategori B är läraren med i undervisningsfordonet och ansvarig förare. Det krävs en extra bromspedal för lärare och vid utbildning vid bilskola även en kopplingspedal. Vid motorcykelundervisning följer läraren vanligtvis eleven med ett annat fordon och kontakten med eleven sköts via radiotelefon, varvid eleven betraktas som ansvarig förare. Om läraren är med på fordonet betraktas läraren som förare och förutsätts ha en egen bromspedal. Vid undervisning med tunga fordon är körlärarens ansvar beroende av körkortskategorin och vilket körkort den som avlägger körkort har haft förut. Före körundervisning i trafiken förutsätts eleven har baskunskaper om körning av fordonet och tillräcklig förmåga att manövrera fordonet, saker som bedöms av läraren. 

Övningskörning på egen hand för körkort är möjlig endast när körkort för motorcykel avläggs med övningstillstånd (45 §). Att villkoren för övningstillstånd är uppfyllda påvisas genom förkortad körundervisning, teoriprov och manöverprov enligt bestämmelserna. Övningstillstånd förutsätter att man uppnått minimiåldern för körkort. Som avslutning på övningarna avläggs ett körprov i trafiken. 

Enligt 52 § i körkortslagen ska examinanden visa i förarexamen att han eller hon behärskar de saker som ingår i förarutbildningen och kan tillämpa dem och kan uppträda ansvarsfullt i trafiken. Kraven på förarexamen för respektive kategori bygger på kraven i bilaga II till körkortsdirektivet. Teoriprovet i examen avläggs med hjälp av dator. Körprovet kan förutom körning i trafiken innefatta ett manöverprov, såsom vid examen för fordonskombinationer, eller så kan enbart ett manöverprov ersätta körprovet, såsom vid examen för mopedkörkort och traktorkörkort för kategori LT. Kraven på de fordon som används i examen ingår i kommunikationsministeriets förordning. Utöver de förenhetligade kraven förutsätts fordonen uppfylla kraven på sådana fordon som används i körundervisningen (1 § i kommunikationsministeriets förordning). Med stöd av detta kan ett krav på fordonet vara en extra pedal för läraren. Även om kraven på förarexamen och avläggandet av den är harmoniserade, förutsätts på EU-nivå att endast körkort erkänns ömsesidigt. 

Krav som gäller ordnandet av förarexamina och förarprövares behörighet ingår i lagen om förarexamensverksamhet (535/1998; 7 d § 73/2015). Trafiksäkerhetsverket ansvarar för att de krav på examensmiljön som ställs i bilaga II till kökortsdirektivet uppfylls med stöd av verkets ansvar för att ordna examina. Kraven på förarprövares behörighet baserar sig på kraven i bilaga IV till direktivet. Förarprövaren ska bland annat ha kunskaper om körförmåga och bedömning, föreskriven bedömningsförmåga, personlig körförmåga samt kunskaper om kvaliteten på tjänsterna. Förarprövarnas minimiålder och erfarenhet regleras också. Medlemsstaterna förutsätts fastställa ett utbildningsprogram som innehåller grundläggande utbildning och den behörighet som det medför. Körkortsdirektivets krav på förarprövares behörighet och grundläggande utbildning har i Finland intagits som en valfri examensdel i specialyrkesexamen för trafiklärare inom undervisningens förvaltningsområde. Trafiklärartillstånd och grundläggande utbildning som innehåller examensdelen i fråga ger behörighet att ta emot körprov för kategori B och lätta fyrhjulingar samt kategorierna C1 och C (7 c §). Trafiksäkerhetsverket godkänner utbildningsprogram för specialiseringsutbildning för förarprövare i andra kategorier (7 d §). Direktivet innehåller krav på kvalitetssäkring och fortbildning, utbildningens omfattning och regelbunden övervakning av arbetet. Trafiksäkerhetsverket ser i egenskap av ansvarig myndighet för förarexamensverksamheten till att dessa krav uppfylls. 

Bestämmelser om bilskola och tillstånd att driva bilskola ingår i 8 kap. i körkortslagen. Enligt körkortslagen krävs det tillstånd för att få driva bilskola. (77 §). Tillstånden beviljas för de lägre kategorierna (grupp 1) eller tunga fordon (grupp 2) och de gäller tills vidare i hela landet med undantag för Åland. Till grupp 2 hör körkort som medför körrätt för lastbil eller buss och till grupp 1 övriga körkort. En bilskola ska ha en utbildningsansvarig föreståndare som styr och utvecklar utbildningen och svarar för innehållet i undervisningen och för att utbildningen ges enligt gällande bestämmelser och tillståndsvillkor (78 §). Lärare som ger körundervisning vid bilskolor ska ha trafiklärartillstånd med undantag för mopedundervisning för kategori AM. Även vid mopedundervisning som ges vid bilskola räcker det om läraren uppfyller kraven på undervisningstillståndslärare, vilket hade att göra med införandet av kraven på undervisning för mopedkörkort och tillgången till utbildning samt strävan att hålla kostnaderna för mopedkörkort på rimlig nivå. Tillståndsplikten för verksamheten och regleringen av förarutbildningen är förenad med tillsyn över verksamheten. I utbildningen ska man bland annat tillämpa en av myndigheterna fastställd läroplan, myndigheterna ska godkänna den undervisningslokal som är avsedd för teoriutbildning och bilskola ska göra olika anmälningar till till-synsmyndigheten och tillåta inspektionsbesök på plats. 

Lärare som ger körundervisning vid bilskolor ska ha trafiklärartillstånd (84 § i körkortslagen). Ett krav för trafiklärartillstånd är att man avlagt två obligatoriska examensdelar inom specialyrkesexamen för trafiklärare, vilket medför rätt att ge körkortsundervisning för kategori B och lätt fyrhjuling i kategori AM (88 §). Specialyrkesexamen för trafiklärare innehåller valfria delar som medför rätt att ge körkortsundervisning för till exempel tvåhjulingar och tunga fordon. Förutom utbildning kräver trafiklärartillstånd minst 23 års ålder, att man haft körrätt för kategori B i minst tre år, att de strängare medicinska kraven för förare i grupp 2 är uppfyllda och lämplighet för uppgiften utan någon trafikbrottslig bakgrund. I enlighet med EU:s lagstiftning om erkännande av examina uppfylls utbildningskravet även av motsvarande formella behörighet som förvärvats i någon annan EU- eller EES-stat. Kraven som gäller lärare och trafiklärartillstånd är nationella. 

Till trafiklärarutbildningen hänför sig undervisningspraktik vid bilskola och, vid studier inom den examensdel som är avsedd för förarprövare, i det företag som tar emot körprov. Bestämmelser om tillstånd för undervisningspraktik och beviljande av det ingår i körkortslagen (91 och 91 a §). 

2.1.2  2.1.2 Undervisnings- och ålderskrav för respektive kategori

Undervisningens minimimängd för respektive kategori anges i lektioner, vilkas längd inom teoriutbildningen är 45 minuter och inom körundervisningen 50 minuter. Teoriutbildning förutsätter deltagande i den undervisning som ordnas i en undervisningslokal, som sedan 2015 också kan vara virtuell så att undervisningen sker via en anslutning som möjliggör dubbelriktad växelverkan mellan eleven och läraren. Högst en femtedel av minimimängden körundervisning för körkort för bil får ges med simulator. För kategori B genomförs övningskörning i halt väglag jämte prov inom både den grundläggande utbildningen och fördjupningsdelen på övningsbana. Förarutbildning för kategori B får inledas ett år och för de andra kategorierna med undantag av kategori AM sex månader före körkortsåldern. I fråga om kategori AM får körundervisningen inte påbörjas innan minimiåldern för körkort har uppnåtts. 

Kategori AM 

Det harmoniserade körkortskategorin AM för mopeder och lätta fyrhjulingar infördes den 19 januari 2013. Enligt direktivet är kravet avlagt teoriprov. I Finland ska rätt att köra bägge fordonskategorierna förvärvas genom särskild utbildning, teoriprov och praktiska prov som motsvarar fordonskategorin. Det praktiska provet med moped är ett manöverprov och med lätt fyrhjuling ett körprov i trafiken. Teoriutbildningens minimimängd är för bägge fordonskategorierna sex lektioner och innehållet i utbildningen bestäms enligt fordonskategorin. Körundervisningens minimimängd är tre lektioner, varav andelarna för undervisning i manövrering och körning i trafik bestäms separat. 

Minimiålderskravet för kategori AM är 15 år, medan det harmoniserade minimiålderskravet som ska erkännas av andra medlemsstater är 16 år. 

Motorcykelkategorier 

Motorcykelkategorierna A1, A2 och A ska i enlighet med EU:s krav avläggas var och en för sig genom förarutbildning och förarexamen för den aktuella kategorin. I enlighet med körkortsdirektivet kan dock motorcykelkategorin efter två års erfarenhet höjas till följande kategori enbart genom utbildning utan examen eller genom körprov. I Finland har man valt utbildningsalternativet. Minimimängden utbildning för att få delta i förarexamen är i samtliga kategorier 12 lektioner teoriutbildning och nio lektioner körundervisning. I alternativet med erfarenhet enligt EU:s krav är utbildningens omfattning sju lektioner. 

Minimiålderskravet för körkort för kategori A1 är 16 år, för kategori A2 18 år och för kategori A 24 år. När man höjer körkort för kategori A2 till kategori A genom att utnyttja alternativet med erfarenhet, är minimiåldern för körkort för kategori A 20 år. Den som kör en trehjuling i kategori A ska dock vara minst 21 år. 

Körkort för motorcykel kan avläggas även med övningstillstånd genom övningskörning på egen hand. Bestämmelserna om övningstillstånd är nationella och för att få det måste man ha uppnått minimiåldern för körkort, få minst fyra lektioner körundervisning och avlägga teoriprov och manöverprov. Villkoret för att få delta i teoriprovet är att man genomgått den föreskrivna teoriutbildningen. Efter övningskörningen avläggs ett körprov. 

Den som innehar körkort för motorcykel men inte körkort för bil omfattas under de två första åren av strängare övervakning av förseelser och kan meddelas körförbud på grund av återkommande trafikförseelser tidigare än mer erfarna förare. Den strängare övervakningen av förseelser motsvarar den övervakning av förseelser som ska tillämpas på nya förare. 

Kategori B 

Körkort för bil i kategori B avläggs i tre delar. Före förarexamen är minimimängden grundläggande teoriutbildning 19 lektioner och minimimängden körundervisning 18 lektioner. Utbildningen ska omfatta undervisning i körning under svåra förhållanden, dvs. i mörker och halt väglag. Undervisningen i mörkerkörning kan också ges med simulator. Liksom för de andra bilkategorierna kan även högst en femtedel av körundervisning för kategori B ges med simulator. Prov på körning och träning inom undervisningen i körning i halt väglag ordnas på en övningsbana som uppfyller kraven. Vid prov på körning i halt väglag åskådliggörs framför allt hastighetens inverkan på bromssträckan och kontrollen över fordonet. Under övningsdelen efter att man avlagt förarexamen och fått körkort ska man få en lektion teoriutbildning och två lektioner körundervisning. Under fördjupningsdelen ska man få fyra lektioner teoriutbildning och fyra lektioner körundervisning. Hälften av körundervisningen är körning i trafiken och hälften träning på övningsbana. 

Det krävs ingen utbildning för att få delta i examen för fordonskombination i kategori BE. Det krävs inte heller någon utbildning för att genom körprov få sådan utökad behörighet att framföra fordonskombinationer i kategori B som EU-direktivet tillåter. I en sådan kombination överstiger släpvagnens totalvikt 750 kilogram och hela kombinationens totalvikt 3 500 kilogram men inte 4 250 kilogram. Av de alternativ som EU erbjuder har alternativet med prov tagits i bruk vid förvärvande av utökad körrätt för fordonskombinationer i kategori B. 

Nya förare omfattas av strängare övervakning av förseelser under två år efter att de förvärvat körrätt för kategori B. De kan då meddelas körförbud för återkommande trafikförseelser tidigare än mer erfarna förare. Efter att det separata kortvariga körkortet slopades förutsätts att man fått undervisning inom övningsdelen och fördjupningsdelen och att intyget över den lämnats till registermyndigheten inom två år efter det att körrätten förvärvades för att man ska få fortsätta att köra utan avbrott. 

Minimiålderskravet för körkort i kategorierna B och BE är 18 år. 

Traktorer  

Till skillnad från kraven som gäller fordon reglerar EU inte kraven på körkort för traktorer. 

Kraven på körkort för traktorer utgår från klassificeringen av traktorer enligt EU:s traktorbestämmelser, som bygger på om fordonets konstruktiva hastighet är högst 40 kilometer i timmen eller mer. Om traktorns konstruktiva hastighet överstiger 60 kilometer i timmen, berörs den av strängare fordonstekniska krav. 

De nationella körkortskategorierna är T och LT, och de kräver inte förarutbildning. Till kategori T hör även snöskotrar och motorredskap. En traktor i kategori T har en konstruktiv hastighet av högst 40 kilometer i timmen och för körkort krävs ett teoriprov för den aktuella kategorin. Med stöd av den nationella regleringen får traktorer i kategori T också köras med körkort för motorcykel och för bil i kategori B. En traktor i kategori LT har en konstruktiv hastighet som överstiger 40 men inte 60 kilometer i timmen. Körkort för kategori LT kräver förutom ett teoriprov för den aktuella kategorin även ett manöverprov med släpvagnskombination. I manöverprovet ska man koppla till en släpvagn och backa med kombinationen. Traktorer i kategori LT får även köras med körkort för lastbil. 

Minimiålderskravet för traktorkörkort för kategorierna T och LT är 15 år. 

Traktorer med en konstruktiv hastighet som överstiger 60 kilometer i timmen kräver körkort för bil, och kategorin bestäms enligt traktorns totalvikt på samma sätt som person- och lastbilar. Ålderskravet för föraren bestäms enligt den aktuella bilkategorin. 

2.1.3  2.1.3 Läkarundersökningar för körkort

I körkortsdirektivet indelas körkorten i två grupper vad gäller de medicinska kraven och det förutsätts att läkarundersökning krävs av dem som ansöker om körkort som omfattar rätt att köra tunga fordon, dvs. lastbil eller buss (förare i grupp 2). I fråga om dem som ansöker om andra körkort (förare i grupp 1) förutsätts att undersökning krävs endast om det till exempel i samband med körkortsförfarandet väcks misstankar om att personen i fråga inte uppfyller de medicinska kraven enligt direktivet. Däremot förutsätts att tillräcklig synförmåga säkerställs även för de lägre kategorierna genom en lämplig undersökning, som inte definieras desto närmare. Enligt direktivet ska det kontrolleras att de medicinska kraven fortfarande är uppfyllda när körkort förnyas. 

I Finland ska läkarutlåtande lämnas in vid ansökan om det första körkortet i bägge grupperna. Som läkarutlåtande godkänns ett högst sex månader gammalt utlåtande som utfärdats av en legitimerad läkare. För dem som ansöker om körkort i grupp 1 godkänns även hälsointyg för unga. År 2013 infördes omfattande läkarundersökning för äldre, där man fäster särskild uppmärksamhet vid förändringar som beror på åldern, såsom olika sjukdomars och läkemedels samverkan med tanke på körförmågan. 

När körkort förnyas krävs läkarutlåtande av den som vill förnya ett körkort i grupp 1 från och med 70 års ålder och av den som vill förnya ett körkort i grupp 2 när han eller hon fyllt 45 år. I andra fall anses den person som vill förnya sitt körkort uppfylla de föreskrivna kraven, om det inte har gjorts anmälan om att hans eller hennes hälsotillstånd försämrats. Enligt 21 § i körkortslagen är en läkare trots sekretessbestämmelserna skyldig att göra en anmälan till polisen, om han eller hon konstaterar att den som ansöker om körkortstillstånd eller en körrättsinnehavare inte längre uppfyller de medicinska kraven på grund av att hälsotillståndet försämrats och försämringen inte är endast tillfällig eller på grund av att personen fortgående missbrukar berusningsmedel. Körkort i grupp 1 utfärdas först för 15 år och från och med 70 års ålder för fem år i sänder. Körkort i grupp 2 utfärdas först för fem år och efter fyllda 70 år för två år i sänder. Enligt körkortsdirektivet får giltighetstiderna förkortas i fråga om personer som fyllt 50 år. 

2.1.4  2.1.4 Utländska körkorts giltighet i Finland

Kravet på ömsesidigt erkännande av körkort som utfärdats i stater som tillhör Europeiska unionen och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (ETA) baserar sig på körkortsdirektivet. I körkortsdirektivet åläggs medlemsstaterna ändå inte att tillämpa principen om ömsesidigt erkännande på nämnda körkort som har bytts ut på grund av ett körkort som utfärdats i en tredje stat och vars innehavare flyttar stadigvarande till en annan medlemsstat än den som beviljats körkortet. Enligt körkortslagen erkänner Finland i ett sådant fall inte ett körkort som har bytts ut på grund av ett sådant körkort som utfärdats i en tredje stat och som inte medför rätt att köra här (59 §). 

Enligt körkortslagen erkänns i Finland körkort som utfärdats i stater som tillträtt den i Genève år 1949 eller den i Wien år 1968 ingångna konventionen om vägtrafik så att de medför rätt att köra här och delta i förarexamen eller så att de utan förarexamen kan bytas ut mot motsvarande finländskt körkort för bil i kategori B eller för motorcykel, om de föreskrivna villkoren är uppfyllda (60 §). Körkortet ska motsvara konventionen eller uppfylla föreskrivna krav. Rätten att köra gäller två år i två år från det att innehavaren bosätter sig varaktigt i landet. Rätten att byta ut körkortet utan att avlägga ny examen förutsätter att man kört i minst sex månader här och att villkoren för att beviljas körkort är uppfyllda. Körkortet erkänns dock inte om personen hade sin vanliga vistelseort i Finland då körkortet beviljades. Körkort som utfärdats i Hongkong, Macao och Taiwan erkänns i enlighet med principerna för konventionsländernas körkort. 

Andra utländska körkort medför inte rätt att köra i Finland, men körkortet kan användas som förutsättning för att få delta i examen när man ansöker om finländskt körkort (61 §). Körkort som har beviljats i någon annan stat än en sådan som Finland erkänt eller som har beviljats någon som hade sin vanliga vistelseort i Finland vid tidpunkten för beviljandet medför inte rätt att delta i examen. 

Enligt körkortslagen kan man dock avvika från kravet på vanlig vistelseort och utfärda ett tillfälligt körkort till en asylsökande som har ett körkort från en konventionsstat och vars uppehållstillstånd är under behandling när fristen som gäller erkännande av körkortet går ut eller för den tid en utredning om körkortet pågår. Ett tillfälligt körkort som ger rätt att köra bil i kategori B eller motorcykel kan ges även andra utlänningar än sådana som har körkort från en konventionsstat och vars körkort på grund av den stat som utfärdat det inte medför rätt att köra här (63 §). Ett tillfälligt körkort är i kraft endast i Fastlandsfinland och det motsvarar inte ett ordinarie körkort till utseendet. 

2.2.1  2.2.1 Förarutbildning

I Europeiska unionens körkortslagstiftning regleras kraven på förarens kunnande via minimikrav på förarexamen (artikel 7.1 a och b i körkortsdirektivet samt bilaga II till direktivet). Det finns inga bestämmelser om utbildning utom som alternativ till examen i vissa fall som gäller höjning av körkortskategorin (artikel 7.1 c och d samt bilagorna V och VI till direktivet). 

I de flesta stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet krävs någon slags utbildning för att få körkort. Enligt Trafiksäkerhetsverkets utredning utgör Nederländerna, Spanien, Storbritannien, Malta och Frankrike undantag från detta, eftersom utbildning inte är obligatorisk i dessa länder. I Belgien och Irland krävs ingen teoriutbildning. Även om utbildningen inte är obligatoriskt är det i alla fall vanligt att man även utnyttjar yrkesmässig undervisning innan man avlägger förarexamen. 

Framför allt inom utbildningen för att få körkort för kategori B används lekmannaundervisning vid sidan av yrkesmässig undervisning samt olika modeller baserade på övningskörning, varvid det kan krävas att de också ska innefatta yrkesmässig undervisning. För att få påbörja övningskörning kan det förutsättas att man fått utbildning eller avlagt ett teoriprov eller hela examen. Exempelvis i Sverige krävs det sammanlagt 540 minuter undervisning i samband med övningskörningen, och då krävs det att handledaren deltar tillsammans med den som ska övningskör i en del innan övningskörningen inleds. I Sverige avläggs förarexamen som avslutning på övningskörningen medan examen föregår övningskörningen i Tyskland. De som handleder övningskörningen berörs av krav på minimiålder och körkortets giltighet. Kravet på handledarens minimiålder varierar i allmänhet mellan 21 och 30 år. Det är lägst i Irland (19,5 år). Villkoren är oftast att handledaren har haft körkort mellan tre och fem år. Dessutom kan det förutsättas att handledaren är godkänd av myndigheterna eller så kan antalet handledaren begränsas. Någon modell som kan jämföras med övningskörning under uppsikt finns inte i Bulgarien, Grekland, Kroatien, Portugal, Polen, Rumänien, Slovakien, Danmark, Tjeckien eller Ungern. 

I de flesta länder har man försökt sänka åldersgränsen för att få börja övningsköra för att det ska vara möjligt att samla större körerfarenhet innan man får sitt körkort. Denna förlängda övningstid lämpar sig särskilt bra för annan undervisning än undervisning vid bilskola. Den lägsta åldern då övningskörning får påbörjas är i allmänhet 16 år. Övningskörning kan vara förenad med högre fordonsförsäkringspremier, krav på minimi- och/eller maximilängd och olika begränsningar såsom att det är förbjudet att övningsköra på motorväg eller med släpvagn. 

I det fordon som används vid undervisning eller övningskörning krävs i allmänhet ingen tilläggsutrustning för läraren. I Belgien, Italien, Lettland och Norge förutsätts att läraren/övervakaren har tillgång till handbroms. 

Enligt prisuppgifter från BAST (tyska Bundesanstalt fur Strassenwesen, Federal Highway Research Institute) som gäller 2014 varierande priserna på körkort för kategori B inom EU från några hundra euro till över 2 000 euro. Billigast är det att ta körkort i Bulgarien, Malta och Tjeckien (i medeltal 230–320 euro). Dyrast är körkortet i Norge. Det kostar över 1 000 euro i Nederländerna, Spanien, Storbritannien, Luxemburg, Frankrike, Tyskland och Danmark (i medeltal 1 200–1 900 euro). 

2.2.2  2.2.2 Åland

Åland har för drygt ett år sedan genomfört en ändring av körkortslagstiftningen och i samband med den avstod man från den obligatoriska teoriutbildningen och körundervisningen. Målsättningen med ändringen var att förbättra trafiksäkerheten och minska kostnaderna för trafikolyckor genom att betona attityder, riskmedvetenhet och ett trafiksäkert beteende mera än i den tidigare lagstiftningen. I detta syfte infördes obligatoriska säkerhetskurser för kategori B. 

Före ändringen krävdes 20 lektioner teoriutbildning och 17 lektioner körundervisning för körkort för kategori B. Man slopade också den stegvisa körkortsutbildningen. Efter ändringen krävs att den som inte redan har körkort avlägger ett inledande teoriprov och först därefter kan han eller hon ansöka om körkortstillstånd. Det krävs två obligatoriska säkerhetskurser och de ordnas vid trafikskola. Under den senare av dessa behandlas körning och praktiska situationer och den kan avläggas först efter att man inlett körundervisningen. I samband med det inledande teoriprovet ska man ta i bruk en loggbok, som ska presenteras korrekt ifylld vid examen. Eftersom det inte finns några krav på körundervisning, förutsätter kravet på loggbok åtminstone en körundervisningslektion. 

I samband med att den stegvisa förarutbildningen slopades ändrades examenskraven och innehållet utökades med bland annat ett miljövänligt, planmässigt och defensivt körsätt. För att få undervisningstillstånd ska lärare gå en ”handledarkurs” vid bilskola. Prestationen är i kraft fem år, och den som är lärare behöver inte vara släkt med den som lär sig att köra. I undervisningsfordonet krävs en pedal för läraren, men inte i examensfordonet. 

När man ansöker om körkort tillämpas en egen hälsodeklaration som bevis på att de medicinska kraven är uppfyllda och den ska lämnas in innan utbildningen inleds. Vid behov krävs utlåtande av läkare eller optiker. 

Det finns ännu inga uppföljningsuppgifter om ändringen, men det har inte konstaterats att den skulle ha inverkat negativt på trafiksäkerheten. Ur förarexamensmottagarens synvinkel uppvisar eleverna en högre standard, tydligast gäller detta dem som tar mopedkörkort. Vid körprov för moped kör man minst 25 minuter i trafiken. Ändringen anses vara mer krävande för utbildarna, eftersom de ska kunna motivera eleverna att förstå kraven på en säker förare och sina egna begränsningar i detta avseende. Det anses som positivt att beroende på eleven kan det behövas betydligt färre lektioner än tidigare. Ur förarexamensmottagarens synvinkel har antalet körlektioner för kategori B kunnat sjunka till exempelvis 8–10 lektioner i stället för tidigare 17 lektioner. I denna kategori har man kunnat märka att de som deltar i provet inte nödvändigtvis är färdigt utbildade, vilket ökar antalet underkända prov. 

2.2.3  2.2.3 Övningskörningsmodeller för kategori B som tillämpas i vissa europeiska länder

Sverige 

I Sverige kan man börja körträna vid 16 års ålder under uppsikt av en godkänd handledare. Minimikraven på handledare är 24 års ålder, körkort för kategori B, som har varit i kraft under sammanlagt minst fem av de senaste tio åren, och frihet från vissa förseelser. Som handledare godkänns inte den vars körkort under de senaste tre åren har varit återkallat på grund av ett allvarligt brott, rattfylleri eller användning av berusningsmedel, den som under denna tid haft körförbud i minst tre månader eller den vars körkortsinnehav under denna tid har varit förenat med villkor om alkolås. Ett godkännande som handledare gäller i fem år. 

Vid körträningen betraktas handledaren som ansvarig förare. Innan körträningen inleds ska handledaren tillsammans med eleven genomgå en introduktionsutbildning på minst 180 minuter, vilket motsvarar fyra lektioner enligt den definition på lektion som tillämpas i Finland. I utbildningen går man igenom målen för och innehållet i förarutbildningen, bestämmelserna om körträning, planering och strukturering av träningen samt aspekter som är viktiga med tanke på trafiksäkerheten och miljön. I såväl körträningsmodellen som utbildningen vid trafikskola ingår dessutom en tudelad riskutbildning, som omfattar 180+180 minuter. I den första delen behandlas bland annat hur alkohol, narkotika och trötthet inverkar på körningen. I den andra delen tränar man särskilda saker och omständigheter i anslutning till hastighet, säkerhet och körning. Träningen motsvarar i stor utsträckning den tidigare riskutbildningen på övningsbana i halt väglag. Utbildningen genomgås just före förarexamen. Man får delta i förarexamens körprov efter 3–24 månaders körträning. I Sverige utgör teori- och körprovet en helhet, som i princip avläggs samma dag eller senast inom två veckor. Minimiåldern för att få delta i examen, 18 år, är densamma som för att få körkort. 

Förarexamens körprov pågår 45 minuter, varav minst 25 minuter används för körning i trafiken. Oftast kör man 30–40 minuter i trafiken. I körprovet används inte standardrutter. Teoriprovet omfattar 65+5 uppgifter, varav 52 måste vara rätt får att provet ska godkännas. 

En ny förare omfattas av strängare övervakning av förseelser under två år efter att han eller hon fått körkortet. Förlust av körrätten under denna tid på grund av trafikförseelser förutsätter ny förarexamen. 

I Sverige kombinerar ungefär 90 % av dem som tar körkort utbildning vid trafikskola och körträning under uppsikt och bara 10 % av dem som tar körkort skaffar utbildningen enbart från en trafikskola. I körkortsutbildningen tillämpas en riksomfattande läroplan. Fordon som används i körundervisning ska vara märkta med en skylt eller ett klistermärke som är av olika färg beroende på undervisningssättet. I fordon som används i körundervisning för kategori B krävs ingen utrustning för läraren, men vid examen ska det finnas en extra bromspedal och backspegel i framsätet. Inga ändringar planeras i förarutbildningssystemet. 

Det uppskattade genomsnittspriset på körkort varierar från 1 350 euro till 1 500 euro. Kostnaderna för den obligatoriska utbildningen är i medeltal 500–600 euro. 

Norge 

I Norge ska den som vill ta körkort delta i obligatorisk utbildning vid bilskola även i det fallet att inlärningen eller övningen sker tillsammans med en lekmannalärare och handledare. Den som handleder övningskörningen ska ha fyllt 25 år och ha haft körkort för kategori B i minst fem år. 

Man ska ha minst 24 lektioner (á 45 minuter) teoriutbildning vid bilskola och minst 10 lektioner (á 45 minuter) körundervisning. I körundervisningen ingår bland annat övningskörning i halt väglag. Alla som tar körkort ska dessutom delta i två lektioner (á 45 minuter) i bilskola där körningen utvärderas för att säkerställa att den nivå som man uppnått under övningskörningen motsvarar målen i läroplanen och är tillräcklig för att avlägga förarexamen. Utvärderingen av körningen omfattar körning i trafiken och en intervju med föraren. Teoriutbildning är en förutsättning för att inleda övningskörning. 

Minimiåldern för att få delta i förarexamens teoriprov är 17,5 år och för körprov 18 år. Körprovets längd är 65–75 minuter, varav cirka 60 minuter är körning i trafiken. Köruppgifterna i körprovet består i stor utsträckning av självständig körning. Nya förare omfattas av strängare övervakning av förseelser under två år. 

I Norge utnyttjar cirka 70–82 % av dem som tar körkort möjligheten till övningskörning under uppsikt. Handledaren ska ha tillgång till handbromsen under övningskörning och fordonet ska vara utrustat med en extra spegel för handledaren. Den yrkesmässiga undervisningen utökades 2006, och enligt en uppföljningsundersökning gav detta positiva resultat i form av bättre körbeteende, bättre säkerhetsattityder och färre olyckor. 

Körkort kostar i medeltal 1800–2400 euro. 

Danmark 

Danmark tillämpar inte någon modell med körning under uppsikt. För att få körkort krävs utbildning vid bilskola som omfattar 28 lektioner (á 45 minuter) teoriutbildning och 24 lektioner (á 45 minuter) körundervisning. Minimiåldern för att börja få körundervisning är 17,5 år. 

Man får avlägga teoriprovet en månad innan man uppnår minimiåldern för körkort, 18 år, som också är minimiålder för att få delta i körprov. Körprovet pågår totalt 45 minuter, varav 25 minuter är körning i trafiken. I Danmark övervakas en ny förares trafikförseelser strängare under tre år efter att han eller hon fått körkort. 

Körkort kostar i medeltal 1600–1900 euro. 

Nederländerna 

I Nederländerna tillämpas vid sidan av utbildning vid bilskola en försöksmodell som kombinerar utbildning vid bilskola och övningskörning under uppsikt. Försöket inleddes 2011 och det avslutas i november 2017. 

Enligt försöksmodellen kan utbildning vid bilskola inledas vid 16 års ålder, teoriprovet avläggas vid 16,5 års ålder och körprovet som 17-åring. Övningskörning under uppsikt får inledas efter att man avlagt förarexamen tills man uppnår körkortsåldern 18 år. Körning under uppsikt är tillåten tillsammans med föräldrarna. Endast tre handledare kan godkännas, och de antecknas i tillståndet för den som avlägger körkort. Handledarens minimiålder är 27 år och han eller hon ska ha haft körkort i minst fem år. 

I förarexamen ingår ett prov som går ut på att upptäcka risker, ett teoriprov och ett körprov, av vilka de två första avläggs efter varandra. Körprovet pågår 55 minuter, varav 35 minuter är körning i trafiken. Förarprövaren bestämmer rutten. Köruppgiften kan vara till exempel att köra självständigt till ett visst ställe. Under 50 % klarar förarexamen. 

Promillegränsen för nya förare är lägre och deras förseelser övervakas strängare i fem år efter att de fått körkort. 

Ungefär en tredjedel av dem som tar körkort har använt den kombinerade modellen. Möjligheten att börja köra tidigare än enligt den traditionella bilskolemodellen, där man får delta i undervisningen först som 18-åring, anses ha talat för den kombinerade modellen. Det har konstaterats att de som använt sig av modellen har fått 16 % mindre böter för överhastighet än de som genomgått den traditionella utbildningen. Även antalet olyckor per körd kilometer har varit lägre. 

I praktiken beräknas den yrkesmässiga körundervisningen omfatta i medeltal 35 lektioner, teorin kan man förutom i bilskolan också studera på egen hand. 

Körkort kostar i medeltal 1600–1900 euro. 

Tyskland 

I Tyskland tillämpas vid sidan av utbildning vid bilskola en modell med körning under uppsikt, där övningskörningen inleds först efter att man avlagt förarexamen och fått undervisning vid bilskola. Minimiåldern för att få körundervisning är 16,5 år då den är ett år högre vid utbildning vid bilskola. Efter en fullständig bilskolekurs får förarexamens teoriprov avläggas när man är 16 år och 9 månader och körprov när man är 16 år och 11 månader, och därefter kan man få rätt att övningsköra under uppsikt som 17-åring. För körkort måste man få 14 teorilektioner (á 90 minuter) och minst 12 körlektioner (á 45 minuter) samt avlägga teori- och körprov innan övningskörningen inleds. 

Den som handleder övningskörningen ska vara minst 30 år. Han eller hon ska ha haft körkort i minst fem år, och får inte har samlat mer än tre felpoäng för trafikförseelser. På handledare tillämpas en rattfyllerigräns på 0,5 promille. Den som avlägger körkort betraktas som ansvarig förare och ansvarar även för att handledaren uppfyller kraven. 

Körprovet pågår totalt 45 minuter, och härav kör man 25 minuter i trafiken. Promillegränsen är lägre för nya förare och deras trafikförseelser övervakas strängare i två år efter att de fått körkort. Andelen godkända i förarexamens teoriprov är 75 % och i körprovet 72 %. 

Övningskörningen under uppsikt ska pågå minst 12 månader. I Tyskland utnyttjar ungefär 35 % av dem som tar körkort övningskörning under uppsikt. 

Körkort kostar i medeltal 1 500 euro. 

Storbritannien 

I Storbritannien kan man avlägga körkort genom att få yrkesmässig undervisning eller med övningstillstånd. Endast trafiklärare får ge yrkesmässig undervisning. Träning med övningstillstånd förutsätter inte utbildning. Tillstånd får sökas tidigast när man är 15 år och 9 månader. Övningskörningen får inledas tidigast när man är 17 år, som också är minimiåldern för körkort. 

Den som handleder övningskörningen ska vara minst 21 år och ha haft körkort i tre år. Vid övningskörning ansvarar handledaren för fordonet och om den som övningskör till exempel kör överhastighet, är båda skyldiga till gärningen. Det fordon som används vid övningskörning ska ha en tilläggsförsäkring, och därför sker övningskörning oftast inom familjen. Försäkringspremierna vid övningskörning är höga, framför allt för 17-åringar. Övningskörning är inte tillåten på motorväg eller med släpvagn. 

Den som är 17 år får delta i teoriprovet och provet i att upptäcka risker. Nya förare omfattas av strängare övervakning under de två första åren och körförbud under denna till leder till ny förarexamen. 

Bilskoleverksamhet eller verksamhet som trafiklärare är inte tillståndspliktig. Nästan alla som tar körkort deltar i någon körundervisning som ges av en trafiklärare före förarexamen. Ungefär 55 % av dem som tagit körkort har använt sig av övningskörning under uppsikt av en lekman. 

Körkort kostar i medeltal 1650 euro. 

Irland 

I Irland kan den som tar körkort ansöka om tillstånd att inleda övningskörning under uppsikt efter att ha avlagt ett teoriprov. Den som övningskör behöver inte ha teoriutbildning men måste få 12 lektioner (á 60 minuter) körundervisning. Utbildningen får ges av en auktoriserad trafiklärare i enlighet med den riksomfattande läroplanen. 

Den lägsta åldern för att få delta i teoriprovet och få tillstånd till övningskörning är 17 år. Övningskörningen pågår mellan sex och 24 månader. Man får delta i körprovet tidigast sex månader och senast två år efter att man fått tillståndet. Vid övningskörning är det förbjudet att köra på motorväg och med släpvagn. 

Handledaren ska vara minst 19,5 år och ha haft körkort i två år. Handledaren berörs av samma krav på promillegräns som föraren. 

Körprovet pågår 50 minuter, varav 30 minuter är körning i trafiken. Provet avläggs enligt en standardiserad rutt. I början av körprovet ska den som avlägger provet svara på 18 frågor om trafikregler. Körrätten är obegränsad. 

I Irland planerar man att ta i bruk en tvåårsperiod av övningskörning på egen hand samt utveckla förarexamen bland annat genom att ta in ett nytt prov i att upptäcka risker. På den som övningskör skulle en lägre promillegräns tillämpas. 

Estland 

I Estland kan man välja en modell som kombinerar utbildning vid bilskola och övningskörning under uppsikt. Utbildning vid bilskola kan inledas när man är 17,5 år, teoriprovet kan likaså avläggas när man är 17,5 år och körprovet när man är 17 år och 9 månader. Minimiåldern för körkort är 18 år. Enligt den kombinerade modellen kan man få rätt att övningsköra under uppsikt tidigast som 16-åring efter att man avlagt teori- och körprovet samt efter utbildning vid bilskola. Minimiåldern för att delta i utbildningen är 15,5 år. Teoriutbildningen omfattar 41 lektioner (á 45 minuter) och körundervisningen 32 lektioner (á 25 minuter). Efter att ha övningskört ska man avlägga förarexamen på nytt, och då är kraven på minimiålder desamma som i bilskolemodellen. Före förarexamen ska också den som tränar med övningstillstånd delta i en övningsexamen som ordnas vid bilskola. 

Handledaren ska ha körkort som beviljats minst fem år tidigare. Inga trafikförseelser i trafikregistret tillåts. 

Körprovet pågår 60 minuter, varav minst 45 minuter är körning i trafiken och cirka 10 minuter kontroll av tekniska saker. Examensmottagaren bestämmer rutten. 

Föraren ska inom två år efter det att han eller hon fick körkort delta i en obligatorisk utbildning i säker körning, som består av sex teorilektioner (á 45 minuter) och åtta lektioner körundervisning. Av körlektionerna körs två i tätortstrafik och sex på bana. Utbildningen innefattar övning i att hantera fordonet i halt väglag och utvecklande av en miljömedveten körstil. 

Andelen som utnyttjar modellen med övningskörning under uppsikt är 5 % av dem som tar körkort. 

Körkort kostar i medeltal 600–700 euro. 

Belgien 

I Belgien tillämpar man två modeller som baserar sig på övningskörning, av vilka den ena kräver körundervisning. Efter att man avlagt ett teoriprov ska man få minst 20 lektioner (á 60 minuter) körundervisning. Minimiåldern för att få delta i teoriprovet är 17 år. Övningskörning under uppsikt får inledas efter utbildning vid bilskola. Före 18 års ålder krävs en handledare vid övningskörning, när man fyllt 18 år får man fortsätta övningsköra utan handledare. Enligt denna modell ska man övningsköra på egen hand minst tre och högst 18 månader före körprovet. Enligt denna modell är minimiåldern för att få delta i förarexamen 18 år och tre månader. Körningen med övningstillstånd är begränsad, begränsningarna gäller bland annat nattkörning och antalet passagerare. 

Enligt den andra modellen krävs ingen utbildning. Övningskörningen ska pågå minst tre månader och högst tre år. Även enligt denna modell ska ett teoriprov avläggas vid 17 års ålder och efter det kan man börja övningsköra under uppsikt. När man fyllt 18 år kan man fortsätta att köra på egen hand. Körprovet ska avläggas vid 18 års ålder. 

Den som handleder övningskörningen ska vara minst 26 år och ha haft körkort i minst åtta år. Handledaren får inte ha haft körförbud under de senaste tre månaderna. 

Körprovet pågår 40 minuter, varav 25 minuter är körning i trafiken. Körrutterna är fasta. Nya förares trafikförseelser övervakas strängare i två års tid efter att de fått körkort. 

Andelen körkortsaspiranter som utnyttjar modellerna med övningskörning är 50 %. Fordonet ska vara utrustat med en backspegel för handledaren och handledaren ska ha tillgång till handbroms. Det är förbjudet att köra med släpvagn. 

Körningen är förenad med begränsningar som gäller bland annat nattkörning och antalet passagerare. Enligt bägge modellerna är minimiåldern för att få inleda övningskörning 17 år. Enligt den modeller som förutsätter utbildning kan körprovet avläggas tidigast när man är 18 år och 3 månader, annars som 18-åring. 

Körkort kostar i medeltal 200–300 euro. 

2.2.4  2.2.4 Läkarundersökningar för körkort

Vid övervakning av de medicinska kraven tillämpas i regel två olika system i länderna i Europa. Vid ansökan om körkort i grupp 1 krävs antingen läkarintyg eller personens egen deklaration eller försäkran om hälsotillståndet. I Tyskland kontrolleras endast synförmågan hos förare i grupp 1. Vid ansökan om körkort i grupp 2 krävs läkarintyg. 

Sökandens deklaration eller försäkran vid ansökan om körkort för de lägre kategorierna tillämpas i Nederländerna, Belgien, Irland, Island, Storbritannien, Norge, Nordirland, Frankrike och Sverige. Läkarutlåtande krävs i Spanien, Bulgarien, Italien, Österrike, Kosovo, Grekland, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Portugal, Polen, Rumänien, Slovenien, Schweiz, Danmark, Ungern och Estland. I vissa länder kan vid sidan av läkarintyg krävas även sökandens egen deklaration eller försäkran om sitt hälsotillstånd, som till exempel bekräftas vid en läkarundersökning. 

I Nederländerna testas sökandens synförmåga vid förarexamen före körprovet. Sökanden ska läsa ett fordons registerskylt på 25 meters avstånd. Blanketten för sökandens hälsodeklaration kostar 27,80 euro. Även i Island undersöks synförmågan i samband med körprovet, men där ska man läsa ett fordons registerskylt på 20 meters avstånd. Syntestet ingår i priset för körprovet. I Storbritannien och Nordirland ska sökanden uppge vissa skador eller sjukdomar, som finns uppräknade i en särskild förteckning. En sjukdom eller skada som ska uppges förutsätter att en tilläggsblankett fylls i. Sökanden förutsätts dessutom försäkra att han eller hon kan läsa en bils registerskylt på 20,5 meters avstånd. I Nordirland kan avståndet också vara 20 meter, om det är fråga om smalare font. I Storbritannien kan lämnandet av felaktiga uppgifter leda till böter på 1 000 pund, om gärningen leder till en olycka. I Nordirland ger sökanden körkortsmyndigheten rätt att få hälsouppgifter av sökandens familjeläkare. 

I Frankrike ska sökanden uppge om han eller hon använder glasögon eller kontaktlinser och i körkortsansökan ska det också antecknas om sökanden känner till någon sjukdom eller något tillstånd som kan förhindra att han eller hon får körkort. Sökanden kan också hänvisas till läkarundersökning som han eller hon uppger någon sjukdom eller behov av undersökning framkommer i samband med examen. Synförmågan testas vid examen genom att examinanden ska läsa en registerskylt på 20 meters avstånd. I Frankrike tar läkarundersökningen 15 minuter och priset är 33 euro i hela landet. 

I Belgien görs syntestet efter att teoriprovet godkänts och det ingår i priset för teoriprovet. Sökanden ska läsa E-bokstäver som motsvarar en synskärpa på 0,5 på en så kallad Snellen-tavla. Om sökanden inte ser E-bokstäverna korrekt, ska han eller hon lämna in ett ögonläkarintyg till körkortsmyndigheten. 

I Irland och Norge ingår frågor om hälsotillståndet i blanketten för ansökan om körkort. Om sökanden besvarar någon fråga om hälsotillståndet jakande i Irland, ska ansökan åtföljas av en Medical Report, varav en del ifylls av sökanden och en del av läkaren. För kontroll av synförmågan ska sökanden besöka en registrerad läkare eller ögonläkare. Om det under förarexamens körprov framkommer omständigheter som gör att det finns anledning att misstänka att personen inte uppfyller de medicinska kraven, kan examensmottagaren villkora intyget över godkänt körprov. Innan sökanden får examensintyget ska han eller hon då inom utsatt tid lämna in ett läkarintyg till körkortsmyndigheten. På baksidan av den norska blanketten finns ifyllnadsanvisningar för hälsodelen. Om en viss sjukdom eller användningen av vissa läkemedel uppges i blanketten, ska ansökan åtföljas av läkarutlåtande. På den offentliga sidan kostar en läkarundersökning 15 euro och omfattande undersökning 35 euro. 

I Sverige ska hälsotillståndet rapporteras på en blankett för ändamålet och synförmågan påvisas genom intyg av optiker eller genom ett intyg av en anställd vid trafikskolan som har utbildning och tillstånd för detta. Sökanden kan åläggas att genomgå läkarundersökning, om rapporteringen förutsätter detta. Utredningarna får vara högst två månader gamla. 

I Tyskland krävs att den som ansöker om körkort genomgår en kontroll av synförmågan hos ett syncenter, men han eller hon behöver inte själv lämna någon deklaration eller något läkarintyg. Om sökanden inte klarar syntestet, hänvisas han eller hon till ögonläkare. Intyget över synförmågan får vara högst två år gammalt och testet kostar 6,43 euro. Körkortsmyndigheten kan kräva läkarintyg, om det finns anledning att misstänka att kraven inte är uppfyllda. 

I många länder krävs utöver läkarintyg sökandens egen deklaration, som till exempel en läkare bekräftar eller som sökanden ska underteckna hos en läkare. I vissa länder sker läkarundersökning hos flera olika specialister. Ofta har det fastställts ett enhetligt pris för läkarintyget i hela landet och det är ofta högst kring 30 euro. 

I Spanien krävs utöver läkarundersökning psykologiska tester och syntest i särskilda trafikmedicinska center. Undersökningarna utförs av ett team som består av allmänläkare, ögonläkare och psykolog. I Italien har man sedan 2011 krävt läkarintyg och utlåtande av familjeläkaren. Där krävs läkarundersökning med tio års mellanrum upp till 65 års ålder och därefter med fem års mellanrum. I de flesta länder är 65 och 70 år åldersgräns för regelbundna läkarundersökningar. Regelbundna läkarundersökningar krävs inte i Island, Portugal, Grekland och Tjeckien före 65 års ålder, och i Nederländerna och Norge inte före 75 års ålder. I Italien krävs läkarundersökning från och med 50 år med fem års mellanrum och från med 70 år med tre års mellanrum, i Grekland och Lettland från och med 65 år med tre års mellanrum, i Slovenien med två års mellanrum och i Estland med fem års mellanrum. I Ungern krävs läkarundersökning med tio års mellanrum upp till 40 års ålder och därefter med 5, 3 eller 2 års mellanrum beroende på åldern. I Irland är kravet på regelbunden läkar-undersökning kopplat till vissa sjukdomar med 1, 3 eller 10 års mellanrum. 

Av förare i grupp 2 krävs oberoende av ålder läkarundersökning med fem års mellanrum i Nederländerna, Belgien, Österrike, Kroatien, Rumänien och Estland samt med två års mellanrum i Litauen. I Spanien och Grekland förkortas tiden från och med 65 års ålder till tre år och i Italien görs en grundligare undersökning vid denna ålder. I Lettland förkortas tiden från och med 60 års ålder till tre år, i Polen och Ungern till två och ett halvt år och på Malta till ett år samt i Kosovo från och med 55 års ålder till två år. 

I flera länder tillämpar man avtrappade gränser så att till exempel i Irland är undersökningsintervallet från och med 60 års ålder tre år och från och med 70 års ålder tre år eller ett år. I Storbritannien och Nordirland inleds undersökningarna vid 45 års ålder med fem års mellanrum för att förkortas till ett års mellanrum från och med 65 år. I Luxemburg förkortas intervallet på tio år till fem år för 50-åringar och till tre år för 70-åringar, och efter 75 år förnyas körrätten inte längre. I Norge förkortas intervallet på tio år till fem år för 60-åringar och till ett år för 70-åringar. I Frankrike förkortas fem år till två år för 60-åringar och till ett år för innehavare av busskörkort och för alla 76-åringar till ett år. I Sverige inleds undersökningar vid 45 års ålder och i Tyskland för innehavare av körkort för kategori C1 vid 50 års ålder. I Danmark är undersökningsintervallet för 70-åringar som förnyar körkortet fyra år, för 71-åringar tre år, för 72–80-åringar högst två år och från och med 80 års ålder högst ett år. I Schweiz är undersökningsintervallet tre år från och med 50 års ålder och två år från och med 50 års ålder. 

I vissa länder tillämpas olika anmälningsskyldigheter och -rättigheter. Skyldighet för läkare att göra anmälan tillämpas i Kosovo, Kroatien, Lettland, Litauen, Norge, Portugal, Polen, Rumänien, Sverige och Tjeckien. I Ungern och Nordirland föreligger anmälningsskyldighet endast ifall att läkaren inte får personen att sluta köra eller läkaren vet att personen fortsätter att köra. I Estland föreligger inte anmälningsskyldighet men läkaren ska ge körrättsinnehavaren ett intyg som förbjuder körning. I Danmark föreligger anmälningsskyldighet ifall sjukdomen eller tillståndet medför direkt risk för andra trafikanter och föraren inte slutar köra frivilligt. I Schweiz har läkaren anmälningsskyldighet. Anmälningsskyldighet för körkortsinnehavaren tillämpas i Belgien, Irland, Storbritannien, Norge, Nordirland och Polen. I Frankrike ska körkortsinnehavaren underrätta försäkringsbolaget och i Ungern den egna läkaren utöver körkortsmyndigheten. I Grekland föreligger inte anmälningsskyldighet, men om man fortsätter att köra är påföljderna stränga vid en trafikolycka. 

2.3.1  2.3.1 Förarutbildningen

Den nuvarande körkortsmodellen som baserar sig på formbunden förarutbildning och förarexamen har tillämpats länge utan att grunderna ändrats. Körkort för kategori B har utvecklats genom utbildning i flera steg. Systemet är stelt och tillåter att man utnyttjar endast utbildning som genomförts enligt bestämmelserna. För att det ska kunna övervakas att kraven är uppfyllda måste teoriutbildningen ordnas i en undervisningslokal och eleverna måste delta på plats eller med hjälp av en virtuell anslutning som uppfyller kraven. I EU:s lagstiftning krävs endast att förarexamen avläggs, om det inte är fråga om höjning av körkortskategorin för motorcykel på grund av erfarenhet, vilket beroende på den modell som medlemsstaten väljer kan ske genom utbildning eller ett körprov. 

Den detaljerade regleringen av utbildningen och begränsningarna i den har delvis slopats, men avläggandet av körkort är fortfarande mycket detaljreglerat. Även om de färdigheter som förvärvats i samband med tidigare körkort har beaktats i läroplanerna, är känslan att samma innehåll upprepas i utbildningen när nya kategorier avläggs. Det är möjligt att avvika från utbildningens omfattning till exempel på grund av utländsk utbildning, men det är ofta svårt att presentera bevis på den genomgångna utbildningen och arbetskrävande för förvaltningen att jämföra innehållet i läroplanerna. I den läroplansbaserade utbildningen beaktas inte körkortsaspirantens individuella behov, utan alla förutsätts avlägga körkort enligt samma schema. Man har sett möjligheter att minska förarutbildningens omfattning till exempel genom att göra det möjligt att avlägga körkort med automatväxlat fordon utan att begränsa rätten att köra till enbart automatväxlade fordon, så att man kunde undgå åtminstone den tid som det tar att lära sig växla. En sådan ändring skulle emellertid förutsätta att EU:s lagstiftning ändras. 

Den stegvisa förarutbildningen för kategori B infördes i början av oktober 1989. I januari 2013 utökades stegen till tre. Utbildningen i körning i halt väglag jämte prov och tidpunkten för utbildningen efter att man fått körkort har kritiserats och de som tagit körkort har haft olika åsikter om nyttan av utbildningen. Åtgärderna för att slutföra utbildningen jämte tidsfrister har upplevts som problematiska, även om man avstått från det särskilda kortvariga körkortet. 

I en undersökning som gällde reformen 2013 ansågs att målen för reformen till stor del nåtts och att de innehållsmässiga och metodmässiga satsningarna lyckats särskilt vad gäller sociala färdigheter. De nya förarna var i genomsnitt nöjda med förarutbildningens innehåll och mest nöjda var personer i åldern 18–20 år och över 40 år som kört mycket under det första året. Förarna var mer nöjda i synnerhet när det gällde att upptäcka trafikrisker och hantera den egna situationen. De föreslagna utvecklingsåtgärderna gällde framför allt prov på och träning av mörkerkörning samt de fortsatta utbildningsstegen med körning under svåra förhållanden och övningskörning i halt väglag, men också mera landsvägs- och stadskörning. Det ansågs inte lika bra att öva mörkerkörning med simulator som att köra i verkliga förhållanden, eftersom simulatorn inte ansågs ge en sanningsenlig bild av de verkliga förhållandena. Förutom träning ansågs det behövas körlektioner för mörkerkörning i en verklig trafikmiljö. Fördjupningsdelen ansågs i genomsnitt mer nödvändig än övningsdelen. I en före och efter-jämförelse minskade nya förares trafikförseelser i förhållande till antalet körkort och särskilt hos 18-åriga män som fått utbildning vid bilskola. Ett problem med den stegvisa utbildningen ansågs framför allt vara att i nuläget genomgås fördjupningsdelen för sent, ofta först två år efter att man fått körrätt när tidsfristen håller på att gå ut. 

Trots att körundervisningen är obligatorisk kör man ofta ganska litet. Körerfarenhet har konstaterats vara en viktig faktor för att utveckla körskickligheten och minska olycksrisken för nya förare. I samband med reformen av utbildningen för kategori B 2013 utökades körundervisningen med fyra lektioner, men inverkan på körerfarenheten är i praktiken liten. Numera får en del av utbildningen för körkort för bil också ges med simulator, vilket minskar den praktiska körerfarenheten, men erbjuder olika träningsmöjligheter och upprepningar, vilket inte nödvändigtvis är möjligt i trafiken. Simulatorerna har ändå inte ansetts ersätta tärning i en verklig miljö, i synnerhet inte om tekniken och programvaran inte är tillräckligt högklassig. Vid utbildning vid bilskola kör man vanligtvis några hundra kilometer, vid undervisning med undervisningstillstånd kör man i allmänhet mera. Det finns internationella rekommendationer där målsättningarna är upp till flera tusen kilometers körerfarenhet för att sänka risknivån hos nya förare. Nationellt får man endast för körkort för motorcykel med övningstillstånd träna på egen hand före körprovet, men det finns ingen information om mängden övningskörning, eftersom denna information inte samlas in i något sammanhang. 

När det gäller kraven på utrustning i fordon som används i körundervisning har i synnerhet kravet på bromspedal för läraren i undervisningstillståndsfordon kritiserats på grund av monteringskostnaderna och kravet på ändringsbesiktning. I bilskolebilar och examensfordon upplevs däremot extra pedaler som nödvändiga på grund av arbetarskyddet. I Finland har undervisningskörningen varit säker, men det finns ingen information om i vilket mån detta beror på den extra pedalen för läraren. 

Kravet på att rätt att köra fordon i kategori AM ska förvärvas särskilt jämte kraven på utbildning och praktiskt prov som motsvarar fordonskategorin är strängare än EU:s reglering, men på grund av skillnaderna mellan fordonen och kraven för att köra dem har förfarandet ändå ansetts motiverat. 

Inom utbildningen för körkort för lätt fyrhjuling och moped är antalet lektioner detsamma, eftersom fordonen hör till samma kategori AM, medan examenskraven för lätt fyrhjuling är strängare. Även med moped har ett körprov ansetts motiverat. Även om körning med lätt fyrhjuling berörs av vissa begränsningar på grund av den högsta konstruktiva hastigheten, till exempel förbud mot att köra på motorväg, betraktas de strängare kraven som motiverade, eftersom fordonen i allmänhet framförs på samma del av vägen som biltrafiken, vilket kräver samma kunnande av föraren som när man kör bil. Trots att utbildningskraven är lindrigare än för bilkörkort har fyrhjulingsförarna klart sig förhållandevis bra i trafiken. Lätta fyrhjulingar framförs vanligtvis i tätorter, där hastigheterna är lägre och påföljderna av olyckor av denna orsak oftast har varit lindriga mätt i personskador. Faktorer som förklarar skillnaderna i utbildningens omfattning jämfört med utbildningen för bilkörkort kan delvis anses vara skillnaderna mellan fordonen och framförandet av dem och hur detta inverkar på utbildningens omfattning. Lätta fyrhjulingar har till exempel annorlunda växellåda och saknar högre hastigheter och därmed behövs inte utbildning i landsvägs- och accelerationsfältskörning. Till skillnad från bilar är lätta fyrhjulingar försedda med variatorer, så i stället för att lära sig välja växel och växla kan man bara välja körning framåt eller bakåt. Körprov med lätt fyrhjuling utvärderas enlig samma anvisning som körprov med bil i kategori B och andelen godkända prov vid första försöket har legat på samma nivå. 

Andelen som avlagt körkort för kategori B med undervisningstillstånd har traditionellt varit kring 10–20 % av körkorten för kategori B och understödet är fortfarande starkt för fortsatt undervisningstillstånd. I praktiken motsvarar förfarandet med undervisningstillstånd den praxis med undervisningskörning eller övningskörning som tillämpas i många länder. Andelen som avlagt körkort med undervisningstillstånd var i början av 2010-talet cirka 13–15 % och efter den reform av tillståndskriterierna som genomfördes 2013 har antalet varit på väg uppåt. År 2016 avlade 53 918 personer körkort för kategori B, och av dem hade 10 646 undervisats med undervisningstillstånd, vilket motsvarar en andel på 19,7 %. Förändringen anses delvis bero på att tillstånd får till skillnad från det tidigare kravet på att man skulle bo i samma hushåll beviljas på grund av nära släktskap och förmyndarskap utan begränsningar och i annat fall får högst tre tillstånd beviljas under tre år för att förebygga den grå ekonomin. Å andra sidan har tillståndskriterierna ansetts vara för inskränkande, eftersom till exempel make och makens förälder som hör till samma hushåll inte har jämställts med en nära anhörig utan tillståndskvot, och å andra sidan har tillståndskvoten ansetts möjliggöra yrkesmässig verksamhet utan de krav som åläggs bilskolor och på så vis öka den grå ekonomin. Förfarandet med undervisningstillstånd som infördes när kraven på mopedkörkort skärptes har ansetts orimligt på grund av det körkort som krävs av läraren, eftersom i kategori AM godkänns för undervisningstillståndsläraren endast körkort för undervisningsfordonet som avlagts genom utbildning och praktiskt prov i enlighet med de nuvarande kraven eller, beroende på undervisningsfordonet, körkort för motorcykel eller bil. Inom mopedundervisningen godkänns inte rätt att köra moped som grundar sig på så kallad förvärvad rättighet, vilket också har ansetts som orimligt. Rätt att köra moped utan körkortskrav har sådana som innan mopedkörkortet infördes i början av år 2000 hade fyllt 15 år, som var förutsättningen för att få köra moped. Förvärvad rättighet utan körkort gäller inte lätt fyrhjuling, eftersom det alltid har förutsatts körkort för att få köra detta fordon och det nuvarande körkortskravet är lägre än körkort för bil, som krävdes tidigare. 

Kraven på utbildning och examen i samband med höjningar av körkortskategorin för motorcykel har också ansetts överdimensionerade. Kraven som gäller motorcykelkörkort baserar sig emellertid på kraven i körkortsdirektivet med undantag för den utbildning som utgör villkor för att då delta i förarexamen. Enligt det kan man avvika från kravet på teoriprov endast genom att utnyttja tidigare motorcykelerfarenhet för körkortet, men hos oss har man valt utbildningsalternativet i stället för körprovsalternativet. Även de kritiserade kraven på klassificeringen av motorcyklar och examensmotorcyklarna överensstämmer med kraven i direktivet. Övningstillstånd för motorcykel möjliggör träning med motorcykel på egen hand, men exempelvis jämfört med sådana som fått utbildning vid bilskola har de som tränat på egen hand brista i kontrollen över trafiksituationer och beaktandet av säkerhetsfaktorer i examen. 

Till traktorerna hör små traktorer som används i vägtrafiken och som kallas traktorfyrhjulingar. Fordonsklassificeringen för traktorer känner dock inte till fyrhjulingar. I synnerhet körkortskraven för traktorfyrhjulingar, som i det avseendet hör till kategori LT, har ansetts orimliga därför att vid sidan av den högsta konstruktiva hastigheten (40–60 km/h) beaktas inte fordonets låga totalvikt, som beaktas i körkortskraven för traktorer med högre konstruktiv hastighet. I fråga om traktorer som vad den konstruktiva hastigheten beträffar berörs av körkortskraven för bil kräver traktorer med en totalvikt av högst 3 500 kilogram körkort för bil i kategori B, varvid största delen av dessa traktorer i praktiken kan köras med körkort för kategori B. I kategori LT får man däremot alternativ körrätt endast genom körkort för lastbil. Trots att traktorer i traktorbestämmelserna klassificeras enligt lägre totalvikter än de nämnda, är vikten ändå ingen orsak att särskilja traktorfyrhjulingar från andra traktorer. I synnerhet det teoriprov och manöverprov med släpvagnskombination som krävts för kategori LT betraktas som onödigt för rätt att köra dessa traktorfyrhjulingar och kravet på körkort för lastbil som överdimensionerat och dyrt. 

Förutom de problem som hänför sig till traktorfyrhjulingar har körkortsklassificeringen för traktorer ansetts som onödigt invecklad och uppdelningen av de lägre traktorkategorierna i T och LT som ett mellansteg innan en enda traktorkategori införs för traktorer som går högst 60 kilometer i timmen. Då kategorin LT behölls som en mellankategori, som motsvarade den tidigare trafiktraktorkategorin, intogs övergångsbestämmelser i fordonslagen och körkortslagen som tillät den situation som rått före den 1 januari 2016 att fortsätta, så att trafiktraktorer (konstruktiv hastighet högst 50 kilometer i timmen) som hade tagits i bruk innan de nya bestämmelserna trädde i kraft och som på grund av den undantagsbestämmelse som upphävts i fordonslagen tidigare inte hade betraktats som trafiktraktorer i fråga om vissa transporter, fortfarande fick köras med körkort för traktor i kategori T. Eftersom endast den förefintliga situationen behölls genom övergångsbestämmelserna, har det också betraktats som ett missförhållande att när en trafiktraktor efter 2015 ersatts med en traktor vars konstruktiva hastighet är 40–60 km/h, får den inte köras med körkort för kategori T. 

2.3.2  2.3.2 Förarexamen

Responsen på förarexamen har inte ansetts föranleda några större ändringsbehov, även om teoriprovet har ansetts vara mycket lätt. 

Den internationella förarexamensorganisationen CIECA auditerade 2016 det finländska förarexamenssystemet under ett inspektionsbesök. Man ansåg att det fanns behov av att förbättra examen och genomförandet av den på flera punkter, som finns nämnda i auditeringsrapporten. Vid auditeringen fästes ingående uppmärksamhet vid examen och ordnandet av den. Positiv respons fick bland annat målsättningarna att utveckla kundservicen, kontrollen av de medicinska kraven, återkopplingen och den stegvisa utbildningen. Brister som till och med ansågs möjliggöra oegentligheter fann man i övervakningen av provet, identifieringen och personalen. Den i ett europeiskt perspektiv höga andel som klarade proven ansågs förutsätta åtgärder, något som man enligt Trafiksäkerhetsverket redan ingripit i genom praktiska åtgärder. 

En brist hos teoriprovet ansågs vara att den provbank som ligger till grund för provfrågorna är så begränsad. I kategori B ansåg man att frågebanken bör vara fyra gånger större än i nuläget. Det förutsattes också att teoriprovet utvecklas regelbundet och att uppmärksamhet fästs vid att frågorna inte är för lätta. Enligt auditeringen måste det finnas fler illustrerade frågor om situationer som motsvarar normala trafiksituationer och det får inte finnas några oklarheter beträffande den trafiksituation som frågan gäller. 

Väsentliga skillnader upptäcktes i fråga om godkännandet av körprov och det konstaterades att prestationer godkänns trots mycket varierande färdigheter att kontrollera fordonet. Förarprövarnas färdigheter borde förbättras genom att utveckla utbildningen så att förarbeteendets högre nivåer enligt GDE-matrisen beaktas och det skapas en helhetsbild vid bedömningen samt så att det görs skillnad mellan förarprövaren och trafikläraren. I körprovssituationen borde man enligt rapporten låta examinanden köra på egen hand i enlighet med målen för GDE-matrisen i stället för enligt instruktioner. I responsen på provet borde man i stället för att påpeka fel fästa uppmärksamhet vid en övergripande granskning av situationen och examinandens kunnande. Även tilläggsutbildning som åläggs på grund av en underkänd prestation fördömdes. 

Tempot i körproven ansågs överlag vara för långsamt, något som framkommit även vid tidigare granskningar. Hastigheterna ansågs inte motsvara körning i en normal situation. I provsituationen körde många i 30–40 km/h och de låga hastigheterna i motorvägsanslutningar ansågs störa den övriga trafiken. Körrutterna ansågs delvis mångsidiga och kräva körning i olika trafikmiljöer och trafiksituationer, men när trafiken är lugn borde man enligt rapporten fästa uppmärksamhet vid andra element, såsom körning med högre hastigheter, vilket bättre skulle beskriva förhållandena i normala trafiksituationer. I rapporten fästes också uppmärksamhet vid de simulatorer som används i undervisningen. Simulatorerna ansågs inte ersätta körning med ett riktigt fordon, det gäller i synnerhet när de inte är högklassiga. Den simulator som prövades vid auditeringen ansågs vara av låg standard. 

Vid Trafiksäkerhetsverket pågår ett utvecklingsprojekt i syfte att reformera examen. De viktigaste ändringarna gäller kraven på och bedömningen av körprovet samt antalet frågor i teoriprovet och tiden för avläggande av provet. Vid bedömningen är avsikten att övergå till en helhetsbedömning av kunnandet och fästa särskild uppmärksamhet vid kontrollen över fordonet, hänsyn till andra trafikanter, föregripande och kontroll av trafiksituationen och förarens kontroll över sitt eget agerande. 

2.3.3  2.3.3 Läkarundersökningar för körkort

Grunderna för systemet för bedömning av förarens hälsotillstånd har i huvudsak ansetts fungera i Finland. Övervakningen av att de medicinska kraven är uppfyllda har genomförts delvis genom läkarutlåtande och delvis genom anmälningsskyldighet för läkarna. Kontroller av förarens hälsotillstånd görs till största delen inom primärvården, vilket begränsar undersökningarna. Bedömningen av problematiska frågor som gäller förarens hälsotillstånd har utvecklats genom att det inrättats några center som gör bedömningar. Läkarutlåtande för körkort kan ges av legitimerade läkare. En faktor som i praktiken försämrar kvaliteten på undersökningarna har ansetts vara att den läkare som gör undersökningen inte nödvändigtvis känner till den undersöktas vårdhistoria. 

Man ansett att det finns delområden av systemet som kunde antingen lättas upp eller där det vore motiverat att effektivisera praxisen. I fråga om förare i grupp 1 har man ansett att systemet kunde lättas upp genom att gallra bland rutinkontrollerna och skjuta fram skyldigheten för förare i denna grupp att visa upp läkarutlåtande i samband med körkortsförnyelse med fem år. När det gäller trafikolyckor anser man att det finns två riskgrupper, de som just fått körkort och äldre förare, vilkas körning kunde påverkas genom kriterier för förarens hälsotillstånd. Bakom olycksrisken för unga kan ligga psykiska eller utvecklingsstörningar som ökar benägenheten för störande beteende i trafiken, och som kunde upptäckas utifrån tidigare sjukjournaler och förhandsuppgifter, men de anses inte nödvändigtvis komma fram vid rutinmässiga körkortsundersökningar. Dylika beteendestörningar som lyfts fram är till exempel ADHD, där kärnan är koncentrationssvårigheter, impulsivitet, sinnessvängningar och beroendebenägenhet. Man har ansett att det behöver utvecklas en lämplig verksamhetsmodell och metoder för att upptäcka dessa riskgrupper och utreda inverkningarna på förarens hälsotillstånd. Den långa giltighetstiden för hälsointygen för unga har inte nödvändigtvis ansetts vara bra, eftersom det under fem år kan utvecklas sjukdomar som påverkar förarens hälsotillstånd. Bakom olycksrisken för äldre har ansetts ligga försämrad iakttagelse- och funktionsförmåga som beror på åldrande och sjukdomar. Vid sidan av bedömning av hälsotillståndet har det ansetts nödvändigt med körprov för att bedöma körförmågan, men det nuvarande körprovet anses inte tjäna detta syfte. Det har ansetts att körproven bör utvecklas så att de skiljer sig från avläggandet av körkort och också betjänar hälsobaserad bedömning av körförmågan. 

Läkarnas anmälningsskyldighet anses inte fungera på önskat sätt i praktiken eftersom det görs så få anmälningar. Eftersom anmälningarna inte registreras eller statistikförs, finns det inga uppgifter om antalet. År 2015 gjordes en separat utredning på området för Åbo polisstation, enligt vilken det gjorts 195 anmälningar det året. Anmälningarna kom i huvudsak från Åbo universitetssjukhus (ÅUS) och i praktiken hade tio läkare gjort cirka 70 % av alla anmälningar. Över hälften av anmälningarna kom från ögonläkare medan anmälningar om neurologiska sjukdomar eller skador var näst vanligast. Under granskningsperioden hade det till exempel inte gjorts några anmälningar i anslutning till mentala problem eller användning av depressions- eller andra läkemedel. Det har också ansetts som nödvändigt att trafikövervakarna skulle få tillgång till läkarnas uppmaningar till patienter att avhålla sig från att köra bil. 

Priset på läkarintyg varierar beroende på var man hämtar intyget. Även om lagstadgade intyg fås även från den offentliga hälso- och sjukvården, kan det i brådskande situationer räcka så länge innan man får en tid att man sist och slutligen är tvungen att hämta intyget från den privata hälso- och sjukvården, vilket ökar körkortskostnaderna. 

På grund av undersökningen av trafikolyckor har man kunnat konstatera att hälsobaserade olyckor inte nödvändigt inträffat överraskande och plötsligt, eftersom förare som orsakat olyckor har konstaterats ha en betydande vårdhistoria. Det har konstaterats att antalet olyckor som orsakats av sjukdomsattacker har ökat de senaste 20 åren. Den direkta olycksrisken bakom största delen, 90 %, av dödsfallen på grund av sjukdom under körning är en hjärt- och blodkärlssjukdom som oftast varit känd en längre tid. Dessutom kan sjukdomen vara en bakgrundsorsak till olyckan, varvid sjukdomen har kunnat medverka till uppkomsten av olyckan, till exempel som ett manöverfel, felaktiga körlinjer eller iakttagelse- och bedömningsfel. Multisjukdom och kombinationsbehandling har konstaterats ligga bakom de allvarligaste sjukdomsrelaterade olyckorna. De som lider av diabetes har hjärt- och blodkärlssjukdomar eller ögonsjukdomar. Av de olyckor med motorfordon som ledde till döden 2009–2013 var knappt hälften (47 %) sjukdomsrelaterade och av dem utgjorde sjukdomen den direkta risken i 13 % av olyckorna och låg i bakgrunden till olyckan i 34 % av fallen. Av de bakomliggande fallen framhävdes i synnerhet mentala problem, men även hjärt- och blodkärlssjukdomar och missbruksproblem förekom. Vid sjukdomsrelaterade olyckor har föraren i allmänhet en omfattande tidigare vårdhistoria, men med tanke på läkarundersökningar är det ett problem att uppgifterna till exempel är utspridda och den som gör undersökningen känner inte till dem. Hos äldre har olycksrisken konstaterats öka först vid cirka 75 års ålder 

2.3.4  2.3.4 Olika förargrupper och säkerhet

Antalet körkort som avläggs har minskat de senaste åren eller åtminstone har avläggandet av körkort för kategori B senarelagts med några år jämfört med minimiåldern för körkort. Ungefär 60 % av 18-åringarna har körkort för kategori B. I förhållande till de yngre åldersklasserna utgör 20–24-åringar den största gruppen som avlägger körkort för kategori B, även om det inträffade en nedgång även i denna grupp 2016. Hos de yngsta är den viktigaste orsaken till att ta körkort att man förbereder sig på framtida behov och hos äldre dessutom att man förbereder sig på arbets- eller skolresor. Hos dem som tar körkort när de är över 50 år är orsaken oftast att man vill företa bilresor på fritiden. 

Att åldern när man tar körkort stigit har att göra med urbaniseringen och möjligheterna att färdas även på annat sätt än med egen bil. I glesbygden har till exempel det försämrade utbudet på eller nedläggningen av kollektivtrafik ansetts göra det avsevärt svårare att färdas. För unga försvåras möjligheterna att företa olika skol-, arbets-, hobby- och fritidsresor på grund av bristfälliga förbindelser och av att unga har begränsad tillgång till fordon. Från och med 15 års ålder har unga tillgång till mopeder, lätta fyrhjulingar och traktorer. Från och med 16 års ålder har de också tillgång till lätta motorcyklar vid träning med övningstillstånd för motorcykel före körprovet. De flesta av dessa fordon lämpar sig inte för användning året runt och till exempel lätta fyrhjulingar upplevs som otrygga på grund av sin konstruktion. I synnerhet de otrygga lätta fyrhjulingarna har upplevs som en sak som skulle förutsätta antingen fordonstekniska ändringar eller ändringar av körkortsreglerna. Fordonstekniska lösningar som nämnts i syfte att förbättra säkerheten är att begränsa personbilars effekt så att de skulle kunna köras som lätta fyrhjulingar. Även ändringar i körkortsåldern har förts fram i detta syfte. Ett problem med sådana ändringar är att bägge delområdena är strikt reglerade av EU. Införandet av nya fordonskategorier och bestämmandet av körkortskrav för dem skulle förutsätta EU:s medverkan, på körkortssidan kunde minimiåldern för kategori B nationellt sänkas till 17 år. Man har tillämpat ett nationellt dispensförfarande, genom vilket man har kunnat avvika från minimiåldern för kategori B med ovannämnda ett år. Villkoren för dispens är stränga och kräver särskilt vägande skäl, och därför har det beviljats bara några få tillstånd varje år. Detta har också synts i antalet ansökningar som behandlas och som har varit bara några tiotal per år. Beviljandet av dispens har ansetts förutsätta att behoven av körkort och att färdas granskas med avseende på hela familjen och plötsliga och allvarliga förändringar som inträffat i dess situation. 

I olika undersökningar har det påvisats att körerfarenhet är en betydande faktor som förbättrar nya förares körskicklighet och minskar riskerna. Enligt försäkringsstatistiken är antalet trafikskador som förorsakas av dem som kör första året i förhållande till antalet körkort trefaldigt jämfört med dem som kört i tre år. Antalet körkilometer i samband med utbildningen är ofta lågt. Under året efter att man fått körkort kör man vanligtvis cirka 2 000–5 000 kilometer. Minst kilometrar kör de som har tagit körkort som 20–23-åringar. Mest kör de som bor på landsbygden i närheten av städerna, på kärnlandsbygden och i lokalcentrum på landsbygden och det har inte konstaterats någon skillnad beroende på vilket sätt man fått utbildningen. 

Trafiksäkerheten bland unga 15–24-åringar har förbättrats de senaste tio åren. Antalet trafikdöda har nästan halverats och antalet skadade har sjunkit med en tredjedel. Under de senaste tre åren avled i medeltal 50 och skadades över 2 000 per år. Tre av fyra dödsfall och nästan av hälften av skadorna inträffade med personbilar. Av dem som dog var 7 % motorcyklister och 4 % mopedister. 

Av dödsfallen bland unga inträffar cirka 60 % i dagsljus, i torrt sommar- eller vinterväglag och ofta under veckoslut och nattetid. Ungefär en tredjedel av dödsfallen inträffar under sommarmånaderna. Största delen av de trafikolyckor som leder till döden är avkörningsolyckor och mötesolyckor utanför tätorter. Största delen av olyckorna bland 18–24-åringar inträffar i åldersklassen 18–20-åringar och sannolikheten för att 18–19-åriga förare ska orsaka en olycka är mer än dubbelt större jämfört med 20–24-åringar. Även risken för att dessa unga förare ska vara motpart i en olycka accentueras. Enligt undersökningen av trafikolyckor har det konstaterats att riskfaktorer som bidragit till olyckor som orsakats av förare under 25 år är manövermisstag eller körfunktioner såsom felaktig körlinje eller styrrörelse (cirka 40 % av olyckorna), beräknings- och bedömningsfel såsom felaktig bedömning av hastigheten eller de egna möjligheterna att ta sig fram eller väja (cirka 25 % av olyckorna) och att man inte upptäcker den andra parten eller situationen (cirka 10 % av olyckorna). Bakgrundsrisker som möjliggör en olycka eller ökar skadorna har konstaterats vara trötthet, brådska, användning av alkohol eller läkemedel, körhastigheter och underlåtenhet att använda säkerhetsbälte. Ungefär 70 % av förarna under 25 som orsakade olyckor körde överhastighet. Största delen av de unga hör ändå inte till någon riskgrupp, där en riskbenägen körstil skulle utsätta dem för olyckor. I synnerhet personskador accentueras i trafikolyckor som orsakats av nybörjarförare och antalet fall som lett till personskador i förhållande till antalet körkort är fyrfaldigt bland dem som kör första året jämfört med dem som kört i tre år. 

Antalet trafikdödade motorcyklister har nästan halverats under de senaste tio åren och antalet skadade har sjunkit med ungefär en tredjedel. Av alla som omkom och skadades i vägtrafiken var 7 % motorcyklister. Största delen av dödsfallen inträffade utanför tätorter och nästan hälften dog i avkörningar och nästan var femte i mötesolyckor. I tätortsolyckorna omkom nästan hälften i mötesolyckor och var fjärde i avkörningar. Största delen av de skadade återfinns i åldersgruppen under 24 år, av de omkomna placerade sig ungefär en femtedel i denna åldersgrupp. 

Säkerheten vid mopedkörning har förbättrats oberoende av att den minskat i popularitet. Under de senaste tio åren har antalet omkomna i mopedolyckor halverats och antalet skadade har minskat med en tredjedel. Största delen återfinns i åldersgruppen 15–24-år. Av dödsfallen inträffar 60 % i tätorter och resten utanför. Hälften av de omkomna dog i avkörningar och var tredje i olyckor vid korsande körriktningar och var fjärde i olyckor vid samma körriktning. När det gäller lätta fyrhjulingar betraktas den otrygga konstruktionen som en säkerhetsbrist. De låga olyckstalen anses förklaras med att fordonen för det mesta används i tätorter, där körhastigheterna är låga. Exempelvis 2013 inträffade 145 olyckor förorsakade av mopedbilar som ledde till personskador. Enligt Trafikförsäkringscentralen har orsaken till de undersökta olyckorna varit att uppmärksamheten varit riktad mot någon annan aktivitet än körningen, till exempel användningen av mobiltelefon. 

I förhållande till befolkningsandelen är äldre förare överrepresenterade i allvarliga trafikolyckor, eftersom åldrandet försämrar många funktioner som är viktiga för trafikbeteendet och följderna av olyckor är allvarligare för dem. Reaktionstiden blir längre och observationsförmågan försämras, även om man försöker kompensera detta med framförhållning och försiktighet. Observations- och körfel kan vara särskilt ödesdigra vid körning i korsningar. Mest problematiskt hos äldre förare är att hälsotillståndet försämras när personen trots en sjukdom inte känner sig sjuk eller när förändringarna inträffar så småningom och så långsamt att man inte märker att de påverkar körningen. Det har dock konstaterats att olycksrisken hos äldre förare ökar först efter 75 års ålder. 

Andelen äldre i trafiken ökar när vi lever längre. Från 2010 till 2040 beräknas antalet 65–69-åringar som har körkort öka med över 10 % och antalet 70–74-åringar med nästan 65 %. Antalet 75–79-åringar med körkort beräknas ungefär 2,5-faldigas och antalet över 80-åringar fyrfaldigas. 

Enligt kostnadsrapporten över trafikolyckor var kostnaderna för trafikolyckor 2014 för de omkomnas del cirka 634 miljoner euro, och för de skadades del cirka 625 miljoner euro, varav de lindrigt skadades andel är cirka en tredjedel. En trafikdöd kostar samhället drygt 2,7 miljoner euro. 

2.3.5  2.3.5 Priset på körkort

Priset på körkort upplevs i allmänhet som högt i Finland. Prisnivån påverkas av den nationella kostnads- och lönenivån. I Finland består körkortspriset till största delen av utbildningskostnader. Övriga kostnader är i första hand myndighetsavgifter för förarexamen, körkortstillstånd och körkort samt avgifter för bilagor som behövs för ansökan såsom fotografier och läkarintyg. Körkortstillstånd kostar 40 euro. Tilläggskostnaderna för körkortstillståndets bilagor kan fås ner, om passfotot eller ett fotografi som sparats i fordonstrafikregistret i samband med ett tidigare körkort kan användas som fotografi eller hälsointyg för unga kan användas som läkarintyg. Avgiften för förarexamens teoriprov är 31 euro och avgifterna för körprov varierar beroende på kategorin. I de lägsta kategorierna är körprovsavgiften 65 euro, i kombinationsexamina för kategori BE och examina för tunga fordon 99 euro samt i kombinationsexamina för tunga fordon i kategori E 110 euro. 

Vid undervisning med undervisningstillstånd orsakas kostnader av undervisningstillståndet och fordonsanvändningen i utbildningen. Undervisningstillståndet kostar 30 euro och provet om de saker som ska läras ut för den som ansöker om undervisningstillstånd kostar 31 euro. Undervisningsfordonet ska förses med bromspedal och en spegel på utsidan för läraren och bilen ska ändringsbesiktigas till undervisningsfordon. Avgifterna för ändringsbesiktning varierar beroende på företagare, men för en bil i kategori B är de kring 50–60 euro. Kostnaderna för bromspedalen varierar enligt monteringssätt och monteringsställe. Kostnaden uppskattas till några hundra euro i medeltal. 

I kategori B förorsakas utbildningskostnader av den grundläggande utbildningen, övningsdelen och fördjupningsdelen. Priset på utbildningen vid bilskola är cirka 1 400–1 600 euro för den grundläggande utbildningen, cirka 200 euro för övningsdelen och cirka 350 euro för fördjupningsdelen. Avgiften för förarexamens teoriprov är 31 euro och för körprovet 65 euro. Reformen av mopedkörkortet höjde priset på mopedkörkort avsevärt, med cirka 300–500 euro, även om man försökte dämpa prisökningen med alternativet med undervisningstillstånd och lägre krav på körläraren, vilka också kan tillämpas inom utbildningen vid bilskola. Avgiften för teoriprovet är 31 euro och för manöverprovet 28 euro. Före kraven på utbildning och manöverprov bestod kostnaderna för mopedkörkort av tillståndsavgift, bilagor till tillståndsansökan och teoriprovet och de var knappt 100 euro. Då medförde körkortet också rätt att köra lätt fyrhjuling. 

De höga körkortspriserna har delvis ansetts beror på avsaknad av konkurrens i bilskolebranschen. Priserna påverkas av kostnaderna för utbildningsverksamheten. Med det nuvarande systemet är innehållet i utbildningen enhälligt eftersom det baserar sig på en läroplan. Nedan ges exempel på priser till vilka körkortsutbildning erbjöds hösten 2016 enligt webbannonser i olika delar avlandet för körkort för personbil i kategori B, moped/lätt fyrhjuling samt lätt motorcykel i kategori A1. Banavgiften i kategori B hänför sig i dessa prisexempel till träning på övningsbana inom fördjupningsdelen. Det är fråga om en avgift som den som upprätthåller övningsbanan tar ut för användning av banan. Inom den grundläggande utbildningen ingår besök på övningsbana i de totala priserna. Utbildningen i mörkerkörning hänför sig till körkort för kategori B och utbildningen kan också ges med simulator. För motorcykelkörkort (i prisexemplen kategori A1) kan utbildning fås vid bilskola eller så kan man ta den körundervisning som förutsätts för övningstillstånd vid bilskola innan man börjar övningsköra på egen hand. 

Kategori B  

Utbildning i mörkerkörning för kategori B 

Traditionell/med simulator 

Moped/lätt fyrhjuling 

Kategori A1/ utbildning som förutsätter övningstillstånd  

Enligt webbannonserna våren 2017 är prisnivån i stor utsträckning oförändrad, även om man kunnat se att priserna sjunkit i enstaka fall. Klarast har prisnivån förändrats i Uleåborg, där flera bilskolor erbjuder den grundläggande utbildningen för kategori B till priset 1 020–1 340 euro då priserna tidigare var 1 390-1 887 euro. 

Det finns färre prisuppgifter om körkortsutbildningen för tunga fordon, eftersom det erbjuds mindre sådan utbildning i de traditionella bilskolorna. Utbildningens omfattning kan variera beroende på vilket körkort eller vilken yrkeskompetens föraren har i botten. Mest utbildning krävs om föraren har endast körkort för kategori B, som alltid är en förutsättning för körkort för tunga fordon. 

Exempelurvalet av utbildningspriser är snävt, men det beskriver ändå prisklassen för utbildningen för vissa kategorier i Helsingforsregionen och enstaka bilskolor i Tammerfors, Salo och S:t Karins. En förutsättning för att genomföra utbildningen är ofta att kurserna har ett visst antal deltagare. I Helsingforsregionen erbjuds utbildning för lastbil i kategori C1 för 842–900 euro och utbildning för kategori C för 1 390–1 480 euro. Kombinationsutbildning för kategori C1E erbjuds för 1 395–1 480 euro och kombinationsutbildning för kategori CE för 3 950–4 285 euro eller, om den som avlägger körkort har yrkeskompetens som förare av tunga fordon, dessutom erforderlig kompletterande utbildning för kategori CE för 1 680–1 750 euro. Utbildning för busskörkort för kategori D1 erbjuds för 2 280 euro eller, om den som avlägger körkort har lastbilskörkort för kategori C1 eller C i botten, för 1 390 euro. Utbildning för att höja lastbilskörkort för kategori C1 till kategori C erbjuds för 620 euro. För körkort för buss i kategori D erbjuds dem som har lastbilskörkort för kategori C utbildning för 3990 euro eller, om de har busskörkort för kategori D1 i botten, för 1 990 euro. I Tammerfors erbjuds utbildning för kategori C1 för 700 euro och för kategori C för 1365 euro. Utbildning för kategori C1E erbjuds för 1190 euro eller, om man har giltig yrkeskompetens i botten, för 560 euro. I Salo erbjuds förarutbildning för kategori C för 1 000 euro och i S:t Karins erbjuds utbildning för kategori C1 för 665 euro, utbildning för kategori C för 1 490 euro och kombinationsutbildning för kategori C1E för 1 245 euro. 

Från och med 2016 har det inletts flera försök med förarutbildning i Finland, där man med olika målsättningar prövar alternativa sätt att genomföra den föreskrivna utbildningen som avviker från utbildningens minimiomfattning och kraven på dess genomförande. Inverkningarna av dessa försök avspeglas veterligen inte i prisexemplen. 

2.3.6  2.3.6 Andra utländska körkort än sådana som utfärdats i EU-/EES-stater

Kravet på att det land som utfärdat körkortet ska ha tillträtt de internationella vägtrafikkonventionerna som grund för att körkortet ska vara giltigt i Finland utesluter körkort som utfärdats i andra stater. Problem som hänför sig till dessa körkort har aktualiserats till exempel i samband med resor och invandring. 

Även om ett körkort som utfärdats någon annanstans än i en konventionsstat inte medför rätt att köra i Finland, kan det utnyttjas när personen i fråga skaffar finländskt körkort, om han eller hon uppfyller villkoren för beviljande av körkort till exempel vad gäller vanlig vistelseort. Körkortet medför då rätt att delta i förarexamen för motsvarande kategori utan utbildningskrav. Villkoren för att körkortet ska vara giltigt är att det har utfärdats i en stat som Finland erkänt och att körkortsinnehavaren inte har haft sin vanliga vistelseort i Finland då körkortet beviljades. Om man inte kan visa upp något körkort som medför rätt att delta i examen och det inte går att få fram körkortsuppgifter på grund av situationen i utreselandet, måste körkortet jämte utbildning och examina avläggas från början. I synnerhet språksvårigheter i anslutning till utbildningen och det höga priset på körkort gör det svårt att ta körkort. 

3.2.1  3.2.1 Alternativ för avläggande av körkort för bil i kategori B

Utbildningsmodell för kategori B 

Regleringen av den läroplansbaserade teoriutbildningen och genomförandet av den slopas. Kraven på körundervisningens omfattning och innehåll slopas helt eller delvis och regleringen av genomförandet av utbildningen lättas upp. Till följd av ändringarna kan den som avlägger körkort välja innehållet i utbildningen och sättet att genomföra den friare. För att upprätthålla den allmänna trafiksäkerheten ställs minimikrav på den körundervisning som ges i trafiken eller alternativt för körundervisningen överlag, varvid de gäller även utbildning som ges med till exempel simulator. Kraven på pedaler i undervisningsfordonen slopas, men det finns inga hinder för att montera pedaler. Montering av pedaler ska dock inte kräva ändringsbesiktning. Läraren ska försäkra sig om elevens kunnande för att förebygga eventuella farliga situationer som uppstår i undervisningskörningen när pedalkravet slopas. Dessutom slopas av myndigheterna godkända läroplaner och annan lagstadgad myndighetstillsyn över utbildningen. 

I och med att undervisningskraven enligt en fastställd läroplan slopas införs utbildningskrav när examens förmåga att mäta sakinnehållet är begränsad. Detta gäller i synnerhet utbildningsinnehåll som går ut på att upptäcka och undvika risksituationer. Den som avlägger körkort ska ha en helhetsbild av de grundläggande trafiksäkerhetsfrågorna, och den som avlägger sitt första körkort berörs därför av ett krav på utbildning som gäller vägtrafikens grunder och ansvar och skyldigheter för förare av motorfordon. Kravet gäller avläggandet av körkort oberoende av kategori och det ställs endast en gång. Det är lämpligt att ge utbildningen som teoriutbildning och den kunde omfatta ungefär fyra lektioner. För att syftet med utbildningen ska uppnås måste den ges av en sakkunnig aktör, och åtminstone bilskolan kan vara en sådan. För att trygga tillgången till utbildning vore det motiverat att kunna godkänna även andra aktörer, och med tanke på åldern hos dem som avlägger sitt första körkort skulle även möjlighet att få utbildningen inom ramen för skolundervisningen betjäna dem som uppnår körkortsåldern. Avläggandet av körkort för kategori B i flera steg slopas, och avläggandet av körkortet avslutas med förarexamen och erhållandet av körrätt. Färdigheterna hos dem som avlägger körkort utökas innan de får körrätt. Den som avlägger körkort ska ha genomgått utbildning som handlar om farliga situationer i trafiken och orsakerna till dem samt körning i svåra förhållanden. Det vore lämpligt att genomgå utbildningen innan man avlägger förarexamen, varvid den betjänar körningen på egen hand. För att målet för utbildningen ska nås borde den delvis genomföras i form av körundervisning. Utbildningens totala omfattning kunde vara i nivå med den nuvarande fördjupningsdelen. På grund av målen för och innehållet i utbildningen borde särskild uppmärksamhet fästas vid utbildarna. Åtminstone bilskolorna besitter nödvändigt yrkesmässigt kunnande. 

Undervisningen med undervisningstillstånd bibehålls. Användningen av undervisningstillstånd begränsas till annan än kommersiell utbildning och verksamhet som ska betraktas som yrkesmässig. Yrkesmässig eller kommersiell utbildning förutsätter tillstånd att driva bilskola liksom verksamhet som är organiserad som en bilskola. Innehavaren av undervisningstillstånd är ansvarig förare vid undervisningskörning och ansvarar för att eleven har förutsättningar att börja få körundervisning i trafiken. Ett villkor för att påbörja körundervisning i trafiken är också att den som avlägger körkort har fått utbildning för det första kortet. Genom tillståndsförfarandet säkerställs att man vid behov kan ingripa i verksamheten. Kraven på tillståndshavare ses över. Läraren ska ha haft körkort för undervisningsfordonet i minst tre år och vara lämplig till sina personliga egenskaper utan hinder av några trafikbrott. Gärningar som beaktas är allvarliga trafikbrott, körförbud på grund av likgiltighet och vissa körförbud. Eftersom det i huvudsak är föräldrarna som är lärare vid undervisning med undervisningstillstånd och undervisningen med undervisningstillstånd gäller uttryckligen annan än kommersiell utbildning, kunde man alternativt avstå från att pröva lämpligheten. Provet för undervisningstillståndslärare slopas, eftersom det i praktiken har blivit bara ett trafikregelprov. 

Längre körerfarenhet innan man börjar köra på egen hand främjas genom att minimiåldern för att inleda utbildningen för kategori B sänks till 16 år. På grund av den längre studietiden främjas övningskörning även vid sidan av utbildningen vid bilskola genom att användningen av undervisningstillstånd utvidgas till övningskörning. Kriterierna för att bevilja undervisningstillstånd bibehålls i övrigt eller så slopas begränsningarna av antalet undervisningstillstånd för att främja övningskörningen, vilket skulle ge möjlighet att begränsa användningen av tillstånd till endast annan än yrkesmässig eller kommersiell verksamhet. Den som avlägger körkort ska kunna ha fler undervisningstillståndslärare och personer som handleder övningskörningen, men var och en ska ansöka om undervisningstillstånd. 

Förarexamen utvecklas i syfte att uppdatera den. På grund av ändringarna av utbildningskraven utökas förutsättningarna att identifiera kunnande i examen, då de som deltar i examen inte har formbunden utbildning bakom sig. Mätningen av saker i anslutning till säkerhet och trafikrisker som ingått i utbildningen utökas i examen. Återkopplingen utvecklas när den stegvisa utbildningen slopas. För att upprätthålla säkerheten under examenskörningen ska det dock krävas en pedal som påverkar färdbromsen för förarprövaren i examensfordonet. Om kraven på obligatoriska pedaler i undervisningsfordon slopas måste det föreskrivas särskilt om kraven på examensfordon, eftersom examenskörning avviker från undervisningskörning så till vida att förarprövaren inte känner till nivån på kunnandet hos den som deltar i examen på samma sätt som körläraren. Körläraren har under körundervisning fått kännedom om elevens körskicklighet och hur den utvecklas och kan i enlighet med detta planera hur utbildningen ska framskrida. Körprov används också för att bedöma kördugligheten när man tvivlar på en persons förutsättningar att få eller behålla körkort. I synnerhet i dessa situationer har förarprövaren ingen uppfattning om examinandens körförmåga. Även användning av tolk för att förmedla en uppmaning att stanna till en utländsk examinand kan vara ödesdiger i en farlig situation. 

Tillstånd att driva bilskola bibehålls, vilket gör det möjligt att ingripa i verksamheten, om det finns behov av detta. Även annan kommersiell eller yrkesmässig körundervisning eller övningskörning förutsätter tillstånd att driva bilskola. Den som är lärare i bilskola ska ha trafiklärartillstånd. Bilskolan ska dessutom ha en utbildningsansvarig föreståndare, som ansvarar för den utbildning som ges vid bilskolan och utvecklandet av den. När de av myndigheterna fastställda läroplanerna slopas vilar ansvaret för de läroplaner som följs i undervisningen på den utbildningsansvariga föreståndaren. Regleringen av och tillsynen över bilskolor lättas upp, kraven på undervisningslokalerna slopas och de behöver inte längre godkännas. Tillsynen sker i huvudsak via de anmälningar som bilskolan lämnar in. Den föreslagna säkerhetsinriktade utbildningen ska ges vid bilskola, men för att undvika problem med tillgången till utbildning och prissättningen godkänns som utbildare även andra experter på trafiksäkerhetsbranschen och utbildningsverksamhet. Körkortsutbildningen för tunga fordon regleras fortfarande genom lag och utbildningen ska fortfarande ges i enlighet med fastställda läroplaner. När det gäller tunga fordon har antalet lektioner setts över i samband med kraven på yrkeskompetens och kunnandet hos den som avlägger körkort på basis av tidigare körkort har beaktats tydligare. 

Övervakningen av nya förares förseelser utvecklas genom ett utbildningskrav. Om en ny förare meddelas körförbud på grund av en eller flera gärningar som begåtts under den strängare övervakningen av nya förare, ställs utbildning i syfte att förhindra riskbeteende som ett villkor för att körkortet ska återlämnas. Utbildningens innehåll kan variera enligt det riskbeteende som ligger till grund för körförbudet. 

Övningskörningsmodell för kategori B 

Bestämmelserna om den läroplansbaserade teoriutbildningen och genomförandet av den stryks. Kraven på körundervisningens omfattning och innehåll, som utgör villkor för att få delta i förarexamen, slopas och bestämmelserna om genomförandet av utbildningen lättas upp. För att upprätthålla den allmänna trafiksäkerheten regleras genomförandet av körundervisning i trafiken. Kravet på pedal i undervisningsfordon slopas för att utöka möjligheterna till övningskörning, och myndigheternas övervakning och styrning av körkortsundervisningen slopas. Den som handleder övningskörningen ska försäkra sig om elevens kunnande för att förebygga eventuella farliga situationer som uppstår i övningskörningen när pedalkravet slopas. När utbildningsbestämmelserna stryks upphör myndigheterna att fastställa läroplanerna. 

Det stegvisa avläggandet av körkort för kategori B slopas. Avläggandet av körkort avslutas med förarexamen och erhållandet av körrätt. 

All utbildning för körkortet kan skaffas fritt, men det ställs minimikrav på körundervisningen i trafiken. Körundervisning ges med tillstånd av myndigheterna i bilskolor eller alternativ är kravet trafiklärartillstånd. Av bilskolor krävs anmälan om verksamheten i stället för tillstånd eller så släpps verksamheten helt fri. 

Undervisningstillståndet slopas och i stället tillåts övningskörning under uppsikt av en person som har körkort för att man ska få omfattande körerfarenhet. För att genomföra detta krävs inget särskilt godkännande för att handleda övningskörning och handledaren behöver inte göra några anmälningar. Den som övningskör för körkort är ansvarig förare eller alternativt kan handledaren vara ansvarig. 

För att möjliggöra längre träningstid sänks minimiåldern för att få påbörja körundervisning och övningskörning. Övningskörning under uppsikt får inledas som 16-åring efter avlagt teoriprov. Handledaren ska ha haft körkort i minst tre år. Det ställs inga krav som gäller handledarens lämplighet och brottsliga bakgrund. 

Förarexamen utvecklas genom att den utökas med delar som går ut på att upptäcka risker. Den strängare övervakningen av nya förares förseelser under en tvåårsperiod bibehålls. 

3.2.2  3.2.2 Ålderskrav för kategori B

Ungas möjligheter att färdas med fordon som upplevs som säkrare kunde främjas genom att minimiåldern för körkort för kategori B sänks till 17 år. Sänkningen av ålderskravet skulle från och med denna ålder vara en lösning på den otrygghet som upplevs i mopedbilarna. Möjlighet att använda bil från och med 17 års ålder skulle göra det möjligt att färdas utan begränsningar för studier, inlärning i arbetet och resor på fritiden. En sänkning av åldersgränsen till 17 år skulle tidigarelägga körkortet med ett år, men bibehålla användningen av fordon som upplevts som otrygga före det. De fordon som de som är yngre än så har tillgång till är moped, lätt fyrhjuling och traktor, och minimiåldern för att få köra dem är 15 år. Det är inte möjligt att nationellt använda personbilar med strypt effekt som mopedbilar, utan detta skulle förutsätta ändringar i EU:s lagstiftning. Införandet av ovannämnda övningskörningsmodell skulle inte förbättra ungas möjligheter att färdas, eftersom kravet på att någon som har körkort ska vara med möjliggör inte resor på egenhand. Kravet på minimiålder kan inte heller sänkas från minimiåldern för körkort genom att införa övningskörning på egen hand, eftersom avvikelser på mera än ett år inte är möjliga. Även jämfört med övningstillståndspraxis för motorcykel skulle minimiåldern för att inleda övningskörning i praktiken vara den samma som minimiåldern för körkort. 

Det lösningsalternativ som bemöter alla medborgare enhetligt när det gäller sänkt körkortsålder vore att allmänt sänka minimiåldern för körkort till 17 år.  

Minimiåldern kunde också sänkas genom att ändra det nuvarande dispensförfarandet för körkort för kategori B, men EU:s lagstiftning binder undantag till som lägst samma 17 års ålder. De nuvarande dispensvillkoren är strikta och kräver särskilt vägande skäl. På grund av detta har bara några dispenser beviljats och även bara några tiotals ansökningar behandlats per år. Särskilt vägande skäl har ansetts förutsätta att behoven av körkort och att färdas granskas med avseende på hela familjen och plötsliga och allvarliga förändringar som inträffat i dess situation. Dispenskriterierna kunde ha avsevärd inverkan på förfarandets godtagbarhet och de administrativa börda som behandlingen medför. För närvarande tar behandlingen av en ansökan fram till beslutet cirka 3–4 timmar och avgiften för behandlingen är 100 euro. Ju friare grunderna för dispens skulle bli, desto mera skulle antalet ansökningar och den arbetsmängd som behandlingen kräver öka. Det uppskattas att antalet ansökningar kunde öka till 5 000 ansökningar per år, och då skulle behandlingen förutsätta personresurser på cirka 10 årsverken. 

Dispensförfarandet kunde ändras genom att man slopar kravet på särskilt vägande skäl och fastställer lindrigare kriterier för att bevilja dispens genom att tydligare beakta även den ungas egna behov av att färdas. Särskilda skäl som kunde beaktas är långa avstånd och möjligheten att anlita kollektivtrafik och hur detta inverkar på till exempel möjligheterna att ta emot en arbetsplats eller studieplats. En modell med särskilda skäl skulle fortfarande förutsätta att myndigheterna bedömer behovet av körkort. 

I dispensförfarandet kunde man också minska eller slopa myndighetsprövningen, varvid beslutet tydligare kunde baseras på det körkortsbehov och det bevis till stöd för det som framförts i ansökan. En grund för dispens kunde vara vårdnadshavarens och sökandens gemensamma ansökan om körkorsbehovet och som tilläggsbevisning kunde användas även till exempel skolans, läroanstaltens eller arbetsgivarens intyg eller ett intyg av en företrädare för hälso- och sjukvården om till exempel familjemedlemmarnas behov av att färdas. Man kan uppskatta att antalet ansökningar kommer att öka desto mer, ju mindre myndighetsprövning förfarandet förutsätter. Om beslutet baseras enbart på ansökan, skulle alla sökande bemötas likvärdigt. 

Dispensförfarandet skulle sannolikt användas i glesbygden, men det vore svårt att begränsa förfarandet enbart dit, eftersom motsvarande svårigheter att färdas förekommer även på andra ställen. Förfarandet kunde betraktas som problematiskt i situationer där undantag från lagen skulle tillämpas utan särskilda skäl eller grunderna för beviljande av tillstånd är så allmänna att undantag blir huvudregel. Särskilda krav skulle göra det utmanande av bedöma fallen och jämföra grunderna och behovet av myndighetsprövning skulle höja avgifterna för behandlingen och öka den administrativa bördan. Slopas myndighetsprövningen av behovet av körkort påskyndas förfarandet för sökanden och det kunde upplevas som mer rättvist för sökandena, om de föreslagna grunderna för ansökan inte betraktas som otillräckliga. Förfarandet skulle dock närma sig en lösning som motsvarar sänkning av den allmänna körkortsåldern. Detta framhävs ytterligare om körrätten inte villkoras eller inskränks. 

Dispensen kunde förenas med villkor eller begränsningar som gäller de körningar som får utföras, antingen så att dispensen inskränks och en anteckning om detta görs i informationssystemet i ett fält för sådana anteckningar. Det skulle krävas manuellt arbete att föra in informationen i systemet. Alternativt kunde informationssystemet ändras för inmatning av uppgiften, men det skulle förutsätta egna koder för begränsningar. Problemet med detta alternativ vore att det inte går att skapa egna koder för samtliga fall av begränsningar. Om begränsningskoden antecknas på körkortet, skulle det förutsätta att ett nytt körkort måste inlösas när ålderskravet uppfylls och begränsningen försvinner. Ett alternativ kunde också vara skyldighet att medföra tillståndsbeslutet under körning, varvid grunden för körrätten kunde påvisas vid trafikövervakning. Alternativet skulle förutsätta minst myndighetsarbete och systemändringar. Det skulle emellertid behöva finnas information om att dispens beviljats i systemet för övervakningen. 

Om minimiåldern sänks skulle man bli tvungen att förbereda sig på att olyckorna ökar. Unga är överrepresenterade i trafikolyckor och olycksrisken bedöms vara desto större ju yngre förare det är fråga om. Sänkt åldersgräns utan begränsningar beräknas öka trafikolyckorna bland unga förare och försämra den allmänna trafiksäkerheten. Orsaken till ungas utsatthet för risker har ansetts vara bland annat brist på erfarenhet samt impulsivitet, överskattning av den egna skickligheten, dålig beslutsförmåga och brist på framförhållning, egenskaper som är utmärkande för unga. Hos unga är grupptrycket stort, liksom viljan att pröva på olika saker, vilket leder till att man tar risker. Flera områden i hjärnan som påverkar beteendet och hanteringen av kunskaper och färdigheter som är centrala med tanke på trafiksäkerheten är fortfarande inte helt utvecklade, utan de fortsätter att utvecklas tills man är över 20 år, och därför har unga inte samma beredskap att agera ansvarsfullt i trafiken som äldre. Om den allmänna åldersgränsen skulle sänkas till 17 år, skulle det vara möjligt att avstå från det nuvarande dispensförfarandet. 

18 år är internationellt erkänd minimiålder för körkort. Åldersgränsen motsvarar också myndighetsåldern, då en person får en vuxens rättigheter och skyldigheter. EU:s körkortslagstiftning möjliggör en minimiålder på 17 år, men ålägger inte andra medlemsstater att tillåta dem som är under 18 år att köra på deras territorium. Att behålla åldersgränsen på 18 år vore det klaraste alternativet, eftersom man inte behöver utreda särskilt om körrätt för dem som är under 18 år erkänns utomlands. 

3.2.3  3.2.3 Tillsyn över att de medicinska kraven i grupp 1

Tillsyn över att de medicinska kraven är uppfyllda i grupp 1/alternativ 1 

Största delen av dem som avlägger körkort är i grunden friska unga eller högst medelålders personer, som inte har något behov av regelbundna läkarundersökningar. Kravet på läkarutlåtande slopas i samband med ansökan om det första körkortet, om det inte är fråga om lastbils- och busskörkort. Läkarundersökningen ersätts med sökandens hälsodeklaration. Om sökanden kan försäkra att hälsotillståndet inte utgör något hinder för att bevilja körkort, krävs inget läkarutlåtande. Sökanden ska lämna in ett läkarutlåtande, om han eller hon uppger sig ha en sjukdom vars inverkan på körförmågan enligt anvisningarna på ansökningsblanketten ska utredas vid en läkarundersökning. Läkarutlåtande kan vidare krävas även andra orsaker, om det framkommer skäl till det. Hälsodeklarationen ges på ansökningsblanketten, där de sjukdomar eller tillstånd som utgör hinder och som förutsätter läkarutlåtande uppräknas. Tillräcklig synförmåga konstateras genom sökandens hälsodeklaration eller ett särskilt intyg över saken eller genom att synförmågan testas i samband med examen till exempel genom att man ska läsa en registerskylt på ett visst avstånd. Övervakningen av förarens hälsotillstånd kompletteras fortfarande av läkarnas anmälningsskyldighet, om körkortsinnehavarens hälsotillstånd inte längre uppfyller de föreskrivna kraven av andra än tillfälliga orsaker. 

Tillsyn över att de medicinska kraven är uppfyllda i grupp 1/alternativ 2 

Av den som ansöker om det första körkortet i grupp 1 krävs inte läkarutlåtande, utan det ersätts med sökandens hälsodeklaration enligt alternativ 1 och ett kompletterande intyg av en legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, som bekantat sig på sökandens hälsotillstånd och sjukdomshistoria, över att inga hinder för körkort har konstaterats. För en bedömning utifrån sjukdomshistorien och en intervju med sökanden talar det faktum att vid körkortsundersökningar av förare i grupp 1 framkommer det sällan sjukdomar som inte är kända tidigare och som avsevärt påverkar förarens hälsotillstånd. Eftersom förfarandet förutsätter ett besök inom hälso- och sjukvården, är det också möjligt att testa synförmågan på samma gång. Den yrkesutbildade person som kan komma i fråga är en sjukskötare eller hälsovårdare, som intervjuar personen och kontrollerar sjukdomsbakgrunden och vid behov hänvisas honom eller henne till läkare för att undersökas, om det framkommer misstankar om en sjukdom eller skada som påverkar körförmågan. Förfarandet kan tillämpas av dem vars hälsointyg för unga har gått ut. Förfarandet lämpar sig också för äldre som avlägger det första körkortet och i samband med besöket kan även andra test utföras, om det finns behov av det. När bakgrunden undersöks avhjälps den brist som man upplever när läkarundersökningen görs utan att läkaren känner till personens sjukdomshistoria. Förfarandet skulle också inverka på myndigheternas verksamhet. Om man blir tvungen att bedöma behovet av att lämna in läkarutlåtande utifrån sökandens hälsodeklaration, sysselsätter det körkortsmyndigheterna, medan bakgrunden kan utredas på förhand inom hälso- och sjukvården. 

Läkarundersökningar för körkort/grupp 1/alternativ 3 

Förfarandet med läkarutlåtande när andra körkort än lastbils- och busskörkort förnyas bibehålls oförändrat. Utlåtande krävs när körkortets giltighetstid förlängs från och med 70 års ålder. 

Läkarundersökningar för körkort/förnyelse av körkort/grupp 1/alternativ 4 

När andra körkort än lastbils- och busskörkort förnyas krävs läkarutlåtande i stället för vid 70 års ålder först i samband med nästa gång körkortet förnyas vid cirka 75 års ålder. Förarnas hälsa och säkerhet anses vara bättre än förr och förarnas olycksrisk i grupp 1 anses först efter 75 års ålder öka på så sätt att det är nödvändigt att kräva läkarutlåtande. 

3.2.4  3.2.4 Traktorer

Traktorer/alternativ 1 

Klassificeringen av körkort för traktorer har upplevts som rörig och invecklad och den förtydligas genom att körkortskategorierna T och LT sammanslås till en ny kategori T, som omfattar traktorer med en konstruktiv hastighet av högst 60 km/h. Eftersom kategori T även omfattar snöskotrar och motorredskap, bibehålls kraven för att avlägga kategori T så att det krävs ett kategorispecifikt teoriprov. Det praktiska prov som krävs för kategori LT slopas, eftersom det inte kan betraktas som rimligt att alla fordon eller alla traktorer ska transporteras till examensplatsen för det praktiska provet eller att de ska hyras för ändamålet. Eftersom det inte görs någon skillnad mellan jord- och skogsbrukstraktorer och så kallade traktorfyrhjulingar i fordonslagstiftningen, omfattar den nya körkortskategorin T alla traktorer, inklusive de så kallade traktorfyrhjulingarna, vilkas konstruktiva hastighet är högst 60 km/h. Den som fyllt 15 år får köra dem med mindre krav för avläggande av körkort än lätta fyrhjulingar, mopedbilar och tre- och fyrhjulingar, som hör till kategori L enligt fordonsklassificeringen och vilkas konstruktiva hastighet kan vara högst 45 km/h. För körkort för lätt fyrhjuling i kategori AM krävs ett kategorispecifikt teoriprov och ett körprov i trafiken. Traktorer i kategori T, liksom moped och lätt fyrhjuling i kategori AM, får också köras med körkort för bil i kategori B samt körkort för motorcykel. Detta gäller alla traktorer i denna kategori, även vid yrkesmässiga traktorentreprenader, varvid det nuvarande kravet på alternativt lastbilskörkort sjunker till kategori B. Eftersom avtalet med körkortsleverantören går ut först i april 2019, kommer det enligt körkortsmyndigheten inte att företas några ändringar i körkortsblanketten och informationssystemet före det. 

Traktorer/alternativ 2 

Körkortskategorierna T och LT bibehålls oförändrade och för körkort för kategori LT krävs ett kategorispecifikt teoriprov och ett manöverprov. Inget nytt teoriprov krävs för att höja körkort för kategori T till kategori LT. Eftersom det har betraktat som ett särskilt missförhållande att det alternativt krävs lastbilskörkort för att få köra traktorfyrhjulingar i kategori LT, ges rätt att köra traktorer i kategori LT även med körkort för kategori B. Eftersom det inte görs någon fordonsteknisk skillnad mellan traktorfyrhjulingar och jord- och skogsbrukstraktorer, får den som har körkort för kategori B till skillnad från nuläget köra alla traktorer i kategori LT även yrkesmässigt. Unga får köra olika traktorer som hör till denna kategori med lindrigare krav än lätt fyrhjuling, men det förutsätter att de avlägger ett manöverprov. Kraven på manöverprovet ses över, eftersom de för närvarande bestäms enligt traditionella traktorer, eller som alternativ till manöverprovet krävs ett körprov i trafiken, vilket förutsätter särskilda arrangemang för mottagande av provet och på samma sätt som ett manöverprov att fordonet transporteras till examen eller att det hyrs för att användas i examen. 

Traktorer/alternativ 3 

Eftersom i synnerhet traktorfyrhjulingar väntas bli vanligare i vägtrafiken och kraven på att köra dem, som är lindrigare än för lätta fyrhjulingar, särskiljs på trafiksäkerhetsgrunder från kategori T enligt alternativ 1 traktorer som hör till kategori T3 och som i första hand ska betraktas som traktorfyrhjulingar. Till fordonskategori T3 hör hjultraktorer vars vikt i körklart tillstånd är högst 600 kilogram. På traktorer i fordonskategori T3b, som till sin konstruktiva hastighet motsvarar kategori LT, ställs ett särskilt körkortskrav, där man beaktar deras användning i vägtrafiken och kraven för lätt fyrhjuling. För att köra T3b-traktorer krävs ett teoriprov och ett körprov i trafiken, vilket motsvarar kraven för lätt fyrhjuling. I körkortskategorin beaktas skillnaderna mellan de högsta konstruktiva hastigheterna hos lätt fyrhjuling och fordonskategorin T3b och den körrätt som ingår i körkort för kategori LT. Kravet på körprov gäller de traktorer i fordonskategori T3b vilkas konstruktiva hastighet överstiger 40 och är högst 60 kilometer i timmen. 

Rätt att köra T3b-traktorer kan placeras i kategori AM som en tredje fordonskategori utöver moped och lätt fyrhjuling eller så kan den förenas med rätt att köra lätt fyrhjuling. Med undantag för det sistnämnda alternativet blir man tvungen att bestämma det inbördes förhållandet mellan rätt att köra traktor och rätt att köra lätt fyrhjuling beträffande om man får köra T3b-traktorer med körkort för lätt fyrhjuling och tvärtom, samt kan körrätt för bägge förvärvas på samma gång genom att avlägga ett körkort. Dessutom måste man beakta om den körrätt som ingår i de nuvarande körkorten för kategori LT bibehålls när kategorin slopas. Vid en sammanslagning med kategori AM ges innehavare av körkort för kategori LT som förnyar sitt körkort ett körkort för lätt fyrhjuling, även om de inte avlagt körprov i trafiken vid avläggandet av traktorkörkort. Det har dock avlagts rätt få körkort och innehavarna av körkort för kategori LT har körerfarenhet av större fordon. Om en ny körkortskategori, till exempel T3b, införs för traktorer i kategori T3b, blir det inga problem med att erkänna den nuvarande körrätten för kategori LT. Det kan vara problematisk till exempel för övervakningen att genom övergångsbestämmelser behålla körrätten för kategori LT. Även i detta fall blir man tvungen att bestämma förhållandet mellan körrätt för lätt fyrhjuling i kategori AM och körrätt för traktor i kategori T3b. I samtliga fall ingår körrätten i körkort för motorcykel och bil i kategori B. Det mest problematiska med införandet av den nya körkortskategorin T3b vore att till följd av informationssystemet och blankettekniska skäl kan ändringen genomföras först i april 2019 när avtalet med körkortsleverantören går ut. En sammanslagning av körkortskategorin med körkortskategori AM kunde genomföras enligt den föreslagna tidtabellen med undantag av körkortsblanketten, där kategori LT kunde slopas första i början av följande avtalsperiod. 

3.3.1  3.3.1 Körkortsutbildning

I propositionen föreslås att bestämmelserna om och de lagstadgade kraven på utbildning för andra körkort än lastbils- och busskörkort lättas upp. Kraven på teoriutbildning och körundervisning som baserar sig på en av myndigheterna fastställd läroplan slopas, men för att upprätthålla trafiksäkerheten och göra förarna medvetna om och kapabla att upptäcka faktorer som påverka den innehåller propositionen förslag till utbildningskrav. 

Den som avlägger körkort ska i regel kunna skaffa körkortsutbildning fritt enligt de individuella behoven, och i examen mäts om kunnandet är tillräckligt för att få körkort. Bestämmelser om genomförandet av utbildningen gallras bort i den mån de inte är nödvändiga för att upprätthålla trafiksäkerheten. I teoriutbildningen och körundervisningen kan man utnyttja olika undervisnings-och inlärningsmetoder och utbildningen är inte begränsad till undervisningslokaler. När lagstadgad utbildning ges med hjälp av en teknisk anslutning, ska anslutningen möjliggöra en tillförlitlig identifiering av personen växelverkan i realtid under hela lektionen. Av trafiksäkerhetsskäl regleras körundervisningen genom krav på tillstånd. Kravet på extra pedaler i undervisnings- och examensfordon kvarstår, men monteringen av pedaler ska inte längre kräva ändringsbesiktning. Kraven förenhetligas så att kopplingspedal inte ska krävas i bilskolefordon, eftersom enbart extra bromspedal har ansetts tillräcklig vid undervisning med undervisningstillstånd och motsvarande körprov. Det finns dock inget som hindrar att extra kopplingspedal monteras. Avläggande av körkort för bil i kategori B och det första körkortet för motorcykel förutsätter körundervisning utan närmare krav på innehållet. Utbildningskraven tas in i lagen, men omfattningen regleras genom förordning av statsrådet. I kategori B föreslås körundervisningens minimimängd vara tio lektioner och med motorcykel fem lektioner. Syftet med kravet är inte att bestämma den mängd körundervisning som förutsätts för körkort, utan att göra det möjligt att identifiera kraven på kunnande hos den som avlägger körkort på ett tillräckligt mångsidigt sätt. 

Körundervisning som ges yrkesmässigt eller kommersiellt mot penningersättning eller annat vederlag sker med tillstånd att driva bilskola. Utbildningen med undervisningstillstånd förblir oförändrad och tillståndet berättigar till annan än yrkesmässig eller kommersiell körundervisning. Av lärare i bilskolor krävs trafiklärartillstånd. De av myndigheterna fastställda läroplanerna slopas och i bilskolan ansvarar den utbildningsansvariga föreståndaren för de läroplaner som följs i utbildningen, vilket upprätthåller kvaliteten på utbildningen och utvecklandet av den. När läroplanerna utarbetas kan man stödja sig på bestämmelserna och anvisningarna om förarexamen och innehållet i den. Även planer som utarbetats av experter kan användas som läroplaner. Även om den utbildning som ges för att eleverna ska förvärva körskicklighet inte längre regleras, utgör läroplanerna även i detta fall den planmässiga grunden för utbildningen och med deras hjälp kan man visa den som ska avlägga körkort målen, strukturen och innehållet för den utbildning som erbjuds enligt ämneshelheter, de tillämpliga pedagogiska principerna och hur utbildningen ordnas i praktiken. När det gäller den lagstadgade utbildningen kan Trafiksäkerhetsverket utfärda föreskrifter om det närmare innehållet inte bara i examen utan också i utbildningen och därigenom kan utbildarnas verksamhet och innehållet i läroplanerna styras. 

Körning av motordrivna fordon förutsätter att man behärskar trafikreglerna, trafiksituationer och fordonet och dessutom har mer omfattande kunskap om trafikmiljön och de faktorer som påverkar dess säkerhet samt att man kan identifiera förarens roll i denna helhet. För att en förare av ett motordrivet fordon som kommer ut i trafiken ska ha en korrekt uppfattning om de krav som hänför sig till fordonskörning, krävs att den som avlägger sitt första körkort har grundläggande utbildning om hur man agerar i trafiken. För utbildningskravet talar det faktum att när kraven på formbunden utbildning slopas kan det leda till att utbildningen splittras så att det inte går att få en korrekt uppfattning om kraven på säkerhet. Utbildningskravet gäller alla som avlägger sitt första körkort oberoende av körkortskategori. Genom utbildningskravet kan baskunskaper om kraven på säkerhet ges även sådana som avlägger körkort och som inte har berörts av kraven på utbildning. Oberoende av körkortskategori ska baskunskaperna behandlas ingående i utbildningen, eftersom utbildningen genomgås endast en gång. Den teoriutbildning som förutsätts för att köra fordon ska däremot kunna väljas fritt. 

Beroende på körkortskategori avläggs det första körkortet ofta i åldern 15–18 år, vilket talar för att utbildningen för det första kortet genomgås endast en gång. Syftet med utbildningen är att hjälpa föraren att uppfatta samspelet i trafiken och de risker som hänför sig till det, det ansvar och de skyldigheter som hänför sig till körning av fordon samt olika faktorer som inverkar på körbeteendet, såsom vilket samband användning av alkohol eller narkotika eller trötthet har med uppkomsten av farliga situationer. Riskfaktorer som identifierats hos unga förare är bland annat överhastighet, underlåtenhet att använda säkerhetsanordningar, körning i berusat tillstånd och bristande hänsyn till annan trafik. Genom utbildningen kan blivande förare uppmärksammas på dessa faktorer. Syftet med utbildningen är att från första början handleda den som avlägger körkort att tillägna sig sådana attityder som ett säkert trafikbeteende förutsätter och en vilja att agera säkert och ansvarsfullt i trafiken. 

För att målet för utbildningen för det första körkortet ska nås borde den föreslagna utbildningen ges av en aktör som har förutsättningar för det. Bilskoleverksamheten med krav på en utbildningsansvarig föreståndare och dennes uppgifter ger de bästa garantierna för det kunnande som krävs. För att säkerställa tillgången till utbildning kunde även andra aktörer som har nödvändigt kunnande och utbildarerfarenhet i trafiksäkerhetsbranschen godkännas utan krav på tillstånd att driva bilskola. Trafiksäkerhetsverket beslutar om godkännande. Lämplig utbildarerfarenhet kan basera sig på exempelvis trafiklärarutbildning eller Trafikskyddets utbildarutbildning. Med tanke på åldern hos dem som avlägger körkort lämpar sig utbildningen mycket väl att ges i samband med skolutbildningen i enlighet med föreskrifterna om utbildningens innehåll och med anlitande av utbildare som uppfyller kraven. När andra utbildningsaktörer godkänns bör kraven på utbildningens innehåll och utbildarnas kunnande beaktas. Tillsynen över andra utbildare ordnas på samma sätt som tillsynen över bilskolor. Det är lämpligt att ge utbildningen i form av teoriutbildning, vilket även möjliggör nätutbildning. Bestämmelser om utbildningens omfattning utfärdas genom förordning av statsrådet, men omfattningen föreslås bli fyra lektioner. 

3.3.2  3.3.2 Övningskörning för kategori B och undervisning med undervisningstillstånd

Det föreslås att minimiåldern för att börja få körundervisning för kategori B sänks till 16 år för att man ska kunna reservera längre tid för att samla körerfarenhet under trygga förhållanden. Längre körerfarenhet kan förkorta den tid då nya förare är riskbenägna. Längre tid för övningskörning ger bättre möjligheter att träna i olika trafiksituationer och trafikförhållanden, såsom landsvägs- och motorvägskörning, där hastigheterna är höga och det inträffar ett relativt stort antal allvarliga olyckor och uttryckligen i höga hastigheter. 

Lägre åldersgräns skulle betjäna i synnerhet övningskörning som stödjer körundervisningen. Det föreslås att möjligheterna att övningsköra utökas med undervisningstillstånd, som traditionellt har använts inom privat körundervisning. Målinriktad övningskörning förutsätter att den sker under handledning. Vid övningskörning under uppsikt tar handledaren ansvar för att körskickligheten utvecklas. I undervisningstillståndet begränsas inte dess användning desto närmare till utbildning eller övningskörning. Kraven för att bevilja undervisningstillstånd lättas upp för att främja användningen av tillstånd även vid övningskörning som sker parallellt med utbildningen vid bilskola. Undervisningstillstånd medför rätt att handleda annan än kommersiell eller yrkesmässig körundervisning och övningskörning. Provet för undervisningstillståndslärare slopas. I övrigt förblir villkoren för att bevilja undervisningstillstånd oförändrade för att betona att det krävs att lärarens trafikbeteende är oklanderligt samt för att förebygga grå ekonomi och att tillståndet används i kommersiell eller yrkesmässig verksamhet. Undervisningstillstånd ska fortfarande beviljas uttryckligen för att undervisa eller handleda de nära anhöriga som uppräknas och i annat fall kan högst tre tillstånd erhållas på tre år. Den som handleder övningskörning med undervisningstillstånd ska ha vissa förpliktelser, som kan förankras genom tillståndsförfarandet. Tillståndshavaren ansvarar för att den som avlägger körkort har tillräckliga färdigheter för att köra i trafiken och tillståndshavaren betraktas också som fordonets ansvariga förare vid undervisnings- och övningskörning. Minimiåldern för tillståndshavare förblir 25 år, men när tillståndsvillkoren lättas upp krävs att man haft körkort i minst fem år för det fordon som används i undervisningen och övningskörningen. Som körkort godkänns körkort som utfärdats i Finland eller någon annan EU- eller EES-stat, för att körkortsinnehavaren ska finnas i registersystemet och omfattas av övervakningen. Vid mopedundervisning tillämpas samma bestämmelser som vid annan utbildning. Ett undervisningstillstånd berättigar till en undervisningssituation och det ger rätt att ge den person som nämns i tillstånd körundervisning och handleda hans eller hennes övningskörning. Samma person kan ha flera lärare eller handledare, men var och en ska med undantag för nära anhöriga ansöka om tillstånd separat. Undantaget från detta utgör endast föräldrar som med ett tillstånd undervisar till exempel familjens tvillingar. För att få påbörja körundervisning i trafiken förutsätts att utbildning för det första körkortet har fåtts antingen i detta sammanhang eller i samband med ett tidigare körkort. Om man inte har något tidigare körkort, påvisas utbildningen med ett utbildningsintyg som medförs under körning. För andra körkort än det första behöver utbildningsintyget inte längre medföras, eftersom det tidigare körkortet och uppgifterna om det syns i registret. 

3.3.3  3.3.3 Körkort för bil i kategori B avläggs i ett steg

Det föreslås att avläggandet av körkort för bil i kategori B i flera steg slopas, varvid avläggandet av körkort avslutas i och med avlagd förarexamen på samma sätt som i de andra kategorierna. Efter avlagd förarexamen har föraren det kunnande och den behörighet som krävs för att köra på egen hand utan några tilläggsförpliktelser. Den strängare övervakningen av förseelser hos unga förare bibehålls dock och utvecklas. För att körkortet ska avläggas i ett steg talar också det faktum att efter avlagd förarexamen är EU:s krav på körkort uppfyllda och det erkänns i alla medlemsstater. 

Det föreslås att de steg som nu avläggs efter förarexamen ersätts med utbildning före examen, där det centrala innehållet är att stärka färdigheterna att upptäcka och undvika farliga situationer i trafiken och de faktorer som leder till dem. Erfarenheten visar att i praktiken har de fortsatta stegen ofta genomgåtts först i slutet av tvåårsfristen, och då betjänar indelningen inte de mål som satts för den. För närvarande är det möjligt att genomgå fördjupningsdelen tidigast tre månader efter att man erhållit körrätt. Enligt de intyg som inlämnats över de fortsatta stegen genomgås de mycket sällan genast när det är möjligt att göra det. I medeltal genomgås de fortsatta stegen cirka 15 månader efter att man erhållit körrätt och den tydligaste toppen infaller först i slutet av fristen. Detta stödjer inte åsikten att när de fortsatta stegen slopas blir en ny förare utan stöd under den tid då han eller hon är som mest riskbenägen, som anses pågå tre månader efter att man fått körrätt. Tidigare erfarenheter visar att det inte har gått att förkorta fristen genom lagstiftning. Enligt undersökningar som gjorts i Sverige för att utreda riskutbildningens inverkan på trafiksäkerheten borde utbildningen för unga (16–24-åringar) ges i ett så tidigt skede som möjligt, inom den grundläggande utbildningen eller i läroanstalter på andra stadiet, eftersom utbildningen tycks rentav ha öka riskbeteende hos unga som passerat denna ålder. Med stöd av det som anförts ovan vore det bättre med tanke på nya förares färdigheter och även effekterna av utbildning att utbildningen skulle ges innan man börjar köra på egen hand. Störst nytta ger utbildning om den ges som avslutning på körkortsutbildningen före examen. Denna nytta skulle bli ännu större om man utnyttjar den förlängda övningskörningen, som ger körerfarenhet i olika trafiksituationer som medför ännu bättre förutsättningar att ta till sig lärdomar om riskhantering innan man avlägger examen. Med längre körerfarenhet kräver också de åtgärder som krävs för att manövrera fordonet mindre av förarens uppmärksamhet och hindrar denne mindre från att koncentrera sig på undervisningen, vilket då också talar för att man tar undervisningen till sig bättre. Om utbildningen ges före examen har den nya föraren tillgång till de kunskaper och färdigheter som behövs för att köra säkert genast när han eller hon börjar köra på egen hand. Också på Åland har man övergått från den stegvisa förarutbildningen för kategori B till utbildning i ett steg. När kraven på förarutbildningen reviderades där slopade man också regleringen av utbildningens omfattning. På Åland ska man före förarexamen genomgå en tudelad säkerhetsutbildning vid trafikskola. Grunderna för systemet motsvarar den föreslagna ändringen. 

Innehållet i utbildningen i att upptäcka risker kunde i stor utsträckning motsvara innehållet i den nuvarande fördjupningsdelen. Som exempel kan nämnas körning i svåra förhållanden inbegripet körning i halt väglag och mörkerkörning, att förutse trafiksituationer, körhastighet och anpassning av den till olika förhållanden och situationer, hastighetens inverkan på bromssträckan samt olika faktorer som inverkar på förarens körbeteende och ökad olycksrisk, såsom användning av berusningsmedel, passagerare samt förarens sinnestillstånd och personliga egenskaper. Till följd av att fordonstekniken utvecklas och det blir vanligare med olika system som bistår föraren kunde utbildningen också omfatta till exempel fordonssystem och deras funktion. För en utbildningshelhet talar även i detta fall det faktum att om utbildningen eventuellt splittras så att den skaffas från olika källor, kan behandlingen av faktorer som inverkar på säkerheten annars bli bristfällig till denna del. Utbildning ska vara en förutsättning för att få avlägga förarexamen, och bäst nytta av innehållet har man alldeles i slutet av förarutbildningen, då föraren redan har egen erfarenhet av körning i olika trafiksituationer och utbildningen bäst stödjer en ny förare som börjar köra på egen hand. Utbildningens ändamålsenlighet ökar genom att delar som handlar om att upptäcka risker ingår i förarexamen och genom effektiviserad återkoppling i fråga om det kunnande som visats i examen och omständigheter som föraren utifrån be-dömningen av examensprestationen borde uppmärksamma i sitt framtida körbeteende. 

Det vore nödvändigt att i synnerhet denna utbildning ges av någon som kan branschen, såsom en bilskola, för att det eftersträvade målet ska nås. För att säkerställa utbildningsutbudet kan även andra aktörer godkännas, som har nödvändigt kunnande och nödvändig utbildningserfarenhet i trafiksäkerhetsbranschen. Utbildarna ska ha till exempel trafiklärartillstånd eller Trafikskyddets utbildarutbildning. Bestämmelser om utbildningens omfattning och kraven på genomförandet av den utfärdas med stöd av ett bemyndigande i lagen genom förordning av statsrådet. Utbildningen föreslås omfatta totalt åtta lektioner, vilket motsvarar den nuvarande fördjupningsdelen. En del av utbildningen, till exempel hälften liksom i fråga om fördjupningsdelen, ska som motvikt till teoriutbildningen ges som praktisk utbildning, så att man får praktisk känning med undervisningsämnena. Den praktiska utbildningen kan ges till exempel på en övningsbana eller med simulator. För att säkerställa den praktiska känningen ska den praktiska delen dock endast delvis få ges med simulator. Det är inte nödvändigt att meddela exakta anvisningar om hur utbildningen ska fördelas på olika ämnen. Bilskolorna kan producera utbildningspaket med olika tyngdpunkter, som ändå täcker ämnesområdena i fråga. Om körkort för kategori B är det första körkortet, ska den ovan föreslagna utbildningen i anslutning till det första körkortet också fås i samband med det körkortet. 

Det föreslås att den strängare övervakningen av nya förares förseelser under en tvåårsperiod efter att de fått körrätt effektiviseras. Den kompletteras med ett säkerhetsinriktat utbildningskrav i det fallet att körrättsinnehavaren meddelas körförbud för trafikbrott eller återkommande trafikförseelser som begåtts under den strängare övervakningstiden. Som villkor för att återfå körrätten föreslås tilläggsutbildning med fokus på risker i vägtrafiken. Innehållet kunde variera enligt de gärningar som ligger till grund för körförbud så att innehållskraven ändå inte uttryckligen kopplas till gärningarna. Syftet med utbildningen vore att stödja de nya förare som inte har förmått köra i enlighet med reglerna, och förhindra att de utvecklar en riskbenägen körstil. För att målet ska nås bör också denna utbildning ges av proffs i trafiksäkerhetsbranschen vid en bilskola. Med beaktande av utbildningens mål och innehåll kunde den också lämpa sig för andra särskild godkända aktörer som besitter kunnande och utbildarerfarenhet i trafiksäkerhetsbranschen eller någon annan bransch med trafiksäkerhetsanknytning. 

3.3.4  3.3.4 Minimiålder för kategori B

I propositionen föreslås av trafiksäkerhetsskäl att minimiåldern för körkort för bil i kategori B inte sänks till 17 år. Ålderskravet 18 år motsvarar den internationellt godkända minimiåldern och är av denna orsak tydligt. 

I propositionen erkänns emellertid ungas behov av att färdas i anslutning till studier och arbetspraktik. Ungas sysselsättning kan främjas och marginalisering förebyggas genom att göra det lättare för dem att färdas. 

I anslutning till detta föreslås i propositionen att den som genomgår yrkesinriktad förarutbildning ska kunna avlägga körkort för kategori B som 17-åring. Ändringen gör det möjligt att samla längre kör- och arbetserfarenhet med person- och paketbil innan man övergår till tyngre fordonskategorier i utbildningen. Inom den yrkesinriktade förarutbildningen är förvärvad körrätt en del av utbildningen. Inom den grundläggande yrkesutbildningen inleds utbildningen i allmänhet med arbetsmaskiner, såsom traktorer i kategori T och personbilar i kategori B, men med avseende på körrätten och examina är målet körrätt för lastbil i kategori C, fordonskombination i kategori CE eller buss i kategori D. Genom förslaget förbättras också tillgången till platser för inlärning i arbetet och görs det möjligt att dela upp perioderna av inlärning i arbetet över en längre tid, vilket också underlättar företagens möjligheter att erbjuda platser för inlärning i arbetet. På grund av minimiåldern 18 år för körkort koncentreras och hopas perioderna av inlärning i arbetet till det sista halvåret av den treåriga förarutbildningen. Till följd av ändringsförslaget kunde perioder av inlärning i arbetet utnyttjas i uppgifter som paketbilsförare ett år tidigare, vilket skulle förbättra yrkeskunnandet. Ändringen skulle också göra det lättare att ta sig till platserna för inlärning i arbetet, såsom godsterminaler och skogsarbetsplatser för virkestransporter, som ofta ligger långt från kollektivtrafikförbindelser. Ändringen bedöms påskynda avläggandet av yrkesexamen och övergången till arbetslivet, vilket finns inskrivet i regeringens strategiska program. För att förebygga de skadliga effekter som eventuellt ansluter sig till sänkt åldersgräns är den sänkta åldersgränsen förenad med en begränsning av körrätten till enbart körningar i anslutning till studierna före 18 års ålder. 

Dessutom föreslås att även andra behov av att färdas i anslutning till studier och arbetspraktik beaktas genom att praxisen med åldersdispens ändras. Vid sidan av nämnda behov av att färdas kan behov av att färdas också hänföra sig till sådana plötsliga förändringar i familjen som inte har ansetts uppfylla kraven enligt den nuvarande dispenspraxisen. Av denna anledning föreslås i propositionen att ungas och deras familjers problem i anslutning till nödvändiga behov att färdas underlättas genom att dispensförfarandet lättas upp, men att myndighetsprövningen ändå bibehålls. I propositionen föreslås att dispens för körkort för kategori B ska kunna beviljas på en gemensam ansökan från sökanden och vårdnadshavaren. Genom att vårdnadshavarna är med och gör ansökan bedömer de i högre grad nödvändigheten av dispens för körkort före den föreskrivna minimiåldern. Dispens ska fortfarande beviljas utifrån en helhetsbedömning och förutsätta särskilda skäl för att ändringen inte i praktiken ska innebära att åldersgränsen sänks. Som särskilda skäl som stödjer en avvikande lösning kan betraktas sökandens egna behov av att färdas eller till exempel nödvändiga transportbehov i anslutning till familjens näring eller familjemedlemmars resor som inte går att lösa på något annat rimligt sätt på grund av förändringar som inträffat i familjens omständigheter och. Behoven av att färdas kan basera sig på till exempel resor till studier eller i arbetet för den körkortsbehövande och vid bedömningen ska beaktas åtminstone tillgången till kollektivtrafik och möjligheterna att anlita den samt resornas längd. Av trafiksäkerhetsskäl bibehålls myndighetsprövningen och dessutom ska dispensen kunna begränsas till det syfte som ansökan gäller innan den föreskrivna minimiåldern uppnås. I det fallet påvisas begränsningarna genom dispensbeslutet, som ska medföras vid körning och på begäran visas upp vid trafikövervakning. Dessutom föreslås bemyndigande för körkortsmyndigheten att utfärda närmare föreskrifter om ansökan om dispens och omständigheter i anslutning därtill. Utöver åldersdispensen ska de andra kraven på avläggande av körkort vara uppfyllda. Dispens kan beviljas så att körkortet är tillgängligt högst ett år tidigare. 

3.3.5  3.3.5 Körkort för motorcykel och övningskörning med motorcykel

Körkort för motorcykel förutsätter i enlighet med avsnitt 3.3.1 körundervisning utan att innehållet i utbildningen regleras desto närmare. Körundervisningens minimilängd föreslås bli fem lektioner och bestämmelser om den utfärdas genom förordning av statsrådet. Den föreslagna minimimängden avser inte den körundervisning som förutsätts för körkort, utan den utbildning som säkerställer att behoven av kunnande hos den som avlägger körkort identifieras tillräckligt mångsidigt. Kravet på körundervisning gäller det första körkortet för motorcykel och det är en förutsättning för att få delta i förarexamens teori- och körprov. Dessutom krävs grundläggande trafikutbildning, om det är fråga om personens första körkort. 

Körkort för motorcykel kan fortfarande avläggas även med övningstillstånd för motorcykel, men för att förbättra kvaliteten på träningen föreslås att de som är under 18 år ska övningsköra under uppsikt. I praktiken gäller kravet körkort för lätt motorcykel som avläggs med övningstillstånd. Det har konstaterats att de som tränat på egen hand med övningstillstånd har brustit i bland annat upptäckandet av risker och hantering av trafiksituationer, saker som träningen på egen hand inte ansetts förbereda körkortsaspiranten på tillräckligt. Ett syfte med handledningen är att bidra till att avhjälpa dessa brister genom att den som utses till handledare ska förbinda sig att följa hur körskickligheten framskrider. När den som avlägger körkort får övningstillstånd har han eller hon redan visat sin förmåga att manövrera fordonet och har genom teoriprov visat den teorikunskap som förutsätts för körkort. 

Övningskörning med motorcykel med övningstillstånd avviker från övningskörning med bil i kategori B och undervisning med undervisningstillstånd för motorcykel så till vida att övningstillstånd för motorcykel fortfarande ger den som avlägger körkort rätt att träna på egen hand. För körundervisning krävs undervisningstillstånd medan det för träning med övningstillstånd ska utses en handledare i samband med att tillstånd söks som ska följa hur övningarna framskrider och körskickligheten utvecklas. Vid övervakningen av träningen kan teknisk hjälp användas, till exempel anordningar för körövervakning, men handledaren behöver följa körbeteendet och körstilen hos den som övningskör även i trafiken. Den som handleder övningskörningen berörs inte av samma krav som vid undervisning med undervisningstillstånd, men han eller hon ska vara godkänd av vårdnadshavarna till den som avlägger körkort, och därför lämpar sig uppgiften som handledare i praktiken för föräldrarna på samma sätt som undervisning med undervisningstillstånd. Eftersom det inte är fråga om körundervisning, krävs inte anordningar för att hålla kontakt mellan handledaren och den som öv-ningskör på samma sätt som vid övningskörning med undervisningstillstånd, och det finns ingen förpliktelse att alltid följa med vid övningskörningen. Vid körning med övningstillstånd får man fortfarande inte transportera personer eller gods. Förutsättningarna för att bevilja övningstillstånd förblir i huvudsak oförändrade. Beviljande av övningstillstånd ska fortfarande förutsätta körundervisning, teoriprov och manöverprov samt att minimiåldern för kategorin har uppnåtts. En nyhet är den grundläggande trafikutbildningen för det första körkortet. Den utbildning som behövs för att avlägga teoriprovet får skaffas fritt. Bestämmelsen om körundervisning förblir oförändrad, men innehållet i undervisningen regleras inte desto närmare. Bestämmelser om utbildningens omfattning utfärdas genom förordning av statsrådet och den föreslås bli fyra lektioner. Körundervisningen kan fås vid bilskola eller med undervisningstillstånd. 

Det föreslås fler alternativ för att höja motorcykelkategorin när man har två års erfarenhet. Motorcykelkategorin kan höjas genom att man avlägger teori- och körprov som normalt eller på basis av erfarenhet genom att man genomgår en utbildning på sju lektioner enligt EU:s lagstiftning på nuvarande sätt eller avlägger ett körprov för kategorin. Förutsättningen för att utnyttja erfarenhetsalternativet är att den minst tvååriga erfarenheten har förvärvats i motorcykelkategorin omedelbart under den motorcykelkategori som ska avläggas. 

Den strängare övervakningen av nya motorcykelförares förseelser under två år efter det första körkortet för motorcykel föreslås kvarstå. Övervakningen av förseelser ska fortfarande gälla sådana nya innehavare av motorcykelkörkort som inte har körkort för bil. Det föreslås att övervakningen av förseelser på samma sätt som för dem som avlägger körkort för bil utökas med ett krav på tilläggsutbildning om riskerna i vägtrafiken för att man ska återfå körrätten, om körförbud har meddelats för trafikbrott eller trafikförseelser som begåtts under tiden med strängare övervakning. Även i detta fall är syftet med kravet att styra körbeteendet så att föraren börjar följa trafikreglerna och förhindra att en riskbenägen körstil utvecklas. Om till exempel övervakningen av en ny motorcykelförare fortsätter med övervakning av en ny bilförare, är det motiverat att behandla övervakningstiderna som en enda helhet, om det inte är något avbrott mellan dem. 

3.3.6  3.3.6 Förarexamen

Det föreslås att förarexamen utvecklas för bättre identifiera kunnande, eftersom den nuvarande examen är en del av den helhet som består av utbildning och examen för att avlägga körkort. Den som godkänts i examen ska ha tillräckliga färdigheter för att köra på egen hand och själv utveckla körskickligheten på ett säkert sätt. En ny förare måste kunna agera ansvarsfullt i olika trafiksituationer och ta hänsyn till andra trafikanter och miljökrav. 

Förarexamen har auditerats 2016 och det finns en heltäckande utredning om behoven av att utveckla den. Förarexamen bör utvecklas i enlighet med de utvecklingsbehov som iakttagits. Det bör ses till att kvaliteten på förarexamina är jämn och det måste säkerställas att verksamheten är tillförlitlig genom tillräckliga anvisningar och tillräcklig tillsyn. Förarprövarnas utbildning och kunnande måste ombesörjas så att de har en klar uppfattning om examensmålen och den bedömningsförmåga och övriga färdigheter som behövs för att nå dem. 

De ändringar som föreslås i utbildningskraven ställer vid sidan av övrigt utvecklingsarbete stränga krav på utvecklandet av examen, då man vid sidan av förarnas tekniska färdigheter ska mäta även andra delområden av säker körning. När den formbundna läroplansbaserade utbildningen slopas har de som deltar i examen inte längre enhetlig utbildning bakom sig. När utbildningen eventuellt splittras och hämtas från olika källor framhävs examens betydelse ytterligare. Färdigheter som har att göra med manövrering av fordonet och hantering av trafiksituationer är lättare att mäta i körprovet än förarens attityder till körningen och körstil utanför provsituationen. Utvecklandet av examen så att den mäter sådant som har att göra med säkerhet och riskbeteende, såsom agerande för att förhindra farliga situationer, vilja att ta risker eller sökande efter upplevelser som utsätter en för farliga situationer genom körning, är mera utmanande. Dessa teman borde vid sidan av den föreslagna utbildningen också tas upp i examen. För att examen ska täcka ämnesområdet föreslås att i examen behandlas ämnen som gäller att upptäcka och undvika risker i anslutning till farliga situationer och att innehållet i examen och bedömningspunkterna och deras fokusering ses över även i detta avseende. Teoriprovet borde genomföras så att provsituationen motsvarar normal trafik i så stor utsträckning som möjligt. 

Det föreslås att innehållet i teoriprovet utvecklas även annars, till exempel genom nya typer av frågor. Det föreslås att den tid som får användas för att avlägga provet begränsas, för att provsituationen bättre ska motsvara det snabba beslutsfattande som krävs i trafiken. Det föreslås att körningen i trafiken utökas i körprovet för att man ska kunna reservera längre tid för att bedöma kunnandet, och det föreslås att återkopplingen utökas. När det stegvisa avläggandet av körkort för kategori B slopas förlängs den totala tiden för körprovet med 15 minuter och genom att återkopplingen på examen utvecklas stöds och uppmuntras nya förare att köra på egen hand och utveckla sin körskicklighet. När körtiden utökas finns det tillräckligt med tid för observationer, det är möjligt att röra sig i en mångsidig trafikmiljö och att upprepa saker och ting när man kör i trafiken och det finns tillräckligt med tid att vid behov gå igenom prestationen. Det blir också möjligt att testa förmågan att upptäcka risker mera ingående än förr. I fortsättningen kan tiden för körprovet användas på ett mer flexibelt sätt som beaktar de individuella behoven hos den som avlägger körkort, både vid körning och återkoppling. Detta gör det också möjligt att beakta kunnande som förvärvats på grund av tidigare examina i tidsanvändningen. Av tillägget på 15 minuter kan till exempel 10 minuter användas för körning i trafiken medan fem minuter används för återkoppling. Då kör man minst 40 minuter i trafiken medan det finns 15 minuter för återkoppling. 

3.3.7  3.3.7 Kategori AM

I kategori AM föreslås att kraven för mopedkörkort ses över. Av säkerhetsskäl förvärvas körrätterna för kategori AM var för sig, men den som avlägger körkort beslutar om den utbildning som behövs för att förvärva körskicklighet. 

Körkort för lätt fyrhjuling avläggs fortfarande genom ett teoriprov och ett körprov, eftersom man färdas med fordonet enligt samma trafikregler som gäller för bilar. Körrätt för lätt fyrhjuling kan på samma sätt som kategori B förenas med körundervisning och handledd övningskörning med undervisningstillstånd. Körundervisningen och övningskörningen kan på nuvarande sätt inledas vid 15 års ålder. Den som har undervisningstillstånd ska ha körkort för undervisningsfordonet eller bil i kategori B. För att få körrätt för moped föreslås att det nuvarande manöverprovet ersätts med ett körprov i trafiken. Genom körprovet säkerställs att den som avlägger körkort har den körskicklighet som krävs i trafiksituationer när kraven på obligatorisk körundervisning slopas. Kraven överensstämmer då med kategori AM, och för detta talar också den ändring av bestämmelserna om mopedkörning som övervägs i samband med reformen av vägtrafiklagen och som innebär att mopeder ska köras på samma vägavsnitt som annan motorfordonstrafik. Även vid mopedundervisning ska förutom körkort för undervisningsfordonet eller motorcykel godkännas även körkort för bil vid undervisning med undervisningstillstånd och man ska ha haft körrätt i minst fem år. 

Det föreslås att teoriproven för kategori AM utvecklas så att den gemensamma delen blir så stor som möjligt, varvid den andel som gäller den fordonskategori för vilken körkort avläggs gäller endast särdrag hos denna fordonskategori. Om körrätt för kategori AM förvärvas som första körkort, ska den grundläggande utbildning om trafiksystemet som hänför sig till det första körkortet fås i samband med den. Den utbildning som behövs för att förvärva körskicklighet regleras inte längre. 

3.3.8  3.3.8 Traktorer

Det föreslås att körkortsklassificeringen för traktorer ändras genom att kategorierna T och LT slås samman till kategori T, som omfattar traktorer med en konstruktiv hastighet av högst 60 kilometer i timmen. Av säkerhetsskäl föreslås dock att från kategori T särskiljs traktorer som hör till fordonskategori T3b och vilkas konstruktiva hastighet är högst 60 kilometer i timmen. Det är fråga om hjultraktorer vars vikt i körklart tillstånd är högst 600 kg och vars konstruktiva hastighet överstiger 40 kilometer i timmen. Eftersom fordonslagstiftningen inte har någon särskild fyrhjulingskategori, anses dessa traktorer i första hand motsvara dem. Traktorfyrhjulingarna antas också bli vanligare i vägtrafiken och där är det skäl att ställa andra krav på körningen av dem. Till kategori T hör fortfarande även motorredskap och snöskotrar. 

Det föreslås att traktorer i fordonskategori T3, vilkas konstruktiva hastighet överstiger 40 kilometer i timmen och är högst 60 kilometer i timmen, slås samman med lätta fyrhjulingar i kategori AM. Till sin konstruktiva hastighet motsvarar de de nuvarande traktorerna i kategori LT. Traktorer som är tyngre än traktorerna i kategori T3 ska höra till kategori T. Körkort för kategori AM kan avläggas antingen för att få körrätt för moped, varvid examensfordonet är moped på grund av kravet på körprov. Körkort för kategori AM kan också avläggas för framförande av lätt fyrhjuling och traktor i fordonskategori T3 (konstruktiv hastighet över 40 men inte över 60 kilometer i timmen) och examensfordonet kan då vara lätt fyrhjuling eller nämnd traktor. 

Körkort för kategori T avläggs genom ett teoriprov för kategorin i fråga. Även om mycket tunga och stora traktorer kan hör till den nya kategori T, anses det räcka med ett teoriprov, eftersom de i huvudsak används utanför vägområden och när de körs på vägområde är det i första hand fråga om att flytta dem från en arbetsplats till en annan. På grund av den föreslagna ändringen slopas det praktiska prov som hör till kategori LT, eftersom det inte anses medföra något mervärde för körningen av fordonet eller öka trafiksäkerheten i kategori T. 

De traktorer som blir kvar i kategori T får också köras med körkort för kategori LT enligt de tidigare bestämmelserna. I enlighet med de bestämmelser som ingick i ändring 1614/2015 av körkortslagen och ändring 1617/2015 av statsrådets förordning om körkort får man med körkort för kategori T som förvärvats före 2016 fortfarande köra en traktor som registrerats som trafiktraktor eller trafiktraktor/jordbrukstraktor i transporter som avses i 8 mom. i i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av fordonslagen (1609/2015), dvs. transporter som avses i 7 § i bränsleavgiftslagen (1280/2003). Under de senaste fyra åren har det avlagts cirka 1 100 traktorkörkort för kategori LT. Även om antalet körkort för enbart kategori LT är få, täcker endast körrätt för lastbil den körrätt som körkorten omfattar när kategori LT saknas. I september 2017 fanns det i registret 258 körkort för enbart kategori LT utan körrätt för lastbil eller någon annan kategori. Körkort för kategori LT förnyas till körkort för kategori AM, vilka även innefattar körrätt för fyrhjuling, senast när giltighetstiden går ut. Det beräknas att där finns ungefär 730 körkortsinnehavare som på detta sätt kan förnya sitt körkort till sådant körkort som ger rätt att föra lätta fyrhjulingar utan att ha avlagt ett körprov i trafiken. Det vore motiverat att ändra körkort för kategori LT som förvärvats före ikraftträdandet av lagen till körkort för kategori AM så snabbt som möjligt, och därför kunde till exempel dupletter av körkort ges ut med anteckning om kategori AM efter lagens ikraftträdande. I dem ska den nationella koden AM121 utvisa att de även innefattar körrätt för lätt fyrhjuling. I vilket fall som helst förutsätter slopandet av kategori LT ändringar i körkortsblanketten, vilket kan genomföras först i april 2019 när avtalsperioden med den nuvarande körkortsleverantören går ut. Några anteckningar som gäller kategori LT ska dock inte göras efter det att lagen har trätt i kraft. Till följd av ändringen räcker det med körkort för motorcykel eller körkort för bil i kategori B för att köra alla traktorer i kategori T liksom ovannämnda traktorer i fordonskategori T3, medan körrätt för traktorer i kategori T och körrätt för kategori AM inte omfattar körrätt för varandra. Orsaken till att körrätt för kategori T samt för lätt fyrhjuling i kategori AM och traktor i fordonskategori T3 hålls separerade är att fordonen är konstruerade för olika typer av trafikmiljö och de skaffas på grund av väsentligt olika behov av att färdas och användningsbehov. Fordonens vikt och mått skiljer sig också avsevärt från varandra. 

Eftersom det inte finns någon på fordonsbestämmelserna baserad orsak att göra skillnad mellan till exempel traditionella jord- och skogsbrukstraktorer och andra traktorer, kan traktorer i fordonskategori T3 omfatta även andra traktorer än traktorfyrhjulingar. Den körkortskategori som krävs för att köra fordon som ska registreras bestäms utifrån fordonets registeruppgifter, och därför ska uppgiften om fordonskategori kunna verifieras i en handling som utvisar den. Också när körkort som ger rätt att köra traktor avläggs krävs den utbildning som hänför sig till det första körkortet, om det är fråga om det första körkortet. 

3.3.9  3.3.9 Tillstånd att driva bilskola

Det föreslås att det fortfarande ska krävas tillstånd för att driva bilskola av trafiksäkerhets- och konsumentskyddsskäl. Tillståndskravet och de krav som hänför sig till verksamheten upprätthåller kvaliteten på verksamheten. Den som ansöker om tillstånd att driva bilskola ska uppfylla de ekonomiska och andra kraven för att få driva verksamheten, de yrkesmässiga kraven bestäms i första hand genom kraven på personalen. Sökandens övriga förutsättningar att driva verksamhet bedöms också utifrån tidigare förarutbildningsverksamhet. Bilskolor ska fortfarande ha en utbildningsansvarig föreståndare och lärarna ska ha trafiklärartillstånd. Det finns inga hinder för att behålla tillståndsplikten, eftersom det inte kan anses att tillståndskriterierna och systemet diskriminerar dem som tillhandahåller tjänster och den kan inte anses utgöra något hinder för tillträde till bilskolebranschen. Tillståndsförfarandet kan inte heller anses vara tyngre eller mer arbetskrävande än ett anmälningsförfarande. Fördelen med tillståndsförfarandet jämfört med ett anmälningsförfarande är att det vid behov ger möjlighet att ingripa i verksamheten, om det finns behov av det. 

Regleringen och tillsynen i anslutning till tillståndsplikten lättas upp. Tillsynen i anslutning till den reglerade utbildningen baserar sig i huvudsak på bilskolans anmälningar. Det ska till exempel inte längre ställas några krav på undervisningslokalerna. Regleringen av bilskolornas undervisningslokaler och godkännandet av dem slopas. Den lagstadgade utbildningen ska fortfarande omfattas av tillsyn och förutsätter också inspektionsbesök. Efter att kraven på bilskolans undervisningslokaler slopas och det blir möjligt att ge utbildning i en virtuell miljö ska tillsynen omfatta alla lokaler där utbildning ges. Trafiksäkerhetsverket ansvarar fortfarande för tillsynen och kan ta hjälp av examensmottagarna. Dessutom föreslås att verket ska ha rätt att anlita även experter på förarutbildnings- och examenssystemet vid tillsynen, när verket saknar den erforderliga sakkunskapen. I bestämmelserna om tillsynen beaktas grundlagens krav i fråga om myndighetsuppgifter som sköts av någon annan aktör än en myndighet. 

Tillstånden att driva bilskola är för närvarande i kraft tills vidare. När tillstånd att driva bilskola beviljas tas det ut en engångsavgift på 400 euro för tillståndet. Förslagen anses öka verkets tillsynsuppgifter när bilskoleverksamheten blir mångsidigare och även andra aktör godkänns för att ge den föreskrivna förarutbildningen. För att täcka kostnaderna för tillsynen över bilskolor, den registerföring och registrering av tillsynsuppgifter som hänför sig till den och andra administrativa uppgifter i anslutning till bilskoleverksamheten föreslås att en årlig tillsynsavgift tas i bruk, vilken bestäms på samma sätt som andra avgifter som verket tar ut för sina prestationer. Avgiften föreslås vara 100 euro per år. Tillsynsavgiften tas ut hos varje enskild aktör och avgiften för beviljande av tillstånd att driva bilskola slopas. Avgiften gäller varje kalenderår då tillståndet att driva bilskola har varit i kraft. Ett förfarande med tillsynsavgift tillämpas till exempel inom spårbunden stadstrafik. Övergången till en årsavgift skulle också underlätta planeringen av myndighetsarbetet och förbättra aktörernas möjligheter att förutse myndighetskostnader som ska betalas med jämna mellanrum och uppmuntra dem att snabbt anmäla eventuella ändringar i verksamheten. 

Genom att andra aktörer godkänns för den säkerhetsinriktade utbildningen garanteras tillgång till den lagstadgade säkerhetsutbildningen och en skälig prisnivå utan krav på tillstånd att driva bilskola. Eftersom det är fråga om en lagstadgad uppgift tillämpas bestämmelsen om tillsyn över bilskolor och tillsynsavgift på andra aktörers verksamhet. 

3.3.10  3.3.10 Påvisande av att de medicinska kraven är uppfyllda i grupp 1

Det föreslås att förfarandet med läkarutlåtande lättas upp vad gäller de medicinska kraven i samband med ansökan om körkort i grupp 1. Till denna grupp hör andra körkort än de som innefattar körrätt för lastbil eller buss. När det första körkortet i denna grupp söks ska läkarutlåtandet kunna ersättas med sökandens hälsodeklaration. På ansökningsblanketten finns anvisningar om hälsodeklarationen.  

Till följd av att hälsodeklarationen införs slopas användningen av hälsointyg för unga i samband med ansökan om körkort. Hälsointyg för unga ges personer som är ungefär 15 år inom skolhälsovården och det gäller i fem år. Om läkarintyg behövs, är det mer motiverat att använda ett aktuellt läkarutlåtande än hälsointyg för unga. Övergången till hälsodeklaration innebär att praxisen motsvarar den praxis som iakttas i en stor del av EU:s medlemsstater. Även på Åland tillämpas motsvarande förfarande med hälsodeklaration. Ändringen erbjuder också bättre möjligheter till elektroniska förfaranden, något som redan planeras i fråga om läkarutlåtanden. I alternativen föreslås att läkarundersökningen kunde ersättas med ett besök hos en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, men det skulle förutsätta ett besök på mottagningen, vilket anses onödigt eftersom det är fråga om i huvudsak friska ungdomar och vid undersökningarna framkommer i allmänhet inga sådana sjukdomar som skulle påverka körförmågan som personen inte redan känner till och kan anmäla. Även i övrigt är det mycket sällsynt att körkort förvägras av hälsoskäl, eftersom den som är medveten om sitt hälsotillstånd i praktiken låter bli att ansöka om körkort om det inte finns några förutsättningar att få det. Mot denna bakgrund kunde ett besök hos en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ge bevis på personens sjukdomshistoria och sjukdomar som eventuellt inverkar på körförmågan, men att besöket ersätts med en hälsodeklaration bedöms inte försämra trafiksäkerheten. Dessutom skulle förfarandet förutsätta att en ny blankett tas i bruk, vilket anses fördröja övergången till elektroniskt förfarande. 

Även om unga betraktas som en frisk åldersgrupp, kan även unga ha missbruk av berusningsmedel och mentala problem i bakgrunden. I synnerhet för att identifiera missbruksproblem föreslås sjukskötare och hälsovårdare får rätt att göra anmälan till polisen, om förutsättningar för att få körkort inte föreligger på grund av fortgående missbruk av berusningsmedel. Denna yrkesgrupp kommer i sin yrkesverksamhet på jourmottagningar i kontakt med personer som använder berusningsmedel då deras tillstånd inte kräver läkarvård. Genom förslaget kompletteras den anmälningsskyldighet som föreskrivs för läkare när förarens hälsotillstånd försämrats. Något annat än anmälningsrätt vore orimligt för vårdare till exempel med tanke på bedömningen av när anmälningströskeln överskrids. 

Det föreslås att förfarandet med läkarutlåtande när körkort i grupp 1 förnyas ändras så att utlåtande krävs av personer som har fyllt 70 år. I praktiken krävs utlåtande inte när ett körkort som är i kraft tills man fyller 70 år förnyas utan först i samband med följande förnyelse vid ungefär 75 års ålder. Detta förutsätter att körkortet förnyas innan giltighetstiden går ut. Ändringen beror på att hälsotillståndet och säkerheten hos förare i dessa åldersgrupper anses vara bättre än förr och förarnas olycksrisk har konstaterats öka först efter att de fyllt 75 år. 

Inga ändringar föreslås i uppföljningen av förarnas hälsa och förfarandet med läkarutlåtande i grupp 2. Yrkesförarnas arbete utsätter dem för många sjukdomar som kan öka olycksrisken. Exempelvis när en sjukdomsattack inträffar är riskerna betydligt större i synnerhet för utomstående. Den undersökningsintervall och undersökningspraxis som tillämpas i Finland motsvarar de genomsnittliga giltighetstiderna för körkort och den praxis som iakttas i andra EU- och EES-stater. 

3.3.11  3.3.11 Utländska körkort

Det föreslås att utländska körkorts giltighet för körning i Finland utvidgas till att omfatta körkort som utfärdats i alla stater som Finland erkänt. Körkorten ska uppfylla vissa formkrav för att den körrätt som körkortet medför ska kunna identifieras. Av körkortet ska framgå den körrätt som det medför, uppgifterna ska vara skrivna med latinska bokstäver och kortet ska vara försett med ett fotografi på innehavaren eller i annat fall ska en identitetshandling med fotografi medföras. För att förhindra körkortsturism är ett villkor för att körkortet ska vara giltigt att personen inte hade sin vanliga vistelseort i Finland när körkortet utfärdades. Den internationella principen, som även tillämpas i EU-lagstiftningen, är att körkort avläggs där en person bor och vistas. Även ålderskraven för körkortskategorin, som minst 18 års ålder för att få köra bil, ska vara uppfyllda. Körkortet är inom ramen för sin giltighetstid i kraft ett år efter det att innehavaren fördes in i befolkningsregistret, som är lättare att konstatera än byte av den vanliga vistelseorten, i synnerhet när det gäller studerande. Även i fråga om konventionsstaters körkort föreslås att tidsfristen för godkännande av körkort räknas från det att innehavaren fördes in i befolkningsregistret. Ändringen underlättar polisens övervakningsuppgift. Att körkorten erkänns för viss tid ger möjlighet att köra här inom ramen för körkortets giltighetstid och å andra sidan tid att byta ut körkortet när man slår sig ner här. Med tanke på ett enhetligt bemötande vore det i det långa loppet motiverat att körkortsinnehavare som är bosatta i landet omfattas av samma krav på registrering av körkort och övervakning som sker via den. Ändringen av principerna för erkännande gör det lättare för personer som kommer till landet av olika orsaker att färdas och till exempel anlita olika turisttjänster här. 

Det föreslås att körkort som utfärdats i stater som tillträtt Genève- eller Wienkonventionen om vägtrafik och i vissa regioner som i lagen jämställs med dem fortfarande ska kunna bytas ut mot ett motsvarande körkort för bil i kategori B eller motorcykel utan ny examen, om villkoren för att bevilja körkort är uppfyllda. Med konventionsstater avses här stater som genom att ratificera konventionerna har förbundit sig att iaktta principerna i dem och som därför finns upptagna i Förenta nationernas förteckning. Det föreslås att villkoret på sex månaders körning här för att få byta ut körkortet slopas. Körkortet är i kraft inom ramen för giltighetstiden, dock högst två år efter det att innehavaren fördes in i befolkningsregistret. Konventionsstaternas körkort för andra kategorier liksom körkort som utfärdats i andra stater ska bytas ut genom att man avlägger ny förarexamen. Den föreslagna reformen av kraven på förarutbildning gör det lättare att avlägga körkort eller påvisa körskicklighet när byte av körkort förutsätter ny examen eller när det inte går att uppvisa en utredning om ett befintligt körkort. Att man får delta i förarexamen utan formbunden utbildning minskar till exempel problem som beror på bristande språkkunskaper. När ett körkort för tunga fordon byts ut är kravet att man genomgår den föreskrivna utbildningen och avlägger examen, om man inte kan visa upp ett befintligt körkort. 

Körkortsdirektivets bestämmelser om principen med ett körkort förutsätter att man när körkort byts ut säkerställer via EU:s Resper-körkortsnät att personen inte redan har ett körkort i någon EU- eller EES-stat. Körkortsnätet är inte avsett att användas vid trafikövervakning och enligt kommissionen får det inte heller användas vid trafikövervakning till exempel för att utreda om den som åberopar existerande körrätt har ett körkort. Existensen av ett utländskt körkort kan således säkerställas endast när körkort byts ut. 

Propositionen innehåller flera förslag som kan inverka på trafiksäkerhetssituationen. Det föreslås att den föreslagna lagändringen förenas med en uppföljningsundersökning för att utreda genomförandet av de föreslagna ändringarna och deras konsekvenser. Detta gäller i synnerhet nya förares kunnande och dess inverkan på trafiksäkerheten. 

4.1.1  4.1.1 För medborgarna

Utbildningskostnaderna utgör största delen av kostnaderna för körkort. De ändringar som föreslås i fråga om utbildningen gör det möjligt att påverka körkortets pris, då alla inte behöver utbildas enligt samma modell. I utbildningen kan man i samband med att körskicklighet förvärvas beakta individuella behov av kunnande, tidigare kunnande och behov av kunnande som följer av fordonsteknikens utveckling och av att det blir vanligare med olika system som bistår föraren. Ändringarnas inverkan på körkortspriset är dock beroende av i vilken mån utbildning sist och slutligen behövs eller hur mycket utbildning som köps och till vilket pris den fås. I det nuvarande läroplansbaserade systemet beskrivs undervisningsämnena och den minimimängd utbildning som krävs för att få avlägga körkort. De krav på körundervisning som föreslås för vissa kategorier tar inte ställning till den mängd utbildning som behövs för körkort, eftersom syftet med dem är att säkerställa att behoven av kunnande hos den som avlägger körkort identifieras tillräckligt mångsidigt i utbildningen. Utbildningskostnaderna sjunker, om det behövs mindre utbildning än nu eller om den blir billigare än nu. Slopandet av den formbundna utbildningen kan också leda till att kostnaderna stiger, om den som avlägger körkort inte har korrekt uppfattning om vilket kunnande det sist och slutligen krävs för att få körkort och avlägga examen. 

De lagstadgade kraven på körundervisning i anslutning till körkort för motorcykel och bil i kategori B orsakar kostnader. När det gäller motorcykel hänför sig kravet till det första motorcykelkörkortet, när kategorin höjs kräver lagen inte körundervisning, men det betyder inte att utbildning inte skulle behövas. När motorcykelkategorin höjs på grund av två års erfarenhet kan man fortfarande i stället för körprov utnyttja alternativet med sju lektioner utbildning enligt EU:s krav. Även när körkort avläggs med övningstillstånd måste man få körundervisning och omfattningen är den samma som nu. Omfattningen av annan körundervisning är knappt hälften av de nuvarande kraven. Innehållet i körundervisningen bestäms inte desto närmare och med undantag av sju lektioners utbildning för att höja motorcykelkategorin enligt EU:s krav kan utbildningen ges vid bilskola eller med undervisningstillstånd. Nämnda utbildning för att höja kategorin ska genomgås vid bilskola. Enligt de prisuppgifter som framgår av bilskolornas webbplatser är priset på en tilläggslektion inom motorcykelutbildningen cirka 80–90 euro och i kategori B cirka 70–80 euro. Utifrån dessa prisuppgifter vore priset på fem körundervisningslektioner för körkort för motorcykel cirka 400–450 euro och priset på tio körundervisningslektioner i kategori B cirka 700–800 euro. Avsikten är inte att antalet lektioner ska beskriva det lektionsantal som krävs för att avlägga körkort, utan endast utgöra ett tillräckligt antal lektioner för att bedöma kunnandet hos den som avlägger körkort. Paketpriserna kan vara lägre. 

Dessutom orsakas lagstadgade utbildningskostnader av utbildning för det första körkortet som gäller trafikens grunder och av utbildning i att upptäcka risker för kategori B. Utbildningen för det första kortet gäller alla som avlägger körkort, medan övriga utbildningskrav bestäms enligt kategorin. För att målet för denna säkerhetsinriktade utbildning ska nås bör den ges av en expert, så alternativet med undervisningstillstånd är uteslutet. När det gäller denna utbildning försöker man säkerställa tillgången till utbildning och en rimlig prissättning genom att ge även andra aktörer möjlighet att ge utbildning. Utbildning för det första körkortet som ordnas inom den grundläggande utbildningen eller i samband med utbildning på andra stadiet lämpar sig utmärkt för största delen av dem som avlägger det första körkortet och kunde sänka körkortskostnaderna. Lagstadgad utbildning som även får ges i form av teoriutbildning kan ges även som webbutbildning, även om tillsynen ställer krav på genomförandet av utbildningen. Teoriutbildning prissätts i allmänhet som paket, men enligt vissa tillgängliga uppgifter erbjuds enstaka teorilektioner för till exempel cirka 20 euro, varför priset för fyra teorilektioner kunde vara cirka 80 euro. Utbildningen i att upptäcka risker för kategori B förutsätter praktisk utbildning, vilket höjer priset jämfört med teoriutbildning. Bestämmelser om utbildningens omfattning utfärdas genom förordning av statsrådet och i kategori B föreslås utbildningen i att upptäcka risker omfatta åtta lektioner, vilket motsvarar utbildningen för den nuvarande fördjupningsdelen. Den praktiska utbildning och de övningar som ingår i utbildningen kunde genomföras till exempel på övningsbana eller delvis med simulator. Priserna för utbildning för fördjupningsdelen som omfattar praktiska utbildning med motsvarande krav på innehåll och omfattning har varit i medeltal cirka 250–450 euro. Kostnaderna för utbildningen bestäms enligt utbildningens innehåll och sättet att genomföra den och utbildningen kan sammanställas till olika paket inom ramen för kraven på innehåll. Man kan påverka de kostnader som uppkommer genom att den inbördes betoningen på innehållet i utbildningen inte bestäms exakt. Utbildningen i anslutning till körförbud för nya förare ska vara av samma omfattning som utbildningen för det första körkortet och dessa kan också ges i form av webbutbildning i synnerhet för att säkerställa tillgången till utbildning. Med tanke på utbildningens karaktär och ändamålsenlighet kunde det vara effektivare med tanke på målen om den ges i form av närundervisning i grupp. 

De som avlägger körkort för kategori B liksom körkort för andra kategorier ska efter lagens ikraftträdande förbereda sig på att de som deltar i examen måste ha avlagt utbildning för det första körkortet om det är fråga om deras första körkort. Enligt förslaget till övergångsbestämmelse ska utbildning för det första körkortet inte krävas om personen har börjat avlägga det första körkortet före lagens ikraftträdande. Efter lagens ikraftträdande ska ett villkor för att få delta i examen för kategori B vara att man har genomgått den nya utbildningen i att upptäcka risker, och detta ska krävas även av dem som har börjat avlägga körkort före lagens ikraftträdande och trots att de fått utbildning för kategorin i fråga enligt de tidigare kraven. Bakom kravet ligger målet att alla som avlägger körkort för kategori B ska få antingen den nya utbildningen i att hantera risker eller utbildning för fördjupningsdelen enligt de tidigare bestämmelserna. Efter lagens ikraftträdande krävs inte längre utbildning för övningsdelen. Eftersom det inte är möjligt ordna målet inom ramen för registersystemet på något annat sätt när det stegvisa avläggandet av körkort slopas, blir man efter lagens ikraftträdande tvungen att kräva att utbildningen genomgåtts före examen. För att förhindra att deltagandet i examen fördröjs efter lagens ikraftträdande på grund av detta utbildningskrav görs det i ikraftträdandebestämmelserna möjligt att förbereda sig på utbildningskravet, om examen infaller inom två månader efter lagens ikraftträdande. Den som genomgått den grundläggande utbildningen ska kunna genomgå fördjupningsdelen efter det att lagen efter riksdagsbehandlingen stadfästs att träda i kraft på behörigt sätt, trots att de nuvarande kraven på avläggande av examen och genomgången övningsdel inte är uppfyllda. Utbildningsintyget över fördjupningsdelen enligt de tidigare bestämmelserna ska kunna användas i examen under två månader efter lagens ikraftträdande. Undantagsförfarandet är nödvändigt endast i det fallet att tiden för förarexamen infaller inom två månader efter lagens ikraftträdande, eftersom man kan förbereda sig på examen som ska avläggas senare i enlighet med de nya kraven efter lagens ikraftträdande. De som har blivit skyldiga att lämna in utbildningsintyg över fördjupningsdelen före lagens ikraftträdande ska agera i enlighet med den lag som gällde när skyldigheten uppstod. 

Vid undervisning med undervisningstillstånd (undervisningstillstånd 30 euro) sjunker kostnaderna av att provet för läraren försvinner (31 euro) och av att kravet på ändringsbesiktning av fordonet på grund av de extra pedaler som monteras i det (ändringsbesiktning i medeltal 50–60 euro) slopas. 

När körkortskategorin för motorcykel höjs på grund av erfarenhet ökar alternativen. Kategorin kan höjas förutom genom en dags utbildning även genom ett körprov. Det nuvarande körprovet kostar 65 euro. Avgiften är övningstillstånd för motorcykel är 30 euro. Förutom kraven på körundervisning, manöverprov och teoriprov, som motsvarar nuläget, berörs den som ansöker om tillstånd av kravet på utbildning för det första körkortet, om det är fråga om hans eller hennes första körkort. 

Utvecklandet av examina så att större betoning läggs på dem liksom de omfattande ändringar som krävs i registersystemet bedöms höja kostnaderna, vilket syns i kundavgifterna. När körprovet för kategori B förlängs med 15 minuter höjer det kostnaderna eftersom varje examinand tar mera av förarprövarens tid. Det körprov i trafiken som läggs till examen för mopedkörkort höjer körkortskostnaderna jämfört med det nuvarande kravet på manöverprov. Avgiften för manöverprovet har varit 28 euro. Avgiften för körprov med lätt fyrhjuling och motorcykel är 65 euro. 

Traktorkörkort för kategori T ger mer omfattande rätt att köra traktorer än nu genom ett teoriprov (31 euro). I fråga om traktorer i kategori T försvinner teoriprovet (31 euro) och manöverprovet (50 euro) för kategori LT. Vissa traktorer i kategori T3 som betraktas som traktorfyrhjulingar inkluderas i kategori AM vid sidan av lätta förhjulingar. Körrätt som motsvarar dessa fordonskategorier förvärvas genom ett teoriprov (31 euro) och ett körprov (65 euro). Rätt till den utvidgade kategori T och kategori AM erhålls också genom körkort för motorcykel och för bil i kategori B, då för den nuvarande kategori LT har som alternativ godkänts endast körkort för lastbil. Körkort för traktor i kategori T medför inte rätt att köra fordon i kategori AM, och inte tvärtom. 

Godkännandet av flera länders körkort än för närvarande ger dem som flyttar till eller tillfälligt vistas i Finland rätt att köra här i högst ett efter att de förts in i befolkningsregistret förutsatt att körkortet är i kraft. Körkorten kan bytas ut mot finländskt körkort genom att man avlägger examen på nytt. Om innehavaren av ett utländskt körkort har haft sin vanliga vistelseort i Finland när kortet utfärdades, godkänns inte körkortet för körning här, och det ger inte rätt att delta i examen om inte kraven för att få delta i examen är uppfyllda i övrigt. Inga ändringar inträffar i godkännandet av konventionsstaters körkort. Tidsfristen på två år räknas dock från det att personen förs in i befolkningsregistret i stället från det att han eller hon bosätter sig varaktigt här och körkorten ska fortfarande med vissa begränsningar kunna bytas ut utan ny examen. 

Den föreslagna ändringen i förfarandet med läkarutlåtande i samband med ansökan om körkort i grupp 1 så att läkarutlåtandet ersätts med sökandens hälsodeklaration undanröjer kostnaderna för läkarundersökningen. Att kravet på läkarutlåtande skjuts fram från förnyelse av körkort som är i kraft till 70 års ålder till följande förnyelse när man är ungefär 75 år gör att undersökningarna inleds fem år senare, förutsatt att man ansöker om förnyelse av ett körkort som är i kraft till 70 års ålder innan giltighetstiden går ut och man fyller 70 år. Att en undersökning av förarens hälsotillstånd som gjorts i samband med avläggande av försvarsmaktens körkort vid beväringstjänstgöring godkänns tre år efter examen i överensstämmelse med examens giltighetstid undanröjer kostnaderna för att skaffa nytt läkarutlåtande när man ansöker om civilt körkort för tunga fordon i samband med att man uppfyller ålderskravet 21 år. 

Möjligheten för dem som studerar inom yrkesinriktad förarutbildning att avlägga körkort för kategori B som 17-åringar möjliggör körningar i anslutning till studierna och inlärning i arbetet. Förslaget som gäller dispens underlättar ungas möjligheter att färdas och familjernas transportbehov, om svårigheter att färdas anses särskilt skada möjligheterna att färdas till arbete eller studier eller skötseln av familjens nödvändiga ärenden. Det bedöms att behandlingstiden för ansökningar om dispens blir längre när kriterierna ändras, vilket också syns i avgiften för behandlingen, och den beräknas stiga jämfört med nuläget. För närvarande är behandlingsavgiften 100 euro. 

4.1.2  4.1.2 För företagen

De föreslagna ändringarna i regleringen av körkortsundervisningen lättar bilskoleföretagens börda och minskar förpliktelserna i anslutning till genomförandet av utbildningen och kostnaderna för dem. Antalet olika myndighetsgodkännanden minskar och skolorna övervakas i huvudsak genom tillståndshavarens anmälningar om den lagstadgade utbildningen och ändringar i verksamheten. Den föreslagna årliga avgiften för tillsynen över bilskolorna, som har uppskattas till 100 euro per år, ökar bilskolornas kostnader. Bilskolorna kan ordna sin verksamhet friare eller utarbeta läroplaner för utbildningen eller använda läroplaner som utarbetats av andra experter i trafiksäkerhetsbranschen. Den utbildning som inte regleras kan med undantag för körundervisningen genomföras friare. När regleringen lättas upp främjas utbudet av nya utbildningstjänster vad gäller såväl körundervisning som till exempel övningsbaneverksamhet. Extra krav ställs på bilskolorna när de ska bedöma de individuella behoven av utbildning hos dem som avlägger körkort. 

Förslagen innebär att kravet på av myndigheterna fastställda läroplaner försvinner (110 euro). Bilskolorna har ändå kunnat använda läroplaner som en gång blivit fastställda, så kostnaden har inte berört alla bilskolor. Dessutom försvinner kostnaden för godkännande av undervisningslokalerna (110 euro). I fordon som används i undersökningen ska inte längre krävas kopplingspedal utöver bromspedalen, men ändringen hindrar inte att nuvarande praxis fortsätter. 

Yrkesmässig eller kommersiell körkortsutbildning och handledning av övningskörning förutsätter tillstånd att driva bilskola. Avgiften för tillståndet att driva bilskola (400 euro) ersätts med en årlig tillsynsavgift och den gäller alla innehavare av tillstånd att driva bilskola liksom andra aktörer som godkänts för att ge lagstadgad utbildning. Avgiften tas ut för varje kalenderår och den gäller de år då tillståndet har varit i kraft. Avgiften används för att täcka kostnaderna för åtgärder i anslutning till tillsynen och tillståndsuppgifterna. Tillstånden att driva bilskola är i kraft tills vidare och de behöver inte förnyas. Av lärare vid bilskolor krävs trafiklärartillstånd, och den nuvarande möjligheten att ge mopedundervisning utan det försvinner. Det fortsatta kravet på tillstånd att driva bilskola utgör inget hinder för tillträde till bilskolebranschen med tanke på kravnivån. Kravet på tillstånd garanterar att sökanden har ekonomiska och yrkesmässiga förutsättningar att driva verksamheten. De yrkesmässiga villkoren uppfylls genom kraven på undervisningspersonalen och den utbildningsansvariga föreståndaren ansvarar för kvaliteten på utbildningen och utvecklandet av den. 

Körundervisning kan ges och övningskörning handledas yrkesmässigt eller kommersiellt endast med tillstånd att driva bilskola, men utbildningens omfattning bestäms i regel inte. De föreslagna ändringarna kan ha ekonomiska konsekvenser för bilskoleföretagen, om de inte kan sälja utbildning i samma utsträckning som förr. Även målet att utöka övningskörningen kan ha konsekvenser för bilskoleverksamheten, om användningen av undervisningstillstånd inom körkortsundervisningen ökar. Den föreslagna säkerhetsinriktade utbildningen ska i huvudsak ges i bilskolor. För utbildningen för det första körkortet, utbildningen i anslutning till körförbud för nya förare och utbildningen i att upptäcka risker för kategori B kan enligt förslaget godkännas även andra aktörer vid sidan av bilskolorna, om de har det kunnande som krävs. På dessa aktörer tillämpas tillsynen över bilskolor. Dessutom föreslås skolor få lagstadgad rätt att ge utbildning i anslutning till det första körkortet utan tillstånd att driva bilskola. Avsikten är att med hjälp av andra aktörer säkerställa tillgång till lagstadgad utbildning som motsvarar efterfrågan samt en skälig prisnivå. 

Det föreslås att regleringen av övningsbanor slopas. Strävan är att hitta alternativ även till träning på övningsbanor. Kraven på banorna, godkännandet (350 euro) och tillsynen över dem slopas. Övningsbanorna ska fortfarande kunna användas inom den föreslagna utbildningen i att upptäcka trafikrisker och körning i svåra förhållanden. För detta talar det faktum att enligt responsen på förarutbildningen är det många som understöder utbildningen för fördjupningsdelen och den utbildning som getts i praktiska förhållanden. Med tanke på de investeringar som gjorts i övningsbanorna behöver de fortfarande kunna utnyttjas för utbildning och prov eller så borde man hitta ersättande sätt att använda dem. 

5.2.1  5.2.1 Yttranden om promemorian om utgångspunkter

I yttrandena understöddes ett förtydligande av systemet, uppdatering av undervisningsmetoderna samt användning av ny teknik och digitalisering när körkort avläggs, dock så att simulatorkörning inte ansågs ersätta den praktiska körundervisningen utan i första hand stödja den. I yttrandena påpekades också behov av att utveckla examen oberoende av att examen får större tyngd. 

I en stor del av yttrandena (bland annat Finlands Bilskoleförbund/Auto- ja kuljetusalan Työntekijäliitto AKT, Trafikförsäkringscentralen, Trafikskyddet, Liikenneturvallisuuskouluttajat (LIITU), Jyväskylän liikenneopettajaopisto, Hämeen Ammatti-instituutti, Ammattipätevyyskouluttajat ry, Stiftelsen för Östra-Nylands körövningsbana, Autokoulu Huhtala Oy samt Oulun ja Lapin läänin autokouluyhdistys och Uudenmaan autokouluyhdistys) understöds inte slopandet av den läroplansbaserade utbildningen och den stegvisa utbildningen för kategori B. I yttrandena uppmärksammas reformens inverkan på nya förares färdigheter och trafiksäkerheten, om syftet med reformen enbart är att hitta sätt att få ner körkortskostnaderna. Reformen anses gå stick i stäv med utvecklingen i övriga Europa. Där går trenden mot stegvis och mer strukturerad utbildning med innehåll som redan tillämpats med framgång inom den finländska förarutbildningen. 

Enligt Bilskoleförbundet har kravet på obligatorisk mopedexamen inte ensamt haft någon betydande inverkan på säkerheten, utan denna inverkan syntes först efter att mopedundervisningen infördes 2011. I yttrandet hänvisas till Trafiksäkerhetsverkets (Trafi) uppföljningsundersökning, enligt vilken de nya förarnas färdigheter, i synnerhet de sociala och interaktiva färdigheterna, förbättrades i samband med reformen av körkortet för kategori B 2013, likaså klarade fler som fått undervisning med undervisningstillstånd examen vid första försöket och skillnaden mellan bilskoleelever och sådana som fått undervisning med undervisningstillstånd utjämnades i fråga om den andel som klarade examen. Bilskoleförbundets yttrande innehåller bilagor ut Trafis uppföljningsundersökningar och en rapport om examenskraven då tyngdpunkten ligger på examen. 

Enligt de yttranden som betonar utbildning måste man vid reformen se till att kvaliteten på körundervisningen säkerställs, vilket för närvarande har gjorts genom läroplansbaserad utbildning som bygger på reglering och forskning och genom kompetens- och tillståndskrav i anslutning till utbildningen. Det nuvarande förarutbildningssystemet har avsevärt lyckats förkorta den tid nya förare är riskbenägna. Man ifrågasätter om enbart examen kan garantera tillräckligt kunnande och utbildningens kvalitet eftersom den är så begränsad. Begränsningarna framträder till exempel när det gäller innehåll med anknytning till säkerhet och attityder. 

Även om avreglering anses motiverad också inom förarutbildningen, borde förändringarna enligt yttrandena genomföras kontrollerat genom multiprofessionellt samarbete som bygger på forskning, kunskap och försök samt så att de nuvarande centrala och fungerande delarna bibehålls. Överlappningarna i den nuvarande lagstiftningen anses redan vara undanröjda och de lättnader som redan företagits i regleringen anses ha gett möjligheter att tillämpa olika undervisningsmetoder samt olika pedagogiska metoder och redskap i enlighet med målen för förarutbildningen. Trafikskyddets yttrande innehåller ett förslag till modell där mätbara tekniska färdigheter i anslutning till hantering och manövrering av fordon kan skaffas fritt. Förarutbildningen kunde emellertid enligt yttrandet slutföras med utbildning som genomgås efter examen och som fokuserar på säkerhetsfrågor. Enligt Trafikskyddet skulle förfarandet stödja föraren när han eller hon börjar köra på egen hand under den mest riskbenägna tiden. Enbart ett prov för att upptäcka risker i samband med examen anses inte tillräckligt. 

Bland annat Trafi och Automobilförbundet understödjer avreglering och att det stegvisa avläggandet av körkort slopas. Enligt Trafi har den nuvarande förarutbildningen gjort det svårt att ta i bruk nya innovationer och lett till att den administrativa bördan och kostnaderna stigit samt att flexibiliteten och valmöjligheterna kringskurits. Målsättningarna och konsekvenserna när man får skaffa utbildning fritt och den stegvisa utbildningen slopas hänför sig enligt Trafi till sänkta körkortskostnader när de genomsnittliga konsumentpriserna sjunker och till avreglering av utbildningen och bilskoleverksamheten. Enligt Trafi upprätthålls säkerheten genom provet för att känna igen risker och med modellen som ersätter undervisningstillstånd och ökar övningskörningen, och när möjligheten till övningskörning på egen hand ses över kunde man också bedöma minimiåldern för körkort. Automobilförbundet ifrågasätter objektiviteten hos de undersökningar som ligger bakom utvecklandet av förarutbildningen på grund av finansiärerna och anser att bland annat tvånget i anslutning till den stegvisa utbildningen att avlägga fortsättningsdelarna i bilskola snedvrider marknaden och priset på körkort. 

Utökad övningskörning under uppsikt i samband med bilskoleutbildningen får understöd och i flera yttranden anser man att modellen med undervisningstillstånd lämpar sig för ändamålet. Tidigareläggningen av tidpunkten då körundervisningen och övningskörningen får inledas får understöd, sänkt körkortsålder till 17 år understöds av bland annat Trafi, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK, Liikenteen ympäristöyhdistys och Suomen Moottorikerho Smoto, medan bland annat inrikesministeriet, polisstyrelsen, Trafikskyddet, Trafikförsäkringscentralen, SF-Caravan, Oulun- ja Lapin Autokouluyhdistys och psykologförbundets trafikpsykologiska kommission motsätter sig en sänkning. I Automobilförbundets yttrande bedömer man att en sänkning kan inverka på benägenheten att avlägga körkort för mopedbil. I Utbildningsstyrelsens och Ammatillisen koulutuksen tuki LOT:s yttranden föreslås att åldersgränsen sänks till 17 år i samband med yrkesutbildning för att främja samordning av utbildningen och möjliggöra praktik tidigare än nu med paketbil i kategori B. Den kvantitativa regleringen och den stegvisa utbildningen för kategori B anses medföra överlappningar och extra kostnader inom yrkesutbildningen. 

Finlands Transport och Logistik SKAL rf (SKAL), Autoliikenteen työnantajaliitto (ALT) och Linja-autoliitto (LAL) lyfte fram traktorkörkorten för ny granskning och föreslog bland annat ett krav på utbildning för att avlägga traktorkörkort för kategori LT och antingen en egen körkortsklass för fyrhjulingar i denna kategori eller att de jämställs med mopedbilar samt att man får rätt att köra dem med körkort för kategori B. Trafikskyddet föreslog att kraven för fyrhjulingstraktorer harmoniseras med kategori AM och att rätt att köra dem ingår i kategori B samt att traktorkörkorten för kategorierna T och LT ses över på nytt på grund av eventuellt överlappande krav. Tekniska Handelsförbundet påskyndade ändringar som gäller fyrhjulingar i sitt yttrande. 

I bland annat social- och hälsovårdsministeriets och Läkarförbundets yttranden anses det möjligt att lätta upp övervakningen av förarens hälsotillstånd i samband med ansökan om körkort för de lägre kategorierna genom att läkarundersökningen slopas, eftersom det i huvudsak är fråga om i grunden friska ungdomar. Exempelvis genom att knyta hälso- och sjukvårdspersonalen till ansökningsförfarandet kunde man enligt yttrandena bekanta sig med sökandens tidigare hälsohistoria och vid behov hänvisa honom eller henne till läkarundersökning. Enligt Trafikskyddet kunde ålderskontrollerna för förare i grupp 1 framskjutas från 70 till 75 års ålder. I vissa yttranden lyfter man fram behovet av att dela upp körproven när de används för att bedöma körförmågan. 

Inrikesministeriet och Polisstyrelsen förhåller sig reserverat till att införa begränsad körrätt på grund av riskerna för trafiksäkerheten. I inrikesministeriets yttrande förutsätter man att ett införande bedöms noggrant. Arbets- och näringsministeriet understöder att körkort utfärdade i även andra länder än konventionsstater godkänns för körning här. Enligt Trafi och Automobilförbundet borde möjligheten att direkt byta ut konventionsstaters körkort inte försvåras. Polisstyrelsen förutsätter i sitt yttrande att den körrätt som ett utländskt körkort medför är tydligt angiven. 

I flera yttranden betonas att teoriutbildningen och trafikutbildning i allmänhet bör ingå i skolundervisningen. Finansministeriet förutsätter att man i samband med att reformen planeras beaktar att branschaktörernas och myndigheternas administrativa börda inte får öka till följd av reformen. SKAL, ALT och LAL tar i sitt yttrande ställning till körkortsfrågor även med tanke på förare av tunga fordon. Man konstaterar att det är viktigt för transportbranschen att det finns tillräckligt med personer som har körkort för bil och som utgör potentiella framtida chaufförer, samtidigt som förvärvandet av körrätt för bil fungerar som grund för förarutbildningen för tunga fordon. I andra europeiska länder har förarutbildningen utretts i fråga om kategori B, motsvarande utredning borde göras åtminstone i fråga om de vanligaste kategorierna i grupp 2 och körkortskraven för tunga fordon borde beredas i samarbete med bland annat alla som ger utbildning, så att saken inte drunknar bland de andra ändringarna som företas i samband med transportbalken. Om det blir möjligt att förvärva grundläggande yrkeskompetens endast genom ett prov, måste formbunden utbildning för körkort i grupp 2 kvarstå i en omfattning som granskas separat. Utbildningen för kategori C1 kan bedömas i samband med förarutbildningsprojektet. Eftersom körkortsfrågor behandlas inom såväl projektet för att reformera förarutbildningen som transportbalken, borde enligt Trafi kontakten och informationsutbytet mellan projekten fungera så att ändringsbehoven bedöms som en helhet. 

Yttrandena har utnyttjats vid beredningen av propositionen. Alla utvecklingsobjekt som påpekats i yttranden har inte beaktats i propositionen och inte sådana förslag som inte är möjliga på grund av EU:s lagstiftning. I dessa fall har strävan varit att konstatera saken i motiveringen. 

5.2.2  5.2.2 Yttranden om utkastet till proposition

Det kom 55 yttranden om utkastet till proposition. De som yttrade sig understödde att körkortsregleringen lättas upp bara det inte sker på bekostnad av trafiksäkerheten. I synnerhet i förarutbildningsbranschens och trafiksäkerhetsaktörernas förslag som gällde avläggandet av körkort ansågs att kraven på trafiksäkerhet och tidigare utlåtanden om saken inte hade beaktats. I synnerhet i Trafikförsäkringscentralens yttrande kritiserades ändringsförslaget och beredningen av reformen. I yttrandena motsatte man sig i stor utsträckning att de läroplansbaserade kraven på körundervisning och det stegvisa avläggandet av körkort för kategori B slopas samt att tyngdpunkten läggs på examen utan några bevis på faktiska åtgärder för att utveckla examina. I vissa yttranden ansåg man att fokus på examen inte lämpar sig för utbildningen för tvåhjulingar, det gäller i synnerhet om examen inte utvecklas. De föreslagna ändringarna bedömdes försämra trafiksäkerheten och skrota de säkerhetseffekter som har åstadkommits genom långsiktigt forskningsbaserat arbete för att utveckla förarutbildningen. I synnerhet i förarutbildningsbranschens yttranden betonades behovet av multiprofessionell och forskningsbaserad fortsatt behandling. Man har konstaterat att det är fråga om en omfattande reform av förarutbildningen som måste förenas med uppföljning och beredskap till ändringar, om trafiksäkerheten kräver det. 

Automobilförbundet och Trafiksäkerhetsverket (Trafi) förhöll sig mest positivt till de föreslagna ändringarna beträffande avläggande av körkort. Automobilförbundet understödde remissförslagen som en helhet och ansåg att fokus på examen motsvarar dagens krav. Trafiksäkerhetsverket understödde bland annat förslagen om ökad valfrihet, lättare förfaranden och e-tjänster. 

Sänkt ålder för att påbörja körundervisning för kategori B understöddes för att de som avlägger körkort ska förvärva längre körerfarenhet under uppsikt. En del förhöll sig kritiskt till sänkningen, eftersom tidigare ändringar inte har lett till att undervisningen påbörjats tidigare. Man ansåg att det inte heller i detta fall finns några garantier för att den extra tid som står till buds för körundervisning kommer att utnyttjas (Trafikskyddet, Polisstyrelsen). Man misstänkte också att det inte går att samordna bilskoleutbildningen och träningen med undervisningstillstånd under en så här lång tid. En realistisk och kostnadseffektiv tid för bilskolestudier ansågs vara att de påbörjas ungefär tre månader före körkortsåldern (Trafikskyddet). 

När de av myndigheterna fastställda läroplanerna slopas utom för yrkesutbildningens del måste det finnas tillräckligt detaljerade beskrivningar av kunnandet för att styra utbildningen (Trafikskyddet, Hämeen Ammatti-instituutti). Den säkerhetsinriktade utbildningen vann delvis understöd men i synnerhet slopandet av den stegvisa utbildningen för kategori B och tiden för utbildningen i att upptäcka risker kritiserades. Fortsatt stegvis utbildning förordades av Hämeen Ammatti-instituutti, Jyväskylän Liikenneopettajaopisto, Liikenteen turvallisuuskouluttajat LIITU ry, Finlands Bilskoleförbund SAKL, Uudenmaan autokouluyhdistys ry, Kanta-Hämeen Autokouluyhdistys ry, övningsbanor (flera), Suomen psykologiliittos trafiksäkerhetskommission, Vuorio, Taksiliitto. Slopandet av den stegvisa utbildningen förordades av Automobilförbundet, Trafiksäkerhetsverket, SF-Caravan ry och i princip också av Polisstyrelsen på grund av de utmaningar som hänför sig till övervakningen när de fortsatta stegen fördröjs. Enligt dem som motsätter sig ändringen har utbildningen efter förarexamen i synnerhet bidragit till att den tid nya förare är riskbenägna har förkortats och när utbildningen placeras före examen anses nya förare bli helt utan stöd när de börjar köra på egen hand. De första tre månaderna är synnerligen riskbenägna och enligt flera yttranden vore det bättre att placera in utbildningen då. Eftersom det inte finns några garantier för att övningskörningen ökar, ansågs förarna inte nödvändigtvis ha sådan körerfarenhet som kan utnyttjas i utbildningen före examen. 

Utbildningen i att känna igen risker för kategori B, som motsvarar fördjupningsdelen, understöddes såväl med simulator som på övningsbana. I flera yttranden ansågs att styrkan med banträning är att man får en genuin känsla av hur fordonet beter sig i exceptionella förhållanden och när det gäller simulatorer ansågs att deras egenskaper begränsar användningen. I Trafis och LIITU:s yttranden ansågs att utbildningen borde kunna ges helt och hållet med simulator. LIITU:s yttrande innehöll också preliminära resultat från pågående simulatorförsök. De sammanslutningar som upprätthåller övningsbanor oroade sig för att det nätverk av banor som i tiden krävdes kommer att monteras ned, om regleringen av banundervisningen slopas och bedömde att det är svårt att hitta ersättande verksamhetsmöjligheter till följd av banornas läge. Det har kostat att upprätthålla banorna och i yttrandena påpekade man bland annat att nedläggningen måste ske kontrollerat och kostnaderna ersättas. 

Inrikesministeriet (IM), Trafikskyddet, Automobilförbundet och Utbildningsstyrelsen förhåll sig positivt till utbildningen i anslutning till körförbud för nya förare och återlämnande av körkortet. I Trafikförsäkringscentralens yttrande påverkades inställningen till utbildningen av att den utbildning som föregår erhållandet av körkort slopas. Enligt Trafikskyddet bör det finnas en riksomfattande eller enhetlig läroplan för utbildningen och utbildningen är av sådan karaktär att den bör ges i form av närundervisning, medan Automobilförbundet förutsatte att utbildningen inte alltid är den samma oberoende av de gärningar som legat till grund för körförbudet. Polisstyrelsen fäste uppmärksamhet vid hur erhållandet av intyg och uppvisandet av det eventuellt inverkar när ett temporärt körförbud upphör. 

I flera yttranden kritiserade man i synnerhet slopandet av utbildningen för mopedkörkort samt avsaknaden av körprov i trafiken (Kanta-Hämeen autokouluyhdistys, Uudenmaan autokouluyhdistys, Trafiksskyddet, Företagarna i Finland, Hämeen Ammatti-instituutti, Jyväskylän Liikenneopettajaopisto, Bilskoleförbundet, Moto Survival Finland ry, Suomen moottoripyöräkouluttajat ry (SMOK), flera övningsbanor, LIITU). De goda effekterna av den förra reformen av mopedkörkortet och utbildningskraven ansågs gå förlorade när kraven på körundervisning slopas. I yttrandet från Tekniska Handelsförbundet rf:s motorcykel- och terrängfordonssektion föreslogs ett teoriprov för kategori AM och i Suomen motoristit ry:s yttranden föreslogs en lättare utbildning för det första körkortet för mopedförare, så att det inte blir mopedförarna som måste betala hela den här utbildningen. 

Det föreslogs att omfattningen av motorcykelundervisningen inte skulle ändras och att det nuvarande utbildningsalternativet enligt EU-modell skulle bibehållas vid sidan av alternativet med körprov vid höjning av kategorin (LIITU, Moto Survival Finland, Moottoripyöräkouluttajat ry, Bilskoleförbundet). Kanta-Hämeen autokouluyhdistys föreslog att trafiklärarna skulle ta emot manöverprovet och att modellen med övningstillstånd slopas samt att utbildning en gång räcker vid höjningar av kategorin. Tekniska Handelsförbundet godkände utbildningen för det första kortet om den får skaffas fritt, ett manöverprov vid höjningar av kategorin samt föreslog att körrätt för motorcykel i kategori A1 ska ingå i kategori B, något som EU:s lagstiftning möjliggör. Trafi ifrågasatte handledningen i anslutning till övningstillstånd för motorcykel, vilken understötts i vissa yttranden, även om den enligt Trafikskyddet kan bli något som finns bara på papper i avsaknad av närmare innehåll. 

I synnerhet i yttrandena från psykologiförbundets trafikpsykologiska arbetsgrupp och LIITU förhöll man sig kritiskt till att förslaget att lätta upp dispensförfarandet för körkort för kategori B för dem som är under 18 år. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK och Metsäteollisuus understödde förslaget med tanke på jord- och skogsbruksutbildningen medan Trafikskyddet förutsatte att beviljandet av dispens avgränsas noggrant, så att det inte blir allmän praxis. I flera yttranden föreslog man i anslutning till förslaget att de som studerar inom yrkesinriktad förarutbildning ska få möjlighet att få körkort för kategori B som 17-åringar för att kunna samla erfarenhet genom arbetspraktik med paketbil innan de börjar köra tyngre fordon, eftersom arbetspraktiken för närvarande hopas i slutet av studierna på grund av ålderskraven. Ändringen skulle också göra det möjligt att ta sig till arbetsplatserna där de utför sin arbetspraktik, som ofta ligger långt från trafikförbindelser. För att undvika arbetskrävande behandling av dispenser föreslogs att bestämmelsen intas i lagen (Undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen, Yleinen teollisuusliitto och logistiikka-asiain neuvottelukunta, Autoliikenteen työnantajaliitto ALT ry, Koneyrittäjien liitto, Logistiikan opetuksen tuki ry, Finlands Inköps- och Logistikförening LOGY rf, Metsäliitto ry, Finlands Transport och Logistik SKAL rf). 

De bibehållna tillstånden att driva bilskola och undervisningstillstånden vann understöd. I justitieministeriets yttrande ingrep man i ordnandet av tillsynen över bilskolor och andra än sådana som verkar med tillstånd att driva bilskola ur grundlagssynvinkel och i behovet av närmare reglering. I Trafis yttrande föreslogs att en årliga tillsynsavgift på 100 euro införs för att täcka kostnaderna för tillsynen över bilskolor i stället för avgiften på 400 euro när tillstånd att driva bilskola beviljas. Detta för att förslagen fortfarande innehåller uppgifter i anslutning till tillsyn över den lagstadgade utbildningen. Enligt Trafi tillämpas motsvarande förfarande i fråga om viss trafikformer. 

Ändringarna i kraven för undervisningstillstånd i syfte att slopa lärarprovet och utredningen av brottslig bakgrund ansågs inte motiverade ur säkerhetssynvinkel (IM, Trafikskyddet, Autokatsastajat Ak ry, Jyväskylän liikenneopettajaopisto, LIITU, Polisstyrelsen, Psykologiliitto). I stället för att slopa lärarprovet föreslås i vissa yttranden att det ska utvecklas. Trafi understöder att utredningen av brottslig bakgrund slopas eftersom den orsakar onödiga arbetsmoment. I flera yttranden ansåg man att undervisningssituationen avviker väsentligt från annan körning av fordon, eftersom i undervisningssituationen överförs även attityder till eleven och det är inte självklart för alla att fästa uppmärksamhet vid säkerhetsfaktorer. I Polisstyrelsens yttrande ansågs inte förlängningen av körkortstiden ha kompenserande inverkan. 

Framför allt i förarutbildningsbranschens yttranden ansågs det bra att utbildningen med undervisningstillstånd i huvudsak stannar inom familjen, men man krävde också att möjligheten att undervisa personer utanför familjen slopas, eftersom förslaget ansågs öka den grå ekonomin (Keski-Hämeen autokouluyhdistys, Uudenmaan autokouluyhdistys, Bilskoleförbundet, Jyväskylän liikenneopettajaopisto, övningsbanorna). I arbets- och näringsministeriets (ANM) yttrande understöds inte begränsningarna, eftersom den nuvarande lagen inte innehåller några begränsningar av kommersiell verksamhet, och därför handlar ändringen om näringsutövning och även förbud mot verksamhet som bedrivs av verksamma företag. Enligt yttrandet förebygger en öppen verksamhet grå ekonomi. 

Man motsatte sig slopandet av extra pedaler i undervisningsfordon särskilt på grund av säkerhetsrisken för den övriga trafiken då det inte finns någon möjlighet att stoppa fordonet. (Keski-Hämeen autokouluyhdistys, Uudenmaan autokouluyhdistys, Laine, Vuorio, LIITU, övningsbanorna, Trafiksskyddet, Autokatsastajat AK ry, Ajovarma, Polisstyrelsen, Bilskoleförbundet). Extra pedaler ansågs ha bidragit till undervisningskörningens säkerhet och deras pedagogiska betydelse framhävdes också. För förarprövarna sågs avsaknaden av pedaler också som en arbetarskyddsrisk (Autokatsastajat, Ajovarma, Trafikskyddet). Examenskörning ansågs skilja sig från undervisningskörning så till vida att förarprövaren inte känner till examinandens bakgrund och som exempel på examenssituationer nämndes mottagningen av en utländsk examinands körprov via tolk. Enligt Autokatsastajats yttrande är man tvungen att använda de extra pedalerna dagligen. 

Den kraftigaste kritiken i yttrandena riktades mot utvecklandet av examen. Utkastet till proposition ansågs inte ge någon bild av hur examen utvecklas, vilket i flera fall gjorde det svårt att yttra sig. Det ansågs motstridigt att sträva efter att utöka körningen i trafiken och återkopplingen utan att förlänga den totala provtiden, eftersom körningen i trafiken ansågs ta hälften av den nuvarande återkopplingstiden på tio minuter. Examen borde enligt Trafikskyddet utvecklas så att den identifierar kunnande mångsidigt samt så att läraren integreras i körprovet och återkopplingen. Enligt Ajovarma borde tidspressen under teoriprovet vara större och körprovet förlängas. Enligt Ajovarmas förslag kunde körprovet förlängas med 15 minuter, varav tio minuter för körning i trafiken och resten för återkoppling. I LIITU:s yttrande föreslås att teoriprovet utvecklas så att det utförs under större tidspress, så att den del som mäter förmågan att upptäcka risker kopplas till utbildningen före provet genom att trafikskadestatistiken utnyttjas i innehållet och så att körsimulator används som underlag för den del som mäter förmågan att upptäcka risker. Körprovet borde utvecklas i samtliga kategorier och i proven borde ingå bedömning av körning i trafiken, minimikraven på trafikmiljön på den ort där körprovet avläggs borde skärpas, de rutter och trafikmiljöer som används vid körprovet borde anges noggrannare, antalet tillåtna fel borde reduceras och större vikt borde läggas vid lindriga fel. LIITU ansåg vidare att körprovet borde förlängas i alla prov i grupp 1 så att man kör minst 45 minuter i trafiken och slutdiskussionen pågår 15 minuter. Dessutom föreslogs att läraren integreras i slutdiskussionen och att återkopplingen utökas. 

Psykologiliitto och Trafi understödde att de åldersbaserade undersökningarna slopas och att man övergår till riskbaserad uppföljning av förarens hälsotillstånd. Läkarförbundet understödde förslagen och även slopandet av användningen av hälsointyget för unga vid ansökan om körkort. I social- och hälsovårdsministeriets yttrande konstaterades att förslagen minskar anlitandet av hälsotjänster, men när det gäller dem som ansöker som det första körkortet var man särskilt bekymrad för hur de som missbrukar berusningsmedel och narkotika ska identifieras i ett system som baserar sig på hälsodeklaration. I yttrandena föreslogs att sjukskötare och hälsovårdare, som i sin yrkesverksamhet ofta stöter på sådana som använder berusningsmedel, ges rätt att anmäla fall där de medicinska kraven inte skulle uppfyllas på grund av fortgående missbruk av berusningsmedel. Anmälningsskyldighet för sjukskötare och hälsovårdare ansågs orimlig i yttrandena, eftersom det kan vara svårt att bedöma när anmälningströskeln överskrids. En annan potentiell yrkesgrupp vid sidan av vårdare kunde enligt yttrandet vara apotekens farmaceuter och provisorer. Mest kritiskt till hälsodeklarationen förhöll sig IM, Polisstyrelsen, Finlands Trafikmedicinska Förening, Tervo (trafikmedicin) och Sainio (Arbetshälsoinstitutet), Suomen ajokykyarvioinnit och Jyväskylän liikenneopettajaopisto. I yttrandena förutsattes fortfarande undersökningar som utförs av experter inom hälso- och sjukvården med motiveringen att de kan identifiera bland annat missbruksproblem och mentala problem, medan en hälsodeklaration inte kan betraktas som tillförlitlig och personen vet inte nödvändigtvis vad som ska betraktas som tillräckligt bra hälsotillstånd. I yttrandet från Suomen ajokykyarvionnit betraktades också hälsointyget för unga som ett missförhållande liksom att den som har rätt att köra moped utan körkort kan fortsätta att köra även om han eller hon mister sitt körkort till exempel på grund av rattfylleri. Enligt Polisstyrelsen borde kraven av trafiksäkerhetsskäl snarare skärpas än lindras, om övervakningen inte effektiviseras i övrigt. I yttrandena förutsattes också bland annat att läkarnas anmälningsskyldighet och undersökningar effektiviseras, att informationsutbytet mellan myndigheterna förbättras och att läkarutbildningen utvecklas. Det ringa antalet avslagna ansökningar betraktades inte som en hållbar motivering, eftersom de nuvarande kraven ansågs ha bidragit till att ansökningar inte görs när förutsättningar saknas. Det fanns inget att anmärka på att läkarintyg krävs först när de som fyllt 70 år ansöker om förnyelse av körkort förutsatt att man vid läkarundersökningarna fäster behörig uppmärksamhet vid hälsotillståndet och förändringar som inträffar i det. 

Förslagen som gällde traktorer föranledde oro i anslutning till de ringa kraven för kategori T med tanke på tunga traktorer och å andra sidan för att traktorfyrhjulingar som hör till traktorkategorierna blir vanligare i vägtrafiken. Jord- och skogsbruksministeriet och Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter understödde den förslagna sammanslagningen av traktorkategorierna. Även Naturresursinstitutet understödde ändringen, men ansåg inte förbehållslöst att enbart teoriprov är tillräckligt för traktorkombinationer som kan väga upp till 40 ton. Trafikskyddet och LIITU samt Logistiikkayritysten Liitto ry kräver körprov för kategori T i hastighetskategorin 40–60 km/h. I Koneyrittäjien liittos yttrande ansågs sammanslagningen av kategorierna T och LT inte problematisk därför att arbetarskyddslagstiftningen begränsar möjligheterna för dem som är under 18 år att köra traktorer, men i yttrandet ansågs kraven på bilkörkort för traktorer som går över 60 kilometer i timmen problematiska eftersom lastbilar och traktorer är så annorlunda och man föreslog en ny traktorklassificering. Polisstyrelsen, Finlands Transport och Logistik SKAL rf och Ammattipätevyyskouluttajat ry motsatte sig slopandet av kategori LT. Enligt dem bör maxhastigheten i kategori T vara 40 kilometer i timmen och för högre hastigheter bör bilkörkort krävas. Polisstyrelsen och SKAL föreslog också lösningar för att medge rätt att köra traktorfyrhjulingar med körkort för kategori B. SKAL föreslog att det görs skillnad mellan traditionella traktorer och traktorfyrhjulingar vid 3500 kg eller att fordon i fordonskategori T3 betraktas som fyrhjulingar. Enligt Polisstyrelsens förslag kunde körkort för kategori B medföra rätt att köra fordon i fordonskategori T3b eller så kunde vikten begränsas till 500 kilogram. 

Förslagen om att utländska körkort ska godkännas i större utsträckning understöddes. Förslagen ansågs främja anlitandet av turisttjänster (ANM) och naturturismen (Naturresursinstitutet) samt minska behoven av att byta ut körkort för utsänd personal vid utländska beskickningar (Utrikesministeriet). 

I yttrandena föreslogs dessutom att det räcker med en vårdnadshavares samtycke i körkortsärenden (Koneyrittäjien liitto och Trafi) och i Trafis yttrande hänvisade man till passlagens och förvaltningslagens bestämmelser om att en vårdnadshavares samtycke godkänns. Polisstyrelsen lyfte i sitt yttrande fram olika omständigheter i anslutning till förfarandet med körförbud och i försvarsministeriets yttrande föreslogs längre giltighetstider för intyg som förvärvats inom försvarsmakten och läkarintyg som visats upp i samband med körkortsförfarandet där. I Polisstyrelsens yttrande ansågs regleringen av vanlig vistelseort orsaka problem vid övervakningen i synnerhet beträffade sådana som studerar här och man föreslog att en sådan reglering bör övervägas som inte kräver att syftet med vistelsen utreds i onödan i samband med polisövervakning. I Automobilförbundets och Trafis yttranden konstaterades att giltighetstiden för undervisningstillstånd och körkortstillstånd bör förlängas när den tid som får användas för undervisning förlängs och i Automobilförbundets yttrande konstaterades att det inte bör ställas sådana krav på tekniska anslutningar som används vid distansundervisning som hindrar att den tekniska utvecklingen beaktas. I Trafis yttrande föreslogs att samma förfarande ska tillämpas på utbyte av körkort som utfärdats i Schweiz som tillämpas på japanska körkort när de byts ut mot finländska. I Trafis yttrande föreslogs att lagen ska träda i kraft den 1 september 2018. 

Strävan har varit att beakta de saker och förslag som framförts i yttrandena i förslagen och motiveringen i utkastet till proposition. Exempelvis föreslås av trafiksäkerhetsskäl att kraven för mopedkörkort utökas med ett körprov i trafiken. Det föreslås att från kategori T särskiljs traktorer i fordonskategori T3, vilkas konstruktiva hastighet är 40–60 kilometer i timmen och som i första hand anses motsvara sådana fyrhjulingar som används i vägtrafiken och beträffande vilka man i yttrandena uttryckt oro för förarkraven. Som krav föreslås ett teoriprov och ett körprov i trafiken. Det föreslås att körprovet för bil i kategori B förlängs samt att brottslig bakgrund hos den som ansöker om undervisningstillstånd fortfarande ska utredas och att kraven på pedaler i examens- och undervisningsfordon bibehålls. Sjukskötare och hälsovårdare föreslås få rätt att göra anmälan till polisen om fortgående missbruk av berusningsmedel hindrar att de medicinska kraven för körkort uppfylls. För dem som genomgår yrkesinriktad förarutbildning föreslås att ålderskravet för körkort för kategori B sänks till 17 år i fråga om körningar i anslutning till studierna. Dessutom föreslås att bestämmelserna om tillsyn över bilskolor preciseras och det föreslås att avgiften för beviljande av tillstånd att driva bilskola ersätts med en årlig tillsynsavgift, som tas ut även av andra aktörer som godkänts för att ge lagstadgad utbildning. Det föreslås också att giltighetstiderna för vissa tillstånd och intyg, bestämmelserna om vårdnadshavarens samtycke och den tidpunkt som inverkar på tidsfristen för godkännande av utländska körkort ses över. En del av de saker som förts fram i yttrandena kan inte lösas genom lagstiftning eller i körkortslagstiftningen, en del lämpar sig bättre att skötas i något annat sammanhang eller med andra metoder. Exempelvis de ändringsbehov som hänför sig till körförbud anses vara bättre lämpade att behandlas när man blir tvungen att bedöma behoven av att ändra dessa bestämmelser i samband med andra författningsprojekt som pågår inom statsrådet och som inverkar på dem. Bestämmelser om förfarandet för att byta ut schweiziska körkort är lämpliga att införa i samband med ändringar på förordningsnivå.