2
EU-rättsaktens målsättning och huvudsakliga innehåll
2.1
Esap-förordningen
Inrättande och drift av en europeisk gemensam åtkomstpunkt
Genom Esap-förordningen förpliktas Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, nedan
Esma
, att inrätta en europeisk gemensam åtkomstpunkt (
European Single Access Point, Esap
). Syftet med Esap är att ge centraliserad tillgång till investerar- och bolagsinformation som rör europeiska finansmarknadsenheter. Till Esap inlämnas information som ska offentliggöras med stöd av rättsakterna i bilagan till Esap-förordningen. Dessutom har enheter som inte omfattas av de aktuella rättsakternas tillämpningsområde möjlighet att lämna in sådan information till Esap på frivillig basis.
Syftet med Esap-regleringen är att stödja en integrering av Europas kapitalmarknader och finansiella tjänster samt en effektiv allokering av kapital i EU. Dessutom är målet ett ökat informationsflöde, smidigare tillgång till informationskällor samt ökad digital användning och ökat vidareutnyttjande av information.
Enligt Esap-förordningen ska Esma ha inrättat och börjat driva Esap senast den 10 juli 2027 (artikel 1). Esma är skyldig att driva Esap, som ska ge centraliserad elektronisk tillgång till den information som enligt de unionslagstiftningsakter som förtecknas i bilagan till förordningen samt enligt eventuella ytterligare rättsligt bindande unionsakter omfattas av skyldigheten till offentliggörande. Dessutom ska Esap ge tillgång till information som en enhet som omfattas av en medlemsstats rätt väljer att göra tillgänglig i Esap på frivillig basis och som det hänvisas till i de unionslagstiftningsakter som förtecknas i bilagan eller i eventuella ytterligare rättsligt bindande unionsakter som föreskriver centraliserad elektronisk tillgång till information i Esap.
Informationen kommer att bli successivt tillgänglig i Esap. Information enligt de rättsakter som hör till det första skedet ska lämnas in till Esap den 10 juli 2026, information enligt de rättsakter som hör till det andra skedet den 10 januari 2028 och information enligt de rättsakter som hör till det sista skedet den 10 januari 2030. I respektive EU-rättsakt som rör skyldigheten att offentliggöra information fastställs den tidpunkt från och med vilken informationen ska lämnas in för att vara tillgänglig i Esap. Det hindrar emellertid inte insamlingsorganen, som är unionsorgan eller unionsbyråer, att göra historisk information tillgänglig för Esap. Sådan information kan lämnas in från och med tillämpningsdatumet för skyldigheten att lämna in den informationen till Esap.
Esma ansvarar i egenskap av operatör för Esap för dess cybersäkerhet. Därför ska Esma ha en ändamålsenlig och proportionell it-säkerhetspolicy. Esma ska också säkerställa att den information som offentliggörs via Esap i lämplig grad är tillförlitlig, tillgänglig, oförvanskad och oavvislig och att personuppgifter skyddas (artikel 6).
I förordningen anges minimivillkor för Esap. Esap är en webbportal med användarvänligt gränssnitt som uppfyller kraven avseende åtkomst. Den ska ge tillgång till information i Esap och ha en sökfunktion på alla unionens officiella språk. Applikationsprogrammeringsgränssnittet (API) ska möjliggöra enkel åtkomst till informationen i Esap. Dessutom ska det finnas ett visningsprogram som informationen visas i, en maskinöversättningstjänst för den information som hämtas, en nedladdningstjänst, även för nedladdning av stora datamängder och en aviseringstjänst som informerar användare om ny information i Esap. Presentation av information som lämnats in till Esap på frivillig basis ska genomföras på ett sådant sätt att den tydligt kan skiljas från information som lämnats in till Esap på obligatorisk basis och så att användarna vid behov informeras om att informationen inte nödvändigtvis uppfyller alla krav på obligatorisk information och att informationen inte nödvändigtvis kommer att uppdateras över tid. Översättningstjänsten för den information som hämtas och aviseringstjänsten för ny information ska finnas i Esap senast den 10 juli 2028 (artikel 7.2).
Tillgången till information i Esap ska tillhandahållas på ett icke-diskriminerande sätt, direkt och kostnadsfritt. Enligt Esap-förordningen tar Esma emellertid ut avgifter för särskilda tjänster med höga underhålls- eller supportkostnader eller som inbegriper sökningar och nedladdningar av stora informationsvolymer. Avgifterna får inte överstiga de direkta kostnader som Esma ådragit sig för att utföra dessa tjänster. De avgifter som tas ut för tjänsterna ska användas till Esaps övergripande funktion (artikel 8.2).
Esma ska säkerställa att den information som enheterna lämnat in och som insamlingsorganen tillhandahåller i Esap offentliggörs utan otillbörligt dröjsmål i Esap (artikel 11.1 a). Esma ska bistå insamlingsorganen genom en supporttjänst (artikel 11.1 b). Dessutom ska Esma säkerställa att Esap är tillgänglig minst 97 procent av tiden varje månad (artikel 11.1 c). Esma ska vid behov rådgöra med insamlingsorganen. Vid samråden behandlas gemensamma frågor och etiska principer och diskuteras särskilt den dagliga driften av Esap, utarbetande och införande av en kvalitetspolicy och, i lämpliga fall, av servicenivåavtal mellan Esma och insamlingsorganen, finansieringsvillkoren för Esap, hot vad gäller cybersäkerhet samt genomförandet av Esap och dess funktion, om ett insamlingsorgan delegerat uppgifter till någon annan part på det sätt som förordningen tillåter (artikel 11.1 d). Esma ska kontrollera att Esap genomförs och fungerar och årligen rapportera om detta både till Europeiska kommissionen och till Europaparlamentet och rådet (artikel 11.1 e och artikel 12). Esma kan inrätta en expertgrupp, arbetsgrupp eller kommitté som stöd för genomförandet av dessa uppgifter (artikel 11.2).
Insamlingsorgan och utseende av insamlingsorgan
Med insamlingsorgan avses enligt definitionen i artikel 2.2 i Esap-förordningen ett unionsorgan eller ett organ, en myndighet eller ett register på nationell nivå som utsetts som insamlingsorgan enligt någon av de unionslagstiftningsakter som avses i bilagan till förordningen eller som med stöd av artikel 3.2 i Esap-förordningen utsetts som insamlingsorgan för insamling av information som lämnas in på frivillig basis. Medlemsstaterna ska utse ett insamlingsorgan för insamling av den information som lämnas in på frivillig basis och underrätta Esma om detta senast den 9 januari 2030. Esma offentliggör en förteckning över insamlingsorganen och säkerställer att förteckningen är aktuell (artikel 4).
Medlemsstaterna har med stöd av flera EU-rättsakter getts handlingsutrymme när det gäller vilket organ som utses till insamlingsorgan för den information som lämnas in till Esap enligt respektive förordning. I vissa fall anges flera insamlingsorgan i samma rättsakt. I fråga om en del information har insamlingsorganet i EU-rättsakten definierats exempelvis som den behöriga myndigheten eller det offentliga registret. Till denna del har medlemsstaterna inte getts handlingsutrymme att fritt utse insamlingsorgan, utan som insamlingsorgan ska utses det organ som på nationell nivå föreskrivs vara en sådan behörig myndighet eller ett sådant offentligt register som avses i respektive EU-rättsakt. Esap-förordningen utgår från att medlemsstaterna vid utseendet av insamlingsorgan tar hänsyn till kostnadseffektivitet och befintliga infrastrukturer.
Insamlingsorganens uppgifter
Insamlingsorganens uppgifter fastställs i artikel 5 i Esap-förordningen. Enligt artikel 5.1 första stycket ska insamlingsorganen göra följande:
Samla in den information som enheter lämnar in (led a).
Lagra den information som lämnas in av enheter eller som genereras av insamlingsorganen själva och, i förekommande fall, förlita sig på befintliga förfaranden och befintlig infrastruktur (led b).
Genomföra tekniska automatiska kontroller
Också Esma är skyldig att genomföra automatiska kontroller av den information som insamlingsorganen lämnar in till Esap (artikel 10.1). Automatiska kontroller genomförs således två gånger – först i insamlingsorganen och därefter i Esma. Esma ska införa rutiner för att automatiskt underrätta insamlingsorganen i de fall då Esmas automatiska kontroller visar att informationen inte uppfyller kraven (artikel 10.2).
av den information som lämnas in av enheter för att kontrollera att informationen uppfyller kraven med avseende på
i) rätt format
ii) metadata samt
iii) en kvalificerad elektronisk stämpel, när en sådan krävs (led c).
Genomföra applikationsprogrammeringsgränssnittet och, utan kostnad och inom tillämpliga tidsgränser, förse Esap med information (led e).
I den mån det ingår i insamlingsorganets tekniska kompetens, bistå de enheter som lämnar in information med stöd, åtminstone i samband med förfarandet för inlämning, avvisning och ny inlämning (led f).
säkerställa att informationen förblir tillgänglig för Esap i regel i minst tio år (led g), förutom när det är fråga om personuppgifter, i regel i högst fem år (artikel 5.1 andra stycket).
Insamlingsorganen får inte införa andra villkor för användning och vidareutnyttjande av den information som finns tillgänglig i Esap än villkor som motsvarar de som fastställs i de standardiserade licenser som avses i artikel 9 i Esap-förordningen (artikel 5.1 första stycket led d).
Insamlingsorganen får avvisa information som lämnas in av enheter om informationen är uppenbart olämplig eller kränkande (artikel 5.2). Insamlingsorganen får också avvisa information som de anser att inte är av det slag som avses i EU-rättsakterna enligt bilagan till förordningen. Insamlingsorganen ska avlägsna information som gjorts tillgänglig i Esap och som de konstaterar är uppenbart olämplig, kränkande eller inte av det slag som avses i EU-rättsakterna enligt bilagan till förordningen. Om det vid insamlingsorganens automatiska kontroll upptäcks att information som lämnas in av enheter inte uppfyller de krav som ställs på dem i fråga om format, metadata eller elektronisk stämpel, ska insamlingsorganen avvisa informationen. Insamlingsorganen ska avvisa information också när de får en automatisk underrättelse av Esma om att informationen inte uppfyller kraven (artikel 5.3). Insamlingsorganen ska inom rimlig tid underrätta enheterna om avvisandet eller avlägsnandet av information och skälen till detta (artikel 5.4). Om information avvisas eller avlägsnas av ett insamlingsorgan på grundval av att informationen är uppenbart olämplig eller kränkande eller inte är av det slag som avses i EU-rättsakterna enligt bilagan, ska insamlingsorganet underrätta Esma om detta (artikel 5.5 första stycket).
Vad gäller den information som omfattas av Esap-förordningen ska insamlingsorganen inte utöva den rätt som databasproducenter har, eller andra immateriella äganderätter, på ett sätt som förhindrar eller begränsar användning och vidareutnyttjande av innehållet i databasen enligt artikel 9 i förordningen (artikel 5.7).
Esap-förordningen tillåter att ett insamlingsorgan får delegera vissa uppgifter till en juridisk person som omfattas av en medlemsstats rätt eller till ett unionsorgan eller en unionsbyrå (artikel 5.8). En delegering av uppgifter ska ske i form av ett skriftligt avtal, vars villkor bestäms mer ingående i Esap-förordningen (artikel 5.8 andra stycket). De uppgifter som kan delegeras är insamling av den information som lämnas in av enheter, lagring av information, tekniska kontroller av den information som lämnas in av enheter, genomförande av applikationsprogrammeringsgränssnittet och inlämning av information till Esap, tekniskt stöd till de enheter som lämnar in information, tillgänglighållande av information i minst tio år, och i fråga om personuppgifter i högst fem år, avvisande av information med stöd av automatiska kontroller eller underrättelse från Esma samt underrättande av enheterna om avvisandet eller avlägsnandet av information.
Delegering av uppgifter ska inte påverka insamlingsorganets ansvar. Insamlingsorganet ska vara fortsatt ansvarigt för uppgifter som det delegerar och göra all information som Esma behöver om en delegerad uppgift tillgänglig för Esma. Insamlingsorganet ska underrätta Esma om alla avtal genom vilka uppgifter har delegerats till en tredje part. Insamlingsorganet får inte delegera sina uppgifter i sådan utsträckning att det inte längre kan betraktas som ett insamlingsorgan. Delegering av uppgifter ska ske med hänsyn till kostnadseffektivitetsaspekter samt befintliga insamlingsförfaranden och befintlig infrastruktur.
Enligt Esap-förordningen ska insamlingsorganen säkerställa att den information som lämnas in av enheter och som ska göras tillgänglig via Esap i lämplig grad är tillförlitlig, tillgänglig, oförvanskad och oavvislig. För att säkerställa detta får medlemsstaterna tillåta att insamlingsorganen kräver att den information som lämnas in av enheter för att göras tillgänglig i Esap åtföljs av en kvalificerad elektronisk stämpel (artikel 5.9).
Tekniska standarder för genomförande med avseende på vissa faktorer som är relevanta för inlämning av information
Enligt Esap-förordningen ska de europeiska tillsynsmyndigheterna genom den gemensamma kommittén utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande som ska innehålla specifikationer för hur de tekniska automatiska kontrollerna utförs, hur den kvalificerade elektroniska stämpeln ska vara beskaffad, öppna standardiserade licenser, hur applikationsprogrammeringsgränssnittet ska vara beskaffat, beskaffenheten hos de metadata som krävs för att Esap ska fungera, de tidsgränser inom vilka insamlingsorganen ska förse Esap med information, den vägledande förteckningen över och beskaffenheten hos de format som är godtagbara som sådana format som data kan extraheras från och maskinläsbara format (artikel 5.10). Förslagen till tekniska standarder för genomförande ska överlämnas till kommissionen senast den 10 september 2024. Kommissionen har befogenhet att anta dessa tekniska standarder för genomförande.
De europeiska tillsynsmyndigheterna (Esma, Europeiska bankmyndigheten, nedan
EBA
, samt Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, nedan
EIOPA
) har den 8 januari 2024 offentliggjort ett samråd om förslagen till de tekniska standarderna för genomförande.
.
ESAs consult on draft implementing technical standards specifying certain tasks of collection bodies and certain functionalities of the European Single Access Point (europa.eu).
Samrådet omfattar förslag till tekniska standarder för genomförande av insamlingsorganens uppgifter och Esaps funktioner. Intressentgrupperna hade möjlighet att kommentera förslagen fram till den 8 mars 2024. Dessutom ordnades ett öppet samråd den 16 februari 2024.
Enheternas ansvar för inlämnad information
Om den information som enheterna med stöd av EU-bestämmelserna är skyldiga att lämna in till insamlingsorganen har avvisats eller avlägsnats av ett insamlingsorgan, ska enheten enligt Esap-förordningen lämna in den korrigerade informationen till insamlingsorganet utan onödigt dröjsmål (artikel 5.5). Enheterna ska ansvara för att informationen är fullständig och korrekt samt för de åtföljande metadata som de lämnar in till insamlingsorganen. Enheterna ska ansvara för att identifiera om personuppgifter ingår i informationen (artikel 5.6).
Användning och vidareutnyttjande av informationen i Esap
Enligt Esap-förordningen ska varken Esma eller insamlingsorganen ha något ansvar för tillgång till, användning av eller vidareutnyttjande av information som enheter lämnat in till insamlingsorganen och som gjorts tillgänglig i Esap (artikel 9.1). Personuppgifter som är tillgängliga i Esap ska användas eller vidareutnyttjas i enlighet med förordning (EU) 2016/679 (EU:s allmänna dataskyddsförordning). Personuppgifter som vidareutnyttjas får inte lagras längre än nödvändigt och inte längre än fem år, om inte annat föreskrivs i de unionslagstiftningsakter som avses i bilagan till förordningen (artikel 9.2).
Enligt Esap-förordningen ska Esma säkerställa att användningen och vidareutnyttjandet av informationen i Esap inte omfattas av villkor. Det är emellertid tillåtet med villkor som är objektiva och icke-diskriminerande, villkor som är motiverade av ett allmänintresse, villkor som motsvarar, när så är lämpligt, beroende på typen av information, villkoren i öppna standardiserade licenser, i den mening som avses i artikel 2.5 i direktiv (EU) 2019/1024, och medger att informationen används, ändras och delas fritt av vem som helst för valfritt ändamål (artikel 9.3).
Användning och vidareutnyttjande för regleringsändamål och icke-kommersiella ändamål av den information som görs tillgänglig i Esap ska inte begränsas av enheter som lämnar in sin information för offentliggörande på grundval av databasrätt
Med databasrätt avses rätt av sitt eget slag enligt artikel 7.1 i direktiv 96/9/EG.
(artikel 9.4).
2.2
Det kompletterande direktivet och den kompletterande förordningen
Genom det kompletterande direktivet ändras 16 gällande EU-direktiv som rör finanssektorn. Dessa direktiv är direktivet om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat (2002/87/EG), direktivet om uppköpserbjudanden (2004/25/EG), öppenhetsdirektivet (2004/109/EG), revisionsdirektivet (2006/43/EG), direktivet om aktieägarrättigheter (2007/36/EG), fondföretagsdirektivet (2009/65/EG), nedan
UCITS-direktivet
, Solvens II-direktivet (2009/138/EG), direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder (2011/61/EU), nedan
AIFMD
, redovisningsdirektivet (2013/34/EU), kreditinstitutsdirektivet (2013/36/EU), direktivet om återhämtning och resolution av banker (2014/59/EU), nedan
resolutionsdirektivet
, direktivet om marknader för finansiella instrument (2014/65/EU), direktivet om försäkringsdistribution ((EU) 2016/97, nedan
IDD
, IORP-direktivet ((EU) 2016/2341), direktivet om tillsyn av värdepappersföretag ((EU) 2019/2034) samt direktivet om säkerställda obligationer ((EU) 2019/2162).
Genom den kompletterande förordningen ändras 19 gällande EU-förordningar som rör finanssektorn. Dessa förordningar är förordningen om kreditvärderingsinstitut ((EG) nr 1060/2009), blankningsförordningen ((EU) nr 236/2012), förordningen om europeiska riskkapitalfonder ((EU) nr 345/2013), nedan
EuVECA-förordningen
, förordningen om europeiska fonder för socialt företagande ((EU) nr 346/2013), nedan
EuSEF-förordningen
, tillsynsförordningen ((EU) nr 575/2013), nedan även
CRR
, revisionsförordningen ((EU) nr 537/2014), marknadsmissbruksförordningen ((EU) nr 596/2014), nedan även
MAR
, förordningen om marknader för finansiella instrument ((EU) nr 600/2014), nedan även
MiFIR
, förordningen om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare (Priip-produkter) ((EU) nr 1286/2014), nedan
Priip-förordningen
, förordningen om europeiska långsiktiga investeringsfonder ((EU) nr 2015/760), nedan
ELTIF-förordningen
, förordningen om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning ((EU) nr 2015/2365), nedan
SFTR
, förordningen om referensvärden ((EU) nr 2016/1011), prospektförordningen ((EU) nr 2017/1129), förordningen om penningmarknadsfonder ((EU) nr 2017/1131), förordningen om en paneuropeisk privat pensionsprodukt ((EU) nr 2019/1238), nedan
PEPP-förordningen
, förordningen om tillsynskrav för värdepappersföretag ((EU) nr 2019/2033), nedan även
IFR
, förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar ((EU) nr 2019/2088), nedan
SFDR
, förordningen om marknader för kryptotillgångar ((EU) 2023/1114), nedan
MiCAR
, och EU:s förordning om gröna obligationer ((EU) 2023/2631).
De aktörer och myndigheter som avses i de ovan förtecknade EU-rättsakterna är skyldiga att lämna in information som baserar sig på rättsakterna i fråga till de insamlingsorgan som avses i bestämmelserna. I en del av bestämmelserna har insamlingsorganet definierats som behörig myndighet, resolutionsmyndighet, offentligt register, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Europeiska bankmyndigheten, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten eller en i direktiv 2004/109/EG
Europaparlamentets och rådets direktiv (2004/109/EG) av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG.
avsedd officiellt utsedd mekanism (
officially appointed mechanism, OAM
). I dessa situationer har medlemsstaterna inte handlingsutrymme att fastställa något annat organ som insamlingsorgan.
De rapporterande enheterna ska lämna in informationen till insamlingsorganet samtidigt som de offentliggör informationen så att den blir tillgänglig för allmänheten. Den information som lämnas in ska upprättas i ett format som data kan extraheras från (
data extractable format
) eller i ett maskinläsbart format (
machine-readable format
). I de EU-rättsakter som ändrats genom det kompletterande direktivet och den kompletterande förordningen ges kommissionen befogenhet att anta tekniska standarder för genomförande som upprättats av de europeiska tillsynsmyndigheterna (EBA, EIOPA och Esma) och som innehåller specifikationer av vilken information som ska lämnas in till insamlingsorganen i ett maskinläsbart format och vilket maskinläsbart format som då ska användas. Europeiska tillsynsmyndighetens uppgift att upprätta tekniska standarder för genomförande samt kommissionens befogenhet att anta dem framgår av respektive artikel i det direktiv som ändrats genom det kompletterande direktivet eller den förordning som ändrats genom den kompletterande förordningen.
Den information som rapporteras ska inkludera metadata om den rapporterande enheten som anger enhetens namn, identifieringskod för juridiska personer och storlekskategori, typen av information som rapporteras samt omnämnande av om informationen innehåller personuppgifter. Dessutom krävs i fråga om vissa uppgifter också information om den branschsektor inom vilken enheten bedriver sin ekonomiska verksamhet. Medlemsstaterna ska säkerställa att enheterna är skyldiga att skaffa en identifieringskod för juridiska personer. De rapporterande enheterna är ansvariga för att den information som de lämnat in till Esap är korrekt och tillförlitlig.
Det kompletterande direktivet trädde i kraft den tjugonde dagen efter att direktivet offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning, dvs. den 9 januari 2024. Medlemsstaterna ska senast den 10 januari 2026 anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet. Undantag utgör emellertid de bestämmelser i lagar och andra författningar som förutsätts i artikel 3 om ändring av öppenhetsdirektivet i det kompletterande direktivet som ska offentliggöras senast den 10 juli 2025. Den kompletterande förordningen trädde i kraft den tjugonde dagen efter att förordningen offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning, dvs. den 9 januari 2024.
Rapportörerna övergår till Esap-förenlig rapportering stegvis 2026–2030. I det första skedet, dvs. från och med den 10 juli 2026 ska information enligt öppenhetsdirektivet, prospektförordningen och blankningsförordningen lämnas in till Esap. I det andra skedet, dvs. från och med den 10 januari 2028 ska information enligt redovisningsdirektivet, UCITS-direktivet, MAR, SFDR, EuVECA-förordningen, EuSEF-förordningen, förordningen om referensvärden, Priip-förordningen, förordningen om kreditvärderingsinstitut och PEPP-förordningen lämnas in till Esap. I det tredje skedet, dvs. från och med den 10 januari 2030 ska information enligt Solvens II-direktivet, direktivet om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat, kreditinstitutsdirektivet, direktivet om marknader för finansiella instrument, direktivet om tillsyn av värdepappersföretag, direktivet om säkerställda obligationer, AIFMD, direktivet om aktieägarrättigheter, direktivet om uppköpserbjudanden, revisionsdirektivet, resolutionsdirektivet, IDD-direktivet, IORP-direktivet, SFTR, CRR, ELTIF-förordningen, förordningen om penningmarknadsfonder, MiFIR, IFR, revisionsförordningen, MiCAR och EU:s förordning om gröna obligationer lämnas in till Esap.
Schema för Esap-förenlig rapportering |
Från och med den 10 juli 2026 | Från och med den 10 januari 2028 | Från och med den 10 januari 2030 |
Öppenhetsdirektivet | Redovisningsdirektivet | Solvens II-direktivet |
Prospektförordningen | UCITS-direktivet | Direktivet om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat |
Blankningsförordningen | MAR | Kreditinstitutsdirektivet |
| SFDR | Direktivet om marknader för finansiella instrument |
| EuVECA-förordningen | Direktivet om tillsyn av värdepappersföretag |
| EuSEF-förordningen | Direktivet om säkerställda obligationer |
| Förordningen om referensvärden | AIFMD |
| Priip-förordningen | Direktivet om aktieägarrättigheter |
| Förordningen om kreditvärderingsinstitut | Direktivet om uppköpserbjudanden |
| PEPP-förordningen | Revisionsdirektivet |
| | Resolutionsdirektivet |
| | IDD-direktivet |
| | IORP-direktivet |
| | SFTR |
| | CRR |
| | ELTIF-förordningen |
| | Förordningen om penningmarknadsfonder |
| | MiFIR |
| | IFR |
| | Revisionsförordningen |
| | MiCAR |
| | EU:s förordning om gröna obligationer |
2.3
EU:s tillsynsförordning
Den ändring av artikel 92 i EU:s tillsynsförordning som ingår i förordning (EU) 2024/1623 innehåller bestämmelser om införandet av ett golv för det totala riskvägda exponeringsbeloppet. Den medlemsstatsoption som ingår i artikeln gör det möjligt för en medlemsstat som vill utnyttja optionen att inom det egna landet tillämpa golvet i fråga på det totala riskvägda exponeringsbeloppet endast på gruppnivå i stället för att tillämpa beräkningsregeln också på de enskilda kreditinstitutens nivå. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2025.
4
Förslagen och deras konsekvenser
4.1
De viktigaste förslagen
Esap-förordningen samt den kompletterande förordningen och det kompletterande direktivet förutsätter ändringar i den nationella lagstiftningen. Ändringar föreslås i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat (699/2004), värdepappersmarknadslagen, lagen om Finansinspektionen (878/2008), lagen om resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag (1194/2014), nedan
resolutionslagen
, revisionslagen (1141/2015), lagen om investeringstjänster (747/2012), lagen om placeringsfonder (213/2019), lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (162/2014), försäkringsbolagslagen (521/2008), lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor (946/2021), bokföringslagen (1336/1997), lagen om offentliggörande av sådana betalningar till myndigheter som gjorts av företag som är verksamma i utvinningsindustrin eller inom avverkning av naturskog (1621/2015), kreditinstitutslagen (610/2014), lagen om handel med finansiella instrument (1070/2017) samt lagen om hypoteksbanker och säkerställda obligationer (151/2022).
De föreslagna ändringarna gäller närmast skyldigheten att lämna in information som baserar sig på diverse EU-rättsakter till insamlingsorganet på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. Enligt förslaget ska skyldigheterna införas i den bestämmelse som gäller respektive informationsskyldighet.
Rapportörerna är skyldiga att lämna in informationen till de utsedda insamlingsorganen samtidigt som de offentliggör informationen så att den blir tillgänglig för allmänheten. Den information som lämnas in ska upprättas i ett format som kan extraheras (format enligt artikel 2.3 i Esap-förordningen) eller i maskinläsbart format när detta förutsätts (format enligt artikel 2.4 i Esap-förordningen). Den form som förutsätts avgörs i kommissionens tekniska standarder för genomförande som utfärdas senare. Bestämmelserna ska såldes läsas tillsammans med de tekniska standarderna för genomförande.
Den information som rapporteras ska inkludera metadata om den rapporterande enheten som anger enhetens namn, identifieringskod för juridiska personer och storlekskategori, typen av information som rapporteras samt uppgift om huruvida informationen innehåller personuppgifter. I fråga om vissa uppgifter krävs det också information om den branschsektor inom vilken enheten bedriver sin ekonomiska verksamhet. Dessutom ska enheten ha en identifieringskod för juridiska personer.
Esap-regleringen omfattar en möjlighet för medlemsstaterna att tillåta att insamlingsorganen kräver att den information som lämnas in åtföljs av en kvalificerad elektronisk stämpel (
qualified electronic seal, OES
). I förslaget föreslås det inte att insamlingsorganen ska ha möjlighet att kräva att aktörerna använder en kvalificerad elektronisk stämpel vid inlämningen av information, eftersom det uppskattas medföra onödiga ökade kostnader för aktörerna till följd av regleringen. Användningen av ett sådant certifieringsverktyg är inte etablerat i Finland.
Genom de föreslagna ändringarna genomförs emellertid vissa informationsskyldigheter som baserar sig på direktiven och för vilka det i den gällande nationella lagen inte tycks finnas en bestämmelse som motsvarar bestämmelsen i direktivet. Till dem hör de ändringar som föreslås i 8 kap. i värdepappersmarknadslagen med stöd av artikel 4.2 c i direktivet om uppköpserbjudanden samt i 10 a kap. i den lagen med stöd av artikel 3j.2 g i direktivet om aktieägarrättigheter. Ett kompletterande genomförande är nödvändigt, eftersom Esap-regleringen förutsätter att informationen lämnas in till Esap i samband med att den offentliggörs. Detsamma gäller 43 § 4 mom. i lagen om Finansinspektionen om offentliggörande av administrativa åtgärder och andra beslut samt 44 a § 2 mom. om information till de europeiska tillsynsmyndigheterna om påföljder och andra beslut.
Samtidigt föreslås det att genomförandet av en del av kraven enligt Esap-regleringen flyttas fram till ett senare skede. Detta är fallet i den mån som Esap-kraven hänför sig till den information om utförande av uppdrag som avses i artiklarna 27.3 och 27.6 i direktivet om marknader för finansiella instrument. Artikel 27.6 har upphävts i direktivet om ändring av direktivet om marknader för finansiella instrument (EU) 2024/790
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/790 av den 28 februari 2024 om ändring av direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument .
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:L_202400790
och punkt 3 har ändrats så att skyldigheten att offentliggöra information har slopats. Bedömningen av Esap-kraven som rör punkterna ska enligt förslaget göras i samband med genomförandet av direktivet om ändring av direktivet om marknader för finansiella instrument. Genomförandet av ändringsdirektivet har inletts hösten 2024.
https://vm.fi/sv/projekt?tunnus=VM129:00/2024
Ändringarna av direktivet ska sättas i kraft nationellt senast den 29 september 2025.
Esap-förordningen, den kompletterande förordningen och det kompletterande direktivet förpliktar medlemsstaterna att utse åtminstone ett sådant insamlingsorgan som avses i Esap-förordningen till vilket informationen enligt EU-rättsakterna ska lämnas in och som förmedlar vidare den information som det fått till Esap-systemet. Det kan finnas flera insamlingsorgan. I praktiken är utseendet av ett insamlingsorgan nationellt närmast en teoretisk möjlighet, eftersom det förutsätter att samma myndighet skulle vara I) behörig myndighet och offentligt register enligt revisionsdirektivet, II) resolutionsmyndighet enligt resolutionsdirektivet, III) officiellt utsedd mekanism enligt öppenhetsdirektivet samt IV) i följande direktiv och förordningar avsedd behörig myndighet: öppenhetsdirektivet, UCITS-direktivet, kreditinstitutsdirektivet, resolutionsdirektivet, direktivet om marknader för finansiella instrument, IDD-direktivet, IOPR-direktivet, direktivet om tillsyn av värdepappersföretag, direktivet om säkerställda obligationer, tillsynsförordningen, marknadsmissbruksförordningen, förordningen om marknader för finansiella instrument, förordningen om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning och förordningen om referensvärden.
I Finland behövs minst tre insamlingsorgan, eftersom Patent- och registerstyrelsen, Finansinspektionen och Verket för finansiell stabilitet har insamlingsuppgifter som följer direkt med stöd av EU-rättsakterna. Insamlingsorgan enligt öppenhetsdirektivet är för närvarande en börs enligt 2 kap. 6 § i värdepappersmarknadslagen, i praktiken Nasdaq Helsinki Oy, varför det i en situation enligt nuläget skulle behövas minst fyra insamlingsorgan. Det är emellertid möjligt att genom lag föreskriva att uppgiften enligt öppenhetsdirektivet sköts av någon annan aktör än börsen.
Enligt den nya artikel 20a som genom det kompletterande direktivet införts i revisionsdirektivet ska insamlingsorganet för den information som avses i artikel 20a.1 vara den behöriga myndigheten och insamlingsorganet för den information som avses i artikel 20a.2 det offentliga registret. Den behöriga myndigheten som avses i artikel 20a.1 är enligt 10 kap. 8 § i revisionslagen revisionsnämnden. Det offentliga registret som avses i artikel 20a.2 är enligt 6 kap 9 § i revisionslagen Revisionstillsynen. Både Revisionsnämnden och Revisionstillsynen verkar inom Patent- och registerstyrelsen. Således ska det som en direkt följd av den direktivändring som gäller revisionsdirektivet föreskrivas att Patent- och registerstyrelsen är ett insamlingsorgan.
De direktiv som ändrats genom det kompletterande direktivet innehåller bestämmelser om skyldigheten för den behöriga myndigheten att offentliggöra beslut om administrativa sanktioner eller andra administrativa åtgärder. Den behöriga myndigheten som avses i bestämmelserna i direktiven är i Finland Finansinspektionen. Motsvarande nationella bestämmelse om offentliggörande av beslut av behörig myndighet som i direktiven ingår i 43 § i lagen om Finansinspektionen. Dessutom är Finansinspektionen insamlingsorgan i fråga om en stor mängd information som avses i EU-rättsakterna och där Finansinspektionen nationellt är den behöriga myndigheten enligt EU-rättsakten. Detta är fallet i blankningsförordningen, MAR-förordningen, Priip-förordningen, SFTR-förordningen, förordningen om referensvärden, prospektförordningen, PEPP-förordningen, öppenhetsdirektivet, UCITS-direktivet, Solvens II-direktivet, kreditinstitutsdirektivet, resolutionsdirektivet, direktivet om marknader för finansiella instrument, IDD-direktivet, IORP-direktivet, direktivet om tillsyn av värdepappersföretag, direktivet om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat samt direktivet om säkerställda obligationer.
Enligt artikel 128a.5 som genom det kompletterande direktivet införts i resolutionsdirektivet är resolutionsmyndigheten insamlingsorgan för den information som avses i artikel 33a.8, artikel 35.1 och artikel 83.4. Enligt 1 kap. 2 § i resolutionslagen är resolutionsmyndigheten i Finland Verket för finansiell stabilitet.
Insamlingsorgan för obligatorisk information enligt öppenhetsdirektivet är enligt artikel 23a.3, som genom det kompletterande direktivet införts i öppenhetsdirektivet, den officiellt utsedda mekanismen som avses i artikel 21.2. Den officiellt utsedda mekanismen, dvs. den så kallade centrala lagringsenheten, sköts för närvarande av börsen. Uppgiften har inte i lag fastställts som börsens uppgift. Enligt 10 kap. 3 § 2 mom. i värdepappersmarknadslagen utser finansministeriet den centrala lagringsenheten. Den uppgift som anvisats börsen framgår av förarbetena till lagen (RP 174/2006 rd, s. 29 och RP 32/2012 rd, s. 134–135). I propositionen föreslås det att det i värdepappersmarknadslagen införs bestämmelser om uppgiften för en marknadsplatsoperatör som driver en reglerad marknad att driva en central lagringsenhet och fungera som ett sådant insamlingsorgan som avses i Esap-förordningen. Enligt förslaget ska den marknadsplatsoperatör som driver en reglerad marknad samla in den obligatoriska informationen enligt värdepappersmarknadslagen som den (Nasdaq Helsinki Oy) för närvarande samlar in som central lagringsenhet. I praktiken innebär det information om bolag på en reglerad marknad enligt öppenhetsdirektivet, marknadsmissbruksförordningen, direktivet om uppköpserbjudanden och direktivet om aktieägarrättigheter.
En marknadsplatsoperatör som ordnar multilateral handel ska enligt förslaget vara insamlingsorgan för information som rapporteras av bolag som noteras på en multilateral handelsplattform. En marknadsplatsoperatör som driver en multilateral handelsplattform ska enligt förslaget samla in information som bolag på en multilateral handelsplattform offentliggör med stöd av marknadsmissbruksförordningen och artikel 33.3 c, d och f i direktivet om marknader för finansiella instrument. Bestämmelser om den information ska samlas in finns i 6 kap. 2 § 1 mom. 3, 4 och 6 punkten i lagen om handel med finansiella instrument. Dessutom ska en marknadsplatsoperatör som ordnar multilateral handel samla in hållbarhetsrapporteringsinformation när ett företag på en multilateral handelsplattform är ett sådant hållbarhetsrapporterande företag som avses i 7 kap. i bokföringslagen. Om rapportörerna exempelvis önskar lämna in information om ett uppköpserbjudande på en multilateral handelsplattform till Esap i motsvarande omfattning som bolag på en reglerad marknad är förpliktade att göra, kan de göra det på frivillig basis enligt artikel 3 i Esap-förordningen. Också i dessa fall föreslås som insamlingsorgan den marknadsplatsoperatör som ordnar multilateral handel.
Patent- och registerstyrelsen är enligt förslaget insamlingsorgan för information enligt revisionsdirektivet och revisionsförordningen. I denna information är det fråga om revisorsregistret, revisionsnämndens beslut och revisorns insynsrapport. Bestämmelser om dem finns i 6 kap. 9 § och 10 kap. 8 § i revisionslagen samt i artikel 13 i revisionsförordningen. Det föreslås dessutom att det i revisionslagen införs skyldighet att lämna in en insynsrapport till Patent- och registerstyrelsen på det sätt som Esap-regleringen förutsätter.
Enligt förslaget är Patent- och registerstyrelsen insamlingsorgan för information enligt redovisningsdirektivet till den del som det är fråga om information som rapporteras av andra hållbarhetsrapporterande företag än bolag på en reglerad marknad eller en multilateral handelsplattform. Bestämmelser om informationsskyldigheten för hållbarhetsrapporterande företag finns i 7 kap. i bokföringslagen, i vilken det enligt förslaget införs en ny 24 a § om att informationen ska vara förenlig med Esap.
Esap-rättsakterna innehåller en samling information som till sin natur rör finansmarknaden och i fråga om vilken medlemsstaterna har handlingsutrymme att utse insamlingsorgan. Som insamlingsorgan för denna information föreslås Finansinspektionen. Finansinspektionen ska samla in en mångfald information som rapporteras av bland annat försäkringsbolag, banker, tillhandahållare av investeringstjänster, fondbolag och emittenter av kryptotillgångar. Finansinspektionen ska också samla in annan information än hållbarhetsrapporteringsinformation och information om uppköpserbjudanden vid multilateral handel som lämnas in till Finansinspektionen på frivillig basis med stöd av artikel 3 i Esap-förordningen.
Finansinspektionen ska naturligtvis också vara insamlingsorgan för sina egna beslut. Här är det fråga om sådana beslut som Finansinspektionen meddelar om brott mot nationella bestämmelser som utfärdats med stöd av de direktiv som ändrats genom det kompletterande direktivet eller om överträdelser av bestämmelserna i EU:s tillsynsförordning, marknadsmissbruksförordningen, förordningen om marknader för finansiella instrument, artikel 4 eller 15 i förordningen om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning eller förordningen om referensvärden och som Esap-regleringen förpliktar den behöriga myndigheten att lämna in till Esap.
Propositionen innehåller förslag till bestämmelser om fem insamlingsorgan. Insamlingsorganen föreslås vara Finansinspektionen, Patent- och registerstyrelsen, Verket för finansiell stabilitet, den marknadsplatsoperatör som driver en reglerad marknad i egenskap av central lagringsenhet och den marknadsplatsoperatör som ordnar multilateral handel. De uppgifter i fråga om vilka Verket för finansiell stabilitet ska fungera som insamlingsorgan är emellertid sådana beslut av Verket för finansiell stabilitet som Finansinspektionen med stöd av resolutionslagen i vilket fall som helst offentliggör på sin webbplats. För att undvika överlappande infrastruktur och med beaktande av kostnadseffektivitetsaspekterna föreslås det därför att även om Verket för finansiell stabilitet är insamlingsorgan för denna information ska Finansinspektionen ansvara för inlämnandet av informationen till Esap.
Figur 1. Inlämnande av information. Figuren är riktgivande. I den beskrivs inte alla rapporterande aktörer. I figuren avses med MTF-bolag sådana bolag vars värdepapper är föremål för handel på en multilateral handelsplattform.
I propositionen föreslås det en ändring av kreditinstitutslagen. Genom den införs i enlighet med medlemsstatsoptionen i artikel 92.3 andra stycket i EU:s tillsynsförordning, som träder i kraft den i 1 januari 2025, möjligheten att tillämpa golvet för det totala riskvägda exponeringsbeloppet endast på gruppnivå i fråga om kreditinstitut med säte i Finland.
4.2
De huvudsakliga konsekvenserna
4.2.1
Ekonomiska konsekvenser
Konsekvenser för företagen
Esap-regleringen förpliktar vissa företag, som enligt övrig EU-lagstiftning har rapporteringsskyldighet, att lämna in information i enlighet med rapporteringskraven till de nationella insamlingsorganen. I Finland gäller skyldigheten att lämna in information mycket olika typer av företag, bland annat börsbolag (135 st.), First North Finland-bolag (51 st.), värdepappersföretag (45 st.), kreditinstitut (232 st.) och förvaltare av alternativa investeringsfonder (136 st.).
Uppgifter per den 4 april 2024.
I regeringspropositionen föreslås som insamlingsorgan Finansinspektionen, Patent- och registerstyrelsen, den marknadsplatsoperatör som driver en reglerad marknad, den marknadsplatsoperatör som ordnar multilateral handel och Verket för finansiell stabilitet. Rollen som insamlingsorgan för Verket för finansiell stabilitet gäller verkets egna beslut. För att undvika tilläggskostnader ska Finansinspektionen emellertid lämna in verkets beslut till Esap. Finansinspektionen är redan enligt gällande reglering skyldig att offentliggöra sådana beslut på sin webbplats.
För företagen kan kostnader uppstå ur tre synvinklar: förnyandet av system och gränssnitt, den administrativa börda som de påförs och eventuella avgifter till insamlingsorganen. Förnyandet av system och gränssnitt medför kostnader för företagen åtminstone genom att Finansinspektionen och andra insamlingsorgan måste utveckla sina system. I Finansinspektionens fall täcks kostnaderna för inrättandet av systemen med beaktande av Finansinspektionens finansieringsmodell i regel i form av tillsynsavgifter och andra avgifter som tas ut av tillsynsobjekten och andra aktörer på finansmarknaden. Bestämmelser om tillsynsavgifterna finns i lagen om Finansinspektionens tillsynsavgifter (1209/2023). Enligt de uppgifter som finansministeriet fått från Finansinspektionen räcker de avgifter som beräknas i enlighet med betalningsandelarna enligt reformen av den lagen 2023 till för att täcka de kostnader som Esap-systemen orsakar Finansinspektionen. Det är troligt att Patent- och registerstyrelsen samt Nasdaq Helsinki Oy i egenskap av central lagringsenhet och marknadsplatsoperatör som ordnar multilateral handel finansierar verksamheten som insamlingsorgan genom att ta ut avgifter. Storleken på de avgifter som tas ut är emellertid ännu oklar.
Det är svårt att exakt försöka bedöma i vilken mån den administrativa bördan för företagen ökar i och med ändringarna i rapporteringsformen. Företagen är mycket olika till sin natur. Därför avviker också de konsekvenser som berör dem betydligt från varandra. En del av företagen ska lämna in viss information till insamlingsorganet endast en gång. En del måste lämna in information oftare bland annat på grund av regelbunden rapportering och ofta också med stöd av olika bestämmelser. Företagets storleksklass kan också inverka på ett företags beredskap att anpassa sin verksamhet till Esap-regleringen. En del av företagen kan redan ha automatiserade system, vilket kan minska den börda som inlämnandet av informationen medför, medan andra företag kan orsakas betydande anpassningskostnader för att iaktta kraven på gränssnitt och informationens format enligt Esap-regleringen. På grund av dessa omständigheter varierar kostnaderna för företagen från fall till fall och det är inte meningsfullt att uppskatta kostnaderna ur ett genomsnittligt företags synvinkel.
Det är svårt att bedöma mängden information som de enskilda aktörerna ska lämna in. Esap-regleringen innehåller exempelvis krav på att lämna in viss information, såsom bokslut, verksamhetsberättelser, information om bolagsstämmor och information om förverkligandet av ägarstyrningsprinciperna halvårsvis och årligen. En del av den information som ska lämnas in hänför sig däremot till händelser av engångsnatur, såsom inledande av verksamhet och inlämnade av information i samband med ett uppköpserbjudande. Dessutom kan mängden information som ska lämnas in också vara beroende av verksamhetens karaktär, såsom exempelvis av antalet fondprospekt och faktablad som ska offentliggöras. Sannolikt kommer det mest omfattande kravet på inlämnande av information dock att gälla värdepappersemittenter. De ska utöver den information som lämnas in halvårsvis och årligen till Esap också lämna in sådan information som offentliggörs återkommande, såsom flaggningsanmälningar och insiderinformation.
Det är en utmaning att ge en exakt uppskattning av den administrativa börda som orsakas företagen. Med hjälp av arbets- och näringsministeriets räknare för bedömning av regleringsbördan
Räknaren för regleringsbördan 2023 (på finska) finns här: .
https://tem.fi/sv/principen-en-in-en-ut
kan man emellertid göra en grov uppskattning av företagens administrativa börda. Enligt räknaren är månadslönen för en specialsakkunnig cirka 4 900 euro. Om man antar att det när gränssnitten har tagits i drift tar 1–5 timmar att sammanställa informationen och lämna in den till insamlingsorganet i föreskrivet format, innebär det enligt räknaren en kostnad på 46–230 euro. För ett företag skulle det innebära en kostnad på 46–230 euro, medan det för ett annat företag som är skyldigt att lämna in information tio gånger per år skulle innebära en kostnad på 460–2 300 euro om året. Eftersom företagen är mycket olika, är kalkylen ovan endast riktgivande.
För att det rapporterande företaget ska kunna identifieras vid rapporteringen, ska varje rapportör ha en identifieringskod för juridiska personer (LEI-nummer). En del företag är redan genom annan reglering eller på grund av affärsverksamheten skyldiga att skaffa ett LEI-nummer. En del företag kan emellertid vara tvungna att skaffa ett LEI-nummer för att uppfylla skyldigheterna enligt Esap-regleringen. I Finland utfärdas LEI-nummer av Patent- och registerstyrelsen. Ansökningsavgiften är enligt nuvarande prislista 87,85 euro inklusive mervärdesskatt och den omfattar handläggning av ansökan och registrering för de första 12 månaderna. LEI-numret ska förnyas årligen genom att betala en årsavgift, som enligt nuvarande prislista är 37,65 euro.
Även om Esap-systemet kan innebära ökade kostnader för företagen, kan det också medföra fördelar för företagen. I och med Esap är företagsinformation inom EU i stor utsträckning tillgänglig för bland annat investerare och analytiker. Investeringsanalyserna av företagen kan komma att öka. Dessa faktorer kan ge företagen bättre synlighet och därigenom sänka företagens finansieringskostnader. Esap-regleringen ger också företag som inte omfattas av tillämpningsområdet möjlighet att rapportera till Esap på frivillig basis. Därmed kan en del företag, sannolikt minst medelstora företag, som ser fördelar med rapporteringen, vara villiga att frivilligt lämna in sin information till Esap. Sådan information kan vara exempelvis hållbarhetsrapporter i enlighet med direktivet om hållbarhetsrapportering.
Användningen av medlemsstatsoptionen i artikel 92.3 andra stycket i EU:s tillsynsförordning har i Finland ansetts kunna påverka rapporteringen och de administrativa kostnaderna inom kreditinstitutssektorn. För närvarande är det endast en kreditinstitutskoncern (Nordea Bank Abp) som på grund av sin företagsstruktur påverkas av ändringen, men det är inte uteslutet att också andra kreditinstitut som består av en koncern med ett moderföretag och ett eller flera dotterföretag kommer att vara placerade i Finland och därmed påverkas. Ett utnyttjande av optionen gör förfarandena för beräkning av och rapporteringen om kapitalställningen smidigare och tydligare. För att minska de administrativa kostnaderna är det viktigt att skapa klarhet i hur den utnyttjas så snart som möjligt.
Effekterna i fråga om kreditinstitutens kapitalställning kommer enligt bedömning att vara att gruppens kapital fördelas mellan de kreditinstitut som hör till den. När optionen utnyttjas blir det lättare för gruppen att fördela kapitalet inom sig i och med att golvet för det totala riskvägda exponeringsbeloppet kan börja tillämpas. Effekterna för koncernen eller gruppen med tanke på den totala kapitaliseringen bedöms på sin höjd bli blygsamma. Vid behov kan man mer effektivt ingripa mot fördelningen av kapitalet mellan de olika kreditinstituten inom ett gruppgenom andra metoder, till exempel genom buffertkrav och vissa undantag som tillsynsmyndigheten kan bevilja i fråga om buffertkraven enligt prövning. Ett utnyttjande av optionen har inte heller bedömts inverka på kreditinstitutens resolutionsplaner eller användningen av resolutionsverktygen. Därmed anses utnyttjandet av medlemsstatsoptionen på det föreslagna sättet inte äventyra en befogad kapitalisering av kreditinstituten eller den finansiella stabiliteten i övrigt. Om optionen utnyttjas eller inte bedöms inte ha några konsekvenser för kreditinstitutens kreditgivning. Nivån för tillämpningen av kapitalkraven följer de vedertagna principer för lagstiftningen, också på lång sikt, som tillämpas i Finland och där kraven på verksamheten i regel granskas på gruppnivå.
Konsekvenser för investerarna
Esap ingår i EU-kommissionens mål för kapitalmarknadsunionen. Det har inom EU varit känt att investerarna inte har tillgång till information i tillräckligt lättanvänd och jämförbar form för att fatta investeringsbeslut. Syftet med Esap är att avhjälpa denna brist. I och med Esap har investerarna på ett och samma ställe tillgång till samlad information som grundar sig på EU-rättsakterna. För det första kan systemet antas förbättra tillgången till information och minska kostnaderna för att söka information. Informationens jämförbarhet kan också antas bli bättre, när den information som rapporteras finns i ett inbördes enhetligt strukturerat format. Esap kan i viss mån uppskattas öka investerarnas möjligheter att investera i hållbara investeringsobjekt, när information om sådana investeringsobjekt är lättare tillgänglig för investerarna i Esap.
En åtkomstpunkt på EU-nivå kan i princip också antas förbättra möjligheterna till gränsöverskridande investeringar inom EU och därigenom bidra till att målen med kapitalmarknadsunionen uppnås. På nationell nivå kan Esap öka den så kallade folkkapitalismen. Esaps inverkan på investeringsaktiviteten kan emellertid antas vara i någon mån begränsad. Gränsöverskridande investering är också förenad med andra strukturella och kulturella begränsningar än sådana som hänför sig till tillgången till information. Sådana är bland annat beskattningen och rapporteringspraxis, som i viss mån varierar nationellt. Kommissionen har exempelvis i samband med det så kallade
Listing Act
-regleringsinitiativet
. Se också statsrådets skrivelse till riksdagen .
https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/13238-Listing-Act-making-public-capital-markets-more-attractive-for-EU-companies-and-facilitating-access-to-capital-for-SMEs_en
identifierat att det mellan medlemsländerna förekommer skillnader i såväl rapporterings- som tillsynspraxis.
Konsekvenser för börsen
Nasdaq Helsinki Oy:s börs fungerar i nuläget som en officiellt utsedd mekanism enligt öppenhetsdirektivet, dvs. som en central lagringsenhet på nationell nivå. I fortsättningen utökas börsens uppgifter som central lagringsenhet i och med Esap-regleringen. Nasdaq Helsinki Oy har till finansministeriet uttryckt sitt intresse att fortsätta uppgiften att driva den centrala lagringsenheten. Nasdaq Helsinki Oy ska i egenskap av marknadsplatsoperatör som driver en reglerad marknad fortfarande fungera som central lagringsenhet, varvid bolaget också med stöd av öppenhetsdirektivet ska vara insamlingsorgan enligt Esap-regleringen. Börsen samlar som central lagringsenhet för närvarande in obligatorisk information enligt värdepappersmarknadslagen, varav en del består av information enligt öppenhetsdirektivet. Börsen samlar emellertid också in information enligt bland annat direktivet om uppköpserbjudanden och direktivet om aktieägarrättigheter. I fortsättningen ska börsen också fungera som nationell Esap-åtkomstpunkt för sådan information. Enligt de uppskattningar som finansministeriet fått från Nasdaq Helsinki Oy medför anpassningen av den centrala lagringsenheten i enlighet med kraven enligt Esap-regleringen börsen kostnader för cirka 40 000–50 000 euro.
Verksamheten som en marknadsplatsoperatör som driver en reglerad marknad är privat näringsverksamhet. En privat aktör kan inte för obestämd tid enligt lag förpliktas till en uppgift exempelvis i en situation där aktörens skyldighet förändras väsentligt till följd av förändrade omständigheter. Sålunda ska aktören ha möjlighet att avsäga sig uppgiften. Om det i Finland inte fanns en enda marknadsplatsoperatör som driver en reglerad marknad och sköter uppgiften som central lagringsenhet, skulle lagstiftaren vara tvungen att säkerställa att uppgiften att driva den centrala lagringsenheten och den därmed anknutna insamlingen av information sköts på något annat sätt. Sannolikt skulle den aktör som sköter uppgiften i detta fall vara en myndighet. Vid överföringen av uppgiften på en myndighet bör man ta hänsyn till att överföringen sannolikt medför systemreformer och behov av tilläggsresurser hos den myndighet som övertar uppgiften. Dessutom ska myndighetens upphandlingar vid behov konkurrensutsättas. Av dessa orsaker ska en eventuell överföring av uppgiften från den marknadsplatsoperatör som driver en reglerad marknad på någon annan aktör göras kontrollerat och inom en genomförbar tidsram. De värdepappersemittenter som är skyldiga att lämna in information till den centrala lagringsenheten med stöd av öppenhetsdirektivet och värdepappersmarknadslagen måste alltid ha någon central lagringsenhet för inlämnande av informationen. I praktiken förutsätter överföringen av uppgiften från den marknadsplatsoperatör som driver en reglerad marknad på någon annan aktör alltid ändring av lagstiftningen.
Nasdaq Helsinki Oy samlar också in information som rapporteras av bolag som är noterade på den särskilda registrerade multilaterala handelsplattform som drivs av Nasdaq Helsinki Finland Oy (tillväxtmarknaden för små och medelstora företag, First North Finland). Sådan information är bland annat bokslut, verksamhetsberättelser, insiderinformation, transaktioner utförda av personer i ledande ställning samt information som enligt marknadsplatsens regler ska rapporteras. I framtiden inlämnas till Nasdaq Helsinki Oy också den hållbarhetsrapport som ingår i verksamhetsberättelsen och hållbarhetsgranskningsberättelsen, om ett First North Finland-bolag uppfyller storleksgränserna för hållbarhetsrapporterande företag enligt 7 kap. i bokföringslagen.
Den information som Nasdaq Helsinki Oy samlar in i egenskap av marknadsaktör som driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag är sådan information som i framtiden ska lämnas in till Esap. Eftersom Nasdaq Helsinki Oy redan i nuläget samlar in sådan information, föreslås Nasdaq Helsinki Oy vara den nationella Esap-åtkomstpunkten för denna information. Dessutom föreslås det att den marknadsplatsoperatör som ordnar multilateral handel samlar in information om uppköpserbjudanden som görs på den multilaterala handelsplattformen, om denna information i enlighet med artikel 3 i Esap-förordningen lämnas in på frivillig basis till Esap. Marknadsplatsen First North Finland har för närvarande 50 bolag som kan vara föremål för potentiella uppköpserbjudanden. När man beaktar att uppköpserbjudanden inte sker särskilt regelbundet och att informationen lämnas in på frivillig basis, uppskattas mängden sådan information som lämnas in till Esap via den marknadsplatsoperatör som ordnar multilateral handel inte vara särskilt stor.
Ingen har ensamrätt att driva en reglerad marknad eller en multilateral handelsplattform. I Finland finns för närvarande endast en reglerad marknad och endast en multilateral handelsplattform. Det är emellertid möjligt att det i framtiden kan finnas flera sådana marknadsplatser i Finland. Därför är det av konkurrensskäl inte möjligt att föreskriva att enbart Nasdaq Helsinki Oy har uppgiften att samla in information, utan uppgiften ska knytas till Nasdaq Helsinki Oy:s roll å ena sidan som en marknadsplatsoperatör som driver en reglerad marknad och å andra sidan som en marknadsplatsoperatör som driver en multilateral handelsplattform. Det innebär samtidigt att om det på marknaden uppstår nya marknadsplatser, så är en marknadsplatsoperatör som driver en sådan marknadsplats på motsvarande sätt som Nasdaq Helsinki Oy ett insamlingsorgan enligt Esap-regleringen. Således ska den se till att den information som lämnats in till den lämnas in till Esap. Eftersom inrättandet av Esap-åtkomstpunkten kan bedömas medföra betydande kostnader, kan kravet på inrättande av en Esap-åtkomstpunkt höja tröskeln för marknadsinträde betydligt. För att undvika detta föreslås det att marknadsplatsoperatören ska kunna välja att antingen själv fungera som insamlingsorgan eller att utnyttja systemet hos en annan marknadsplatsoperatör som redan sköter uppgiften. Därför föreslås det i propositionen att marknadsplatsoperatören ska erbjuda bolagen på en annan marknadsplats möjlighet att lämna in informationen till dess system på öppet redovisade, rättvisa, skäliga och icke-diskriminerande villkor. I praktiken på samma villkor som tjänsten erbjuds bolag på den egna marknadsplatsen.
Konsekvenser för den offentliga ekonomin
Patent- och registerstyrelsen har uppskattat att den orsakas kostnader för cirka 900 000 euro 2025–2028 för inrättandet av Esap-systemen. Avsikten är att kostnaderna täcks inom ramen för nuvarande anslag. Således har förslagen inga konsekvenser för den offentliga ekonomin.
4.2.2
Konsekvenser för myndigheterna
Finansinspektionen
Det föreslås att Finansinspektionen ska vara ett insamlingsorgan enligt Esap-regleringen. Finansinspektionens skyldighet att fungera som ett sådant insamlingsorgan som avses i regleringen följer redan av att det i flera EU-rättsakter fastställs att insamlingsorganet för vissa uppgifter enligt Esap är den behöriga myndigheten, vilken Finansinspektionen är nationellt. Sådan information är bland annat Finansinspektionens egna beslut exempelvis om administrativa påföljder. I Esap-regleringen ingår emellertid en stor mängd information, i fråga om vilken det överlåtits till medlemsstaterna att utse insamlingsorgan. Informationen är till sin natur finansmarknadsinformation, vilket talar för att Finansinspektionen ska utses till insamlingsorgan för informationen. Finansinspektionens uppgift kan i fråga om denna information också motiveras med att Esap är ett system som inrättats av Esma och Finansinspektionen har nära förbindelser med Esma. Förbindelsen kan anses vara av betydelse med tanke på en smidig verksamhet i anslutning till Esap-åtkomstpunkten när det gäller finansmarknadsinformation.
Finansinspektionen ska också samla in information som lämnas in till Finansinspektionen i enlighet med artikel 3 i Esap-förordningen på frivillig basis med undantag av hållbarhetsrapporteringsinformation enligt 7 kap. i bokföringslagen och information som hänför sig till uppköpserbjudanden på multilaterala handelsplattformar. På grund av informationens varierande natur är det svårt att uppskatta mängden information som lämnas in frivilligt till Esap via Finansinspektionen. När man emellertid beaktar att den information som Finansinspektionen samlar in är sådan information som nära anknyter till utövandet av koncessionspliktig verksamhet, uppskattas gruppen av sådana aktörer som i annat fall kan lämna in sådan information vara mycket begränsad.
Uppgiften som insamlingsorgan innebär omfattande ändringar i Finansinspektionens nuvarande system. Finansinspektionen måste skapa nya rapporteringsgränssnitt både mot de rapporterande aktörerna och mot Esap. Finansinspektionen har uppskattat att kostnaderna för Esap-systemen innebär en sammanlagd kostnad på cirka sex miljoner euro. Kostnaderna orsakas av projektkostnader som beräknats över en tidsperiod på sex år. I kostnaderna ingår kostnaderna för systemets tekniska genomförande samt årsverken. I systemets inrättningsskede finns det behov av en projektchef och två systemutvecklare samt två personer inom affärsverksamheten som ansvarar för systemspecificering och testning. I underhållsskedet är resursbehovet beräknat i årsverken cirka 2,5 personer. Enligt de uppgifter som finansministeriet fått från Finansinspektionen räcker den höjning av balanskoefficienterna som införts i lagen om Finansinspektionens tillsynsavgifter 2023 samt de befintliga tillgångarna till för att täcka kostnaderna enligt förslagen i denna proposition.
Utnyttjandet av medlemsstatsoptionen i enlighet med i artikel 92.3 i EU:s tillsynsförordning bedöms inte ha några konsekvenser för resursfördelningen i fråga om Finansinspektionen.
Patent- och registerstyrelsen
Patent- och registerstyrelsen har uppgifter som insamlingsorgan direkt genom revisionsdirektivet och revisionsförordningen. Patent- och registerstyrelsen är i egenskap av handelsregistermyndighet också ett naturligt insamlingsorgan för att samla in sådana bokslut, verksamhetsberättelser, hållbarhetsrapporter samt revisionsberättelser och hållbarhetsgranskningsberättelser som lämnas in av hållbarhetsrapporterande företag och som rör företag vars värdepapper inte är föremål för handel på en reglerad marknad eller på en multilateral handelsplattform i Finland. För tydlighetens skull föreslås det att bolag som noteras på reglerade marknader och multilaterala handelsplattformar endast ska ha en nationell Esap-åtkomstkanal. Således lämnar de in hållbarhetsrapporteringsinformation i Esap-format i stället för till Patent- och registerstyrelsen till den marknadsplatsoperatör som driver en reglerad marknad eller en multilateral handelsplattform.
År 2021 fanns det sammanlagt 1 270 sådana företag som med beaktande av storleksgränserna skulle omfattas av hållbarhetsrapporteringskraven.
RP 20/2023 rd, s. 17.
När man från antalet drar av börsbolagen och bolagen på multilaterala handelsplattformar, vilka i april 2024 var sammanlagt 186 till antalet
Uppgiften per den 4 april 2024.
och beaktar att alla dessa företag inte uppfyller storleksgränserna för hållbarhetsrapporterande företag, kan man uppskatta att över 1 000 hållbarhetsrapporterande företag skulle lämna in sin information via Patent- och registerstyrelsen. Enligt Statistikcentralens struktur- och bokslutsstatistik över företag fanns det cirka 572 000 företag i Finland 2022. Av dem var 534 000 företag med 0–4 anställda och sammanlagt cirka 568 000 företag med under 50 anställda. Det fanns sammanlagt cirka 3 800 företag med över 50 anställda och cirka 1 700 företag med över 100 anställda och av dem omfattas flera redan av Esap-regleringens tillämpningsområde. Även om det finns många företag i Finland är flera av dem små företag som inte har resurser eller behov av att på frivillig basis rapportera exempelvis om sin hållbarhet i enlighet med direktivet om hållbarhetsrapportering. Trots det kan en del medelstora företag se det som en konkurrensfaktor att rapportera enligt direktivet om hållbarhetsrapportering. Det är en utmaning att uppskatta antalet frivilliga rapportörer, som kan vara allt mellan några företag till hundratals företag och eventuellt öka med tiden.
Patent- och registerstyrelsen har uppskattat att den orsakas kostnader för cirka 900 000 euro 2025–2028 för inrättandet av Esap-systemen. Enligt de uppgifter som finansministeriet fått från Patent- och registerstyrelsen omfattar kostnadskalkylen resursbehoven mätt i årsverken såväl i systemets inrättningsskede som i underhållsskedet. Resursbehovet hänför sig framför allt till personer inom affärsverksamheten, som bland annat ansvarar för systemets datainnehåll och utredningen av eventuella problemsituationer. Avsikten är att kostnaderna täcks inom ramen för nuvarande anslag.
Verket för finansiell stabilitet
Verket för finansiell stabilitet är med stöd av resolutionsdirektivet insamlingsorgan för verkets egna beslut. Eftersom dessa beslut av Verket för finansiell stabilitet enligt nuvarande reglering också offentliggörs på Finansinspektionens webbplats, har man för att undvika överlappande system och kostnaderna för deras inrättande uppskattat att sådana beslut kan lämnas in till Esap via de system som inrättas vid Finansinspektionen. Detta uppskattas resultera i betydande kostnadsbesparingar, i synnerhet när man beaktar att de beslut som ska lämnas in till Esap i sig är mycket sällsynta och sådana som Finansinspektionen i vilket fall som helst får av Verket för finansiell stabilitet och som den med stöd av lag ska offentliggöra på sin egen webbplats.
Av denna lösning följer emellertid att insamlingsorganets ansvar med stöd av Esap-regleringen kvarstår hos Verket för finansiell stabilitet. Enligt Esap-regleringen kan insamlingsorganet delegera sina uppgifter, såsom inlämningen av information till Esap, i form av ett skriftligt delegeringsavtal, men insamlingsorganet ansvarar för uppgiften också efter att den delegerats.
Utnyttjandet av medlemsstatsoptionen i enlighet med i artikel 92.3 i EU:s tillsynsförordning bedöms inte ha några konsekvenser för resursfördelningen i fråga om Verket för finansiell stabilitet.
4.2.3
Konsekvenser för miljön
Förslagen har inga direkta konsekvenser för miljön. I konsekvensbedömningen av kommissionens förslag till Esap-reglering identifieras emellertid att projekt för hållbar finansiering kan få bättre synlighet via Esap och därigenom bli mer tillgängliga för investerarna. Således kan Esap har indirekta konsekvenser för finansieringens fördelning på investeringsobjekt för hållbar finansiering.
6
Remissvar
Allmänt
Utkastet till regeringsproposition var ute på remiss den 19 april–31 maj 2024. Yttranden begärdes av 23 specificerade remissinstanser. Det kom in 16 yttranden. Yttrande lämnades av Finlands näringsliv rf, Finanssiala ry, Finansinspektionen, Centralhandelskammaren, Nasdaq Helsinki Oy, justitieministeriet, Patent- och registerstyrelsen, Börsstiftelsen i Finland sr, social- och hälsovårdsministeriet, Finlands Bank, Finlands Revisorer rf och Företagarna i Finland rf. Konkurrens- och konsumentverket, kommunikationsministeriet, Finlands Advokatförbund och miljöministeriet uppgav att de inte har något att påpeka eller yttra i ärendet.
EU:s Esap-reglering som en del av kapitalmarknadsunionen fick ett brett understöd. Samtidigt framfördes det att det behövs ytterligare åtgärder för att utveckla kapitalmarknadsunionen. Allmänt taget understöddes också de regleringslösningar som valts i utkastet till regeringens proposition och som omfattas av den nationella lagstiftarens handlingsutrymme, såsom att utse insamlingsorgan och att inte införa kravet på kvalificerad elektronisk stämpel.
Utseende av insamlingsorgan
Alla remissinstanser understödde i princip regleringsförslagen om att utse insamlingsorgan som grundar sig på nationell prövning. I praktiken alltså förslaget att utse fem insamlingsorgan. Patent- och registerstyrelsen framförde emellertid att ett mer fungerande alternativ än förslaget enligt regeringens proposition där börsen i egenskap av central lagringsenhet fungerar som insamlingsorgan kunde vara att Finansinspektionen är insamlingsorgan, men i enlighet med artikel 5.8 i Esap-förordningen delegerar sina uppgifter till Nasdaq Helsinki Oy.
Patent- och registerstyrelsens förslag innebär att Finansinspektionen delegerar sina uppgifter till en aktör som är dess tillsynsobjekt. Om det finns flera reglerade marknader, måste man lösa frågan om till vilken av dem och på vilka grunder uppgifter kan delegeras och om uppgifter kan delegeras endast till någon marknadsplatsoperatör som driver en reglerad marknad. Den modell som Patent- och registerstyrelsen föreslagit kan väcka frågor om huruvida det äventyrar en oberoende och jämlik tillsyn.
Bedömning av uppgiften som central lagringsenhet och offentlig förvaltningsuppgift
Justitieministeriet har i sitt yttrande framfört att uppgiften som central lagringsenhet till sin natur verkar vara avskild från begreppet offentlig förvaltningsuppgift. Enligt justitieministeriet ska uppgiften som central lagringsenhet inte betraktas som en offentlig förvaltningsuppgift. Som stöd för denna uppfattning har ministeriet redogjort för praxisen inom grundlagsutskottet. I yttrandet påpekas det också att det i utkastet till regeringens proposition föreslås nya uppgifter och skyldigheter för Nasdaq Helsinki Oy som i nuläget sköter uppgiften som central lagringsenhet, varför motiveringen till lagstiftningsordningen till dessa delar bör kompletteras i den fortsatta beredningen.
Remissvaret har beaktats och motiveringen har kompletterats. I den fortsatta beredningen har man kommit fram till att det i uppgiften som central lagringsenhet inte är fråga om en offentlig förvaltningsuppgift. Trots det är det motiverat att föreskriva om saken på lagnivå. De nya uppgifter som följer av Esap-regleringen för en marknadsplatsoperatör som driver en reglerad marknad är inte heller med tanke på privata aktörer förenade med sådant handlingsutrymme eller sådana förvaltningsbeslut på basis av vilka bedömningen av karaktären av börsens uppgift skulle förändras i förhållande till uppgiften som central lagringsenhet i den grad att uppgiften måste betraktas som en offentlig förvaltningsuppgift.
Enligt Patent- och registerstyrelsen bör man i regeringspropositionen i fråga om överlåtandet av uppgiften som central lagringsenhet och insamlingsorgan till en privat aktör mer ingående bedöma de krav som kan ställas på ett privat insamlingsorgan. Omständigheter som bör beaktas i detta sammanhang är enligt Patent- och registerstyrelsen bland annat förändringar i ägandet i börsen, olika företagsomstruktureringar, genomförandet av privata aktörers rättsskyddsgarantier samt möjligheten till straffrättsligt tjänsteansvar.
I den fortsatta beredningen har man på det sätt som också justitieministeriet framfört i sitt yttrande kommit fram till att det i uppgiften som central lagringsenhet inte är fråga om en offentlig förvaltningsuppgift. De uppgifter och skyldigheter som följer av uppgiften som insamlingsorgan ger inte anledning att bedöma situationen på annat sätt. I uppgiften som insamlingsorgan är det inte fråga om börsens kärnuppgifter, i vilka kan anses ingå beslut som är jämförbara med förvaltningsbeslut. Grundlagsutskottet har också redan i fråga om börsens kärnuppgifter ansett att det är möjligt att göra avsteg från kravet på straffrättsligt tjänsteansvar för börsen (GrUU 17/2012). När det gäller eventuella förändringar i ägandet bör det beaktas att lagen om handel med finansiella instrument och lagen om Finansinspektionen innehåller bestämmelser om skyldigheten att på förhand underrätta Finansinspektionen om förvärv av ägarandelar av en viss storlek samt Finansinspektionens rätt att förbjuda förvärvet (2 kap. 11 och 12 § i lagen om handel med finansiella instrument och 32 a § i lagen om Finansinspektionen). Dessutom ingår i fråga om företagsomstruktureringar i lagen om handel med finansiella instrument bestämmelser om Finansinspektionens rätt att motsätta sig en gränsöverskridande fusion, delning eller flyttning av säte (2 kap. 20 och 21 § i lagen om handel med finansiella instrument).
Förfarande och tid för att avsäga sig uppgiften som central lagringsenhet
Finansinspektionen, Centralhandelskammaren och Nasdaq Helsinki Oy framförde i sina yttranden observationer i anslutning till förfarandet och tiden för en marknadsplatsoperatör som driver en reglerad marknad att avsäga sig uppgiften som central lagringsenhet.
Finansinspektionen föreslog att man överväger om bemyndigandet att utfärda förordning i 10 kap. 8 § i värdepappersmarknadslagen bör kompletteras på så sätt att finansministeriet kan utfärda närmare bestämmelser om uppsägningstiden för att avsäga sig uppgiften som central lagringsenhet.
Centralhandelskammaren har bedömt att eftersom utkastet till regeringens proposition inte innehåller bestämmelser om hur börsen kan avsäga sig uppgiften som central lagringsenhet, förefaller börsen i praktiken inte ha möjligheter att avsäga sig uppgiften utan en lagändring. Dessutom påpekade Centralhandelskammaren att Finansinspektionen enligt lag har möjlighet att vid vite förplikta ett tillsynsobjekt att iaktta regleringen. Enligt Centralhandelskammaren kan intresset att ändra den nuvarande modellen också komma från något annat håll än från börsen, exempelvis i en situation där man i samarbetet mellan de europeiska tillsynsmyndigheterna beslutar att utveckla en gemensam mekanism för insamling av Esap-information.
Nasdaq Helsinki Oy framförde i sitt yttrande att olika affärsmässiga orsaker och ändringar i lagstiftningen, såsom väsentliga ändringar i den lagstiftning som rör uppgiften som central lagringsenhet eller insamlingsorgan, kan ge börsen orsak att avsäga sig uppgiften. Med tanke på dessa situationer bör man enligt Nasdaq Helsinki Oy i lagstiftningen bereda sig på en omorganisering av uppgiften som central lagringsenhet på uppdrag av någon annan part. Enligt Nasdaq Helsinki Oy bör lagstiftningen föreskriva om rätten för en marknadsplatsoperatör som driver en reglerad marknad och fungerar som central lagringsenhet att avsäga sig de uppgifter som gäller den centrala lagringsenheten, inbegripet uppgiften som insamlingsorgan. Enligt Nasdaq Helsinki Oy är det möjligt att föreskriva om de tekniska detaljerna i fråga om rätten att avsäga sig uppgiften genom en förordning som utfärdats med stöd av finansministeriets bemyndigande att utfärda förordning som ingår i 10 kap. 8 § i värdepappersmarknadslagen. Förordningen kan enligt Nasdaq Helsinki Oy föreskriva exempelvis om förfarandet vid anmälan om avsägande och dess detaljer samt om tidtabellen och tidsfristerna för avsägande.
I värdepappersmarknadslagen ingår inte i nuläget bestämmelser om avsägande av uppgiften som central lagringsenhet. Liksom det framförts i utkastet till regeringens proposition kan lagstiftaren inte ensidigt förplikta en privat aktör till en sådan uppgift för obestämd tid.
I den fortsatta beredningen har det ansetts att det inte är enkelt att fastställa ett särskilt regelverk som gäller avsägande och att ett sådant framstår som svårligen förenligt med att det i lag föreskrivs om uppgiften för en marknadsplatsoperatör som driver en reglerad marknad. Motsvarande modell, där man å ena sidan påför en aktör en uppgift men och å andra sidan föreskriver att det också är möjligt att avsäga sig uppgiften, finns inte någon annanstans i lagstiftningen. Sålunda förutsätter avsägandet av en lagstadgad uppgift alltid en lagändring. Om behovet att avsäga sig uppgiften exempelvis beror på en lagändring som är oberoende av den marknadsplatsoperatör som driver den reglerade marknaden, är utgångspunkten att regleringens aktualitet och ändamålsenlighet ska bedömas i de förändrade omständigheterna. Detsamma gäller en marknadsplatsoperatör som ordnar multilateral handel i egenskap av insamlingsorgan.
I den fortsatta beredningen har man vid sidan av den lagstadgade uppgiften bedömt möjligheten att med stöd av lag genom förordning eller avtal anförtro uppgiften till en aktör som uppfyller de lagstadgade kraven för att sköta uppgiften. En sådan modell förutsätter inte nödvändigtvis ändringar i lagen i händelse av förändrade omständigheter. Regleringsalternativet är emellertid inte på samma sätt tydligt som bestämmelser om uppgiften i lag. Valet av reglering förändrar inte heller i praktiken den grundläggande konstellationen att en överföring av uppgiften måste ske kontrollerat och inom en genomförbar tidsram. För närvarande är det sannolikt att uppgiften överförs på någon myndighet. Det är också möjligt att en överföring förutsätter ändring av någon annan reglering som gäller den aktör som övertar uppgiften, och att den inte kan genomföras på rent avtalsbaserad väg eller genom en ändring av förordningen. En typisk ändring kan hänföra sig till den reglering som föreskriver om finansieringen av myndighetens verksamhet.
Överföring av offentliggörande av anmälningar om transaktioner utförda av personer i ledande ställning och flaggningsanmälningar från målbolagen på Finansinspektionen
Centralhandelskammaren och Nasdaq Helsinki Oy har i sina yttranden lyft fram att skyldigheten att offentliggöra anmälningar om transaktioner utförda av personer i ledande ställning samt anmälningar om betydande ägar- och röstandelar (s.k. flaggningsanmälningar) bör överföras från målbolagen på Finansinspektionen. Också Finlands näringsliv rf har i sitt yttrande önskat att frågan utreds.
När det gäller flaggningsanmälningar har frågan behandlats i riksdagens ekonomiutskott i samband med utvidgningen av tillämpningsområdet för regleringen om uppköpserbjudanden och flaggning att gälla multilaterala handelsplattformar (
EkUB 3/2024 rd
). Liksom Finlands näringsliv rf, Centralhandelskammaren och Nasdaq Helsinki Oy påpekat i sina yttranden har finansministeriet framfört att ärendet kan bedömas på nytt i samband med det nationella genomförandet av Esap-regleringen. Utkastet till regeringens proposition innehåller därför en bedömning av möjligheten att överföra den centrala lagringsenheten, som dessa anmälningar för närvarande enligt regleringen ska lämnas in till, från börsen på Finansinspektionen. Enligt uppgifter från Finansinspektionen medför uppgiften som central lagringsenhet för Finansinspektionen en kostnadseffekt på cirka 1,3 miljoner euro. I beredningen har man inte beaktat alternativet där en del av den obligatoriska informationen enligt värdepappersmarknadslagen lämnas in till den centrala lagringsenheten som drivs av börsen, och Finansinspektionen offentliggör – i och för sig på det sätt som marknadsmissbruksförordningen och öppenhetsdirektivet möjliggör, men avvikande från nuvarande reglering – anmälningar om transaktioner utförda av personer i ledande ställning och flaggningsanmälningar, utan att den samtidigt är en central lagringsenhet.
Det finns många skäl till varför skyldigheten att offentliggöra anmälningar om transaktioner utförda av personer i ledande ställning och flaggningsanmälningar inte ska överföras från målbolagen på Finansinspektionen. En del av dem har redan behandlats i ekonomiutskottet i samband med behandlingen av regleringen om uppköpserbjudanden och flaggning (EkUB 3/2024 rd). De viktigaste orsakerna är kostnadseffektiviteten och behovet att undvika extra kostnader för emittenterna. Finansinspektionen har för närvarande inte något sådant system för offentliggörande som offentliggörandet av sådana anmälningar förutsätter. Ändringen skulle leda till betydande systemreformer vid Finansinspektionen. Även om Finansinspektionens kostnader för offentliggörandet av anmälningar om transaktioner utförda av personer i ledande ställning och flaggningsanmälningar inte uttryckligen har uppskattats i utkastet till regeringens proposition, har det i fråga om bolag som är noterade på en multilateral handelsplattform utretts att ett system för offentliggörande av insiderinformation som rör sådana företag skulle kosta Finansinspektionen cirka 300 000 euro. Överföringen av den centrala lagringsenheten som gäller bolag som är noterade på en reglerad marknad från börsen till Finansinspektionen skulle i sin tur på ovan beskrivet sätt kosta 1,3 miljoner euro. Redan utifrån detta har man kunnat dra slutsatsen att det skulle kosta mer att bygga systemen för offentliggörande vid Finansinspektionen än att utveckla börsens befintliga system i enlighet med Esap-kraven.
I den fortsatta beredningen har Finansinspektionen levererat en kostnadskalkyl för överföringen av skyldigheten att offentliggöra anmälningar om transaktioner utförda av personer i ledande ställning och flaggningsanmälningar från målbolagen på Finansinspektionen. Enligt Finansinspektionens uppskattningar innebär systemet för hantering av flaggningsanmälningar en systeminvestering på cirka 300 000 euro och uppdateringen av systemet för hantering av anmälningar om transaktioner utförda av personer i ledande ställning en investering på cirka 100 000 euro för Finansinspektionen. Enligt Finansinspektionen ingår i uppgiften distribution av information till medierna och till den centrala lagringsenheten, vilka också är nya uppgifter för Finansinspektionen. Utbyggnaden av dessa system skulle kosta Finansinspektionen minst 50 000 euro och processens drift minst 10 000 euro på årsnivå. Därtill tillkommer ett bestående behov av tilläggsresurser för rådgivning och kvalitetssäkring, uppskattningsvis 0,5 personer.
Finansinspektionens uppskattade kostnader på sammanlagt cirka 450 000 euro samt minst 10 000 euro i årliga underhållskostnader och personresursbehov är betydligt högre än den uppskattning på 50 000 euro i kostnader för börsen som presenteras i utkastet till regeringens proposition. Kostnaderna tillfaller uteslutande emittenterna. Målet att undvika kostnader för emittenterna och iaktta kostnadseffektivitet talar för att fortsätta nuvarande praxis, dvs. att skyldigheten att offentliggöra anmälningar om transaktioner utförda av personer i ledande ställning och flaggningsanmälningar kvarstår hos målbolagen.
Dessutom bör det beaktas att i den modell där Finansinspektionen offentliggör anmälningar om transaktioner utförda av personer i ledande ställning och flaggningsanmälningar har bolagen inte längre möjlighet att kontrollera den information som offentliggörs om dem. Det är också oklart hur eventuella problem i anslutning till offentliggörandet av insiderinformation ska lösas i modellen. Dessa problem har behandlats i ekonomiutskottet i samband med reformen av regleringen om uppköpserbjudanden och flaggning (EkUB 3/2024 rd).
Inlämnande av obligatorisk information till Finansinspektionen
Värdepappersmarknadslagen förutsätter att offentlig information som offentliggörs också lämnas in till Finansinspektionen. Nuvarande praxis är att Finansinspektionen anser sig ha mottagit informationen när den finns tillgänglig i den centrala lagringsenheten. Både Finansinspektionen och Nasdaq Helsinki Oy har i sina yttranden framfört att de inte ser några hinder för att nuvarande praxis fortsätter. Nasdaq Helsinki Oy har dessutom föreslagit att ett omnämnande av detta ska införas i motiven till propositionen. Motiven har kompletterats enligt Nasdaq Helsinki Oy:s förslag.
Identifieringskod för juridiska personer som metadatakrav
Patent- och registerstyrelsen har i sitt yttrande framfört att användningen av LEI-nummer som Esap-identifieringskod är förenad med problem. Patent- och registerstyrelsen har lyft fram att fysiska personer inte kan få ett LEI-nummer. Enligt Patent- och registerstyrelsen bör det i den fortsatta beredningen utredas om FO-nummer kan användas som den identifieringskod för juridiska personer som krävs i Esap-förordningen. Dessutom har Patent- och registerstyrelsen framfört att revisorer som införts i revisorsregistret får ett identifikationsnummer som skulle kunna användas som identifikationsnummer i Esap-systemet.
Den identifieringskod för juridiska personer som krävs av enheter kommer att specificeras i de tekniska standarder för genomförande som utfärdas med stöd av artikel 7.4 b i Esap-förordningen. De tekniska standarderna för genomförande är direkt tillämpliga. I detta skede är det inte klart vilka krav som kommer att ställas på identifieringskoden för juridiska personer i de tekniska standarderna för genomförande. De europeiska tillsynsmyndigheterna ska överlämna förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 10 september 2024. I den version av förslaget till tekniska standarder för genomförande som de europeiska tillsynsmyndigheterna skickat för konsultation konstateras följande: ”- -
the legal entity identifier that should be mandated to identify the entities which submitted the information on ESAP and to which the information relates should be the ISO 17442 LEI code.
”
, s. 26.
https://www.esma.europa.eu/sites/default/files/2024-01/JC_2023_78_CP_on_ITS_on_ESAP_tasks_of_collection_bodies_and_ESAP_functionalities.pdf
Kvalificerad elektronisk stämpel
Alla remissinstanser understödde förslaget i propositionsutkastet om att optionen att tillåta insamlingsorganet att kräva kvalificerad elektronisk stämpel inte ska utnyttjas i den nationella lagstiftningen.
Skydd av revisorernas personuppgifter
Både Patent- och registerstyrelsen och Finlands Revisorer rf yttrade sig om att revisorernas personuppgifter skulle vara tillgängliga i Esap. Framför allt Finlands Revisorer rf ansåg detta vara problematiskt.
Frågan om skyddet av revisorernas personuppgifter är mer omfattande än det nationella genomförandet av Esap-regleringen. Det bör beaktas att det i Esap-regleringen inte framförs nya informationsskyldigheter för aktörerna. Det handlar om att informationsskyldigheten enligt nuvarande reglering och offentligheten för registerbaserade uppgifter utvidgas så att information som omfattas av regleringen ska lämnas in till den europeiska gemensamma åtkomstpunkten Esap. Sålunda har exempelvis det nationella valet av reglering enligt vilken också uppgifter om fysiska personer ska antecknas i revisorsregistret gjorts i samband med det nationella genomförandet av revisionsdirektivet och hänför sig inte till genomförandet av Esap-regleringen. Det kan emellertid finnas behov av att mer omfattande på nytt bedöma behovet av skyddet av revisorernas personuppgifter, när det klarnar i vilken form revisorernas uppgifter är tillgängliga i Esap och om systemet exempelvis möjliggör sökningar på stora grupper på annat sätt än det inhemska revisorsregistret.
Offentliggörande av påföljder som rör revisorer
Patent- och registerstyrelsen har i sitt yttrande framfört att ändringen av 10 kap. 8 § i revisionslagen, dvs. överföringen av information om påföljder till Esap-systemet, ska utelämnas från regeringens proposition. Enligt Patent- och registerstyrelsen införs information om påföljder i Finland i revisorsregistret. Information om påföljder är inte enligt artiklarna 16 och 17 i revisionsdirektivet sådan minimiinformation som ska införas i registret, varför informationen enligt Patent- och registerstyrelsen inte ska överföras till Esap-systemet.
Patent- och registerstyrelsen har motiverat slopandet av inlämningen av beslut om påföljder till Esap med att sådan information inte hör till den revisorsregisterinformation enligt artikel 15 i redovisningsdirektivet som ska lämnas in till Esap enligt artikel 20a.2, som genom det kompletterande direktivet införts i revisionsdirektivet. För inlämnandet av information om påföljder till Esap gäller emellertid egna bestämmelser, artikel 20a.1 i revisionsdirektivet, där det hänvisas till artikel 30c i revisionsdirektivet som gäller offentliggörande av sanktioner och åtgärder. Ändringen av 10 kap. 8 § i revisionslagen baserar sig således inte på artikel 20a.2 i revisionsdirektivet utan på artikel 20a.1. Påföljder ska offentliggöras i enlighet med artikel 30c i revisionsdirektivet och lämnas in till Esap med stöd av artikel 20a.1, oberoende av om påföljderna införs i revisorsregistret eller inte.
Patent- och registerstyrelsen har i sitt yttrande också framfört att offentliggörandet av den information om påföljder som föreslagits i revisionslagen också i övrigt är en oändamålsenlig tidsmässig grund för att lämna in dessa uppgifter till Esap-systemet, eftersom offentliggörandet är beroende av revisionsnämndens praxis och tekniska omständigheter. Det kan dröja månader efter att ett beslut om påföljd vunnit laga kraft innan det offentliggörs på revisionsnämndens webbplats. Patent- och registerstyrelsen har i sitt yttrande framfört att om ändringen av 10 kap. 8 § i revisionslagen i strid med Patent- och registerstyrelsens förslag kvarstår i regeringens proposition, är registreringen av påföljden i revisorsregistret en tydligare tidsmässig grund att lämna in informationen till Esap-systemet än dess offentliggörande. Till denna del måste man anse att Esap-regleringen i kombination med artikel 30c i revisionsdirektivet och 10 kap. 8 § i revisionslagen klart uttrycker i vilket skede informationen om påföljden ska lämnas in till Esap. Denna tidpunkt är när påföljden offentliggörs.
Kommentarer till bestämmelserna
Värdepappersmarknadslagen
Centralhandelskammaren anser att den föreslagna 8 kap. 7 a § i värdepappersmarknadslagen har ett nära samband med lagens 11 kap. 3 § 1 mom. genom vilket artikel 4.2 c i direktivet om uppköpserbjudanden har genomförts. Centralhandelskammaren har föreslagit att den föreslagna bestämmelsen flyttas till 11 kap. 3 § 1 mom.
I 11 kap. 3 § i värdepappersmarknadslagen ingår bestämmelser om avgränsning av tillämpningsområdet. I den fortsatta beredningen har det ansetts att en bestämmelse som gäller emittenternas särskilda informationsskyldighet inte naturligt passar in i samband med en sådan bestämmelse om tillämpningsområdet. I den fortsatta beredningen har man emellertid övervägt att införa bestämmelsen i 11 kap. i värdepappersmarknadslagen som också i övrigt innehåller bestämmelser om uppköpserbjudanden. Därför föreslås det att den i propositionsutkastet föreslagna 8 kap. 7 a § i värdepappersmarknadslagen införs som en ny 11 kap. 3 a § i den lagen.
Centralhandelskammaren har föreslagit att bestämmelserna i 8 kap. 2 § 1 mom. och 3 § som överstiger kraven i EU-regleringen upphävs i samband med Esap-regleringen. I den fortsatta beredningen har det uppskattats att det är naturligt att göra en bedömning av ett eventuellt upphävande av bestämmelserna i samband med det nationella genomförandet av det så kallade
EU Listing Act
-lagstiftningspaketet. Lagstiftningspaketet har ännu inte offentliggjorts i EU:s offentliga tidning.
Nasdaq Helsinki Oy har framfört att rubriken i 10 kap. i värdepappersmarknadslagen eller åtminstone rubriken i 10 kap. 3 § ska preciseras, eftersom bestämmelserna i fortsättningen också gäller annan information än obligatorisk information. Förslaget har till denna del kompletterats i den fortsatta beredningen.
Lagen om Finansinspektionen 43 och 44 §
Finansinspektionen har i sitt yttrande ansett att det i det nya 5 mom. som föreslagits till 43 § i lagen om Finansinspektionen utöver 1 mom. också bör hänvisas till paragrafens 4 mom. Paragrafens 1 mom. gäller offentliggörande av administrativa påföljder och 4 mom. offentliggörande av andra administrativa åtgärder. Den behöriga myndigheten ska enligt EU-rättsakterna också offentliggöra sådana beslut och i fortsättningen lämna in dem till Esma i enlighet med Esap-regleringen. Propositionen har kompletterats till denna del och i det föreslagna 43 § 5 mom. i lagen om Finansinspektionen har en hänvisning till paragrafens 4 mom. införts.
Finansinspektionen har dessutom fäst uppmärksamhet vid att de krav på offentliggörande som EU-regelverket förutsätter har genomförts bristfälligt i 43 § 4 mom. Enligt Finansinspektionen förefaller bestämmelsen sakna hänvisningar exempelvis till de beslut om förbud och vite som föreskrivs i 22 kap. i kreditinstitutslagen, 16 a kap. i lagen om investeringstjänster och 27 kap. 8 och 9 § i lagen om placeringsfonder, vilka är sådana andra administrativa åtgärder som avses i de aktuella EU-rättsakterna. Enligt Finansinspektionen bör bestämmelsen uppenbarligen också innehålla motsvarande hänvisning till lagen om försäkringsdistribution som i 44 a § 2 mom. i lagen om Finansinspektionen. Finansinspektionen har ansett att det i den fortsatta beredningen ska säkerställas att paragrafens 4 mom. omfattar alla de beslut som den behöriga myndigheten enligt EU-rättsakterna ska offentliggöra, så att Finansinspektionen kan lämna in information om dem till Esma. Samtidigt ska nödvändiga preciseringar införas i 44 a § 2 mom. i lagen om Finansinspektionen. I den fortsatta beredningen har det kompletterande genomförandet av EU-rättsakterna som Finansinspektionen beskrivit bedömts vara nödvändigt. Regeringens proposition har kompletterats på det sätt som Finansinspektionen föreslagit.
I fråga om det föreslagna 43 § 5 mom. i lagen om Finansinspektionen har Finansinspektionen framfört att bestämmelsen förefaller sakna hänvisningar till direktiven (direktivet om uppköpserbjudanden och direktivet om aktieägarrättigheter) och förordningarna (prospektförordningen och Priip-förordningen). Propositionen bör enligt Finansinspektionen kompletteras till dessa delar. I den fortsatta beredningen har det konstaterats att hänvisningar till prospektförordningen och Priip-förordningen ska införas i bestämmelsen på det sätt som Finansinspektionen föreslagit. I Esap-bestämmelserna i direktivet om uppköpserbjudanden och direktivet om aktieägarrättigheter, vilka ändrats genom det kompletterade direktivet, ingår emellertid inte bestämmelser om att beslut om administrativa påföljder eller andra administrativa åtgärder vid brott mot nationella bestämmelser som utfärdats med stöd av dessa EU-rättsakter ska lämnas in till Esap i samband med att de offentliggörs. Därför föreslås det inte att hänvisningar till dessa direktiv fogas till det föreslagna 43 § 5 mom. i lagen om Finansinspektionen.
Försäkringsbolagslagen och lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor
Finansinspektionen har i sitt yttrande i fråga om 6 kap. 4 § i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor fäst uppmärksamhet vid att artikel 63a i IORP-direktivet gäller utredningen om riktlinjerna för investeringsverksamheten, som är ett offentligt dokument. Investeringsplanen är mer omfattande än investeringspolitiken och innehåller information som utgör företagshemligheter. Enligt Finansinspektionens uppfattning ska den föreslagna ändringen gälla investeringspolitiken, inte investeringsplanen. Lagförslaget har ändrats på det sätt som Finansinspektionen föreslagit. Dessutom har Finansinspektionen fäst uppmärksamhet vid att tilläggspensionsanstalter med färre än 100 försäkrade inte har uteslutits från tillämpningsområdet för det föreslagna tillägget till paragrafen, även om IORP-direktivet ger möjlighet till det. Förslaget har ändrats genom att utesluta tilläggspensionsanstalter med färre än 100 försäkrade från tillämpningsområdet.
Social- och hälsovårdsministeriet har i fråga om försäkringsbolagslagen och lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor ansett att det inte är nödvändigt att föreskriva om kraven på metadata separat i varje punkt som gäller Esap-rapportering, utan man kan föreskriva om samma metadata en gång och senare i lagen hänvisa till vad som tidigare föreskrivits om metadata. Dessutom bör det endast en gång i lagen föreskrivas om skyldigheten att skaffa identifieringskod för juridiska personer för alla försäkringsbolags del. Förslaget har i den fortsatta beredningen ändrats till dessa delar i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet.
Lagen om investeringstjänster
Finansinspektionen har i sitt yttrande fäst uppmärksamhet vid den information enligt direktivet om marknader för finansiella instrument som ska lämnas in till Esap. Finansinspektionen har lyft fram att artikel 27.6 i direktivet om marknader för finansiella instrument har upphävts genom direktiv (EU) 2024/790. I 10 kap. 8 § i lagen om investeringstjänster föreskrivs det om offentliggörande av information enligt artikel 27.6 i direktivet. Finansinspektionen har föreslagit att bestämmelsen i fråga upphävs innan skyldigheten att lämna in informationen till Esap inträder. Finansinspektionen har dessutom påpekat att skyldigheten att offentliggöra information har slopats i artikel 27.3 i direktivet. I den fortsatta beredningen har man kommit fram till att ett eventuellt behov att genomföra Esap-kraven beträffande informationen i artikel 27.3 och 27.6 i direktivet om marknader för finansiella instrument bedöms i samband med det nationella genomförandet av direktiv (EU) 2024/790. Genomförandet har inletts hösten 2024. Bestämmelserna i direktivet ska sättas i kraft nationellt senast den 29 september 2025.
Finansinspektionen har dessutom fäst uppmärksamhet vid att Esap-regleringen förpliktar att göra registret över värdepappersföretag tillgängligt i Esap. Likväl har inga ändringar föreslagits i 3 kap. 7 § om register över värdepappersföretag i lagen om investeringstjänster. Förslaget har i den fortsatta beredningen kompletterats så att det i 3 kap. 7 § i lagen om investeringstjänster har införts ett omnämnande av Finansinspektionens skyldighet att lämna in registret över värdepappersföretag till Esma på det sätt som Esap-regleringen förutsätter.
Bokföringslagen 7 kap. 24 a §
Finlands Revisorer rf har i propositionsutkastet fäst uppmärksamhet vid att revisionsberättelsen har inkluderats i förteckningen över de handlingar som ett hållbarhetsrapporterande företag ska upprätta och lämna in till Patent- och registerstyrelsen. Finlands Revisorer rf har påpekat att revisorn upprättar revisionsberättelsen och hållbarhetsgranskningsberättelsen. Därför bör ordalydelsen i förslaget ändras. Ordalydelsen i bestämmelsen har ändrats i den fortsatta beredningen.
Aktiebolagslagen 5 kap. 23 § 5 mom.
Centralhandelskammaren har föreslagit att man i stället för en ändring av 5 kap. 23 § i aktiebolagslagen bör överväga att föreskriva i 8 kap. i värdepappersmarknadslagen om en skyldighet för börsbolagen att lämna in det stämmoprotokoll som ska hållas tillgängligt på bolagets webbplats till den centrala lagringsenheten. Det föreslagna 5 kap. 23 § 5 mom. i aktiebolagslagen innehåller bestämmelser om skyldigheten att lämna in informationen i stämmoprotokollet till Finansinspektionen.
Centralhandelskammarens förslag bör anses motiverat. Förslaget är i linje med den utgångspunkt som valts i utkastet till regeringens proposition att börsbolag endast ska ha en nationell Esap-åtkomstpunkt, den centrala lagringsenheten. Således har man i den fortsatta beredningen kommit fram till att det bör anses vara ett mer motiverat regleringsval än ändringen av 5 kap. 23 § 5 mom. i aktiebolagslagen att föreskriva om saken i värdepappersmarknadslagen så att den centrala lagringsenheten är insamlingsorgan för informationen.
Justitieministeriet har i sitt yttrande påpekat att motsvarande bestämmelser som i 5 kap. 23 § 5 mom. i aktiebolagslagen ingår i fråga om börsandelslag i 5 kap. 25 § 5 mom. i lagen om andelslag (421/2013). I Finland finns för närvarande inga börsandelslag. Eftersom det emellertid är möjligt att sådana kan finnas, bör det av konsekvensskäl anses motiverat att skyldigheten att lämna in de uppgifter om röstningsresultat som avses i bestämmelsen vid sidan av börsbolag också ska gälla börsandelslag. Med tanke på investerarnas behov av information kan det inte anses ha någon betydelse i vilken juridiska form ett börsnoterad enhet bedriver sin verksamhet.
Medlemsstatsoptionen i EU:s tillsynsförordning
Ett remissförfarande ordnades mellan den 16 september och 1 oktober 2024 om förslaget i fråga om medlemsstatsoptionen i EU:s tillsynsförordning. Utlåtanden begärdes av 16 remissinstanser. Utlåtande gavs av Finlands Bank, Nordea Bank Abp, Finansinspektionen, Finanssiala ry och Verket för finansiell stabilitet. Remissinstanserna understödde förslaget eller konstaterade att de inte hade något att anmärka. Finanssiala föreslog en ändring enligt vilken medemsstatsoptionen skulle tillämpas också på centralinstitutet i en sammanslutning av inlåningsbanker på motsvarande sätt som på moderföretag. Nordea Bank föreslog en språklig korrigering i den finskspråkiga motiveringen och underströk vikten av att lagen träder i kraft den 1 januari 2025.
7
Specialmotivering
7.1
Lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat
10 §.Regelbunden anmälningsskyldighet.
Enligt förslaget fogas till paragrafen ett
nytt 3 mom.
, som genomför kraven enligt den nya artikel 30b.1 som genom artikel 1 i det kompletterande direktivet införts i direktivet om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat med avseende på den information som avses i artikel 9.4 i detta direktiv. Enligt det nya 3 mom. ska sådan information som avses i 1 mom. lämnas in till Finansinspektionen i det format som anges i artikel 2.3 i Esap-förordningen eller, om formatet enligt artikel 2.4 krävs, i det format som anges i artikel 2.4 i förordningen. Frågan när det format som anges i artikel 2.4 i förordningen krävs och vilket maskinläsbart format som då ska användas avgörs i enlighet med artikel 30b.4 som införts i direktivet på grundval av standarderna för genomförande.
I samband med inlämnande av information till Finansinspektionen ska till informationen fogas metadata om samtliga namn på det reglerade företaget, företagets identifieringskod för juridiska personer i enlighet med artikel 7.4 b i Esap-förordningen, det reglerade företagets storlekskategori i enlighet med artikel 7.4 d i Esap-förordningen, typen av information i enlighet med artikel 7.4 c i Esap-förordningen samt omnämnande av om informationen innehåller personuppgifter. Till paragrafen fogas ett
nytt 4 mom.
, enligt vilket företaget ska ha en identifieringskod för juridiska personer i enlighet med artikel 7.4 b i Esap-förordningen. Genom det nya momentet genomförs den nya artikel 30b.2 i direktivet om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat som förutsätter att medlemsstaterna ska kräva att företagen skaffar en identifieringskod för juridiska personer.
7.2
Värdepappersmarknadslagen
1 kap.
Allmänna bestämmelser
5 §.Europeiska unionens lagstiftning.
Enligt förslaget fogas till paragrafens 1 mom. en
ny
9
punkt
med en definition av Esap-förordningen. På grund av tillägget görs en teknisk ändring i
8 punkten
.
10 kap.
Offentliggörande och tillgänglighållande av obligatorisk information samt inlämnande av informationen till den europeiska gemensamma åtkomstpunkten
Enligt förslaget ändras
kapitlets namn
. Det behövs eftersom kapitlet i fortsättningen innehåller bestämmelser om uppgiften för en marknadsplatsoperatör som driver en reglerad marknad och en central lagringsenhet och uppgiften för en marknadsplatsoperatör som ordnar multilateral handel att samla in information enligt Esap-regleringen samt skyldigheten att lämna in information om emittenter till insamlingsorganet på det sätt som Esap-regleringen förutsätter.
1 §.Tillämpningsområde.
Enligt förslaget ändras paragrafens
1 mom.
till följd av det nya 5 mom. som föreslås till kapitlets 3 §. Avgränsningen behövs eftersom det i det nya 5 mom. föreslås bestämmelser om informationsskyldigheten som rör multilaterala handelsplattformar.
3 §.Distribution av obligatorisk information och översändande av sådan information till den centrala lagringsenheten samt inlämnande av informationen till den europeiska gemensamma åtkomstpunkten.
Enligt förslaget ändras
paragrafens rubrik
på så sätt att den anger skyldigheten att lämna in information till Esap. Dessutom ändras paragrafens
2 mom.
på så sätt att det av momentet uttryckligen framgår uppgiften för den marknadsplatsoperatör som driver en reglerad marknad att driva den centrala lagringsenheten enligt öppenhetsdirektivet. Förslaget är förenligt med etablerade tillvägagångssätt och därigenom mest kostnadseffektivt för emittenterna. I Esap-förordningen ingår tanken om utnyttjande av befintliga förfaranden och infrastruktur för insamling av information.
I 2 mom. i den gällande paragrafen ingår skyldigheten att utöver till den centrala lagringsenheten och den marknadsplatsoperatör som driver en reglerad marknad lämna in information till Finansinspektionen. Ingen ändring föreslås i detta grundläggande upplägg. Finansinspektionen anser att skyldigheten att lämna in informationen till den uppfylls, när emittenten lämnar in informationen till den centrala lagringsenheten, varifrån den är tillgänglig för Finansinspektionen.
. Se ”Offentliggörande och distribution av obligatorisk information”.
https://www.finanssivalvonta.fi/sv/finansiella-aktorer/Kapitalmarknaden/Emittenter-och-investerare/informationsskyldighet/
De ändringar som föreslås i paragrafen medför inga hinder för att fortsätta enligt nuvarande praxis.
Till paragrafen fogas ett
nytt 3 mom.
, som genomför kraven i artikel 16a.1 som genom artikel 2 i det kompletterande direktivet införts i direktivet om uppköpserbjudanden med avseende på den information som avses i artiklarna 4.2 c, 6.1, 6.2 och 9.5 i direktivet om uppköpserbjudanden, kraven i artikel 23a.1 som genom artikel 3.2 i det kompletterande direktivet införts i öppenhetsdirektivet med avseende på den information som avses i artikel 21.1 i öppenhetsdirektivet, kraven i nya kapitel IIb artikel 14c.1 som genom artikel 5 i det kompletterande direktivet införts i direktivet om aktieägarrättigheter med avseende på den information som avses i artiklarna 9a.7, 9b.5, 9c.2, 9c.7 och 14.2 i direktivet om aktieägarrättigheter samt kraven i artikel 33a som genom artikel 9 i det kompletterande direktivet införts i redovisningsdirektivet med avseende på börsbolag. Enligt det föreslagna momentet ska den information som avses i 7–9 kap., med undantag för den information som avses i 8 kap. 2 § 1 mom. och 7 §, samt den information som avses i 11 kap. 3 a § om val av myndigheter för tillsyn över uppköpserbjudanden, i 9 § om beslut om uppköpserbjudanden, i 11 § om erbjudandehandling och i 13 § om yttrande av målbolagets styrelse om ett uppköpserbjudande, vissa uppgifter enligt marknadsmissbruksförordningen samt information enligt aktiebolagslagen och lagen om andelslag om röstningsresultatet när det har gjorts fullständig redovisning av röstningen vid bolagsstämman eller andelsstämman, lämnas in till den centrala lagringsenheten på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. Momentet innehåller bestämmelser om den centrala lagringsenhetens roll som ett sådant insamlingsorgan som avses i Esap-förordningen. Sålunda föreskrivs det i bestämmelsen också om inlämnande av information som inte är obligatorisk information enligt 10 kap. 2 § i värdepappersmarknadslagen till den centrala lagringsenheten. Med detta avses information om röstningsresultatet i enlighet med aktiebolagslagen. Sålunda ska skyldigheten att lämna in information till den centrala lagringsenheten inte läsas på så sätt att det samtidigt innebär skyldighet att distribuera eller offentliggöra information i den betydelse som avses i 2 kap. 11 § och 10 kap. 3 § 1 och 2 mom. i värdepappersmarknadslagen.
Enligt förslaget fogas till paragrafen också ett
nytt 4 mom.
med bestämmelser om ett företags skyldighet att skaffa en identifieringskod för juridiska personer i enlighet med artikel 7.4 b i Esap-förordningen.
Till paragrafen fogas dessutom ett
nytt 5 mom.
med bestämmelser om skyldigheten för en emittent vars värdepapper är föremål för handel på en multilateral handelsplattform att lämna in den information som avses i artikel 17.1 och artikel 19.3 i marknadsmissbruksförordningen till den marknadsplatsoperatör som ordnar multilateral handel på det sätt som Esap-regleringen förutsätter.
Till paragrafen fogas enligt förslaget
nya 6 och 7 mom.
om skyldigheten för marknadsplatsoperatörer som driver en reglerad marknad och fungerar som central lagringsenhet och för marknadsplatsoperatörer som ordnar multilateral handel att lämna in den information som de mottagit till Esap. Genom bestämmelserna genomförs de bestämmelser om att utse insamlingsorgan i öppenhetsdirektivet, direktivet om uppköpserbjudanden, direktivet om aktieägarrättigheter och marknadsmissbruksförordningen som ändrats genom det kompletterande direktivet och den kompletterande förordningen. Dessutom ska marknadsplatsoperatörer som ordnar multilateral handel fungera som insamlingsorgan med avseende på sådan information om uppköpserbjudanden vid multilateral handel som aktörerna frivilligt lämnar in till Esap i enlighet med artikel 3 i Esap-förordningen.
8 §.Bemyndigande att utfärda förordning.
Enligt förslaget ändras paragrafen genom att möjligheten för finansministeriet att genom förordning utfärda närmare bestämmelser om den centrala lagringsenheten slopas. Bemyndigandet i bestämmelsen är inte tydligt, när bestämmelser om den centrala lagringsenheten ska regleras i lag. I fortsättningen omfattar finansministeriets bemyndigande att utfärda förordning på motsvarande sätt som i nuläget bemyndigande att genom förordning utfärda närmare bestämmelser om den centrala lagringsenhetens verksamhet samt om tillgänglighållande av information enligt 10 kap. 6 § i värdepappersmarknadslagen i syfte att genomföra öppenhetsdirektivet och de rättsakter som kommissionen antagit med stöd av öppenhetsdirektivet.
10 a kap.
Röstningsrådgivare
3 §. Organisering av röstningsrådgivares verksamhet.
Enligt förslaget fogas till paragrafens
2 mom.
en
ny 8 punkt
, enligt vilken röstningsrådgivaren minst en gång per år ska informera sina kunder om utarbetandet av sina rapporter, råd och rekommendationer om utövande av rösträtten, varav framgår praxis för förebyggande och hantering av eventuella intressekonflikter. Bestämmelsen grundar sig på artikel 3j.2 g i direktivet om aktieägarrättigheter. Den nya punkten behöver fogas till momentet i fråga, eftersom den information enligt momentet som grundar sig på direktivet om aktieägarrättigheter enligt kapitel IIb artikel 14c.1 som införts i direktivet om aktieägarrättigheter genom artikel 5 i det kompletterande direktivet ska lämnas in till insamlingsorganet i syfte att göra den tillgänglig i Esap. På grund av den föreslagna 8 punkten görs en teknisk ändring i de nuvarande 6 och 7 punkterna.
4 §. Röstningsrådgivares informationsskyldighet.
Till paragrafen fogas ett
nytt 2 mom.
, enligt vilket röstningsrådgivaren samtidigt som röstningsrådgivaren håller den information som avses i 3 § tillgänglig för allmänheten på sin webbplats ska lämna in den till Finansinspektionen på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. Till paragrafen föreslås också ett
nytt 3 mom.
, enligt vilket en röstningsrådgivare ska ha en identifieringskod för juridiska personer i enlighet med artikel 7.4 b i Esap-förordningen. Genom de nya momenten genomförs kraven i kapitel IIb artikel 14c.1 som genom artikel 5 i det kompletterande direktivet införts i direktivet om aktieägarrättigheter med avseende på den information som avses i artikel 3j.2 i direktivet om aktieägarrättigheter.
11 kap.
Offentliga uppköpserbjudanden och skyldighet att lämna erbjudanden
3 a §. Meddelande om val av myndigheter för tillsyn över uppköpserbjudanden.
Paragrafen är ny och genom den genomförs bestämmelsen i artikel 4.2.c i direktivet om uppköpserbjudanden. Enligt den nya artikel 16a.1 som genom artikel 2 i det kompletterande direktivet införts i direktivet om uppköpserbjudanden ska den i bestämmelsen avsedda informationen om valet av behörig myndighet, när värdepapperen första gången tagits upp till handel på en reglerad marknad i flera än en medlemsstat, lämnas in till det insamlingsorgan som avses i artikel 16a.3 på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. Insamlingsorgan är den marknadsplatsoperatör som driver en reglerad marknad. Skyldigheten att lämna in information till Esap och Esap-kraven som gäller informationen framgår av lagens 10 kap. 3 §. Bestämmelsen tillämpas endast på reglerade marknader.
7.3
Lagen om Finansinspektionen
43 §. Offentliggörande av administrativa påföljder och andra beslut.
Enligt förslaget ändras paragrafens
4 mom.
genom att det fogas hänvisningar till de beslut som avses i 22 kap. 1 och 2 § i kreditinstitutslagen, i 16 a kap. 1 och 2 § i lagen om investeringstjänster, i 27 kap. 8 och 9 § i lagen om placeringsfonder och i 68 och 70 § i lagen om försäkringsdistribution. Ändringarna grundar sig på det kompletterande genomförandet av EU-rättsakterna. I momentet beaktas inte kraven på offentliggörande av administrativa åtgärder i direktivet om marknader för finansiella instrument (artikel 71), UCITS-direktivet (artikel 99b) och IDD-direktivet (artikel 32). I artikel 65 i kreditinstitutsdirektivet föreskrivs det om medlemsstaternas skyldighet att föreskriva om administrativa sanktioner och åtgärder vid överträdelser av nationella bestämmelser som utfärdats med stöd av direktivet. I artikel 68 i kreditinstitutsdirektivet föreskrivs det om offentliggörande av administrativa sanktioner. I artikeln ingår inte skyldighet för medlemsstaterna att se till att beslut om andra administrativa åtgärder offentliggörs. Eftersom en sådan skyldighet emellertid ingår i många andra EU-rättsakter, är det av konsekvensskäl motiverat att nationellt föreskriva om Finansinspektionens skyldighet att också offentliggöra i 22 kap. 1 § i kreditinstitutslagen avsedda förbuds- och rättelsebeslut samt i 2 § avsedda beslut om vite. Artikel 68 i kreditinstitutsdirektivet möjliggör detta. Enligt artikel 68.1 ska medlemsstaterna se till att de behöriga myndigheterna på sin officiella webbplats åtminstone offentliggör administrativa sanktioner. Sålunda är det möjligt att nationellt föreskriva om mer omfattande krav på offentliggörande.
Enligt förslaget fogas till paragrafen
nya 5–8 mom
., varav framgår Finansinspektionens skyldighet att offentliggöra sådana beslut som avses i 1 och 4 mom. på det sätt som Esap-regleringen förutsätter, när beslutet baserar sig på brott mot bestämmelser i förordning (EU) nr 575/2013 (
tillsynsförordningen
), förordning (EU) 596/2014 (
marknadsmissbruksförordningen
), förordning (EU) nr 600/2014 (
förordningen om marknader för finansiella instrument
), förordning (EU) nr 1286/2014 (
Priip-förordningen
), artikel 4 eller 15 i förordning (EU) 2015/2365 (
förordningen om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning
), förordning (EU) 2016/1011 (
förordningen om referensvärden
) och förordning (EU) 2017/1129 (
prospektförordningen
) eller brott mot sådana bestämmelser i värdepappersmarknadslagen, lagen om placeringsfonder, lagen om handel med finansiella instrument, lagen om försäkringsdistribution, lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor, lagen om investeringstjänster, kreditinstitutslagen, lagen om hypoteksbanker och säkerställda obligationer eller lagen om resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag som utfärdats för att genomföra direktiv 2004/109/EG (
öppenhetsdirektivet
), 2009/65/EG (
UCITS-direktivet
), 2013/36/EU (
kreditinstitutsdirektivet
), 2014/59/EU (
resolutionsdirektivet
), 2014/65/EU (
direktivet om marknader för finansiella instrument
), 2016/97/EU (
IDD
), (EU) 2016/2341 (
IORP
), (EU) 2019/2034 (
direktivet om tillsyn av värdepappersföretag
) och (EU) 2019/2162 (
direktivet om säkerställda obligationer
). Skyldigheten att lämna in beslut till Esap ska inte gälla beslut om brott mot sådana bestämmelser som inte utfärdats för genomförande av de EU-rättsakter som förtecknas i det kompletterande direktivet.
Genom bestämmelsen genomförs kraven i artikel 23a.4 som genom artikel 3 i det kompletterande direktivet införts i öppenhetsdirektivet med avseende på den information som avses i artikel 29 i öppenhetsdirektivet, kraven i avsnitt 4 artikel 82a.5 som genom artikel 6 i det kompletterande direktivet införts i UCITS-direktivet med avseende på den information som avses i artikel 99b.1 i UCITS-direktivet, kraven i artikel 116a som genom artikel 10 i det kompletterande direktivet införts i kreditinstitutsdirektivet med avseende på den information som avses i artiklarna 68.1 och 68.2 i kreditinstitutsdirektivet, kraven i artikel 128a.4 som genom artikel 11 i det kompletterande direktivet införts i resolutionsdirektivet med avseende på den information som avses i artikel 112.1 i resolutionsdirektivet, kraven i artikel 87a.4 som genom artikel 12 i det kompletterande direktivet införts i direktivet om marknader för finansiella instrument med avseende på den information som avses i artiklarna 71.1 och 71.2 i direktivet om marknader för finansiella instrument, kraven i artikel 40a som genom artikel 13 i det kompletterande direktivet införts i IDD-direktivet med avseende på den information som avses i artiklarna 32.1 och 32.2 i IDD-direktivet, kraven i artikel 63a.4 som genom artikel 14 i det kompletterande direktivet införts i IORP-direktivet med avseende på den information som avses i artikel 48.4 i IORP-direktivet, kraven i artikel 44a.4 som genom artikel 15 i det kompletterande direktivet införts i direktiv (EU) 2019/2034 med avseende på den information som avses i artikel 20 i direktiv (EU) 2019/2034 samt kraven i artikel 26a.4 som genom artikel 16 i det kompletterande direktivet införts i direktiv (EU) 2019/2162 med avseende på den information som avses i artikel 24 i direktiv (EU) 2019/2162.
44 a §.Information till de europeiska tillsynsmyndigheterna om påföljder och andra beslut.
Enligt förslaget ändras paragrafens
2 mom.
genom att det fogas hänvisningar till de beslut som avses i 22 kap. 1 och 2 § i kreditinstitutslagen, i 16 a kap. 1 och 2 § i lagen om investeringstjänster och i 27 kap. 8 och 9 § i lagen om placeringsfonder. Ändringarna grundar sig på det kompletterande genomförandet av kreditinstitutsdirektivet, direktivet om marknader för finansiella instrument och UCITS-direktivet. Ändringarna i bestämmelserna är nödvändiga för ett korrekt genomförande av artikel 69.1 i kreditinstitutsdirektivet, artikel 71.4 i direktivet om finansiella instrument och artikel 99e.2 i UCITS-direktivet.
50 z §. Uppgiften som insamlingsorgan enligt Esap-förordningen.
Till lagen om Finansinspektionen fogas enligt förslaget en
ny 50 z §
med bestämmelser om Finansinspektionens roll som ett sådant insamlingsorgan som avses i Esap-förordningen. Finansinspektionen ska för det första fungera som insamlingsorgan för information enligt sådana EU-rättsakter där den behöriga myndigheten har utsetts till insamlingsorgan och Finansinspektionen är den behöriga myndighet som avses i bestämmelsen. Sådan information är information enligt artikel 6.1 i förordning (EU) 236/2012 (
blankningsförordningen
), information enligt artikel 34.1 i förordning (EU) 596/2014 (
marknadsmissbruksförordningen
), information enligt artikel 27.1 och artikel 29.1 i förordning (EU) 1286/2014 (
Priip-förordningen
), information enligt artikel 22.4 b, artikel 25.3 och artiklarna 26.1 och 26.4 i förordning (EU) 2015/2365 (
förordningen om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning
), information enligt artikel 4.5, artikel 11.1 c, artikel 12.3, artikel 13.1, artikel 25.7, artikel 26.3, artikel 27.1, artikel 28.1 och artikel 45 i förordning (EU) 2016/1011 (
förordningen om referensvärden
), information enligt artikel 1.4 f, artikel 1.4 g, artikel 1.5 första stycket led e och f, artikel 8.5, artikel 9.4, artikel 10.2, artikel 17.2, artikel 21.1, artikel 21.9, artikel 23.1 och artikel 42.1 i förordning (EU) 2017/1129 (
prospektförordningen
), information enligt artikel 63.4, artikel 69.1 och artikel 69.4 i förordning (EU) 2019/1238 (
PEPP-förordningen
), information enligt artikel 9.4 i direktivet om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat för vilken informationsskyldigheten har genomförts genom 10 § i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat, information enligt artikel 6.1, artikel 68.1 och artikel 78.1 i UCITS-direktivet för vilken informationsskyldigheten har genomförts genom 2 kap. 8 § samt 15 kap. 3, 4, 6 och 7 § i lagen om placeringsfonder, information enligt artikel 271.1 och artikel 280.1 i Solvens II-direktivet för vilken informationsskyldigheten har genomförts genom 23 kap. 9 och 31 § i försäkringsbolagslagen, information enligt artikel 131.12 i kreditinstitutsdirektivet för vilken informationsskyldigheten har genomförts genom 10 kap. 8 § i kreditinstitutslagen, information enligt artikel 29.1 i resolutionsdirektivet för vilken informationsskyldigheten har genomförts genom 11 kap. 10 a § i kreditinstitutslagen, information enligt artikel 29.3, artikel 32.2 första stycket, artikel 46.2 och artikel 52.2 i direktivet om marknader för finansiella instrument för vilken informationsskyldigheten har genomförts genom 7 kap. 6 § i lagen om investeringstjänster och 2 kap. 11 § och 3 kap. 11 § i lagen om handel med finansiella instrument samt information enligt artikel 24 och artikel 26.1 b och 26.1 c i direktivet om säkerställda obligationer för vilken informationsskyldigheten har genomförts genom 9 § i lagen om hypoteksbanker och säkerställda obligationer.
För det andra ska Finansinspektionen fungera som insamlingsorgan i fråga om en stor mängd information för vilken medlemsstaterna utser insamlingsorganet. Sådan information är information enligt artikel 5.1 i Priip-förordningen, information enligt artikel 3.1, 3.2, 4.1, 4.3, 4.4, 4.5, 5.1, och 10.1 i SFDR, information enligt artikel 88 i MiCAR och information enligt artiklarna 20 och 21 i EU:s förordning om gröna obligationer. Sådan information är dessutom information enligt artikel 3g.1 i direktivet om aktieägarrättigheter för vilken informationsskyldigheten har genomförts genom 6 b kap. 5 § i lagen om investeringstjänster, 9 kap. 9 § i lagen om placeringsfonder, 7 kap. 6 a § i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, 6 kap. 20 d § i försäkringsbolagslagen och 6 kap. 34 § i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor, information enligt artikel 3h.1 för vilken anmälningsskyldigheten har genomförts genom 6 kap. 20 e § i försäkringsbolagslagen och 6 kap. 35 § i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor samt information enligt artiklarna 3j.1 och 3j.2 för vilken informationsskyldigheten har genomförts genom 10 a kap. 3 och 4 § i värdepappersmarknadslagen, information enligt artikel 51.1 och artikel 256.1 i Solvens II-direktivet för vilken informationsskyldigheten har genomförts genom 8 a kap. 1 § i försäkringsbolagslagen, information enligt artikel 26.1 i resolutionsdirektivet för vilken informationsskyldigheten har genomförts genom 9 a kap. 9 § i kreditinstitutslagen samt information enligt artikel 45.3 för vilken informationsskyldigheten har genomförts genom 8 kap. 14 § i lagen om resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag, information enligt artikel 23.2 i IORP-direktivet för vilken informationsskyldigheten har genomförts genom 3 kap. 16 § i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor, information enligt artikel 29 för vilken informationsskyldigheten har genomförts genom 4 kap. 2 § i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor och information enligt artikel 30 för vilken informationsskyldigheten har genomförts genom 6 kap. 4 § i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor, information enligt artikel 44 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag för vilken informationsskyldigheten har genomförts nationellt genom 6 c kap. 10 § i lagen om investeringstjänster samt information enligt artikel 14 i direktivet om säkerställda obligationer för vilken informationsskyldigheten har genomförts nationellt genom 36 § i lagen om hypoteksbanker och säkerställda obligationer.
När det gäller information för vilken medlemsstaterna har getts handlingsutrymme att utse insamlingsorgan och för vilken Finansinspektionen enligt förslaget ska fungera som insamlingsorgan är det fråga om information som rör finansmarknaden. Detta och det faktum att Esap handlar på Esmas nivå, med vilken Finansinspektionen har nära anknytning, talar i förslaget för att Finansinspektionen utses som insamlingsorgan för denna information.
Bestämmelserna baserade på EU-förordningar och EU-direktiv presenteras enligt förslaget som egna punkter i 1 mom. på så sätt att bestämmelser om Finansinspektionens roll som insamlingsorgan med stöd av förordningarna finns i 1 mom. 1 punkten och bestämmelser om Finansinspektionens roll som insamlingsorgan med stöd av direktiven finns i 1 mom. 2 punkten. Hänvisningar görs till respektive sådan bestämmelse som utfärdats för genomförande av informationsskyldigheten enligt direktiven.
Enligt 1 mom. 3 punkten är Finansinspektionen insamlingsorgan för sådana beslut enligt lagens 43 § som den ska lämna in till Esap i enlighet med förslaget till 5 mom. i den paragrafen.
Paragrafens 2 mom. innehåller bestämmelser om Finansinspektionens skyldighet att fungera som insamlingsorgan också för sådan frivillig information som avses i Esap-förordningen. Information som lämnas in på frivillig basis är information som lämnas in i enlighet med artikel 3.1 i Esap-förordningen. Enligt artikel 3.2 i Esap-förordningen ska medlemsstaterna senast den 9 januari 2030 utse minst ett insamlingsorgan för insamling av sådan information. Finansinspektionen är insamlingsorgan för annan frivillig information än hållbarhetsrapporteringsinformation enligt 7 kap. i bokföringslagen och information om uppköpserbjudanden som gäller bolag vars värdepapper är föremål för handel på en multilateral handelsplattform och som lämnas in på frivillig basis. I fråga om frivillig hållbarhetsrapporteringsinformation är Patent- och registerstyrelsen insamlingsorgan. Marknadsplatsoperatörer som ordnar multilateral handel är i sin tur insamlingsorgan för uppköpserbjudanden som gäller bolag vars värdepapper är föremål för handel på en multilateral handelsplattform.
7.4
Lagen om resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag
1 kap.
Allmänna bestämmelser
4 §.Europeiska unionens lagstiftning och Europeiska bankmyndigheten.
Enligt förslaget fogas till paragrafen en
ny5 punkt
med en definition av Esap-förordningen. Därför görs en teknisk ändring i
4 punkten
.
4 kap.
Ställande av institut under resolutionsförvaltning
4 §.Offentliggörande av beslut om inledande av resolutionsförfarande.
Enligt förslaget fogas till paragrafen ett
nytt 8 mom.
, enligt vilket Finansinspektionen samtidigt som den offentliggör information om ett i 1 mom. avsett beslut eller sammandrag över ett beslut ska lämna in informationen till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten så att den kan göras tillgänglig i Esap. Genom det nya momentet genomförs kraven i artikel 128a.5 som genom artikel 11 i det kompletterande direktivet införts i resolutionsdirektivet med avseende på artikel 83.4 i resolutionsdirektivet. Verket för finansiell stabilitet ska vara insamlingsorgan enligt artikel 128a.5 i resolutionsdirektivet, men Finansinspektionen ansvarar för att informationen lämnas in till Esap.
7 kap.
Allmänna principer för resolutionsverktyg
7 §. Tillsättning av ombud.
Till paragrafen föreslås ett
nytt 2 mom.
med bestämmelser om Finansinspektionens skyldighet att samtidigt som den offentliggör information om ett beslut av Verket för finansiell stabilitet om tillsättning av ombud ska lämna in informationen till Esap-systemet som drivs av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten. Genom det föreslagna momentet genomförs kraven i artikel 128a.5 som genom artikel 11 i det kompletterande direktivet införts i resolutionsdirektivet med avseende på den information som avses i artikel 35.1 i resolutionsdirektivet. Verket för finansiell stabilitet ska vara insamlingsorganet enligt artikel 128a.5 i resolutionsdirektivet, men Finansinspektionen ansvarar för att informationen lämnas in till Esap. Till följd av det nya 2 mom. blir 2–5 mom. paragrafens 3–6 mom.
8 kap.
Skuldnedskrivning och konvertering av skulder till kapitalbasinstrument
14 §. Offentliggörande samt rapportering till verket och Europeiska bankmyndigheten.
Enligt förslaget fogas till paragrafen ett
nytt 4 mom.
med bestämmelser om skyldigheten för det verk som avses i bestämmelsen att lämna in uppgifterna enligt 3 mom. i samband med att de offentliggörs till Finansinspektionen på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. Genom det föreslagna 4 mom. genomförs kraven i artikel 128a.1 som genom artikel 11 i det kompletterande direktivet införts i resolutionsdirektivet med avseende på den information som avses i artikel 45i.3 i resolutionsdirektivet. Till paragrafen föreslås också ett
nytt 5 mom.
, enligt vilket ett institut ska ha en identifieringskod för juridiska personer i enlighet med artikel 7.4 b i Esap-förordningen. Genom det föreslagna 5 mom. genomförs kraven i artikel 128a.2 som genom artikel 11 i det kompletterande direktivet införts i resolutionsdirektivet. Till följd av de nya 4 och 5 mom. blir de nuvarande 4–6 mom. paragrafens 6–8 mom.
12 kap.
Verkets befogenheter
8 §. Befogenhet att skjuta upp genomförandet av avtal.
Enligt förslaget ändras paragrafens
5 mom.
så att det anger Finansinspektionens skyldighet att i samband med att den offentliggör ett sådant uppskovsbeslut av Verket för finansiell stabilitet som avses i bestämmelsen ska lämna in beslutet till Esap. Genom bestämmelsen genomförs kraven i artikel 128a.5 som genom artikel 11 i det kompletterande direktivet införts i resolutionsdirektivet med avseende på den information som avses i artikel 33a.8 i resolutionsdirektivet. Verket för finansiell stabilitet ska vara insamlingsorgan enligt artikel 128a.5 i resolutionsdirektivet, men Finansinspektionen ansvarar för att informationen lämnas in till Esap.
7.5
Revisionslagen
1 kap.
Allmänna bestämmelser
2 §. Definitioner.
Enligt förslaget fogas till paragrafens 1 mom. en
ny
28
punkt
med en definition av Esap-förordningen. Därför görs en teknisk ändring i
27 punkten
.
4 kap.
Övriga bestämmelser om revisorer och hållbarhetsrevisorer
14 §.Inlämnande av en insynsrapport till Patent- och registerstyrelsen.
Till 4 kap. i revisionslagen föreslås en
ny 14 §
med bestämmelser om skyldigheten för en revisor som är skyldig att upprätta och offentliggöra en sådan insynsrapport som avses i artikel 13 i revisionsförordningen (EU) 537/2014 att i samband med offentliggörandet lämna in insynsrapporten till Patent- och registerstyrelsen för att göra den tillgänglig i Esap. I paragrafens
1 mom
. föreskrivs det dessutom om Patent- och registerstyrelsens möjlighet att genom ett sådant beslut som avses i 1 § 3 mom. i handelsregisterlagen (564/2023) avgöra sådana tekniska faktorer som ska iakttas vid mottagandet av information som inte strider mot förpliktande Esap-reglering. I praktiken gäller möjligheten beslut om vilket tekniskt gränssnitt som ska användas vid inlämnandet av information till Patent- och registerstyrelsen.
6 kap.
Godkännande och registrering
9 §.Registrering.
Enligt förslaget fogas till paragrafen ett
nytt 8 mom.
, enligt vilket revisionstillsynen ska lämna in informationen i revisorsregistret till Esap på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. Genom bestämmelsen genomförs kraven i artikel 20a.2 som genom artikel 4 i det kompletterande direktivet införts i revisionsdirektivet med avseende på den information som avses i artikel 15 i revisionsdirektivet.
Revisionstillsynen verkar inom Patent- och registerstyrelsen. Sålunda kan Patent- och registerstyrelsen sköta insamlingsorganets uppgifter på revisionstillsynens vägnar.
10 kap.
Påföljder
8 §.Offentliggörande.
Enligt förslaget ändras paragrafens
1 mom.
så att det i momentet föreskrivs om att revisionsnämnden i samband med att den offentliggör beslut om anmärkning, varning, återkallande av godkännande, verksamhetsförbud, vite och påföljdsavgift ska lämna in beslutet till Esap på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. Genom bestämmelsen genomförs kraven i artikel 20a.1 som genom artikel 4 i det kompletterande direktivet införts i revisionsdirektivet med avseende på den information som avses i artikel 30c i revisionsdirektivet.
Revisionsnämnden verkar inom Patent- och registerstyrelsen. Sålunda kan Patent- och registerstyrelsen sköta insamlingsorganets uppgifter på revisionsnämndens vägnar.
7.6
Lagen om investeringstjänster
1 kap.
Allmänna bestämmelser
26 §.Övriga definitioner.
Enligt förslaget fogas till paragrafen en
ny21 punkt
med en definition av Esap-förordningen. Därför görs en teknisk ändring i
20 punkten
.
3 kap.
Beviljande och återkallande av verksamhetstillstånd för värdepappersföretag samt betydande ägares tillförlitlighet
7 §. Register över värdepappersföretag.
Enligt förslaget fogas till paragrafen ett
nytt2 mom.
med bestämmelser om Finansinspektionens skyldighet att lämna in registret över värdepappersföretag till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten på det sätt som Esap-regleringen förutsätter så att den kan göras tillgänglig i Esap. Genom bestämmelsen genomförs kraven i artikel 87a.5 som genom artikel 12 i det kompletterande direktivet införts i direktivet om marknader för finansiella instrument med avseende på informationen enligt artikel 5.3 i direktivet om marknader för finansiella instrument.
6 b kap.
Förvaltnings- och styrningssystem, insyn, riskhantering och ersättning
5 §.Principerna för kapitalförvaltares ägarstyrning.
Till paragrafen fogas ett
nytt 5 mom.
, enligt vilket den information som avses i 3 och 4 mom. i samband med att den offentliggörs ska lämnas in till Finansinspektionen på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. Dessutom fogas till paragrafen ett
nytt 6 mom.
, enligt vilket en kapitalförvaltare ska ha en identifieringskod för juridiska personer i enlighet med artikel 7.4 b i Esap-förordningen. Genom bestämmelserna genomförs kraven i kapitel IIb artiklarna 14c.1 och 14c.2 som genom artikel 5 i det kompletterande direktivet införts i direktivet om aktieägarrättigheter med avseende den information som avses i artikel 3g.1 i direktivet om aktieägarrättigheter. Till följd av de nya 5 och 6 mom. blir det nuvarande 5 mom. paragrafens 7 mom.
6 c kap.
Tillsyn över finansiell ställning samt översyns- och utvärderingsprocessen
10 §.Krav på offentliggörande.
Enligt förslaget fogas till paragrafen ett
nytt 4 mom.
med bestämmelser om skyldigheten att lämna in den information som avses i paragrafen i samband med att den offentliggörs till Finansinspektionen på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. Genom bestämmelsen genomförs kraven i artikel 44a.1 som genom artikel 15 i det kompletterande direktivet införts i direktiv (EU) 2019/2034 med avseende på den information som avses i artikel 44 i direktiv (EU) 2019/2034. Till paragrafen föreslås också ett
nytt 5 mom.
, enligt vilket ett värdepappersföretag eller moderföretag ska ha en identifieringskod för juridiska personer i enlighet med artikel 7.4 b i Esap-förordningen. Genom momentet genomförs artikel 44a.2 som införts i direktiv (EU) 2018/2034.
7 kap.
Organisering av värdepappersföretags verksamhet
6 §.Anknutet ombud.
Enligt förslaget fogas till paragrafen ett
nytt 6 mom.
med bestämmelser om Finansinspektionens skyldighet att upprätthålla det register som avses i 5 mom. på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. Genom bestämmelsen genomförs kraven i artikel 87a.6 som genom artikel 12 i det kompletterande direktivet införts i direktivet om marknader för finansiella instrument med avseende på den information som avses i artikel 29.3 i direktivet om marknader för finansiella instrument.
7.7
Lagen om placeringsfonder
1 kap.
Allmänna bestämmelser
3 §.Definitioner med anknytning till EU-lagstiftning.
Enligt förslaget fogas till paragrafen en
ny13 punkt
med en definition av direktivet om aktieägarrättigheter. Definitionen behövs på grund av den ändring som görs i lagens 9 kap. 9 §. På grund av den nya definitionen görs en teknisk ändring i
12 punkten
. Till paragrafen fogas dessutom en
ny14 punkt
med en definition av Esap-förordningen.
2 kap.
Fondbolags verksamhetstillstånd
8 §.Registrering av verksamhetstillstånd.
Enligt förslaget ändras paragrafens
2 mom.
genom att det föreskrivs om Finansinspektionens skyldighet att för kännedom underrätta Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten om ett fondbolags verksamhetstillstånd på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. Genom bestämmelsen genomförs kraven i avsnitt 4 artikel 82a.4 som genom artikel 6 i det kompletterande direktivet införts i UCITS-direktivet med avseende på den information som avses i artikel 6.1 i UCITS-direktivet. Den andra meningen i det nuvarande 2 mom. flyttas till följd av ändringen till ett
nytt 3 mom.
9 kap
Förvaltning av placeringsfonder
9 §.Principerna för fondbolags ägarstyrning i börsbolag.
Till paragrafen fogas ett
nytt 5 mom.
, enligt vilket den information som avses i 3 och 4 mom. i samband med att den offentliggörs ska lämnas in till Finansinspektionen på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. Till paragrafen fogas också ett
nytt 6 mom.
med bestämmelser om att ett fondbolag ska ha en identifieringskod för juridiska personer i enlighet med artikel 7.4 b i Esap-förordningen. Genom bestämmelsen genomförs kraven i kapitel IIb artiklarna 14c.1 och 14c.2 som genom artikel 5 i det kompletterande direktivet införts i direktivet om aktieägarrättigheter med avseende på den information som avses i artikel 3g.1 i direktivet om aktieägarrättigheter.
15 kap.
Marknadsföring av fondandelar och fondbolags informationsskyldighet
3 §.Fondprospekt.
Enligt förslaget fogas till paragrafen ett
nytt 2 mom.
med bestämmelser om fondbolagets skyldighet att lämna in fondprospektet i samband med att det offentliggörs till Finansinspektionen på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. Genom bestämmelsen genomförs kraven i avsnitt 4 artikel 82a.1 som genom artikel 6 i det kompletterande direktivet införts i UCITS-direktivet med avseende på fondprospektet enligt artikel 68.1 a i UCITS-direktivet. Till paragrafen föreslås också ett
nytt 3 mom.
, enligt vilket en placeringsfond ska ha en identifieringskod för juridiska personer i enlighet med artikel 7.4 b i Esap-förordningen. Genom momentet genomförs kraven enligt artikel 82a.2 som införts i UCITS-direktivet. Till följd av de nya 2 och 3 mom. blir de nuvarande 2–6 mom. paragrafens 4–8 mom.
4 §.Faktablad.
Paragrafens
3 mom.
ändras genom att det föreskrivs om fondbolagets skyldighet att lämna in faktabladet i samband med att det offentliggörs till Finansinspektionen på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. Genom ändringen av momentet genomförs kraven i avsnitt 4 artikel 82a.1 som genom artikel 6 i det kompletterande direktivet införts i UCITS-direktivet med avseende på faktabladet enligt artikel 78.1 i UCITS-direktivet. Till paragrafen föreslås också ett
nytt 4 mom.
, enligt vilket en placeringsfond ska ha en identifieringskod för juridiska personer i enlighet med artikel 7.4 b i Esap-förordningen. Genom momentet genomförs kraven enligt artikel 82a.2 som införts i UCITS-direktivet. Till följd av det nya 4 mom. blir paragrafens nuvarande 4 mom. paragrafens 5 mom.
6 §.En placeringsfonds halvårsrapport.
Enligt förslaget fogas till paragrafen ett
nytt 2 mom.
med bestämmelser om fondbolagets skyldighet att lämna in placeringsfondens halvårsrapport i samband med att den offentliggörs till Finansinspektionen på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. Genom bestämmelsen genomförs kraven i avsnitt 4 artikel 82a.1 som genom artikel 6 i det kompletterande direktivet införts i UCITS-direktivet med avseende på halvårsrapporten enligt artikel 68.1 c i UCITS-direktivet. Till paragrafen föreslås också ett
nytt 3 mom.
, enligt vilket en placeringsfond ska ha en identifieringskod för juridiska personer i enlighet med artikel 7.4 b i Esap-förordningen. Till följd av de nya 2 och 3 mom. blir de nuvarande 2–4 mom. paragrafens 4–6 mom.
7 §.Offentliggörande av en placeringsfonds årsberättelse och av andra uppgifter.
Enligt förslaget fogas till paragrafen ett
nytt 2 mom.
med bestämmelser om fondbolagets skyldighet att lämna in placeringsfondens årsberättelse i samband med att den offentliggörs till Finansinspektionen på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. Genom bestämmelsen genomförs kraven i avsnitt 4 artikel 82a.1 som genom artikel 6 i det kompletterande direktivet införts i UCITS-direktivet med avseende på årsberättelsen enligt artikel 68.1 b i UCITS-direktivet. Till paragrafen föreslås också ett
nytt 3 mom.
, enligt vilket en placeringsfond ska ha en identifieringskod för juridiska personer i enlighet med artikel 7.4 b i Esap-förordningen. Till följd av de nya 2 och 3 mom. blir de nuvarande 2–5 mom. paragrafens 4–7 mom.
7.8
Lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder
2 kap.
Definitioner
5 §.Definitioner med anknytning till EU-lagstiftning.
Enligt förslaget fogas till paragrafens 2 mom. en
ny17 punkt
med en definition av direktivet om aktieägarrättigheter. Den nya definitionen behövs på grund av de föreslagna ändringarna i lagens 7 kap. 6 a §. På grund av tillägget görs en teknisk ändring i
16 punkten
. Enligt förslaget fogas till paragrafens 2 mom. en
ny18punkt
med en definition av Esap-förordningen.
4 kap.
Auktorisation
6 §.Anmälan om auktorisation.
Enligt förslaget ändras paragrafens
2 mom.
om Finansinspektionens skyldighet att kvartalsvis lämna in de auktorisationer som den beviljat med stöd av detta kapitel till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten för registrering. Momentet innehåller bestämmelser om att Finansinspektionen ska lämna in information om auktorisationerna till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. Genom ändringen av momentet genomförs kraven i artikel 69b som genom artikel 8 i det kompletterande direktivet införts i AIFMD.
7 kap.
Organisering av verksamheten
6 a §. Principerna för AIF-förvaltares ägarstyrning i börsbolag.
Enligt förslaget fogas till paragrafen ett
nytt 5 mom.
, enligt vilket den information som avses i 3 och 4 mom. i samband med att den offentliggörs ska lämnas in till Finansinspektionen på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. Till paragrafen föreslås också ett
nytt 6 mom.
, enligt vilket en AIF-förvaltare ska ha en identifieringskod för juridiska personer i enlighet med artikel 7.4 b i Esap-förordningen. Genom de nya momenten genomförs kraven i kapitel IIb artiklarna 14c.1 och 14c.2 som genom artikel 5 i det kompletterande direktivet införts i direktivet om aktieägarrättigheter med avseende på den information som avses i artikel 3g.1 i direktivet om aktieägarrättigheter.
7.9
Försäkringsbolagslagen
2 kap.
Bildande av försäkringsbolag och koncession
8 a §.Identifieringskod för juridiska personer.
Den föreslagna paragrafen är ny. Paragrafen innehåller bestämmelser om att ett försäkringsbolag ska ha en identifieringskod för juridiska personer i enlighet med artikel 7.4 b i Esap-förordningen. Genom bestämmelsen genomförs artikel 304b.2 som genom artikel 7 i det kompletterande direktivet införts i Solvens II-direktivet och kapitel IIb artikel 14c.2 som genom artikel 5 i det kompletterande direktivet införts i direktivet om aktieägarrättigheter.
9 b §.Meddelande av uppgifter.
Enligt förslaget ändras paragrafen genom att det föreskrivs om Finansinspektionens skyldighet att lämna in beslut som gäller beviljande av koncession och återkallande av koncession till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. Genom bestämmelsen genomförs kraven i artikel 304b.4 som genom artikel 7 i det kompletterande direktivet införts i Solvens II-direktivet med avseende på den information som avses i artikel 25a i Solvens II-direktivet.
6 kap.
Försäkringsbolagets ledning, företagsstyrningssystem och placering av tillgångar
20 d §. Ägarstyrningsprinciper för försäkringsbolag som bedriver livförsäkring samt offentliggörande av information om principerna.
Till paragrafen fogas ett
nytt 6 mom.
, enligt vilket den information som avses i 3 och 4 mom. i samband med att den offentliggörs ska lämnas in till Finansinspektionen på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. Genom bestämmelsen genomförs kraven i kapitel IIb artikel 14c.1 som genom artikel 5 i det kompletterande direktivet införts i direktivet om aktieägarrättigheter med avseende på den information som avses i artikel 3g.1 i direktivet om aktieägarrättigheter.
20 e §.Investeringsstrategi samt information om arrangemang med kapitalförvaltare, AIF-förvaltare eller fondbolag.
Till paragrafen fogas ett
nytt 7 mom.
, enligt vilket den information som avses i 1–3 mom. i samband med att den offentliggörs ska lämnas in till Finansinspektionen på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. Genom det nya momentet genomförs kraven i kapitel IIb artikel 14c.1 som genom artikel 5 i det kompletterande direktivet införts i direktivet om aktieägarrättigheter med avseende på den information som avses i artiklarna 3h.1 och 3h.2 i direktivet om aktieägarrättigheter.
8 a kap.
Offentliggörande av uppgifter om försäkringsbolags solvens och finansiella ställning
1 §.Lägesrapport om solvens och finansiell ställning.
Enligt förslaget ändras paragrafens
1 mom.
genom att det föreskrivs om skyldigheten att lämna in lägesrapporten om solvens och finansiell ställning i samband med att den offentliggörs till Finansinspektionen på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. På grund av hänvisningen i lagens 26 kap. 44 § 1 mom. gäller skyldigheten att lämna in informationen till Finansinspektionen också rapporten om solvens och finansiell ställning på gruppnivå. Genom ändringen av momentet genomförs kraven i artikel 304b.1 som genom artikel 7 i det kompletterande direktivet införts i Solvens II-direktivet med avseende på den information som avses i artiklarna 51.1 och 256.1 i Solvens II-direktivet.
23 kap.
Likvidation och konkurs
9 §.Underrättelse om likvidationens början, fortskridande och upphörande.
Enligt förslaget ändras paragrafens
1 mom.
så att det anger skyldigheten enligt Esap-regleringen att lämna in den information som avses i paragrafen till Finansinspektionen på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. Genom bestämmelsen genomförs kraven i artikel 304b.5 som genom artikel 7 i det kompletterande direktivet införts i Solvens II-direktivet med avseende på den information som avses i artikel 271.1 i Solvens II-direktivet.
31 §.Boförvaltarens uppgifter och underrättelse om konkursen.
Enligt förslaget ändras paragrafens
3 mom.
så att det anger boförvaltarens skyldighet att i samband med underrättelse om konkursens början lämna in motsvarande uppgifter till Finansinspektionen på det sätt som Esap-förordningen förutsätter. Genom ändringen genomförs kraven i artikel 304b.5 som genom artikel 7 i det kompletterande direktivet införts i Solvens II-direktivet med avseende på den information som avses i artikel 280.1 i Solvens II-direktivet.
7.10
Lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor
1 kap.
Tillämpning av lagen och de centrala principerna för verksamheten
13 §.Bestämmelser vars tillämpning beror på antalet försäkrade.
Enligt förslaget ändras paragrafens
1 mom.
så att det i momentet tas in hänvisningar till 2 kap. 10 a § och 6 kap. 4 § 3 mom. I enlighet med det undantag för medlemsstaterna som ingår i artikel 5 i IORP-direktivet tillämpas Esap-regleringen sålunda inte på tilläggspensionsanstalter med färre än 100 försäkrade.
2 kap.
Bildande, delägare och stadgar
10 a §.Identifieringskod för juridiska personer.
Den föreslagna paragrafen är ny. Paragrafen innehåller bestämmelser om att en tilläggspensionsanstalt ska ha en identifieringskod för juridiska personer i enlighet med artikel 7.4 b i Esap-förordningen. Genom bestämmelsen genomförs artikel 63a.2 som genom artikel 14 i det kompletterande direktivet införts i IORP-direktivet och kapitel IIb artikel 14c.2 som genom artikel 5 i det kompletterande direktivet införts i direktivet om aktieägarrättigheter.
3 kap.
Ledningen och företagsstyrningssystemet
16 §.Löne- och arvodespolicy.
Till paragrafen fogas ett
nytt 6 mom.
med bestämmelser om en tilläggspensionsanstalts skyldighet att lämna in information om sin löne- och arvodespolicy i samband med att den offentliggörs till Finansinspektionen på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. Genom bestämmelsen genomförs kraven i artikel 63a.1 som genom artikel 14 i det kompletterande direktivet införts i IORP-direktivet med avseende på den information som avses i artikel 23.2 i IORP-direktivet.
4 kap.
Bokslut, verksamhetsberättelse och revision
2 §.Bokslut och verksamhetsberättelse.
Enligt förslaget fogas till paragrafen ett
nytt 2 mom.
med bestämmelser om att årsbokslutet och verksamhetsberättelsen i samband med att de offentliggörs ska lämnas in till Finansinspektionen på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. Genom bestämmelsen genomförs kraven i artikel 63a.1 som genom artikel 14 i det kompletterande direktivet införts i IORP-direktivet med avseende på den information som avses i artikel 29 i IORP-direktivet.
6 kap.
Investering av tillgångar och täckning av försäkringstekniska avsättningar
4 §.Investeringsplan och investeringspolitik.
Till paragrafen fogas ett
nytt 3 mom.
med bestämmelser om tilläggspensionsanstaltens skyldighet att lämna in utredningen om riktlinjerna för investeringspolitiken i samband med att den offentliggörs till Finansinspektionen på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. Genom bestämmelsen genomförs kraven i artikel 63a.1 som genom artikel 14 i det kompletterande direktivet införts i IORP-direktivet med avseende på den information som avses i artikel 30 i IORP-direktivet.
34 §.Offentliggörande av och årlig rapport om ägarstyrningsprinciperna.
Till paragrafen fogas ett
nytt 4 mom.
med bestämmelser om inlämnande av de ägarstyrningsprinciper och den rapport om ägarstyrningsprinciperna som avses i paragrafen i samband med att de offentliggörs till Finansinspektionen på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. Genom ändringen genomförs kraven i kapitel IIb artikel 14c.1 som genom artikel 5 i det kompletterande direktivet införts i direktivet om aktieägarrättigheter med avseende på den information som avses i artikel 3g.1 i direktivet om aktieägarrättigheter.
35 §. Samordning av tilläggspensionsanstaltens verksamhet med ägarstyrningsprinciperna.
Till paragrafen fogas ett
nytt 6 mom.
, enligt vilket den information som avses i 1–3 mom. i samband med att den offentliggörs ska lämnas in till Finansinspektionen på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. Genom ändringen genomförs kraven i kapitel IIb artikel 14c.1 som genom artikel 5 i det kompletterande direktivet införts i direktivet om aktieägarrättigheter med avseende på den information som avses i artiklarna 3h.1 och 3h.2 i direktivet om aktieägarrättigheter.
7.11
Bokföringslagen
7 kap.
Hållbarhetsrapport
2 §.Definitioner.
Enligt förslaget fogas till paragrafen en
ny13 punkt
med en definition av Esap-förordningen. Den nya 13 punkten förutsätter en teknisk ändring i
12 punkten
i paragrafen.
24 a §.Kraven på information enligt Esap-förordningen.
Enligt förslaget fogas till kapitlet en
ny 24 a §
om ett hållbarhetsrapporterande företags skyldighet att till Patent- och registerstyrelsen eller till en marknadsplatsoperatör som ordnar multilateral handel lämna in den information som avses i kapitlet upprättad på det sätt som förutsätts enligt Esap-förordningen.
Paragrafens
1 mom.
innehåller bestämmelser om ett hållbarhetsrapporterande företags skyldighet att till Patent- och registerstyrelsen lämna in bokslutet, verksamhetsberättelsen som ska innehålla en hållbarhetsrapport, revisionsberättelsen, koncernbokslutet, koncernens verksamhetsberättelse som ska innehålla en koncernhållbarhetsrapport, hållbarhetsgranskningsberättelsen och den redogörelse som avses i kapitlets 28 § 5 mom. upprättade på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. Genom paragrafens 1 mom. genomförs kraven i artikel 33a.1 som genom artikel 9 i det kompletterande direktivet införts i redovisningsdirektivet med avseende på upprättandet av information på det sätt som förutsätts enligt Esap-förordningen.
Paragrafens
2 mom.
innehåller bestämmelser i enlighet med artikel 33a.3 som genom det kompletterande direktivet införts i redovisningsdirektivet om att ett hållbarhetsrapporterande företag ska ha en identifieringskod för juridiska personer i enlighet med artikel 7.4 b i Esap-förordningen.
I paragrafens
3 mom.
föreskrivs det om Patent- och registerstyrelsens möjlighet att genom ett sådant beslut som avses i 1 § 3 mom. i handelsregisterlagen (564/2023) avgöra sådana tekniska faktorer som ska iakttas vid mottagandet av information som inte strider mot förpliktande Esap-reglering. I praktiken gäller möjligheten beslut om vilket tekniskt gränssnitt som ska användas vid inlämnandet av information till Patent- och registerstyrelsen.
Eftersom det enligt Esap-regleringen är medlemsstaterna som utser insamlingsorgan för den information som hållbarhetsrapporterande företag rapporterar, föreslås det i paragrafens
4 mom.
bestämmelser om att i det fall ett bolags värdepapper är föremål för handel på en multilateral handelsplattform enligt 1 kap. 2 § 1 mom. 8 punkten i lagen om handel med finansiella instrument, ska informationen i stället för till Patent- och registerstyrelsen lämnas in till den marknadsplatsoperatör som driver den multilaterala handelsplattformen på det sätt som Esap-regleringen förutsätter.
Paragrafens
5 mom.
innehåller bestämmelser om insamlingsorganets skyldighet att se till att informationen lämnas in till Esap. Insamlingsorgan är Patent- och registerstyrelsen samt den marknadsplatsoperatör som ordnar multilateral handel. En marknadsplatsoperatör som ordnar multilateral handel är insamlingsorgan i fråga om sådana bolags information som är föremål för handel på en multilateral handelsplattform. För närvarande finns det i Finland endast en marknadsplatsoperatör som ordnar multilateral handel, Nasdaq Helsinki Oy. I bestämmelsen beaktas det emellertid att det i framtiden kan finnas flera marknadsplatsoperatörer som ordnar multilateral handel. Då ska en marknadsplatsoperatör som ordnar multilateral handel se till att informationen lämnas in till Esap antingen via sitt eget system eller via systemet hos en annan marknadsplatsoperatör som ordnar multilateral handel. För detta föreslås bestämmelser om att en sådan annan marknadsplatsoperatör som ordnar multilateral handel ska vara skyldig att erbjuda möjlighet att lämna in informationen till det system som den driver på öppet redovisade, rättvisa, skäliga och icke-diskriminerande villkor. Dessutom innehåller momentet med stöd av artikel 3.2 i Esap-förordningen bestämmelser om Patent- och registerstyrelsens roll som insamlingsorgan i fråga om sådan hållbarhetsrapporteringsinformation som lämnas in av andra än hållbarhetsrapporterande företag men som är likadan som den lagstadgade information som hållbarhetsrapporterande företag lämnar in.
I paragrafens
6 mom.
utnyttjas medlemsstaternas handlingsutrymme enligt artikel 33a.2 i redovisningsdirektivet att föreskriva att emittenter på en reglerad marknad med stöd av artikel 23a i öppenhetsdirektivet kan lämna in informationen till en officiellt utsedd mekanism. Emittenter på en reglerad marknad, dvs. börsnoterade företag enligt definitionen i bokföringslagen, ska enligt förslaget lämna in informationen i det format som förutsätts enligt Esap-regleringen till den centrala lagringsenheten enligt 10 kap. 3 § 2 mom. i värdepappersmarknadslagen som enligt förslaget också i fortsättningen ska fungera som en sådan officiellt utsedd mekanism som avses i öppenhetsdirektivet. Bestämmelsen i paragrafens 4 mom. är konsekvent med att verksamhetsberättelsen som ska innehålla en hållbarhetsrapport är sådan obligatorisk information enligt definitionen i 10 kap. 2 § i värdepappersmarknadslagen som enligt bestämmelsen i 3 § 2 mom. i det kapitlet ska lämnas in till den centrala lagringsenheten.
25 §.Inlämnande för registrering.
Enligt förslaget hänvisas i paragrafens
1 mom.
utöver till kapitlets 22–24 § också till det föreslagna 24 a § 1 mom. med bestämmelser om upprättandet av information på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. Till paragrafen föreslås också ett
nytt 7 mom.
, enligt vilket inlämnandet av information till Patent- och registerstyrelsen i en form som är förenlig med Esap inte gäller börsnoterade företag eller företag vilkas värdepapper är föremål för handel på en multilateral handelsplattform.
7.12
Lagen om offentliggörande av sådana betalningar till myndigheter som gjorts av företag som är verksamma i utvinningsindustrin eller inom avverkning av naturskog
2 §.Definitioner.
Enligt förslaget fogas till paragrafens 1 mom. en
ny2 apunkt
med en definition av börsnoterade företag. Definitionen har införts i 1 kap. 9 § i bokföringslagen genom lag 1249/2023. Preciseringen behövs på grund av den ändring som föreslås i lagens 8 §.
8 §.Registrering och offentliggörande.
Enligt förslaget ändras paragrafens
1 mom.
genom att det föreskrivs om skyldigheten att lämna in årsrapporten och koncernens årsrapport till Patent- och registerstyrelsen på det sätt som förutsätts enligt Esap-förordningen. Genom ändringen genomförs kraven i artikel 33a.1 som genom artikel 9 i det kompletterande direktivet införts i revisionsdirektivet med avseende på rapporten om betalningar till offentliga myndigheter och den konsoliderade rapporten om betalningar till offentliga myndigheter.
Enligt förslaget fogas till paragrafen ett
nytt2 mom.
, enligt vilket ett företag ska ha en identifieringskod för juridiska personer i enlighet med artikel 7.4 b i Esap-förordningen.
I det nya
3 mom.
som fogas till paragrafen föreskrivs det om Patent- och registerstyrelsens möjlighet att genom ett sådant beslut som avses i 1 § 3 mom. i handelsregisterlagen (564/2023) avgöra sådana tekniska faktorer som ska iakttas vid mottagandet av information som inte strider mot förpliktande Esap-reglering. I praktiken gäller möjligheten beslut om vilket tekniskt gränssnitt som ska användas vid inlämnandet av information till Patent- och registerstyrelsen.
Till paragrafen föreslås dessutom ett
nytt 4 mom.
, enligt vilket vad som föreskrivs om informationens format, dvs. Esap-kraven, inte ska tillämpas på börsnoterade företag. Bestämmelser om börsnoterade företags skyldighet att offentliggöra den information som avses i bestämmelsen och skaffa en identifieringskod för juridiska personer finns i 10 kap. 3 § 2 mom. i värdepappersmarknadslagen. I 10 kap. 3 § 2 mom. i värdepappersmarknadslagen föreskrivs det om inlämnande av den obligatoriska information som anges i 2 § till den centrala lagringsenheten. Bestämmelser om skyldigheten att offentliggöra en rapport om betalningar till staternas regeringar och den konsoliderade rapporten finns i 7 kap. 14 § i värdepappersmarknadslagen. Det är fråga om obligatorisk information enligt 10 kap. 2 § i värdepappersmarknadslagen.
Till följd av de nya 2–4 mom. blir de nuvarande 2–4 mom. paragrafens 5–7 mom. I paragrafens nuvarande 3 mom. finns en hänvisning till paragrafens 2 mom. Till följd av ändringen av momentens numrering blir paragrafens nuvarande 2 mom. 5 mom. och 3 mom. blir 6 mom. Således ska hänvisningen till 2 mom. i paragrafens nuvarande 3 mom. ändras till en hänvisning till 5 mom.
7.13
Kreditinstitutslagen
9 a kap.
Finansiellt stöd till finansiella företagsgrupper
9 §. Offentliggörande av avtal om finansiellt stöd.
Enligt förslaget fogas till paragrafen ett
nytt 2 mom.
, enligt vilket den information om avtal om finansiellt stöd som avses i 1 mom. i samband med att den offentliggörs ska lämnas in till Finansinspektionen på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. Genom bestämmelsen genomförs kraven i artikel 128a.1 som genom artikel 11 i det kompletterande direktivet införts i resolutionsdirektivet med avseende på den information som avses i artikel 26.1 i resolutionsdirektivet. Till paragrafen föreslås också ett
nytt 3 mom.
, enligt vilket ett företag ska ha en identifieringskod för juridiska personer i enlighet med artikel 7.4 b i Esap-förordningen. Genom momentet genomförs kraven i artikel 128a.2 som genom artikel 11 i det kompletterande direktivet införts i resolutionsdirektivet.
10 kap.
Finansiella förutsättningar
1 b §.Tillämpning av golvet för det totala riskvägda exponeringsbeloppet.
Paragrafen är ny. I den föreskrivs det om användningen av den medlemsoption som avses i artikel 92.3 andra stycket i EU:s tillsynsförordning. I enlighet med optionen ska golvet för det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknas endast på gruppnivå i fråga om kreditinstitut och deras moderföretag placerade i Finland, men inte på de enskilda kreditinstitutens nivå. Undantaget ska inte tillämpas, om ett finländskt kreditinstitut inte har ett finländskt moderföretag och inte till den del som kreditinstitut som ingår i en grupp har dotter- eller systerföretag utanför Finland.
8 §.Buffertkrav för andra systemviktiga institut.
Enligt förslaget ändras paragrafens
7 mom.
så att det i momentet föreskrivs om att Finansinspektionen i samband med att den offentliggör den information som avses i bestämmelsen ska lämna in informationen till Esap-systemet som drivs av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten i det format som Esap-regleringen förutsätter. Genom ändringen av momentet genomförs kraven i artikel 116a som genom artikel 10 i det kompletterande direktivet införts i kreditinstitutsdirektivet med avseende på den information som avses i artikel 131.12 i kreditinstitutsdirektivet.
11 kap.
Tillsyn över kreditinstitut
10 a §. Kreditinstitut under tvångsförvaltning.
Enligt förslaget fogas till paragrafen ett nytt
4 mom.
som anger Finansinspektionens skyldighet att lämna in ett beslut om tillsättande av ombud till Esap-systemet som drivs av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. Det föreslagna 4 mom. baserar sig på kraven i artikel 128a.4 som genom artikel 11 i det kompletterande direktivet införts i resolutionsdirektivet med avseende på den information som avses i artikel 29.1 i resolutionsdirektivet.
7.14
Lagen om handel med finansiella instrument
1 kap.
Tillämpningsområde och definitioner
4 §.Europeiska unionens lagstiftning.
Enligt förslaget fogas till paragrafen en
ny8 punkt
med en definition av Esap-förordningen. Den nya 8 punkten förutsätter en teknisk ändring i den nuvarande
7 punkten
i paragrafen.
2 kap.
Drift av reglerade marknader
11 §.Anmälan om aktieförvärv.
Enligt förslaget ändras paragrafens
4 mom.
så att det i momentet föreskrivs om skyldigheten för en börs att lämna in de anmälningar som avses i bestämmelsen till Finansinspektionen på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. Genom ändringen genomförs kraven i artikel 87a.1 som genom artikel 12 i det kompletterande direktivet införts i direktivet om marknader för finansiella instrument med avseende på den information som avses i artikel 46.2 i direktivet om marknader för finansiella instrument. Enligt artikel 87a.2 i direktivet om marknader för finansiella instrument ska en börs ha en identifieringskod för juridiska personer i enlighet med artikel 7.4 b i Esap-förordningen. Bestämmelser om detta finns i paragrafens
nya 5 mom.
Till följd av det nya 5 mom. blir de nuvarande 5 och 6 mom. i stället 6 och 7 mom.
3 kap.
Organisering av verksamheten på en reglerad marknad
11 §.Avbrytande eller avslutande av handel.
Enligt förslaget ändras paragrafens
8 mom.
genom att det föreskrivs om skyldigheten för börsen att i samband med offentliggörandet av ett sådant beslut som avses i bestämmelsen underrätta Finansinspektionen om beslutet på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. Genom ändringen genomförs kraven i artikel 87a.4 som genom artikel 12 i det kompletterande direktivet införts i direktivet om marknader för finansiella instrument med avseende på den information som avses i artikel 52.2 i direktivet om marknader för finansiella instrument. På grund av hänvisningsbestämmelserna i 5 kap. 11 § och 7 kap. 3 § i lagen om handel med finansiella instrument tillämpas det i 3 kap. 11 § föreslagna underrättelseförfarandet på det sätt som Esap-regleringen förutsätter vid sidan av reglerade marknader också på beslut om avbrytande eller avslutande av handel på multilaterala och organiserade handelsplattformar. Genom ändringen av 3 kap. 11 § genomförs sålunda också kraven i artikel 87a.4 som genom artikel 12 i det kompletterande direktivet införts i direktivet om marknader för finansiella instrument med avseende på den information som avses i artikel 32.2 i direktivet om marknader för finansiella instrument.
6 kap.
Tillväxtmarknader för små och medelstora företag
2 §.Krav som gäller tillväxtmarknader för små och medelstora företag.
Enligt förslaget fogas till paragrafen ett
nytt 2 mom.
enligt vilket en marknadsplatsoperatör som driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag ska kräva att den information som avses i 1 mom. 3, 4 och 6 punkten ska lämnas in till den på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. Den information som avses i 1 mom. 6 punkten ska lämnas in på det sätt som Esap-regleringen förutsätter endast till den del som den i enlighet med artikel 33.3 f i direktivet om marknader för finansiella instrument gäller lagstadgad information som rör emittenterna på marknaden. Skyldigheten att lämna in information på det sätt som Esap-regleringen förutsätter gäller således inte uteslutande information som lagras med stöd av informationsskyldighet baserad på handelssystemets regler. Genom det nya 2 mom. genomförs kraven i artikel 87a.1 som genom artikel 12 i det kompletterande direktivet införts i direktivet om marknader för finansiella instrument med avseende på den information som avses i artikel 33.3 c, d och f i direktivet om marknader för finansiella instrument. Enligt artikel 87a.2 i direktivet om marknader för finansiella instrument ska en emittent ha en identifieringskod för juridiska personer i enlighet med artikel 7.4 b i Esap-förordningen. Bestämmelser om detta finns i paragrafens
nya 3 mom.
Enligt förslaget fogas till paragrafen ett
nytt 4 mom.
, enligt vilket en marknadsplatsoperatör som driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag ska se till att den information som den fått med stöd av 2 mom. lämnas in till Esap. Genom bestämmelsen genomförs kraven i artikel 87a.3 som genom det kompletterande direktivet införts i direktivet om marknader för finansiella instrument med avseende på skyldigheten att utse ett insamlingsorgan.
Till paragrafen föreslås också ett
nytt 5 mom.
, enligt vilket en marknadsplatsoperatör som driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag efter eget val kan lämna in informationen till Esap via sitt eget system eller via systemet hos en annan marknadsplatsoperatör som driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag och som har ett sådant system. För närvarande är First North Finland-marknaden, som drivs av Nasdaq Helsinki Oy, den enda tillväxtmarknaden för små och medelstora företag i Finland. Det är emellertid nödvändigt att i lagstiftningen bereda sig på möjligheten att det i Finland kan finnas flera än en tillväxtmarknad för små och medelstora företag. Då kan en marknadsplatsoperatör som driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag efter eget val inrätta ett eget system eller vid inlämnandet av informationen till Esap utnyttja ett system hos en annan marknadsplatsoperatör som driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag. En sådan annan marknadsplatsoperatör som driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag ska erbjuda möjlighet att lämna in informationen till systemet på öppet redovisade, rättvisa, skäliga och icke-diskriminerande villkor. Möjligheten att lämna in information till systemet hos en annan marknadsplatsoperatör som driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag begränsar sig emellertid enbart till inlämnande av information till Esap. Andra skyldigheter för marknadsplatsoperatörer som driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag som baserar sig på direktivet om marknader för finansiella instrument, såsom bland annat ansvaret för lagring av information, kan inte läggas ut på en underleverantör.
Till följd av de nya 2–5 mom. blir paragrafens nuvarande 2 mom. paragrafens 6 mom.
7.15
Lagen om hypoteksbanker och säkerställda obligationer
9 §.Tillsyn.
Enligt förslaget ändras paragrafens
4 mom.
så att det i momentet föreskrivs om att Finansinspektionen i samband med att den offentliggör den information som avses i bestämmelsen ska lämna in den till den europeiska gemensamma åtkomstpunkten på det sätt som Esap-regleringen förutsätter. Genom ändringen genomförs kraven i artikel 26a.4 som genom artikel 16 i det kompletterande direktivet införts i direktiv (EU) 2019/2162 med avseende på den information som avses i artiklarna 26.1 b och 26.1 c i direktiv (EU) 2019/2162.
36 §.Skyldighet att regelbundet offentliggöra uppgifter om säkerställda obligationer.
Till paragrafen föreslås ett
nytt 4 mom.
med bestämmelser om emittentens skyldighet att lämna in den information som avses i 1 mom. till Finansinspektionen på det sätt som Esap-regleringen förutsätter samtidigt som den offentliggör denna information. Genom bestämmelsen genomförs kraven i artikel 26a.1 som genom artikel 16 i det kompletterande direktivet införts i direktiv (EU) 2019/2162 med avseende på den information som avses i artikel 14 i direktiv (EU) 2019/2162.
Dessutom fogas till paragrafen ett
nytt 5 mom.
med bestämmelser om emittentens skyldighet att skaffa en identifieringskod för juridiska personer i enlighet med artikel 7.4 b i Esap-förordningen. Genom bestämmelsen genomförs kraven i artikel 26a.2 som genom artikel 16 i det kompletterande direktivet införts i direktiv (EU) 2019/2162.
Till följd av de nya 4 och 5 mom. blir paragrafens nuvarande 4 mom. paragrafens 6 mom.