1.1  Bakgrund

Finansieringen av utkomstskyddet för arbetslösa

Enligt lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998), nedan finansieringslagen, svarar staten, arbetsgivarna och löntagarna med obligatoriska arbetslöshetsförsäkringspremier samt arbetslöshetskassorna med medlemsavgifter för finansieringen av utkomstskyddet för arbetslösa. Löntagarnas och arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringspremier redovisas till Sysselsättningsfonden, som svarar för de andelar och förmåner som finansieras med arbetslöshetsförsäkringspremierna. I fråga om de inkomstrelaterade förmåner som betalas av arbetslöshetskassorna – arbetslöshetsdagpenning och utgifter för alterneringsersättning – finansierar staten den andel som motsvarar grunddagpenningen. Staten deltar inte i finansieringen av förmåner som betalats under permitteringstid, vid väderhinder eller för tilläggsdagar. Arbetslöshetskassans andel av varje inkomstrelaterad dagpenning är 5,5 procent. Sysselsättningsfonden svarar för finansieringen av det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa till den del staten och de enskilda arbetslöshetskassorna inte svarar för detta. Den förhöjda förtjänstdelen finansieras i sin helhet av Sysselsättningsfonden. Sysselsättningsfonden betalar till arbetslöshetskassorna en andel av förvaltningskostnaderna enligt 26 § i lagen om arbetslöshetskassor (603/1984).  

Sysselsättningsfonden svarar även för betalningen till Pensionsskyddscentralen av den försäkringsavgift som avses i 182 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) och till statens pensionsfond av den avgift som avses i 5 § 2 mom. i lagen om statens pensionsfond (1297/2006) under perioder av arbetslöshet och utbildning samt för betalningen av beloppet enligt 31 § i lönegarantilagen (866/1998) och 29 § i lagen om lönegaranti för sjömän (1108/2000). Dessutom finansierar Sysselsättningsfonden vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildningsförmåner (1276/2000) som beviljas andra än företagare och yrkesexamensstipendier enligt den lagen som beviljas andra personer än sådana som står i tjänste- eller anställningsförhållande till staten. Enligt 23 § i finansieringslagen redovisar Sysselsättningsfonden av löntagares influtna arbetslöshetsförsäkringspremie till Folkpensionsanstalten för finansiering av grunddagpenningen ett belopp, som i genomsnitt motsvarar beloppet av löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för arbetstagare som inte hör till arbetslöshetskassorna. Sysselsättningsfonden redovisar dessutom årligen 50 300 000 euro till Folkpensionsanstalten för finansiering av grunddagpenningen. Det belopp som Sysselsättningsfonden redovisar till Folkpensionsanstalten uppgår dock högst till utgiften för grunddagpenningen. 

Arbetslöshetsförsäkringspremier

Sysselsättningsfondens utgifter finansieras med arbetslöshetsförsäkringspremier och med intäkterna från placeringar som görs med premierna samt vid behov med lån. Enligt 2 § i finansieringslagen ska arbetsgivaren betala arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie och arbetstagare löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. Arbetslöshetsförsäkringspremierna ska bestämmas så att fonden kan klara av finansieringen av de arbetslöshetsförmåner och övriga lagstadgade utgifter som den ansvarar för. 

Enligt 12 § 1 mom. i finansieringslagen är en arbetsgivare och en i 15 § avsedd arbetstagare skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremie för arbete som arbetstagaren utför i Finland. Också statliga affärsverk har en betalningsskyldighet i tillämplig utsträckning. 

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för 2024 är enligt 18 § 1 mom. i finansieringslagen 0,79 procent av lönen. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie är enligt lagen graderad enligt den lönesumma som arbetsgivaren betalar så att premien år 2024 är 0,27 procent av lönen för en lönesumma upp till 2 337 000 euro och 1,09 procent för den överskjutande delen av lönen.  

Arbetsgivarnas och löntagarnas andel av finansieringen av förmånerna har i lagen fastställts så att ändringar i arbetslöshetsförsäkringspremierna fördelar sig jämnt mellan arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie, med undantag för den ändring av utgifterna för omställningsskydd som finansieras med omställningsskyddspremiens allmänna del. Arbetsgivarnas och löntagarnas andel av finansieringen av förmånerna har dessutom definierats så att löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie och arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie är lika stora innan den gemensamma delen av omställningsskyddspremien läggs till arbetsgivares genomsnittliga premie.  

Enligt 18 § 5 mom. i finansieringslagen ska arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie graderas så att premien för den del av lönebeloppet som inte överstiger 2 337 000 euro är en fjärdedel av premien för den del av lönebeloppet som överstiger 2 337 000 euro uttryckt i fulla hundradelar av en procentenhet. 

För 2024 är löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag 0,43 procent av lönen och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag 0,27 procent av lönen. Arbetslöshetsförsäkringspremierna för delägare i företag ska bestämmas så att de motsvarar finansieringen av de förmåner som delägarna är berättigade till. När arbetslöshetsförsäkringspremierna för delägare bestäms beaktas därmed inte den finansieringsandel som Sysselsättningsfonden betalar till arbetslöshetskassorna för finansiering av förmåner, och inte heller det belopp som betalas till Statskontoret för finansiering av pensioner. Däremot ingår den så kallade PSC-avgiften, som ska bokföras i arbetspensionssystemet för den privata sektorn, i avgiftsgrunden och utgör största delen av den. 

För 2024 är arbetslöshetsförsäkringspremien för statliga affärsverk 0,27 procent av lönen för en lönesumma upp till 2 337 000 euro och 0,65 procent för den överskjutande delen av lönen. 

Genom en lagändring som trädde i kraft vid ingången av 2012 (1332/2011) har universiteten en egen arbetslöshetsförsäkringspremie. Enligt regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 18 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (RP 87/2011 rd), som gällde denna ändring, föreslogs det att universitetens arbetslöshetsförsäkringspremie ska vara lägre än den allmänna arbetslöshetsförsäkringspremien, eftersom anställda som är födda före 1980 enligt 11 § i lagen om införande av universitetslagen (559/2009) omfattas av statens pensionsskydd, och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie i deras fall inte används för finansiering av pension som intjänas under arbetslöshet. För 2024 är arbetslöshetsförsäkringspremien för universitet 0,27 procent av lönen för en lönesumma upp till 2 337 000 euro och 0,71 procent för den överskjutande delen av lönen.  

Enligt 18 § 6 mom. i finansieringslagen bestäms procentsatserna för arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för ett kalenderår i sänder. Sysselsättningsfonden ska senast i augusti lägga fram sitt förslag till premier för året därpå för social- och hälsovårdsministeriet. 

Självriskpremie

En arbetsgivare vars lönesumma som utgör grund för arbetslöshetsförsäkringspremien under det år som föregår uppsägningsåret samt statens bokföringsenhet eller affärsverk vars motsvarande lönesumma är minst 2 337 000 euro är skyldiga att betala självriskpremie för utkomstskyddet för arbetslösa. 

Betalningsskyldighet uppkommer om den arbetslöshet som beror på att anställningsförhållandet har sagts upp eller arbetstagaren permitterats fortsätter så att personen i fråga blir berättigad till tilläggsdagar enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002), eller om den rätt till arbetslöshetsdagpenning som börjat efter uppnådd 62 års ålder och som beror på att anställningsförhållandet sagts upp fortsätter efter det att personen i fråga har fyllt 65 år eller han eller hon har börjat få ålderspension efter att ha fyllt 64 år och arbetslöshetsdagpenningen har fortsatt ända till övergången till ålderspension. 

Arbetsgivaren är inte skyldig att betala självriskpremie om anställningsförhållandet har upphört innan personen i fråga har fyllt 56 år, anställningsförhållandet har varat mindre än tre år, anställningsförhållandet har sagts upp på basis av 7 kap. 2 § i arbetsavtalslagen (55/2001) eller hävts på basis av 8 kap. 1 § i den lagen av icke-hälsorelaterade skäl som beror på arbetstagaren, arbetstagaren efter att anställningsförhållandet upphört har uppfyllt arbetsvillkoret enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa på nytt i en anställning hos en annan arbetsgivare än den som ursprungligen sade upp arbetstagaren, arbetstagaren har sagt upp sig på eget initiativ och utan arbetsgivarens medverkan eller arbetstagaren är född 1965 eller senare. 

Grunden för självriskpremien utgörs av det belopp motsvarande förmånsutgiften som skulle betalas till den uppsagda eller permitterade arbetstagaren till ett belopp motsvarande den inkomstrelaterade dagpenningen från det att hans eller hennes rätt till tilläggsdagar börjar tills han eller hon fyller 65 år, dock minst ett belopp som motsvarar förmånsutgiften för ett år. 

Om rätten till dagpenning har börjat efter det att en person fyllt 62 år, utgörs grunden för självriskpremien av det belopp som motsvarar förmånsutgiften enligt den inkomstrelaterade dagpenningen för den tid arbetslöshetsförmån har betalats till den uppsagda arbetstagaren från anställningsförhållandets slut tills han eller hon fyller 65 år. 

Full självriskpremie är 90 procent av den förmånsutgift som självriskpremien grundar sig på. Full självriskpremie tas ut om företagets lönesumma är minst 37 392 000 euro. Om lönesumman är mindre, sjunker självriskpremien lineärt så att ingen självriskpremie tas ut om lönesumman är högst 2 337 000 euro. 

Självriskpremie uppbärs när rätten till tilläggsdagar börjar eller när den uppsagda arbetstagaren har fyllt 65 år. 

Omställningsskyddspremie

Det omställningsskydd som består av utbildning och omställningspenning finansieras med en omställningsskyddspremie. Premien består av en del som betalas av den uppsägande arbetsgivaren och en gemensam del som ingår i arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie. Uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie tas ut vid uppsägning. Uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie utgår från den omställningspenning som Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan betalar. Premiens belopp är den omställningspenning som betalas till arbetstagaren multiplicerad med 0–2,9 beroende på arbetsgivarens lönesumma. Bestämmelser om justering av koefficienten finns i lagens 18 § 6 mom. Av arbetsgivare med en lönesumma som understiger 2 337 000 euro per år tas dock ingen premie ut (år 2024). Premien är alltså 0 euro när arbetsgivarens lönesumma är mindre än 2 337 000 euro per år; därefter ökar den lineärt och når fullt belopp när lönesumman är 37 392 000 euro eller mer per år. Gränsbeloppen för lönesummorna motsvarar de gränsbelopp för lönesummorna som ska iakttas i fråga om självriskpremien, och de justeras årligen i enlighet med förändringen av lönekoefficienten. 

Sysselsättningsfonden svarar för uppbörden av den del som betalas av den uppsägande arbetsgivaren. För detta ändamål upplyser arbetslöshetskassan eller Folkpensionsanstalten Sysselsättningsfonden om att omställningspenning betalats. Arbetslöshetskassan och Folkpensionsanstalten ska också upplysa Sysselsättningsfonden i det fallet att en uppsagd person som i övrigt uppfyller villkoren för omställningspenning nekas den förmånen till exempel därför att personen inte har anmält sig som arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån inom utsatt tid. I det fallet bestämmer Sysselsättningsfonden beloppet av omställningspenningen och tar ut omställningsskyddspremien för uppsägande arbetsgivare enligt det. Arbetsgivarnas gemensamma del bestäms så att den täcker den del av utgiften för omställningsskyddet som inte finansieras med intäkterna från omställningsskyddspremierna för uppsägande arbetsgivare. 

Oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller utlämnande av uppgifter ska närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter före utgången av april och oktober månad upplysa Sysselsättningsfonden om utlåtandena. Bestämmelsen ändrades i samband med lagen om ordnande av arbetskraftsservice (380/2023) så att det är arbetskraftsmyndigheten som lämnar uppgifterna i stället för utvecklings- och förvaltningscentret från den 1 januari 2025. Av detta följer att 45 regionala aktörer ska lämna uppgifter i stället för en aktör. 

Finansiering av arbetslöshetskassorna

Genom lagen om ordnande av arbetskraftsservice överförs ansvaret för ordnandet av offentlig arbetskraftsservice från statens arbets- och näringsbyråer till kommunerna och till de samarbetsområden som kommunerna bildar, det vill säga sysselsättningsområdena den 1 januari 2025. Lagen om ändring av lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (387/2023) och lagen om ändring av lagen om arbetslöshetskassor (388/2023) som ingår i lagstiftningshelheten träder i kraft den 1 januari 2025. I och med ändringarna finansieras den inkomstrelaterade dagpenningens grunddel i fortsättningen med statsandel och finansieringsandelen för hemkommunen för mottagare av inkomstrelaterad dagpenning i stället för med enbart statsandel.  

Kommunernas finansieringsandel som tas ut för finansieringen av den inkomstrelaterade dagpenningens grunddel faktureras kommunerna av Folkpensionsanstalten, och Folkpensionsanstalten redovisar de medel som flyter in och som ska hänföras till den inkomstrelaterade dagpenningens grunddel till Sysselsättningsfonden. Arbetslöshetskassornas roll vid uppbörden av kommunernas finansieringsandel är att lämna Folkpensionsanstalten de uppgifter om utgifterna för inkomstrelaterad dagpenning som Folkpensionsanstalten behöver. Arbetslöshetskassorna ska även i fortsättningen av Sysselsättningsfonden få de medel som behövs för finansiering av utgifterna för den inkomstrelaterade dagpenningen och som de också för närvarande får. Ur deras synvinkel utgör den statliga och kommunala finansieringen en enhetlig finansiering av grunddelen i stället för den nuvarande statliga finansieringen av grunddelen. 

2.1  De viktigaste förslagen

I denna proposition föreslås det att arbetslöshetsförsäkringspremierna för 2025 fastställs. Med arbetslöshetsförsäkringspremierna finansieras utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa, och premierna ska bestämmas så att Sysselsättningsfonden kan klara av överföringarna av de betalningsandelar som den ansvarar för.  

Det föreslås att beloppet av arbetslöshetsförsäkringspremierna sänks. Förslaget grundar sig på en prognos för hur ekonomin och sysselsättningen utvecklas. Dessutom har kända ändringar i utkomstskyddet för arbetslösa och vuxenutbildningsstödet beaktats. 

Arbetslöshetsförsäkringspremien för löntagare föreslås vara 0,59 procent av lönen och arbetslöshetsförsäkringspremien för arbetsgivare 0,20 procent av lönen för en lönesumma upp till 2 455 500 euro och 0,80 procent för den överskjutande delen av lönen. Arbetsgivares genomsnittliga premie är uppskattningsvis 0,61 procent av lönen, varav 0,02 procentenheter hänför sig till finansieringen av omställningsskyddet. Enligt Sysselsättningsfondens ekonomiska prognos kommer fondens resultat för 2025 med de föreslagna arbetslöshetsförsäkringspremierna att uppvisa ett underskott på cirka 354 miljoner euro. Fondens konjunkturbuffert uppgår då till cirka 964 miljoner euro vid utgången av 2025. Konjunkturbuffertens maximibelopp uppgår till ca 1 198 miljoner euro.  

Motsvarande relativa ändring föreslås även i arbetslöshetsförsäkringspremierna för delägare i företag, för statliga affärsverk och för universitet. Arbetslöshetsförsäkringspremien för universitet föreslås uppgå till 0,20 procent av lönen för en lönesumma upp till 2 455 500 euro och 0,49 procent för den överskjutande delen av lönesumman. Löntagares premie för delägare i företag föreslås uppgå till 0,30 procent av lönen och arbetsgivares premie för delägare i företag till 0,20 procent av lönen. Arbetslöshetsförsäkringspremien för statliga affärsverk föreslås uppgå till 0,20 procent av lönen för en lönesumma upp till 2 455 500 euro och 0,43 procent för den överskjutande delen av lönen. 

I propositionen föreslås det att de gränsbelopp för lönesummorna som tillämpas i fråga om självriskpremien höjs med 2024 års lönekoefficient, så att de motsvarar gränsbeloppet för lönesummorna i fråga om arbetslöshetsförsäkringspremien. Full självriskpremie tas ut om företagets lönesumma är minst 39 288 000 euro. Om lönesumman är mindre sjunker självriskpremien linjärt så att ingen självriskpremie tas ut om lönesumman är högst 2 455 500 euro.  

Det föreslås att koefficienten för full omställningsskyddspremie för 2025 är 2,2. När en premiekoefficient för varje enskild arbetsgivare, fastställdes bedömdes den inkomst som den genererar täcka hälften av utgifterna för omställningsskyddet. Enligt Sysselsättningsfondens beräkningar skulle cirka 90 procent av de utbetalda utgifterna för omställningsskyddet ha täckts kumulativt med omställningsskyddspremier före utgången av juni 2024. Användningen av omställningsskyddet, som trädde i kraft vid ingången av 2023, har kommit igång relativt långsamt, men 2024 har beloppet av omställningsskyddet ökat i förhållande till 2023. På grund av den korta giltighetstiden är det utmanande att göra tillförlitliga bedömningar av den kommande utvecklingen. Detta talar för en måttlig sänkning av koefficienten för omställningsskyddet.  

Det föreslås att de gränsbelopp för lönesummorna som gäller skyldigheten att betala omställningsskyddspremie ska justeras så att de motsvarar lönekoefficienten för 2024.  

I propositionen föreslås det också att Sysselsättningsfondens extra årliga redovisning på 50,3 miljoner euro till Folkpensionsanstalten för finansiering av grunddagpenningen slopas. 

Av 14 d § 3 mom. i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner föreskrivs om skyldigheten att före utgången av april och oktober månad upplysa Sysselsättningsfonden om de utlåtanden som avses i 9 kap. 1 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Utlåtanden som avses i ovannämnda bestämmelse ges om en persons rätt till omställningsskydd. För närvarande är det utvecklings- och förvaltningscentret som ger utlåtandena till Sysselsättningsfonden. Lagen ändrades genom lag 387/2023 som träder i kraft den 1 januari 2025 så att utlåtandena i fortsättningen ska ges av arbetskraftsmyndigheten, således i praktiken alla 45 sysselsättningsområden. Det föreslås att lagen ändras så att utlåtanden även i fortsättningen ska lämnas centraliserat av utvecklings- och förvaltningscentret. 

I samband med att lagen om ordnande av arbetskraftsservice stiftades förnyades också finansieringen av den inkomstrelaterade dagpenningens grunddel så att den i fortsättningen, om arbetslösheten blir långvarig, utöver statens finansieringsansvar även inbegriper kommunernas finansieringsansvar. I 27 § i lagen om arbetslöshetskassor (603/1984) föreslås sådana tekniska ändringar som följer av ändringen av finansieringen av den inkomstrelaterade dagpenningens grunddel och som saknades i den proposition med förslag till lag om ändring av lagen om arbetslöshetskassor som fogats till regeringens proposition som gällde lagen om ordnande av arbetkraftsservice RP 207/2022. 

2.2  De huvudsakliga konsekvenserna

Arbetslöshetsförsäkringspremier

Enligt Sysselsättningsfondens bedömning, som har gjorts utifrån finansministeriets ekonomiska prognoser, beräknas Sysselsättningsfondens underskott vara 263 miljoner euro 2025. I år beräknas resultatet uppvisa ett underskott på cirka 644 miljoner euro. Eftersom konjunkturbufferten beräknas uppgå till 1 377 miljoner euro vid utgången av 2024, uppskattas bufferten mot bakgrund av finansministeriets prognos uppgå till 1 114 miljoner euro vid utgången av 2025.  

Tabellen nedan visar beräknade värden för Sysselsättningsfondens resultat och konjunkturbuffertens storlek 2025. Beräkningarna baserar sig på finansministeriets och Sysselsättningsfondens ekonomiska prognoser. I tabellen finns också ett riskscenario enligt en arbetslöshetsgrad på 9,7 procent. 

Tabell 1. Beräkning av Sysselsättningsfondens resultat och konjunkturbuffertens storlek för 2025 utifrån olika ekonomiska prognoser.  

Sysselsättningsfonden uppskattar att inflödet av arbetsgivarpremier kommer att uppgå till 581 miljoner euro (766 miljoner euro 2024) och inflödet av löntagarpremier till ca 621 miljoner euro (804 miljoner euro 2024). 

Arbetslöshetsförsäkringspremien är en utgift som kan dras av i såväl arbetsgivarens som löntagarens beskattning. De ändringar som föreslås i denna proposition uppskattas öka förvärvsinkomstskatterna med sammanlagt cirka 81 miljoner euro, varav statens andel är 59 miljoner euro, kommunernas andel 17 miljoner euro, församlingarnas andel 2 miljoner euro och Folkpensionsanstaltens andel 2 miljoner euro. Dessutom uppskattas de föreslagna ändringarna öka samfundsskatteinkomsterna med sammanlagt 36 miljoner euro, varav statens andel är 27 miljoner euro och kommunernas andel 9 miljoner euro. 

Av intäkten från löntagarpremierna redovisas till Folkpensionsanstalten för finansiering av grunddagpenningen en del som motsvarar beloppet av arbetslöshetsförsäkringspremierna för arbetstagare som inte hör till arbetslöshetskassorna. Genom den föreslagna premien redovisas under 2025 uppskattningsvis 88 miljoner euro för finansiering av grunddagpenningen. Det redovisade beloppet minskar avsevärt från 167 miljoner euro som uppskattades 2024, eftersom en sänkning av löntagares arbetslöshetsförsäkringspremier leder till att de intäkter som flyter in från löntagares arbetslöshetsförsäkringspremier som ligger till grund för redovisningen minskar och eftersom det föreslås att den separata årliga posten på 50 300 000 euro inte längre ska redovisas till Folkpensionsanstalten för finansiering av grunddagpenningen. Med beaktande av den beräknade minskningen av utgifterna för grunddagpenningen och det faktum att även kommunerna från och med 2025 deltar i finansieringen av grunddagpenningen, kommer statens finansieringsandel av grunddagpenningen att minska med uppskattningsvis cirka 4 miljoner euro 2025. 

Tabellen nedan visar förändringarna i arbetslöshetsförsäkringspremiernas belopp 2019–2024. Av tabellen framgår även de kvantitativa förändringarna i Sysselsättningsfondens konjunkturbuffert 2019–2023. 

Tabell 2. Förändringar i arbetslöshetsförsäkringspremierna och konjunkturbufferten.  

*Den genomsnittliga premien för arbetsgivare är en beräkning baserad på statistik och kan avvika något från premien för löntagare. Utfallet för den genomsnittliga premien kan också avvika något från beräkningen, eftersom lönesummorna för arbetsgivare inom olika premieklasser varierar något på årsnivå. 

**Uppskattning enligt finansministeriets ekonomiska prognos. 

4.1  Lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner

14 a §.Uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie. Det föreslås att storleken på den koefficient för omställningsskyddet som anges i paragrafens 1 mom. minskas så att koefficienten år 2025 är 2,2 i stället för nuvarande 2,9.  

Det föreslås att de gränsbelopp för lönesummorna som föreskrivs i 2 mom. ändras så att de motsvarar den lönekoefficient som ska tillämpas 2024. 

14 d §.Skyldighet att lämna uppgifter. Paragrafens 3 mom. innehåller bestämmelser om skyldigheten att före utgången av april och oktober månad upplysa Sysselsättningsfonden om de utlåtanden som avses i 9 kap. 1 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Utlåtanden som avses i ovannämnda bestämmelse ges om en persons rätt till omställningsskydd.  

För närvarande är det utvecklings- och förvaltningscentret som ger utlåtandena till Sysselsättningsfonden. Lagen ändrades genom lag 387/2023 som träder i kraft den 1 januari 2025 så att utlåtandena i fortsättningen ska ges av arbetskraftsmyndigheten, således i praktiken alla 45 sysselsättningsområden. Det föreslås att lagen ändras tillbaka så att utlåtandena även i fortsättningen ska lämnas centraliserat av utvecklings- och förvaltningscentret. 

18 §.Arbetslöshetsförsäkringspremiernas belopp. I 1 mom. föreslås en bestämmelse om arbetslöshetsförsäkringspremien för 2025 och om de gränsbelopp för lönesummor som ska tillämpas 2025. Genom lag 970/2013 ändrades justeringspraxis i fråga om gränsbeloppen för lönesummor så att lönesummorna i lagen justeras så att de motsvarar lönekoefficienten för föregående år. När premierna för 2025 fastställs höjs gränsbeloppet för lönesummor med den lönekoefficient som tillämpas 2024.  

Det föreslås att beloppet av arbetslöshetsförsäkringspremierna sänks. Det föreslås att löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för 2025 är 0,59 procent av lönen. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie föreslås uppgå till 0,20 procent av en lönesumma upp till 2 455 500 euro och 0,80 procent för den överskjutande delen. Enligt Sysselsättningsfondens ekonomiska prognos kommer resultatet för 2025 med den föreslagna arbetslöshetsförsäkringspremien att uppvisa ett underskott på cirka 354 miljoner euro. Fondens konjunkturbuffert kommer således att uppgå till cirka 964 miljoner euro vid utgången av 2025. Konjunkturbuffertens maximibelopp uppgår till ca 1 198 miljoner euro. 

I 2 mom. föreslås bestämmelser om löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag. Arbetslöshetsförsäkringspremierna för delägare ska enligt 14 och 16 § i lagen bestämmas så att de motsvarar finansieringen av de förmåner som delägarna är berättigade till. När arbetslöshetsförsäkringspremierna för delägare bestäms beaktas därmed inte den finansieringsandel som Sysselsättningsfonden betalar till arbetslöshetskassorna för finansiering av förmåner, och inte heller det belopp som betalas till statskontoret för finansiering av pensioner. För 2025 föreslås det att löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag är 0,30 procent av lönen och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag 0,20 procent av lönen. 

I 3 mom. föreslås bestämmelser om arbetslöshetsförsäkringspremien för statliga affärsverk. Enligt 12 § 2 mom. i den gällande lagen har också statliga affärsverk som omfattas av lagen om statliga affärsverk (1062/2010) skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremie. När premien bestäms beaktas de finansieringsandelar som Sysselsättningsfonden betalat till arbetslöshetskassorna samt Sysselsättningsfondens förvaltningskostnader. För 2025 föreslås arbetslöshetsförsäkringspremien för statliga affärsverk vara 0,20 procent av lönen för en lönesumma upp till 2 455 500 euro och 0,43 procent för den överskjutande delen av lönen.  

I 4 mom. föreslås bestämmelser om arbetslöshetsförsäkringspremien för universitet. Enligt 11 § i lagen om införande av universitetslagen (559/2009) omfattas anställda som är födda före 1980 av statens pensionsskydd. I deras fall används inte arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för att finansiera pension intjänad under arbetslöshet. Av denna anledning föreslås det i enlighet med försäkringsprincipen att universitetens premie ska vara lägre än den allmänna arbetslöshetsförsäkringspremien. Arbetslöshetsförsäkringspremien för universitet 2025 föreslås uppgå till 0,20 procent av lönen för en lönesumma upp till 2 455 500 euro och 0,49 procent för den överskjutande delen av lönen. 

Det föreslås att gränsbeloppen för lönesummorna i 5 mom. ska höjas med den lönekoefficient som tillämpas 2024.  

23 §.Arbetslöshetsförsäkringspremieintäkt som ska redovisas till grundskyddet. I paragrafens 2 mom. föreskrivs det om en post på 50 300 000 euro som Sysselsättningsfonden årligen redovisar till Folkpensionsanstalten för finansiering av grunddagpenningen. Det föreslås att momentet upphävs.  

24 §.Betalningsskyldighet. Det föreslås att det gränsbelopp för lönesumman som nämns i det inledande stycket i 1 mom. ändras så att det motsvarar den lönekoefficient som ska tillämpas 2024.  

24 a §.Självriskpremiens belopp. Det föreslås att de gränsbelopp för lönesummorna som föreskrivs i 3 mom. ändras så att de motsvarar den lönekoefficient som ska tillämpas 2024.  

4.2  Lagen om arbetslöshetskassor

27 §.Betalning av andelar. Paragrafen innehåller bestämmelser om finansieringsandelar som betalas till arbetslöshetskassorna. Av 1 mom. framgår att den statsandel som hänför sig till den inkomstrelaterade dagpenningen och Sysselsättningsfondens andel och de andelar som hänför sig till arbetslöshetskassans förvaltningskostnader betalas per kalenderår. Besluten om betalning av finansieringsandelar fattas av social- och hälsovårdsministeriet. Finansieringsandelarna till arbetslöshetskassorna betalas av Sysselsättningsfonden, till vilken staten betalar statsandel tillsammans med andel för förvaltningskostnaderna. Den inkomstrelaterade dagpenningens grunddel som arbetslöshetskassorna betalar finansieras i fortsättningen av staten och kommunerna. Eftersom de medel som behövs för finansieringen av den inkomstrelaterade dagpenningens grunddel och som består av statens och kommunernas finansieringsandelar redovisas via Sysselsättningsfonden till arbetslöshetskassorna, har det ur deras synvinkel ingen betydelse hur den nödvändiga finansiering för den beviljade inkomstrelaterade dagpenningens grunddel fördelas mellan staten och kommunerna. Därför föreslås det i propositionen att det i momentet föreskrivs om finansiering av den inkomstrelaterade dagpenningens grunddel i stället för om statsandel. I övrigt ändras momentet inte.  

Paragrafens 2 mom. gäller förskott som beviljas arbetslöshetskassorna för betalning av förmåner och paragrafens 4 mom. innehåller ett bemyndigande att utfärda förordning om den utredning som arbetslöshetskassan ska lämna vid ansökan om förskott från arbetslöshetsförsäkringsfonden samt om den utredning som ska lämnas för fastställande av statsandelen, arbetslöshetsförsäkringsfondens andel och den andel som hänför sig till förvaltningskostnaderna. I momenten föreslås motsvarande ändringar som gäller finansiering av grunddelen som i paragrafens 1 mom. Dessutom föreslås det att bemyndigandet att utfärda förordning i 2 mom. ändras så att det uppfyller de krav på noggrann avgränsning som grundlagsutskottet av hävd förutsätter. 

Samtidigt föreslås att namnet arbetslöshetsförsäkringsfonden ändras till Sysselsättningsfonden i moment 2–4.