1.1  Bakgrund

I enlighet med statsminister Petteri Orpos regeringsprogram är målet för yrkesutbildningen att säkerställa att alla studeranden har tillräckliga yrkesmässiga och kulturella färdigheter samt arbetslivsfärdigheter för att efter studierna fortsätta till arbetslivet eller fortsatta studier. För närvarande blir fler än var tionde av dem som avlagt yrkesinriktad grundexamen arbetslösa efter utexamineringen. Tyngdpunkten inom yrkesutbildning för vuxna ligger på en långvarig utbildning för grundexamen, vilket begränsar antalet personer som deltar i utbildningen. Yrkesutbildningens dubbla roll i utbildningen av läropliktiga och de vuxnas kontinuerliga lärande har identifierats i regeringsprogrammet. I regeringsprogrammet betonas yrkesutbildningens betydelse för att svara på kompetensbehoven i arbetslivet och sysselsättningen efter utbildningen. 

I regeringsprogrammet konstateras att regeringen reformerar finansieringsmodellen för yrkesutbildningen. Utbildningsanordnarnas incitament stärks så att de studerande avlägger studier, utexamineras, sysselsätts och fortsätter till fortsatta studier efter utexamineringen. Indikatorerna för genomslagsfinansieringen utvecklas och uppföljningen av den uppdateras. Finansieringsmodellen skapar också incitament för studerande att avlägga kompetenshelheter som är mindre än examina och som svarar mot stärkandet av förutsättningarna för kontinuerligt lärande och det regionala arbetskraftsbehovet. Regeringen ser över verksamhetsstyrningen inom yrkesutbildningen genom att stärka genomslagskraften och resultaten samt genom att säkerställa neutraliteten i fråga om utbildningsanordnare. Särdragen inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen beaktas. 

För att trygga försörjningsberedskapen ska det inom yrkesutbildningen säkerställas att kompetensbehoven inom de kritiska branscherna tillgodoses i tillräcklig utsträckning. Utbudet av studieinnehåll på engelska inom yrkesutbildningen ökas och samtidigt säkerställs möjligheten till tillräckliga studier i de inhemska språken. Regeringen stärker ställningen för idrottsläroanstalter på andra stadiet. Finansieringen av idrottsläroanstalter görs permanent. 

Målet med statsminister Orpos regeringsprogram är också att förtydliga stödet för lärandet och harmonisera kedjan av stöd för lärandet från småbarnspedagogiken till andra stadiet. 

1.2  Beredning

Undervisnings- och kulturministeriet tillsatte en arbetsgrupp med sektioner för att bereda förslag enligt regeringsprogrammet för att reformera finansieringen av yrkesutbildningen och styrningen av verksamheten samt för att uppnå andra mål som gäller utveckling av yrkesutbildningen Arbetsgruppen har tillsatts för tiden mellan den 1 oktober 2023 och den 31 december 2024. Arbetsgruppen har till uppgift att i enlighet med regeringsprogrammet bereda förslag till reformering av finansieringssystemet för yrkesutbildning, revidering av utbildningsanordnarnas verksamhetsstyrning, bättre inriktning av utbildningsutbudet i enlighet med arbetslivets behov, öppnande av möjligheten till uppdragsutbildning, inriktning av examensutbildningen för vuxna på utbildning som höjer utbildningsnivån eller förbättrar arbetsmarknadsställningen samt på avläggande av kompetenshelheter som är mindre än examina, en skyldighet att fortsätta språkutbildningen för invandrare för att uppfylla språkkunskapskravet. 

Undervisnings- och kulturministeriet har också tillsatt en arbetsgrupp för att utveckla stödet för lärandet i gymnasiet och yrkesutbildning, vars uppgifter är att bereda förslag enligt statsminister Orpos regeringsprogram. Arbetsgruppen har tillsatts för tiden mellan den 1 oktober 2023 och den 31 december 2024. Arbetsgruppen har till uppgift att i enlighet med regeringsprogrammet utarbeta förslag till förenhetligande av stödet för lärandet inom gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen med beaktande av utveckling av studiehandledningen, tidig upptäckt av stödbehov och ordnande av olika stödformer på andra stadiet, tryggande av behövligt stöd och handledning samt multiprofessionellt stöd för studerande på andra stadiet och pedagogiska stödåtgärder, handledning och övergripande stödande av den studerandes välbefinnande. 

För att främja beredningen av ärendet startade undervisnings- och kulturministeriet i september 2023 en brainstorming på webben för att utveckla gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen. Brainstormingen på webben producerades av Fountain Park och de frågor som behandlades baserade sig på målen i regeringsprogrammet. Med brainstormingen på webben inkluderades i hög grad yrkesutbildningens och gymnasiernas ledning, personal och intressentgrupper för att fundera på framtiden för utbildningen på andra stadiet.  

Undervisnings- och kulturministeriet ordnade ett samråd om utvecklingen av stödet för lärandet med studerandena. Samrådet genomfördes av Fountain Park och det ordnades mellan den 22 november och den 13 december 2023. Sammanlagt inkom 6 552 svar, varav 4 005 gavs av studeranden inom gymnasieutbildningen och 2 352 av studeranden inom yrkesutbildningen. Studerandena fick frågor om hurudant stöd för lärandet de hade fått för sina studier och hur stödet svarat på deras behov och hurudant stöd de önskar att de hade fått för studierna. 

Undervisnings- och kulturministeriet ordnade den 17 januari 2024 ett seminarium om yrkesutbildningens framtid för utbildningsanordnare. Vid evenemanget presenterades de planerade ändringarna och hördes utbildningsanordnarnas synpunkter. 

Utlåtanden om utkastet till regeringsproposition har begärts i bred skala av de centrala intressentgrupperna. Propositionsutkastet var på remiss mellan den 6 maj 2024 och den 16 juni 2024. Under remisstiden inkom sammanlagt 255 utlåtanden. Utlåtandesammandraget och utlåtandena kan läsas på projektsidan på propositionen med koden OKM059:00/2023. 

Propositionen har bedömts av rådet för bedömning av lagstiftningen. Bedömningsrådet gav ett utlåtande om propositionen den 29 augusti 2024 och utlåtandet av rådet kan läsas på adressen file:///C:/Users/03003733/Downloads/Arviointineuvoston%20lausunto%20ammatillisen%20koulutuksen%20kokeilulaista.pdf .  

Regeringens proposition har behandlats i delegationen för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning. I propositionen har förhandlingar enligt lagen om förhandlingsrätt för innehavare av kommunala tjänster (389/1944) förts, liksom förhandlingar enligt 9 § i sametingslagen (974/1955). 

Beredningsunderlaget till regeringens proposition finns i den offentliga webbtjänsten på adressen https://okm.fi/hanke?tunnus=OKM059:00/2023 .  

2.1  Verksamhetsstyrningen inom yrkesutbildningen

2.2  Personalutbildning och övrig yrkesutbildning

2.3  Finansieringssystemet för yrkesutbildningen

2.4  Stöd för lärandet

Målet med yrkesutbildningen är att säkerställa att studeranden får den behövliga undervisningen, handledningen och de stödåtgärder som behövs i alla skeden av utbildningen, så att studeranden uppnår de krav på yrkesskicklighet och mål för kunnandet vilka fastställts för utbildningen. Inom yrkesutbildningen baserar sig studierna på en personlig utvecklingsplan för kunnandet som upprättas för studeranden, där individuella uppgifter om identifiering, erkännande, förvärvande, utveckling och påvisande av kunnandet samt handlednings- och stödåtgärder förs in. 

Stödet och handledningen inom yrkesutbildningen baserar sig på de stödformer som föreskrivits i lagstiftningen kring yrkesutbildningen. För att förvärva kunnande har studeranden rätt att i olika lärmiljöer få sådan undervisning och handledning som dels gör det möjligt att uppfylla kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet enligt examens- eller utbildningsgrunderna, dels stöder de studerandes utveckling till goda, harmoniska och bildade människor och samhällsmedlemmar. Utbildningsanordnaren ansvarar för att det i undervisningen och handledningen tas hänsyn till det uppskattade behovet av och mängden undervisning och handledning vid läroanstalten och i andra lärmiljöer. En studerande har rätt att få personlig och annan behövlig studiehandledning. Den som har avlagt yrkesinriktad grundexamen och som har för avsikt att söka till fortsatta studier efter avläggandet av examen, men som inte har fått en studieplats i examensinriktad utbildning, har rätt att få handledning som anknyter till ansökan till fortsatta studier och karriärplanering under året som följer på året då examen har avlagts. För handledningen ansvarar den utbildningsanordnare i vars läroanstalt examen har avlagts. 

4.1  De viktigaste förslagen

I propositionen föreslås att det utfärdas en ny lag om ett försök med verksamhetsstyrning inom yrkesutbildningen. Dessutom ändras lagen om yrkesutbildning och lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Lagen om nationella studie- och examensregister ändras så att den beaktar ändringarna i lagen om yrkesutbildning och lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. 

Försöket med verksamhetsstyrning 

I propositionen föreslås ett försök med verksamhetsstyrning inom yrkesutbildningen, vilket genomförs från och med den 1 januari 2026 till och med den 31 december 2033. I försöket är en del av yrkesutbildningsanordnarna med i ett styrningsförfarande som avviker från förfarandet för andra utbildningsanordnare. Förfarandet för anordnartillstånd för deltagarna i försöket och den anknutna normstyrningen lättas och dessa utbildningsanordnare ges en omfattade rätt att ordna examina. Enligt förslaget förhandlar undervisnings- och kulturministeriet vart fjärde år med utbildningsanordnarna om målen för utbildningens genomslag och kvalitet. Målen skrivs in i ett avtal mellan undervisnings- och kulturministeriet och utbildningsanordnaren, och uppnåendet av målen följs upp under försöket. Syftet med förhandlingarna är att samordna nationella och lokala mål. Utbildningsanordnarna bedömer behoven i området tillsammans med andra centrala regionala aktörer och ger ett förslag om strategiska mål. Undervisnings- och kulturministeriet inkluderar de nationella målen i diskussionen. 

Utbildningsanordnare väljs på ett så täckande sätt som möjligt till försöket med verksamhetsstyrning. Storleken av den grupp av utbildningsanordnare som väljs ska vara sådan att bilaterala förhandlingar mellan utbildningsanordnaren och undervisnings- och kulturministeriet är möjliga. I propositionen föreslås att högst 40 utbildningsanordnare väljs till försöket. De utbildningsanordnare som väljs till försöket ska bilda en helhet utifrån vilken det är möjligt att utvärdera utvecklingen för såväl den nationella som den regionala kvaliteten och genomslagskraften. Enligt förslaget baserar sig valet av utbildningsanordnare till försöket på poängsättningen av Nationella centret för utbildningsutvärdering, Ncu. Grunderna för poängsättningen föreskrivs genom lag. Undervisnings- och kulturministeriet ska dessutom vid valet av utbildningsanordnare till försöket sörja för att helheten av deltagarna i försöket är tillräckligt mångsidigt i fråga om examensutbud och att antalet studerandeår är tillräckligt på det nationella planet. Undervisnings- och kulturministeriet ska se till att det finns deltagare i försöket på bägge nationalspråk och att såväl offentligrättsliga som privaträttsliga utbildningsanordnare deltar i försöket. De utbildningsanordnare som deltar i försöket ska dessutom ha tillräckliga ekonomiska förutsättningar att ordna examina och utbildning. Även en annan än en branschöverskridande anordnare kan väljas, om utbildningsanordnaren har specialkunnande eller i övrigt är en regionalt eller nationellt betydande aktör och har sådan förmåga som försöket kräver att ordna sådan omfattande verksamhet som försökstillståndet ger möjlighet till. 

Anordnartillstånden för de utbildningsanordnare som väljs till försöket ersätts för viss tid med försökstillstånd. Försökstillstånden ersätter de gällande anordnartillstånden under försökets giltighetstid. Enligt förslaget har en anordnare av yrkesutbildning som fått försökstillstånd i regel rätt att ordna alla examina som ingår i examensstrukturen för yrkesutbildning och så kallad utvidgad läroavtalsutbildning i fråga om de examina och kompetensområden som utbildningsanordnaren inte har i sitt försökstillstånd. Därtill kan utbildning ordnas vid behov också som arbetskraftsutbildning och på engelska. 

Finansieringssystemet 

I propositionen föreslås att finansieringssystemet för yrkesutbildningen förnyas så att anslaget för yrkesutbildning i statsbudgeten i fortsättningen består av en kalkylerad basfinansiering som baserar sig på utfallet och finansiering efter prövning. 

Finansieringsandelarna för den kalkylerade basfinansiering som baserar sig på utfallen består av de faktiska studerandeåren, vars andel är 50 procent, avlagda examensdelar och examina, vars andel är 30 procent, sysselsättningen och de fortsatta studierna bland de utexaminerade, vars andel är 18 procent och studeranderesponsen och arbetslivsresponsen, vars andel är totalt två procent. Uppgifterna från två tidsperioder mellan den 1 juli och den 30 juni före finansåret används som utfallsuppgifter. 

Finansieringsmodellen förenklas och den styrande effekten förbättras genom att i avsevärd mån gallra bort viktnings- och förhöjningsfaktorer och deras koefficienter och koncentrera de återstående viktnings- och förhöjningsfaktorerna som jämnar ut kostnadskonsekvenserna till finansieringen utifrån studerandeår. De faktiska studerandeåren viktas i fortsättningen utifrån ordnande av olika examina som hör till examensstrukturen, utbildning som handleder för examensutbildning och utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv. Dessutom viktas de utifrån studerandens utgångsnivå, för vilken egna viktkoefficienter skapas. De faktiska studerandeåren höjs för ordnande av krävande särskilt stöd och inkvartering. Lisäksi säilytettäisiin nykytilaa vastaavasti tutkintotyyppikerroin, jolla alennetaan ammatti- ja erikoisammattitutkintojen rahoitusta suhteessa perustutkintoihin. 

Med finansiering efter prövning finansieras i fortsättningen allokeringar och tillägg som riksdagen beslutar om, finansiering för strategisk utveckling, höjningar av finansieringen på grund av orsaker som hänför sig till kostnaderna för att ordna utbildningen och av andra nödvändiga orsaker samt korrigeringar och rättelser som gäller det föregående finansåret. Finansieringen efter prövning är en del av statsandelsfinansieringen med allmän täckning. 

Övrig yrkesutbildning och personalutbildning 

I propositionen föreslås upphävande av bestämmelserna om övrig yrkesutbildning enligt lagen om yrkesutbildning, vilken är sådan utbildning som fördjupar eller kompletterar yrkeskompetensen utan mål om att avlägga en examen eller examensdel, och om personalutbildningen. Följaktligen är det i fortsättningen inte längre möjligt att ordna utbildning som fördjupar eller kompletterar yrkeskompetensen eller personalutbildning som yrkesutbildning. 

Stöd för lärandet 

I propositionen föreslås att en studerande har rätt till stöd för lärandet som en del av examensutbildning. Stödet för lärandet är sådan stödundervisning som ges av läraren samt sådant stöd och sådan handledning som ges av undervisnings- och handledningspersonalen som den studerande behöver för att uppfylla kraven på yrkesskicklighet och nå målen för kunnandet enligt examens- eller utbildningsgrunderna. Vid beredningen av stödet för lärande upphävs bestämmelsen om studier som stöder inlärningsfärdigheterna. Stödet för lärande ska enligt förslaget genomföras i form av stödundervisning, stöd och handledning med låg tröskel. Stödet ska finnas tillgängligt för de studerande i tillräcklig hög grad och i rätt tid och det ska vara av sådan kvalitet att det främjar de studerandes kunskaper, påvisande av kunnande genom yrkesprov, utexaminering, sysselsättning och övergång till fortsatta studier samt välbefinnande. 

Därtill föreskrivs rätten till särskilt stöd. En studerande har rätt till särskilt stöd, om han eller hon på grund av verifierade inlärningssvårigheter behöver regelbunden och långvarig specialundervisning för att uppnå kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet enligt examen eller utbildning och stöd för lärandet inte är tillräckligt med tanke på studerandens stödbehov. Enligt förslaget ges särskilt stöd av en speciallärare. Dessutom utgörs särskilt stöd av annan undervisning och handledning som baserar sig på konsultation av en speciallärare och andra särskilda undervisnings- och studiearrangemang som studeranden behöver. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

5.1  Handlingsalternativen och deras konsekvenser

Med försöket med verksamhetsstyrning inom yrkesutbildningen eftersträvas ännu bättre genomslag och kvalitet. Med de föreslagna lösningarna letar man tillsammans med de utbildningsanordnare som kommer med i försöket efter lösningar på de utvecklingsobjekt som identifierats inom yrkesutbildningen i statsminister Orpos regeringsprogram. Det skulle vara möjligt att försöka främja genomslaget och kvaliteten åtminstone på två alternativa sätt. Regleringen kring anordnartillstånd för yrkesutbildningen kan avvecklas så att examina inte anges i anordnartillståndet, utan att utbudet kan beslutas fritt av utbildningsanordnaren. Ett annat alternativ för att öka genomslaget skulle vara att meddela föreskrifter i anordnartillstånden om minimi- och maximimängderna för utbudet enligt examen eller utbildning. 

Anordnartillståndet för yrkesutbildningen kunde ändras så att de i regel innehåller föreskrifter om de examina som anordnaren har tillstånd att ordna. Anordnaren kunde med ett eget beslut ändra utbildningsutbudet för att svara på efterfrågan i det egna området. I tillstånden begränsas anordnandet enbart av sådana examina vars anordnarförutsättningar föreskrivits i den övriga lagstiftningen. Sådana är till exempel examina enligt det så kallade förardirektivet. 

Om tillståndsregleringen öppnades utan annan reglering i fråga om examensutbudet, skulle detta kunna ha oförutsedda och oändamålsenliga konsekvenser för helheten av yrkesutbildningsutbudet. Om utbildningsanordnarna i stor utsträckning väljer en tjänandelogik som baserar sig studerande- och prestationsmängderna, kan tillgången till kompetent arbetskraft drabbas inom vissa verksamhetsområden. Ändringen skulle kunna bemöta olika geografiska områden på olika sätt, om utbildningsanordnarnas strategi är olika i landets olika delar. 

Ett annat alternativ är att öka förpliktelserna i de gällande anordnartillstånden för yrkesutbildning. I anordnartillstånden uppräknas de rättigheter att ordna examina och utbildning vilka beviljats till utbildningsanordnaren. För att förbättra yrkesutbildningens genomslag kunde förpliktelserna i tillståndsregleringen ökas. Undervisnings- och kulturministeriet skulle kunna fastställa minimi- och maximimängder för utbudet av vissa examina i tillstånden. Ministeriet skulle fastställa en branschspecifik nivå för utbildningsutbudet för verksamheten, vilken är förpliktande för varje anordnare. 

Med utvidgade förpliktelser vore det möjligt att rikta utbildning till exempel enligt de beräknade resultaten. Från och med slutet av 1990-talet har principen för verksamhetsstyrningen av yrkesutbildningen varit att möjliggöra strategisk planering på anordnarnivå. Utgångspunkten har varit att lokala behov ska kunna tillmötesgås maximalt flexibelt. Detta har inneburit att undervisnings- och kulturministeriet i regel inte utfärdat branschspecifika normer för utbildningsanordnarna. Regleringen har varit kvantitativ och kopplad till den totala mängden studeranden hos utbildningsanordnarna. En utvidgad styrning genom normer skulle minska den lokala reaktionsförmågan och kan leda till en situation där tillståndsregleringen bromsar tillmötesgåendet av nya utbildningsbehov. Till exempel skulle det förutsättas en ändring av anordnartillståndet för att svara på kompetensbehov som orsakas av att en ny produktionsanläggning grundas. En ökning av normativiteten i tillståndsförfarandet kan också försämra utbildningsanordnarens möjligheter att beakta utbildningsefterfrågan bland befolkningen och sökandenas önskemål. Dessutom skulle ett utbildningsutbud som reglerats för tidigt kunna försvaga motivationen hos dem som söker sig till utbildningen och på lång sikt ha negativa konsekvenser för yrkesutbildningens dragkraft. 

I beredningsskedet bedömdes genomförande av försöket som ett randomiserat fältförsök, där försökstillstånd beviljas med ett lotteri. Randomiserade fältförsök ses som det mest tillförlitliga sättet att producera information om genomslaget i samhällspolitiken och sådana har genomförts i Finland under de senaste åren bland annat i fråga om den tvååriga förskoleundervisningen. I detta samband ansågs ett genomförandesätt som baserar sig på ett lotteri dock innehålla för stora risker med tanke på tillgodoseendet av studerandenas kulturella grundläggande fri- och rättigheter och likabehandlingen, om utbildningsanordnare som inte kan ordna utbildning högklassigt i enlighet med examensgrunderna väljs till försöket. Detta skulle också ha konsekvenser för arbets- och näringslivets förutsättningar att utveckla sin verksamhet. Det är möjligt att även utbildningsanordnare utan förutsättningar att utvidga sitt utbildningsutbud och på samma gång säkerställa att högklassig examensutbildning ordnas väljs till försöket. Om utbildningsanordnarens förmåga och förutsättningar att starta nya examensutbildningar inte bedöms i förväg, skulle det kunna äventyra studerandenas rättigheter enligt lagen om yrkesutbildning. 

I beredningen av försökslagen bedömdes ett randomiserat försöksfält också med tanke på att försökslagens giltighetstid överskrider regeringsperioderna. Eftersom framtida regeringars beslutsmöjligheter inte kan begränsas i förväg, är det sannolikt att kontrollgruppen under försökstiden omfattas av ändringar som påverkar jämförelsekonfigurationen. Följaktligen vore det inte möjligt att bedöma ändringarna med anledning av försöket i förhållande till nuläget på ett tillförlitligt sätt. En låsning av jämförelsekonfigurationen kunde försätta anordnare utanför försöket i en ställning som är ofördelaktigare i fråga om utvecklingen av verksamheten. 

Modellen för försöket med verksamhetsstyrning lättar regleringen om anordnande av utbildning väsentligt, men i enlighet med 22 § i grundlagen ska det allmänna trygga tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna i verksamheten hos utbildningsanordnare som fått försökstillstånd också under försökstiden. I grundlagsutskottets utlåtande om regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen och lagen om yrkesutbildning samt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (RP 70/2002 rd) konstateras att villkoret för att bevilja försökstillstånd enligt utskottets mening dock ska vara att sökanden och respektive skolor eller läroinrättningar har förutsättningar att genomföra försöket på ett sätt som motsvarar dess syfte och utan att äventyra elevernas undervisningsrelaterade rättigheter. 

Eftersom förhållandet mellan utbildningsanordnarnas förutsättningar och tillgodoseendet av grundläggande fri- och rättigheter i den nya modellen för verksamhetsstyrning inte är entydigt, bedömdes vid beredningen att försöket inte heller kan genomföras så att man först bedömer minimikriterierna för att ansöka om försökstillstånd, varefter försökstillstånden lottas bland de sökanden som uppfyllt kriterierna. Det skulle vara väldigt utmanande att göra en sådan heltäckande definition av minimikriterierna och att fastställa dessa kriterier på rätt nivå. Om för skarpa kriterier ställs, blir gruppen av andra än behöriga sökanden som fått försökstillstånd för liten med tanke på bedömningen av modellens konsekvenser. Om för lösa kriterier å sin sida ställs, uppkommer en risk som riktar sig på studerandenas grundläggande fri- och rättigheter. 

Vid beredningen bedömdes att en bedömning av sökandenas förutsättningar genom poängsättning och användning av poängen i beviljandet av försökstillstånd på bästa möjliga sätt uppnår målen om genomslag för försöket i förhållande till randvillkoren för tillgodoseendet av grundläggande fri- och rättigheter. 

5.2  Lagstiftning och andra handlingsmodeller i utlandet

6.1  Remissförfarandet

Försöket med verksamhetsstyrning 

Försöket med verksamhetsstyrning fick brett understöd. Försöket ansågs minska byråkratin i anknytning till verksamhetsstyrningen och öka utbildningsanordnarnas möjligheter att svara på behoven i det egna området. Försöket ansågs öka växelverkan mellan utbildningsanordnarna och förvaltningen. Remissinstanserna understödde att utbildningsanordnare väljs på ett representativt sätt till försöket och att försöket är tillräckligt omfattande. 

Flera remissinstanser ansåg att försöksmålen och behörighetsförhållandena mellan utbildningsanordnaren och undervisnings- och kulturministeriet bör preciseras. Lagens mål har konstaterats i den första paragrafen i den föreslagna försökslagen och i dess författningsspecifika motiveringar. I den fortsatta beredningen preciserades motiveringarna till paragrafen. 

En del av remissinstanserna riktade uppmärksamhet på att urvalsförfarandet borde vara mer exakt och transparent än vad som beskrivits i propositionsutkastet. Uppmärksamhet riktades också på förutsättningarna för uppföljning av försöket. En del av remissinstanserna föreslog att uppföljningssätten och -kriterierna bör beaktas bättre i författningstexten. Uppmärksamhet riktades också på att de som väljs till försöket borde ha faktiska operationella och ekonomiska förutsättningar att svara på befolkningens och arbetslivets behov. I den fortsatta beredningen utvecklades författningarna om ansökan och val till försöket. Urvalsförfarandena och -kriterierna skrevs in i lagen. För att säkerställa transparensen och metodkunskapen poängsätts sökandena av Nationella centret för utbildningsutvärdering, Ncu, som med stöd av den lagstiftning som gäller för centret är ett oberoende organ för utvärdering av utbildning. Till motiveringarna tillades en analys av förutsättningarna att bilda en forskningsdesign och dess förhållande till utvärderingen av sökandens förmåga. Bestämmelsen om uppföljningen av försöket preciserades och Ncu ges till uppdrag att genomföra och planera uppföljningen. 

I huvudsak understöddes förslaget om de examina som avgränsas. Några remissinstanser föreslog att examen inom pedagogisk verksamhet och handledning och andra examina som omfattas av bestämmelserna om lösningar vid olämplighet för studier (SORA) bör vara examina som avgränsas. Målet med försöket med verksamhetsstyrning är att skapa omfattande förutsättningar för anordnarna att svara på utbildningsbehovet i deras område. Om examina utesluts i en större utsträckning än vad som föreslagits, skulle också utbildningsanordnarnas möjligheter att reagera minska. De utbildningsanordnare som deltar i försöket omfattas av förpliktelserna enligt lagstiftningen om verksamheten, inklusive SORA-bestämmelserna. Examina inom pedagogisk verksamhet och handledning ordnas i bred omfattning redan för närvarande. 

I flera remissvar konstaterades att en förpliktelse att delta i försöket inte är en ändamålsenlig utgångspunkt för det förtroende som förhandlingsförfarandet förutsätter och för gemensamma överenskommelser. I den fortsatta beredningen avlägsnades denna paragraf från propositionen utifrån remissvaren. 

En del av remissinstanserna ansåg att beslutsmakten mellan utbildningsanordnaren och undervisnings- och kulturministeriet inte var proportionell. I synnerhet riktades uppmärksamhet på att ministeriet fattar beslut om utbildningsanordnarens operationella och kvantitativa mål i situationer där anordnarens mål och de nationella målen inte kan samordnas, och ett avtal inte uppkommer. I den fortsatta beredningen beslöt man sig för att avlägsna denna paragraf utifrån remissvaren. Förfarandet för konfliktsituationer föreskrivs enligt förslaget som en del av 12 § i försökslagen, vilken gäller återkallande av ett försökstillstånd. Om ett avtal inte uppnås, kan undervisnings- och kulturministeriet återkalla ett försökstillstånd under förutsättning att utbildningsanordnaren riktar utbildning på ett sätt som i väsentlig grad är oändamålsenligt med hänsyn till försökets mål. 

En del av remissinstanserna ansåg att det var oklart var besluten om maximiantalet studerandeår för deltagarna i försöket fattas. Det var oklart om beslut om dessa fattas i försökstillståndet eller i avtalet mellan utbildningsanordnaren och ministeriet. Propositionen preciserades så att ett nytt moment fogades till 3 §, som gäller försökstillstånd. I det konstateras att maximiantalet studerandeår är det som angetts för utbildningsanordnaren i det gamla anordnartillståndet då försökslagen trädde i kraft. 

Fri rätt att ordna examina på engelska fick brett understöd, i synnerhet med tanke på tillgången till kompetent arbetskraft. I vissa utlåtanden framlyftes att kunskaper i finska och svenska är nödvändiga, i synnerhet inom social- och hälsovårdsbranschen. Dessutom konstaterade till exempel Utbildningsstyrelsen att det inom yrkesutbildningen finns flera examina där man utexamineras till yrken där minst försvarligt kunnande i de inhemska språken behövs. Enligt Utbildningsstyrelsens utlåtande är det behövligt att bedöma kraven på språkkunskaper i examensgrunderna enligt examen, om utbildning i allt högre grad ordnas på engelska i fortsättningen. I motiveringarna till regeringens proposition har undervisning på nationalspråken förklarats också i de fall där engelska är examensspråket. De nya examensgrunderna för grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen trädde i kraft den 1 augusti 2024. I fråga om kraven på yrkesskicklighet och kunnandet har man i dessa definierat sådana omständigheter med vilka man i fortsättningen kan förbereda yrkeskunniga och kompetenta närvårdare i synnerhet för den finländska arbetsmarknaden. Det finns sju kompetensområden och i alla kompetensområden har kravet på yrkesskicklighet i fråga om språkkunskaper definierats enligt följande: ”använder två inhemska språk (finska, svenska eller samiska) och ett främmande språk i arbetsuppgifterna". I fråga om bedömningen av kunnandet har det även föreskrivits att bedömningen av kunnandet inte kan anpassas, om patient- och klientsäkerheten eller läkemedelsbehandlingen äventyras. I grundexamina inom social- och hälsovårdsbranschen är det därtill inte möjligt att avvika från de krav på yrkesskickligheten som hänför sig till läkemedelsbehandlingen eller patient- och klientsäkerheten. I fråga om dessa föreskrifter ska språkkunskaperna och yrkeskunnandet hos dem som avlagt examen vara på sådan nivå att de klarar av krävande arbetsuppgifter som närvårdare. I fråga om en examen inom pedagogisk verksamhet och handledning bedömer Utbildningsstyrelsen grunden för språkkunskapskravet innan försöket börjar. Dessutom har undervisnings- och kulturministeriet inlett ett nätverksprojekt som genomförs som ett samarbete mellan yrkesutbildningsanordnarna och med strategifinansieringen för yrkesutbildningen år 2023. Det utvecklar undervisningen på främmande språk och förbättrar utbudet av och kvaliteten på undervisning på de inhemska språken. Innehållen och målen i den utvecklings- och utbildningshelhet som genomförs med strategifinansiering under tiden mellan den 1 januari 2023 och den 31 december 2024 ska främja studerandens individuella behov och dra fördel av bra praxis som redan tagits fram (till exempel språkmedveten undervisning). Med projektet stöder man regeringsprogrammets skrivning enligt vilken avhopp från yrkesutbildningen minskas och de utexaminerades sysselsättning förbättras. I enlighet med regeringsprogrammet utökas utbudet av studieinnehåll på engelska inom yrkesutbildningen och samtidigt säkerställer man möjligheten till tillräckliga studier i de inhemska språken. Dessutom reformeras utbildningsutbudet så att det bättre än för närvarande motsvarar arbets- och näringslivets behov, med beaktande av behoven i export- och industrilandskapen. Enligt regeringsprogrammet ska utbudet och kvaliteten på utbildning och språkexamina i båda de inhemska språken förbättras för att säkerställa den invandrande arbetskraftens språkkunskaper. 

Flera remissinstanser ansåg att försökstiden är lång. Det ansågs vara viktigt att följa försökets genomslag även under försöket och det föreslogs att en mer omfattande utvärdering genomförs redan efter den första fyraåriga strategiperioden. Propositionen preciserades utifrån remissvaren om uppföljningen och halvtidsutvärderingen. Ärendet behandlas i avsnittet Genomförande och uppföljning. 

Flera remissinstanser var oroliga för de utbildningsanordnare som inte är med i försöket och på vilka försökslagen inte tillämpas. I utlåtandena förutsattes att man säkerställer att verksamhetsförutsättningarna bevaras hos dessa utbildningsanordnare och att ansökningar om en ändring av dessa utbildningsanordnares anordnartillstånd behandlas inom en rimlig tid. I de föreslagna författningarna föreslås inte ändringar i förfarandet för anordnartillståndet för andra utbildningsanordnare än de som omfattas av försökslagen. 

Justitieministeriet behandlade den föreslagna försökslagen paragraf för paragraf i sitt utlåtande. Justitieministeriets anmärkningar beaktades på genomgripande sätt i den fortsatta beredningen av propositionen. Dessutom uttalade sig justitieministeriet om motiveringarna till lagstiftningsordningen, som var bristfälliga i propositionsutkastet. Propositionen preciserades till denna del i den fortsatta beredningen. 

Reformen av finansieringssystemet 

Målen för ändringen av och förslagen om finansieringssystemet fick brett understöd. Ändringen av finansieringssystemet från finansiering som till största del baserar sig på studerandeår till finansiering som i högre grad betonar prestationer (examina, kompetenspoäng för examensdelar) samt sysselsättning och fortsatta studier ansågs vara bra. Vissa enskilda remissinstanser motsatte sig förslaget i synnerhet i fråga om läropliktiga studeranden. Förenklingen av finansieringsmodellen genom att minska koefficienterna i viktnings- och förhöjningsfaktorerna fick på allmän nivå ett odelat understöd. Remissinstanserna var i väldigt stor utsträckning oroliga för vuxenutbildningens ställning och för hur utbildningen kan svara på ändringsbehoven i arbetslivet. Beräkningsmodeller för finansieringen önskades i omfattande grad, så att utbildningsanordnarna kan förutse sin finansiering då verksamheten ändras. 

Remissinstanserna förhöll sig såväl negativt som positivt till förslaget om finansiering efter prövning. Finansiering efter prövning ansågs vara viktig till exempel i hanteringen av förändringssituationer. Å andra sidan betonades i utlåtandena att den inte orimligt får minska den kalkylerade finansieringens andel. 

Begränsningen av studerandeår för andra än de som är berättigade till avgiftsfri utbildning understöddes i regel. En del av utbildningsanordnarna ville ha en precisering av det maximiantal studeranden som är kopplat till fyraårsperioden. I vissa utlåtanden föreslogs att man på samma sätt som för maximiantalet studerandeår funderar också på att fastställa maximiantalet examina och examensdelar i anordnartillstånden och följaktligen i finansieringsmodellen. 

Avlägsnandet av övrig yrkesutbildning från yrkesutbildningen och finansieringen fick understöd, men mötte också på motstånd. Förslaget ansågs vara motiverat också med tanke på konkurrensneutraliteten. I utlåtandena föreslogs att om övrig yrkesutbildning avlägsnas, bör det finnas en övergångstid, då det utreds om en del av den utbildning som hör till den övriga yrkesutbildningen kan överföras till en del av examensutbildningen. I den fortsatta beredningen beslöt man sig utifrån remissvaren att ändra propositionen så att övrig yrkesutbildning enligt 8 § 1 punkten avlägsnas från lagen och finansieringssystemet först efter en övergångstid på tre år och att det är möjligt att ta ut studerandeavgifter för övrig yrkesutbildning enligt 8 § 1 punkten under övergångstiden. 

Slopandet av studerandeavgifter understöddes, men mötte också på motstånd. Flera remissinstanser understödde att studerandeavgifterna slopas och att nedskärningarna av finansieringen av yrkes- och specialyrkesexamina slopas i anknytning till detta. Flera remissinstanser föreslog att man prövar att inte slopa studerandeavgifterna. I vissa utlåtanden föreslogs att det fortfarande ska vara möjligt att ta ut avgifter för yrkes- och specialyrkesexamina utifrån en motiverad orsak, till exempel synnerligen dyra utbildningar. Vid den fortsatta beredningen beslöt man utifrån remissvaren att ändra propositionen så att studerandeavgifterna kvarstår. Eftersom studerandeavgifterna kvarstår, beslöt man att också hålla kvar examenstypkoefficienten. 

Vissa remissinstanser ansåg att utelämnandet av personer som från tidigare varit sysselsatta från sysselsättningskriteriet för finansieringen var problematiskt. Flera remissinstanser ville bevara finansieringen också för dem som har en tidigare examen efter grundstadiet. Man var särskilt orolig för de examina där avläggande av en hel examen är en förutsättning för att få ett nytt yrke, såsom närvårdarutbildning. En del av remissinstanserna föreslog att personer med studentexamen även i fortsättningen jämställs med personer utan examen efter grundstadiet i finansieringen utifrån en hel examen. I den fortsatta beredningen beslutade man sig utifrån remissvaren för att ändra förslaget till förordning om avgiftsgrunderna så att de som avlagt studentexamen jämställs med personer utan examen i finansieringen. Ärendet regleras genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet, som ges efter att lagarna trätt i kraft, så som konstateras i avsnittet Bestämmelser på lägre nivån än lag. 

En del av remissinstanserna motsatte sig eller förhöll sig med förbehåll till att koefficienten för särskilt stöd slopas. Flera remissinstanser krävde att samhällsansvaret beaktas som ett finansieringskriterium. I praktiken skulle detta vara möjligt genom att införa ett kriterium som gäller utgångsnivån, där grunden utgörs av uppgifter om vitsorden i studerandenas avgångsbetyg från grundskolan. I en del utlåtanden riktades uppmärksamhet på att det borde vara möjligt att beakta utgångsnivån också för dem som inte har något avgångsbetyg. 

Slopandet av koefficienten för inkvartering vid internatskola stötte på motstånd i vissa utlåtanden, i synnerhet i folkhögskolornas utlåtanden. Enligt folkhögskolorna är boende vid internatskolor inte enbart en inkvarteringsservice, utan det handlar om en mer omfattande pedagogisk approach och investering i lärmiljön. I den fortsatta beredningen beslutade man sig för att ändra förslaget till förordning om beräkningsgrunder utifrån remissvaren, så att tre förhöjningskoefficienter bevaras för inkvartering på ett sätt som motsvarar nuläget. Ärendet regleras genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet, som ges efter att lagarna trätt i kraft, så som konstateras i avsnittet Bestämmelser på lägre nivån än lag. 

Studerande- och arbetslivsrespons som en del av finansieringen delade remissinstansernas åsikter. En del ville behålla minst den nuvarande nivån på tre procent eller till och med höja den. En del ville helt slopa responsen på finansieringen, även om den ansågs vara behövlig för utvecklingen av kvaliteten. Framför allt ansågs insamlingen av arbetslivsrespons vara arbetskrävande. Tryggande av finansieringen av fängelseundervisning och tillgodoseende av likabehandlingen ansågs vara viktigt. Avgränsningen av finansieringsändringarna inom ramen för övergångstiden understöddes allmänt. 

Lapplands förbund och två utbildningsanordnare från Lappland föreslog att ersättningarna av rese- och inkvarteringskostnader för läropliktiga överförs till FPA för att säkerställa likabehandling av studerandena. 

Enligt finansministeriets syn skulle de ändringar som föreslagits i utkastet inte förnya finansieringssystemet för yrkesutbildningen tillräckligt och det finansieringssystem som föreslagits i utkastet är fortfarande väldigt komplicerat. I propositionen beaktas dessutom inte unga personer som avlägger en första yrkesexamen i tillräcklig rad. Hälften av finansieringen skulle fortfarande riktas utifrån studerandeåren. Enligt finansministeriets syn borde finansieringens tyngdpunkt i fråga om kontinuerligt lärande bland vuxna ligga på de avlagda studierna och sysselsättningen efter studierna, och inte på studerandeåren. Finansministeriet föreslog i sitt utlåtande att man i finansieringen av yrkesutbildningen differentierar budgetfinansieringen för unga och vuxna, vilket också skulle främja att besparingen på 100 miljoner euro enligt beslutet av statsminister Orpos regering vid ramförhandlingarna i april 2024 riktas på finansieringen av utbildning för vuxna eller personer som avlagt en yrkesexamen eller en examen på högskolenivå. En proposition om reform av finansieringssystemet har beretts utifrån skrivningarna i regeringsprogrammet och regeringsprogrammet innehåller inte något omnämnande om att differentiera finansieringen för yrkesutbildning på det sätt som finansministeriet föreslagit. Den föreslagna finansieringsmodellen garanterar finansieringen av utbildning för de läropliktiga, eftersom de faktiska studerandeåren för läropliktiga studeranden beaktas utan begränsningar i finansieringen. 

Reformen fick mest kritik för placeringen av områden och examina i kostnadsgrupperna i förordningsutkastet och ändringarna av kostnadsgruppernas koefficienter. Största delen av kritiken gällde utbildning inom jord- och skogsbruksområdet, då kostnadsgruppskoefficienterna för examina inom dessa områden ansågs vara för låga. Vissa branschers och enskilda examinas koefficienter ansågs också vara för låga, till exempel för företagsekonomi, social- och hälsovårdsbranschen och sjöfart. Dessutom kritiserades i allmänhet placeringen av koefficienterna för yrkes- och specialyrkesexamina i kostnadsgrupp ett. Även finansieringen av områden som är viktiga för försörjningsberedskapen lyftes fram, och bland annat utbildning inom jordbruk ansågs vara ett exempel på detta. I den fortsatta beredningen fattades ett beslut om att utifrån remissvaren ändra förslaget till förordning om beräkningsgrunder så att man i förordningen övergår från fem kostnadsgrupper till sju kostnadsgrupper i examensutbildningen. Enligt beräkningarna skulle examinas kostnadsmotsvarighet bättre beaktas i finansieringen, om man inom examensutbildningen övergår från fem kostnadsgrupper till sju kostnadsgrupper. I modellen med fem kostnadsgrupper är en del av examina inom jord- och skogsbruksområdet underfinansierade med 3–7 procent sett till kostnaderna. Övergången till sju kostnadsgrupper skulle åtgärda detta, varvid kostnaderna noggrannare motsvarar kostnaderna. Ärendet regleras genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet och övergången till sju korgar behandlas mer ingående i avsnittet Bestämmelser på lägre nivån än lag. 

Helheten av stöd för lärandet och särskilt stöd 

Utifrån remissvaren fick förslagen om studerandens rätt till stöd för lärandet och särskilt stöd brett understöd. I flera utlåtanden lyfte man fram att behovet av stöd för lärandet kontinuerligt ökat, varför det bör utvecklas. I så gott som alla utlåtanden understöddes stöd för lärandet, där huvudvikten i enlighet med motiveringarna ligger på lättillgängligt stöd, som ges till studeranden så fort stödbehov framkommer. Överföringen av resurser för stöd för lärandet från förvaltningsbeslut till stöd med låg tröskel och i rätt tid ansågs vara värt att eftersträva. 

I remissvaren ansågs det vara viktigt att stöd för lärandet är tillgängligt för de studerande i tillräcklig hög grad och i rätt tid och det ska vara av sådan kvalitet att det främjar de studerandes kunskaper, påvisande av kunnande genom yrkesprov, utexaminering, sysselsättning och övergång till fortsatta studier samt välbefinnande. Det ansågs även vara viktigt att koppla stöd för lärandet till uppnåendet av utbildningsmålen som en lösning som även främjar de mer omfattande målen för yrkesutbildningen. En del konstaterade också att det är bra att stödet för lärandet inte ordnas som egna studieperioder, utan vid sidan om examensutbildningen under hela utbildningen, vilket främjar uppnåendet av studerandens mål. I flera utlåtanden konstaterades att studierna för att stöda studiefärdigheterna har utvecklats och upplevts vara fungerande och därför borde bra praxis utnyttjas även i fortsättningen. I några utlåtanden framfördes att studier som stöder studiefärdigheterna behålls som en form av stöd för lärandet även i fortsättningen. I synnerhet var man orolig för möjligheterna för studeranden av invandrarbakgrund att lära sig språket. 

Största delen av remissinstanserna ansåg att speciallärarens roll i stödet för lärandet enligt propositionen vara ändamålsenlig. Flera remissinstanser ansåg att propositionen minskar byråkratin och innebär att stödbehoven hos en studerande beaktas flexiblare. 

I flera utlåtandena ansågs att begreppet stödundervisning inte är särdeles lämpligt för yrkesutbildning, där stödet är mångsidigt och det även i personalen finns en stor mängd andra personer än lärarna som stöder studerandens lärande. En del ansåg å sin sida att begreppet stödundervisning lämpar sig väl för yrkesutbildning. 

Största delen av remissinstanserna förde fram sin oro för att propositionen inte i tillräcklig grad beaktat främjandet av studerandenas välbefinnande i mer omfattande grad och på så sätt att mångprofessionellt samarbete och samarbete med elevvården betonas i arbetet. I några utlåtanden anmärktes att ett moment med en bestämmelse om samarbetet med aktörer som producerar utbildningsservice fattades i propositionen. I den fortsatta beredningen har detta moment fogats till propositionen och ärendet har dessutom preciserats i specialmotiveringen. I flera utlåtanden framlyftes dessutom en oro för läropliktiga unga personer, vars utbildning förutsätter att deras funktionsförmåga stöds och att de får rehabilitering, ofta tillsammans med andra sakkunniga. Som lösningar för rehabiliteringen av studeranden föreslogs bland annat att kombinera social- och hälsovårdstjänster, arbetsworkshoppar och skolornas tjänster. Kommunförbundets och Areenas förslag om rehabiliterande undervisning var ett förslag för att lösa ärendet. 

Några remissinstanser konstaterade att skillnaden mellan stöd för lärandet och särskilt stöd i fortsättningen bör vara tydlig för samtliga och den ska definieras entydigt i lagstiftningen. I propositionen har innehållen i stöd för lärandet och särskilt stöd beskrivits i synnerhet i specialmotiveringen. 

Förslaget om särskilt stöd understöddes i regel i utlåtandena. I synnerhet riktades i utlåtandena dock uppmärksamhet på vad som avses med begreppet "verifierade” i propositionen. Specialmotiveringen i regeringens proposition har preciserats i denna utsträckning. 

I utlåtandena riktade man också uppmärksamhet på de olika verksamhetsmiljöerna inom yrkesutbildningen, i vilka förvärv av kunnande i praktiska uppgifter på arbetsplatsen är centralt. I vissa utlåtanden föreslogs därför att bestämmelsen preciseras i fråga om utbildning som ordnas på arbetsplatsen, så att studeranden ska få även särskilt stöd som behövs på arbetsplatsen. Utifrån remissvaren beslöt man sig för att ändra propositionen så att motiveringarna till paragraferna innehåller ett konstaterande om studerandens rätt att få särskilt stöd på arbetsplatsen i samband med praktiska arbetsuppgifter som en del av utbildning som baserar sig på läroavtal eller utbildningsavtal. 

I utlåtandena föreslogs därtill att grunderna för särskilt stöd ökas så att studerandena är i en likvärdig ställning. Organisationerna för personer med funktionsnedsättning föreslog därtill att också en funktionsnedsättning eller en sjukdom bör vara en grund för särskilt stöd. Detta möjliggör att man för en studerande med en funktionsnedsättning eller sjukdom säkerställer tillgängligheten i studierna, det behövliga särskilda stödet och särskilda undervisnings- och studiearrangemang. Några remissinstanser konstaterade att även hälso- eller socialrelaterade orsaker ger upphov till ett behov av regelbundet och långvarigt stöd för lärandet, vilket bör beaktas i författningarna. Också ”andra orsaker” som nämns i bestämmelsen om särskilt stöd väckte frågor och preciseringsbehov. Utifrån den mottagna responsen tillades begreppen ”funktionsnedsättning” och ”sjukdom” som grund för särskilt stöd utöver verifierade inlärningssvårigheter i bestämmelsen och i motiveringarna preciserades de övriga orsaker som nämns i bestämmelsen. 

I flera utlåtanden ansågs att specialundervisningen är en uppgift som utvidgas för utbildningsanordnaren. I den fortsatta beredningen preciserades personalkonsekvenserna genom att konstatera att det inte handlar om en uppgift som utvidgas, eftersom den gällande lagen innehåller en bestämmelse om särskilt stöd och genom förordning föreskrivs att en person som ger särskilt stöd ska ha behörighet i form av en speciallärarexamen. Finansministeriet yttrade dessutom att propositionen borde innehålla en bedömning av hur mycket propositionen ökar behovet av speciallärare och hur detta förhåller sig till utbudet av speciallärare, även med beaktande av att stödet för lärandet och skolgången samtidigt är på väg att reformeras även i den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Propositionen har preciserats i fråga om personalkonsekvenserna i den fortsatta beredningen. 

Några remissinstanser ansåg att bindande av specialundervisning till undervisning av en speciallärare skulle minska det särskilda stödet till en studerande. I några utlåtanden förutsattes preciseringar av vad som avses med att ”stärka specialundervisningen". I vissa utlåtanden föreslogs att beslutet om särskilt stöd till en studerande ska fattas enbart i sådana situationer där studerandens kunnande anpassas inom yrkesutbildningen eller då avvikelser görs från kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet. 

I några utlåtanden framlyftes totalreformen av stödet för lärandet som en helhet och som ett kontinuum, vilket ansågs vara viktigt. Skillnaderna mellan stödet för lärandet i de olika utbildningsformerna kommenterades också och det ansågs vara beklagligt att begreppen inte är helt enhetliga. Å andra sidan betonades varje utbildningsforms särdrag, som borde beaktas. 

Flera remissinstanser tog ställning till slopandet av förhöjningskoefficienten för finansieringen utifrån särskilt stöd, vilket bedömdes minska finansieringen för särskilt stöd. I propositionen konstateras att finansiering är finansiering med allmän täckning, vilket möjliggör att finansieringen riktas på särskilt stöd i behövlig utsträckning. 

Utlåtandena innehöll ställningstaganden om informationsöverföringen, som bör genomföras bättre än tidigare. Lagen om yrkesutbildning innehåller redan bestämmelser om informationsöverföring, varför det inte finns ändringsförslag om detta i propositionen. 

I vissa utlåtandena ansågs att studerandenas karriärplanerings- och arbetslivsfärdigheter borde stärkas systematiskt under hela utbildningen. 

I utlåtandena föreslogs att ändringarna träder i kraft från början av läsåret den 1 augusti 2026, så att besluten inte behöver ändras mitt under läsåret. Det beslöts att ändra tidpunkten för ikraftträdandet till början av läsåret utifrån remissvaren. 

Uppdragsutbildning 

Förslagen om uppdragsutbildning delade remissinstansernas åsikter. Förslaget fick understöd, men mötte också på motstånd. Skyldigheten att säkerställa studerandenas rättigheter understöddes allmänt. Förslaget om att utbildningsbeställaren också borde vara utbildningsfinansiär mötte på motstånd i många utlåtanden. Flera remissinstanser lyfte fram kommunanordnarnas situation vid ordnande av uppdragsutbildning och de arrangemang som gjorts för att genomföra uppdragsutbildning. Den föreslagna ändringen ansågs göra det avsevärt svårare att ordna uppdragsutbildning eller eventuellt till och med helt hindra det. 

Kommissionen för examensexport, som verkar i anslutning till Utbildningsstyrelsen, lade fram flera alternativa formuleringar till paragrafen med stöd av remissinstansen. Flera remissinstanser föreslog läsårsavgifter för studeranden från områden utanför EU/EES. 

Kommunförbundet riktade på allmän nivå uppmärksamhet på att regleringen om uppdragsutbildning har placerats som en del av det nationella utbildningssystemet. Kommunförbundet ansåg att författningsunderlaget för uppdragsutbildning ska utredas i sin helhet och bedömas som en del av det offentliga finansierade och övervakade nationella utbildningssystemet och i förhållande till regleringen om konkurrensneutralitet. 

Med beaktande av remissvaren på förslaget beslöts det att slopa förslagen om uppdragsutbildning från regeringspropositionen och göra den fortsatta beredningen av ärendet som en separat helhet. 

Arbetslivskommissionerna 

De ändringar som föreslagits för arbetslivskommissionerna delade remissinstanserna. Flera remissinstanser understödde att antalet arbetslivskommissioner begränsas och att deras uppgifter minskas. Flera remissinstanser var dock oroliga för kvalitetssäkringen av yrkesutbildningen, om arbetslivskommissionernas uppgifter minskas på det föreslagna sättet. Flera remissinstanser motsatte sig helt och hållet att arbetslivskommissionernas uppgifter ändras och att antalet uppgifter minskas. I synnerhet arbetslivsorganisationerna föreslog att frågan skjuts upp och att en trepartsberedning inleds. 

Med beaktande av remissvaren på förslaget beslöt man sig att slopa förslagen om arbetslivskommissionerna från regeringspropositionen och genomföra den fortsatta beredningen av ärendet som en separat helhet. 

6.2  Utlåtande av rådet för bedömning av lagstiftningen

Rådet för bedömning av lagstiftningen har gett ett utlåtande om propositionsutkastet den 29 augusti 2024. Enligt bedömningsrådet framgår ärendets bakgrund och mål av propositionsutkastet. Beskrivningen av nuläget i propositionsutkastet redogör tydligt för problemen relaterade till det nuvarande finansieringssystemet och regleringen kring anordnartillstånd för yrkesutbildningen. Bedömningsrådet ansåg att det var positivt att yrkesutbildningens personal, ledning och studerandena inkluderats i beredningen med olika samrådsmetoder. 

Bedömningsrådet ansåg att beskrivningen av den nuvarande helhetsfinansieringen för yrkesutbildningen och finansieringssystemet är oklar i propositionsutkastet. Till exempel beloppet av totalfinansieringen kunde beskrivas, liksom också hur finansieringen fördelar sig mellan olika utbildningsprogram. Bedömningsrådet rekommenderade att en tabell eller ett schema inkluderas i propositionsutkastet, med en beskrivning av det nuvarande finansieringssystemet och de ändringar som föreslagits till systemet. 

Bedömningsrådet riktade uppmärksamhet på att försöket inte genomförs med randomisering, varför tillförlitlig information om reformens genomslag sannolikt inte fås. Därför borde en bedömning göras av om modellen för att genomföra reformen är meningsfull. Bedömningsrådet konstaterade också att det utifrån utkastet förblir oklart om utbildningsanordnarna har möjlighet att undvika att välja elever vars prestation förväntas vara sämre än snittet och att denna risk borde behandlas i propositionen. 

Bedömningsrådet ansåg att propositionsutkastet innehåller ett bra referat av de styrningssystem för yrkesutbildningen vilka är i användning utomlands. Propositionsutkastet redogör dock inte för om de lösningar som är i användning utomlands utnyttjats i beredningen av propositionen. 

Bedömningsrådet ansåg att propositionsutkastet innehåller en tillräcklig bedömning av propositionens konsekvenser för finansieringen av yrkesutbildningsanordnare. Bedömningsrådet ansåg att det var positivt att man i konsekvensbedömningarna dragit nytta av simuleringar, med vilka konsekvenserna av finansieringsmodellen för utbildningsanordnarna uppskattats. 

Bedömningsrådet ansåg också att eventuella ändringar i utbildningsutbudet för studerandena ska beskrivas konkret i propositionen. Propositionen kunde innehålla en beskrivning i exemplifierande syfte om hurdana utbildningsprogram som sannolikt skulle öka utifrån de nuvarande behoven i arbetslivet. 

Bedömningsrådet ansåg att konsekvenserna för arbetslivets behov och kunnandet borde bedömas i propositionen, liksom också eventuella besparingar av att fördjupande och kompletterande undervisning slopas. Propositionen borde innehålla en beskrivning av prognosen över förändringarna i arbetslivet och kompetensbehoven samt samarbetet med företrädare för arbetslivet under försöket, så att försöket svarar på arbetslivets behov. 

Propositionsutkastet kan ge en uppfattning om att målet med de föreslagna ändringarna är att få personer som helt saknar en examen efter grundstadiet till yrkesutbildningen, i stället för så kallade branschbytare. Bedömningsrådet ansåg att propositionsutkastet i mån av möjlighet kunde innehålla en beskrivning av om propositionen har konsekvenser för omskolningen av vuxenstuderanden, med beaktande av den senaste tidens ändringar i förutsättningarna för vuxenutbildning. 

Bedömningsrådet ansåg att man i propositionsutkastet kunde precisera konsekvenserna av att finansieringen riktas på avläggande av kortvariga utbildningar eller examensdelar för utbildningsanordnarna. 

Ett mål med den föreslagna regleringen är att främja det regionala välbefinnandet och förbättra regionekonomin. I propositionsutkastet föreslås dock avskaffande av den regionala koefficienten, som beaktar regionala sysselsättningsskillnader bland dem som avlagt yrkesutbildning. Enligt propositionsutkastet påverkar slopandet av koefficienten inte finansieringens inriktning i den nya finansieringsmodellen. Bedömningsrådet ansåg att propositionen kunde innehålla en beskrivning av om det under den tid då den nuvarande regleringen varit i kraft funnits områden som i synnerhet dragit nytta av den regionala koefficienten och som kan drabbas av särskilda konsekvenser av att koefficienten slopas. Kan till exempel något utbildningsutbud minska i vissa områden som en följd av att den regionala koefficienten slopas? 

Regeringens proposition har kompletterats i fråga om de brister och utvecklingsobjekt som konstaterats i utlåtandet av bedömningsrådet. Till propositionen fogades tabeller över finansieringen, vilka beskriver ändringen av finansieringssystemet i förhållande till nuläget och den branschspecifika fördelningen av finansieringen för yrkesutbildningen. Motiveringarna till den valda modellen för att genomföra försöket preciserades. Därtill preciserades motiveringarna bland annat i fråga om den regionala koefficienten och omskolning av vuxenstuderanden. 

7.1  Lag om ett försök med verksamhetsstyrning inom yrkesutbildningen

1 §. Lagens syfte. Enligt paragrafen är syftet med lagen att genomföra ett tidsbegränsat försök med verksamhetsstyrning inom yrkesutbildningen mellan den 1 januari 2026 och den 31 december 2033. Syftet med försöket är att utreda hur man genom att utvidga anordnartillstånden inom yrkesutbildningen och genom verksamhetsstyrning som grundar sig på ett förhandlingsförfarande kan stärka yrkesutbildningens kvalitet, genomslag och tillgänglighet. Med verksamhetsstyrning avses styrning av yrkesutbildningsanordnarna med förfarandet med anordnartillstånd. Också förhandlingar och avtal med utbildningsanordnarna är verksamhetsstyrning i försöket.  

Med yrkesutbildningens kvalitet avses utbildningens förmåga att svara på målen för utbildningen och på studerandenas och klienternas behov. Kvalitet är också att en studerande får undervisning och handledning för att kunna uppnå det kunnande som fastställts som mål i studerandens personliga utvecklingsplan för kunnandet. Utbildning av hög kvalitet syns också med att studerandena sysselsätts och övergår till fortsatta studier. Med sysselsättningen och övergången till fortsatta studier mäts utbildningens genomslag. Med utbildningens tillgänglighet avses regional tillgänglighet, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och språklig tillgänglighet.  

2 §. Försökets förhållande till annan lagstiftning. På verksamheten hos utbildningsanordnare som deltar i försöket tillämpas vad som föreskrivs och bestäms i lagen om yrkesutbildning med vissa undantag. Enligt förslaget gäller undantagen 3 kap., som innehåller bestämmelser om anordnande av examina och utbildning. Enligt förslaget innehåller försökslagen bestämmelser om ordnande av examina och utbildning vilka avviker från 3 kap.  

På försöket tillämpas inte bestämmelserna om anordnartillstånd i 22 § i lagen om yrkesutbildning, bestämmelserna om examina och utbildning som ska anges i anordnartillståndet i 23 §, bestämmelserna om undervisnings- och examensspråket i 24 § och bestämmelserna om verksamhetsområdet i 25 §. Försökslagen innehåller separata bestämmelser om de nämnda ärendena. På försöket tillämpas inte heller bestämmelserna i 27 § 1-3 mom. i lagen om yrkesutbildning gällande övriga rättigheter, skyldigheter, villkor och uppgifter som ska anges i ett anordnartillstånd. Däremot tillämpas den ifrågavarande paragrafens 4 mom. även på anordnare som deltar i försöket. I det aktuella momentet föreskrivs att det i anordnartillståndet också kan bestämmas om andra skyldigheter, om tryggandet av tillgång till utbildning eller andra orsaker som hänför sig till ordnande av examina och utbildning förutsätter det. Dessutom kan anordnartillståndet innehålla bestämmelser om villkor för ordnandet av examina och utbildningar samt bestämmelser om utvecklingsuppgifter och andra uppgifter. Bestämmelserna om förutsättningar för beviljande av anordnartillstånd i 28 § och om ändring och återkallande av anordnartillstånd i 29 § i lagen i fråga tillämpas inte heller på försöket. Försökslagen innehåller separata bestämmelser om dessa. 

3 §. Försökstillstånd. Det föreslås att paragrafens 1 mom. innehåller bestämmelser om att ett anordnartillstånd för försöket inom yrkesutbildningen vilket beviljas av undervisnings- och kulturministeriet är ett villkor för att delta i försöket med verksamhetsstyrning inom yrkesutbildningen enligt denna lag. Undervisnings- och kulturministeriet beviljar försökstillstånd på ansökan högst fram till slutet på försökslagens giltighetstid.  

Försökstillståndet ersätter det tillstånd att ordna examina och utbildning som avses i 22 § i lagen om yrkesutbildning under den tid då försöket pågår. Ett anordnartillstånd för yrkesexamina och -utbildning återkallas dock inte för försökstiden, utan det är så att säga fruset under försökstiden. Undervisnings- och kulturministeriet fattar ett beslut om försökstillstånd avgiftsfritt. 

Enligt föreslagna 2 mom. i paragrafen får de utbildningsanordnare som deltar i försöket en omfattande rätt att ordna examina. Utbildningsanordnare som fått ett försökstillstånd kan ordna alla examina enligt examensstrukturen och så kallad utvidgad läroavtalsutbildning. I försökstillståndet anges alla examina och utbildningar som utbildningsanordnaren har rätt att ordna. Undervisnings- och kulturministeriet kan dock besluta om vissa begränsningar enligt examen och kompetensområde i utbildningsanordnarens försökstillstånd. Begränsningarna behandlas senare i specialmotiveringen till 5 §. På ett sätt som motsvarar nuläget kan en utbildningsanordnare med utvidgad uppgift att ordna läroavtalsutbildning svara på arbets- och näringslivets och studerandens kompetensbehov via utbildningsupphandlingen i fråga om de examina och kompetensområden som med stöd av 5 § i denna lag eventuellt begränsats i försökstillståndet. Utbildningsanordnare som fått ett försökstillstånd får fritt ordna utbildning också som fängelseundervisning. 

Enligt föreslagna 3 mom. kan examensutbildning som beviljats i ett försökstillstånd anordnas fritt också som arbetskraftsutbildning. På ett sätt som motsvarar nuläget kommer utbildningsanordnaren och arbets- och näringsförvaltningen överens om ordnande av arbetskraftsutbildning. 

I paragrafens 4 mom. konstateras enligt förslaget att utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv enligt 7 § i lagen om yrkesutbildning, krävande särskilt stöd enligt 65 § i den lagen samt yrkesutbildning för idrottare får ordnas av sådana utbildningsanordnare som fått försökstillstånd som vid ikraftträdandet av denna lag har haft rätt att ordna utbildningen i fråga. 

I paragrafens 5 mom. konstateras att sådana utbildningsanordnare som fått försökstillstånd och som vid ikraftträdandet av denna lag har haft rätt att ordna utbildningen i fråga får vara verksamma som sådana utbildningscentrum för utbildning för grundläggande yrkeskompetens eller fortbildning som avses i 35 § i lagen om transportservice (320/2017). 

Enligt paragrafens 6 mom. är maximiantalet studerandeår för utbildningsanordnare som deltar i försöket det som anges för utbildningsanordnaren i anordnartillståndet enligt 22 § i lagen om yrkesutbildning vid ikraftträdandet av denna lag. 

Rätten att ordna utbildning som handleder för examen för yrkesutbildningsanordnare fastställs på samma sätt som för närvarande enligt lagen om utbildning som handleder för examensutbildning. 

4 §. Undervisnings- och examensspråk. Utbildningsanordnarens undervisnings- och examensspråk fastställs i försökstillståndet. I försökstillståndet fastställs att utbildningsanordnarens undervisnings- och examensspråk är samma undervisnings- och examensspråk eller de samma undervisnings- och examensspråk som fastställts som undervisnings- och examensspråk i utbildningsanordnarens anordnartillstånd då denna lag träder i kraft. Utbildningsanordnaren ska meddela undervisning på de undervisningsspråk som fastställts i försökstillståndet på samma sätt som för närvarande.  

Enligt den gällande lagen om yrkesutbildning kan en examen avläggas på det eller de examensspråk som fastställts i anordnartillståndet och utbildningsanordnarens examensspråk är de undervisningsvisningsspråk som fastställts i anordnartillståndet och de övriga språk som fastställts separat enligt examen i anordnartillståndet. Även engelska kan vara examensspråk för utbildningsanordnaren för examina som ingår i försökstillståndet. Den föreslagna bestämmelsen möjliggör att utbildningsanordnaren kan ordna utbildning på engelska utan att ansöka om ändring i anordnartillståndet hos undervisnings- och kulturministeriet. Utbildningsanordnarna kan flexiblare än för närvarande svara på utbildnings- och kompetensbehoven i deras verksamhetsområde också med engelska som examensspråk. Detta förutsätter att man med utbildning på finska eller svenska inte tillräckligt kan svara på kompetensbehoven i arbets- och näringslivet, då det är ändamålsenligt att studerandena avlägger examen med engelska som examensspråk. För att främja mångsidiga sysselsättningsförutsättningar, språk- och kulturkunnande hos studerandena och integration bör utbildningsanordnaren fortfarande se till att studeranden som avlägger sin examen på engelska har tillräckliga kunskaper i finska och svenska och att stärka dessa kunskaper som en del examensutbildning på engelska. 

5 §.Begränsningar i försökstillståndet. Paragrafen innehåller bestämmelser om att examina och kompetensområden genom beslut av undervisnings- och kulturministeriet kan lämnas utanför utbildningsanordnarens försökstillstånd under vissa förutsättningar. I och med försökstillstånden får utbildningsanordnarna en rätt att ordna examina, vilken är mer omfattande än för närvarande. Det är dock nödvändigt att begränsa ordnandet av vissa examina och kompetensområden.  

I paragrafens första punkt möjliggörs att särskilt dyra examina och kompetensområden lämnas utanför försökstillståndet. Dispens för ordnande av sådana utbildningar som är klart dyrare än en genomsnittlig utbildning kan i betydande grad överföra finansieringen av utbildningen till vissa utbildningar och vissa utbildningsanordnare. Det är nödvändigt att kunna begränsa dessa examina och kompetensområden, så att undervisnings- och kulturministeriet har möjlighet att påverka hur helheten av finansiering av yrkesutbildning riktas. Sådana särskilt dyra utbildningar utgörs av kompetensområdet för körning av skogsmaskiner i grundexamen inom skogsbranschen och kompetensområdet för schaktningsmaskintransport i grundexamen inom byggbranschen. 

Enligt den andra punkten i paragrafen kan examina och kompetensområden lämnas utanför tillståndet, om det kunnande som hänför sig till examen eller kompetensområdet i fråga regleras genom lag eller förordning eller omfattas av ett internationellt avtal som är förpliktande för Finland. Sådana utbildningar är till exempel kompetensområdet för kylmontering i yrkesexamen i husteknik och kompetensområdet för kraftverksteknik i yrkesexamen inom energibranschen. Kompetensområdet för kraftverksteknik inom yrkes- och specialyrkesexamen inom energibranschen omfattas av lagen om tryckbärande anordningar (1144/2016) och statsrådets förordning om tryckbärande anordningars säkerhet (1549/2016). Yrkesutbildningen inom kompetensområdet i examina är sådan utbildning som krävs för att erhålla de kompetensbrev som avses i lagen om tryckbärande anordningar. Kompetensområdet för kylmontering i yrkesexamen i husteknik omfattas av miljöskyddslagen (527/2014) och statsrådets förordning om kompetenskrav för den som hanterar anordningar som innehåller fluorerade växthusgaser eller ämnen som bryter ned ozonskiktet (766/2016). Yrkesutbildningen inom kompetensområdet i examina är sådan utbildning som krävs för att uppfylla kompetenskraven i miljöskyddslagen. 

Enligt paragrafens tredje punkt kan examina och kompetensområden lämnas utanför tillståndet, om en omfattande rätt att ordna examen eller utbildning inom kompetensområdet väsentligt försvagar verksamhetsförutsättningarna för de utbildningsanordnare som anordnar utbildningen i fråga vid ikraftträdandet av denna lag. Enligt etablerad praxis ansvarar specialiserade utbildningsanordnare för att ordna vissa yrkesexamina. Dessa utbildningsanordnare är ofta väldigt specialiserade och examenskunnandet är koncentrerat. Om verksamheten öppnas i omfattande skala även för andra utbildningsanordnare, kan detta minska antalet studeranden hos dessa utbildningsanordnare och därigenom väsentligt försämra deras verksamhetsförutsättningar. Examina inom musik och idrott är exempel på sådana examina. 

6 §.Verksamhetsområde. Paragrafens 1 mom. innehåller föreskrifter om verksamhetsområdet. I praktiken innebär detta att utbildningsanordnaren ansvarar för utbildningen av läropliktiga och andra grupper inom det verksamhetsområde som fastställts för den i försökstillståndet, men att den inte nödvändigtvis bär detta ansvar ensam. I området kan det finnas också andra utbildningsanordnare som ansvarar för utbildningen. På motsvarande sätt som i nuläget kan examina och utbildning utöver verksamhetsområdet också ordnas på andra håll i Finland, dock inte i landskapet Åland.  

I paragrafens 2 mom. föreskrivs att det område som vid ikraftträdandet av denna lag har varit det verksamhetsområde som anges i utbildningsanordnarens anordnartillstånd anges som verksamhetsområde. 

7 §. Förutsättningar för ansökan om försökstillstånd. 1 paragrafens 1 mom. föreskrivs att försökstillstånd kan sökas av en utbildningsanordnare som vid ikraftträdandet av denna lag har ett gällande tillstånd att ordna examina och utbildning. Utbildningsanordnaren kan dock slå sig samman med en eller flera andra utbildningsanordnare också under försökstiden. I så fall överenskoms förfarandet med undervisnings- och kulturministeriet.  

8 §. Förutsättningar för beviljande av försökstillstånd. Enligt 1 och 2 punkten i paragrafens 1 mom. kan försökstillstånd beviljas en sökande som med beaktande av målen för försöket har en motivering för ansökan om deltagande i försöket och möjligheter att ändra och förnya sin verksamhet. Den som väljs till försöket med verksamhetsstyrning bör ha förutsättningar att förfara i den nya styrnings- och regleringsmodellen för försöket. I försöket fungerar inte regleringen kring anordnartillstånd som det primära dokument som styr utbildningsanordnarens verksamhet. Utbildningsanordnarens möjligheter att rikta utbildningsutbudet ökar från det nuvarande och verksamhetsplaneringen påverkas av den egna lägesbild som utbildningsanordnaren tar fram och förhandlingarna och överenskommelsen med undervisnings- och kulturministeriet.  

Sökanden ska utreda orsakerna till ansökan till försöket och göra en bedömning av hur deltagande i försöket förbättrar kvaliteten och genomslaget i sökandens utbildning och hur det bidrar till att utveckla verksamheten som yrkesutbildningsanordnare. Med stöd av bestämmelsen utvärderar undervisnings- och kulturministeriet också anordnarens förmåga att förnya sin verksamhet och om sökandenas mål är realistiska och ändamålsenliga i förhållande till de föränderliga behoven inom verksamhetsområdet. 

Enligt 3 punkten i momentet kan försökstillstånd beviljas en sökande som med beaktande av målen för försöken har verksamhetsmässiga förutsättningar att ordna examina och utbildning på behörigt sätt. De mål som satts upp för försöket förutsätter att en utbildningsanordnare som väljs till försöket har den kompetens som behövs och operativa förutsättningar att ordna examina och utbildning enligt försökstillståndet, vilka är mer omfattande än för närvarande. Vid ansökan om försökstillstånd ska utbildningsanordnare påvisa hurudan kompetens och erfarenhet den har som yrkesutbildningsanordnare. En utbildningsanordnare som får försökstillstånd ska ha den kompetens som förutsätts för att sköta utbildningsuppgiften enligt försökstillståndet, tillräckligt mångsidiga lärmiljöer sett till de egna målen och övriga förutsättningar för att ordna en högklassig och slagkraftig utbildning. Utbildningsanordnaren ska i sin ansökan påvisa att den har en plan för att ordna högklassig utbildning, inklusive undervisnings- och annan personal, också i situationer där den bestämmer sig för att ändra sin verksamhet. Likaså ska sökanden påvisa att den har tillgång till mångsidiga, sunda och trygga lärmiljöer för att ordna utbildning samt tidsenliga och mångsidiga lokaler och utrustning. Sökanden producerar uppgifterna om de egna ändamålsenliga utrymmena, anordningarna och lärmiljöerna. 

I bedömningen av sökandens operativa förutsättningar riktas uppmärksamhet också på i vilken mån de operativa förutsättningar som påvisats i ansökan och de uppgifter som undervisnings- och kulturministeriet färdigt tagit fram för ansökningarna, bland annat om de ekonomiska förutsättningarna, enligt sökande bildar en fungerande helhet enligt bestämmelserna och föreskrifterna om försöket med verksamhetsstyrning inom yrkesutbildningen. 

Utbildningsanordnaren ska förmå beskriva hur studerandens rätt till en trygg lärmiljö, rätt att få undervisning, erkännandet av kunnandet och studerandens delaktighet tillgodoses eller hur detta ordnas. 

Enligt 4 punkten i momentet kan försökstillstånd beviljas en sökande som har tillräckligt samarbete med arbets- och näringslivet inom utbildningsanordnarens primära verksamhetsområde. Eftersom ett av syftena med försöket är att förbättra bland annat sysselsättningen efter yrkesutbildningen och bättre svara på kompetensbehoven i arbetslivet, bör en utbildningsanordnare som väljs till försöket ha ett tillräckligt samarbete med arbets- och näringslivet i utbildningsanordnarens primära verksamhetsområde. I försöket med verksamhetsstyrning ska nationella, regionala och utbildningsanordnarens mål samordnas också i fråga om kompetensbehoven. Den som beviljas försökstillstånd ska ha bättre färdigheter än för närvarande att som en del av förhandlingsförfarandena föra samtal med olika aktörer inom verksamhetsområdet och förutse kompetensbehoven inom arbetslivet för att rikta utbildningsutbudet. Därtill ska den som beviljas försökstillstånd ha färdigheter att samordna nationella och regionala behov. Detta förutsätter att processerna med anknytning till arbetslivssamarbete fungerar och att information utnyttjas i planeringen och utvecklingen av verksamheten. 

Undervisnings- och kulturministeriet bedömer enligt förslaget omfattningen, täckningen och genomslaget i fråga om sökandenas arbets- och näringslivssamarbete och hur ändamålsenliga förfaranden sökanden lägger fram med avseende på samarbetet med arbets- och näringslivet och försökslagens mål. 

Utbildningsanordnaren bör samarbeta med övriga utbildningsanordnare och arbetskraftsmyndigheterna i området. Fungerande arbetslivskontakter beaktas i behandlingen av en ansökan. Sökanden ska påvisa hur den ordnar samarbetet med övriga utbildningsanordnare i området eller på det nationella planet och med arbetslivet. Bland annat bestående samarbetsstrukturer och -avtal är ett uttryck för samarbete. 

Enligt 5 punkten i momentet kan försökstillstånd beviljas till en sökande som med beaktande av målen för försöket har tillräckliga förfaranden för kvalitetsledning. Med bestämmelsen säkerställs att den som beviljas försökstillstånd har färdigheterna att förbättra yrkesutbildningens kvalitet och genomslag i enlighet med försökslagens syfte. Med yrkesutbildningens kvalitet avses utbildningens förmåga att svara på målen för utbildningen och studerandenas och kundernas behov. Kvalitet är också att en studerande får sådana undervisning och handledning för att uppnå det kunnande som fastställts som mål i studerandens personliga utvecklingsplan för kunnandet. Som en del av förhandlingsförfarandet ska utbildningsanordnaren kunna följa och dra nytta av indikatorsdata från informationsresurserna för att utveckla och säkerställa verksamhetens kvalitet. 

I samband med utvärderingen av verksamhetens kvalitet ska sökanden redogöra för hur den drar nytta av kvalitetshanteringssystemet och informationsresurserna som en del av det i ledningen, styrningen och utvecklingen av verksamheten och hurudana färdigheter den har för att vidareutveckla kvaliteten i enlighet med försökslagens syfte. 

Enligt paragrafens 2 mom. kan försökstillstånd beviljas till en sökande som har tillräckliga ekonomiska förutsättningar för att ordna examina och utbildning på behörigt sätt. Med bestämmelsen säkerställs att de utbildningsanordnare som väljs till försöket har ekonomiska förutsättningar att långsiktigt utveckla och förnya sin verksamhet. I bedömningen av den ekonomiska bärkraften utnyttjas de bokföringsuppgifter som utbildningsanordnarna överlämnat till Utbildningsstyrelsen. I bedömningen används uppgifter om vinsten, det ackumulerade överskottet, soliditeten, skuldsättningen och likviditeten (quick ratio) från räkenskapsperioden. Bland sökandena till försöket med verksamhetsstyrning kan det finnas aktörer som ordnar utbildning som baskommuner. Det är inte möjligt att följa enskilda kommuners verksamhetsförmåga på samma sätt som för samkommuner eller privaträttsliga aktörer. Av denna orsak bedöms inte den ekonomiska bärkraften i anknytning till räkenskaperna för kommunala anordnare. 

9 §.Utbildningsanordnare som väljs till försöket. Enligt förslaget konstateras i paragrafens 1 mom. att undervisnings- och kulturministeriet väljer högst 40 utbildningsanordnare till försöket. De yrkesutbildningsanordnare som väljs till försöket ska som en helhet täcka en tillräcklig mängd studeranden på det nationella planet, så att försökets genomslag kan utvärderas i takt med att försöket framskrider och då det upphör. Dessutom är en förutsättning för genomförandet av förhandlingsförfarandet enligt föreslagna 10 § i denna lag att förhandlingsförfarandet under strategiperioden omfattar en sådan mängd utbildningsanordnare att förhandlingsförfarandet i praktiken kan genomföras. Enligt förslaget delas Finland in i ändamålsenliga områden i fråga om anordnandet av yrkesutbildning, befolkningen och näringarna. Landskapsindelningen används som utgångspunkt för områdesindelningen. Områdesindelningen kan dock inte basera sig enbart på landskapen, eftersom ett enskilt landskap ofta är en för liten granskningsenhet. Områdesindelningen granskas som en helhet som utgörs av flera landskap. Med områdesindelningen säkerställs att ett representativt antal utbildningsanordnare väljs från alla delar av landet.  

Enligt paragrafens 2 mom. är grunden för antalet utbildningsanordnare som väljs till försöket från ett område den relativa andelen studerandeår för utbildningsanordnarna i området i fråga av det riksomfattande totala antalet studerandeår. Med det riksomfattande totala antalet studerandeår avses de målinriktade studerandeår som beviljats för år 2025 genom det egentliga prestationsbeslutet enligt 10 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. På detta sätt säkerställs att utbildningsanordnare från alla områden i landet väljs till försöket i rätt proportion. 

Enligt paragrafens 3 mom. poängsätter Nationella centret för utbildningsutvärdering (Ncu) sökandena. Som grund för poängsättningen används de urvalskriterier som avses i 8 §. 

Undervisnings- och kulturministeriet ska vid valet av utbildningsanordnare till försöket säkerställa att de ärenden som lagts fram i punkt 1–4 i den föreslagna paragrafen uppfylls. En förutsättning för att försöket ska lyckas är att de utbildningsanordnare som väljs till försöket bildar ett tillräckligt mångsidigt nätverk av anordnare i fråga om den regionala spridningen, antalet studeranden, nationalspråken, examensutbudet och ägarbasen. 

Valet av utbildningsanordnare till försöket är förknippat med prövning av undervisnings- och kulturministeriet. Prövningen är dock inte fri, utan en oberoende aktör, Ncu, poängsätter sökandena. Nationella centret för utbildningsutvärdering, Ncu, fungerar som extern oberoende sakkunnigorganisation inom utvärdering och ansvarar för den nationella utvärderingen av utbildning och småbarnspedagogik i Finland. Ncu har till uppgift att ta fram information som baserar sig på utvärderingen för det utbildningspolitiska beslutsfattandet och utvecklingen av utbildningen och småbarnspedagogiken. (Lag om Nationella centret för utbildningsutvärdering 1295/2013.) Ncu:s utvärderingsverksamhet och oberoende ställning samt långa erfarenhet av utvärdering av politiska åtgärder, utvärdering under utveckling och bedömning av kriteriegrunder kan utnyttjas i stödet för förberedelse och genomförande av försöket, i produktionen av information om funktionen för verksamhetsstyrningen inom yrkesutbildningen som en del av försöket samt i bedömningen av försökets resultat och genomslag. Undervisnings- och kulturministeriet ska dessutom sörja för den helhet som utgörs av de utbildningsanordnare som väljs till försöket på det sätt som 3 mom. förutsätter. 

10 §.Förhandlingsförfarande. Enligt förslaget kommer undervisnings- och kulturministeriet och utbildningsanordnaren överens om de kvantitativa och kvalitativa målen för en fyra år lång strategiperiod åt gången. Strategiperioden ska vara tillräckligt lång, så att till exempel eventuella ändringar som eftersträvas i förhållande till nuläget kan genomföras och så att resultaten kan följas. Enligt förslaget tar undervisnings- och kulturministeriet fram ett gemensamt material som gäller de nationella målen för yrkesutbildningen för utbildningsanordnarna innan förhandlingsförfarandet börjar. Materialet baserar sig bland annat på regeringsprogrammet och de nationella utbildningspolitiska riktlinjerna. I beredningsfasen förs samtal om de nationella målen för yrkesutbildningen med undervisnings- och kulturministeriet och de centrala intressentgrupperna, såsom mellan Finlands Kommunförbund och arbetslivets organisationer. Dessutom tar undervisnings- och kulturministeriet fram en lägesbild för förhandlingarna, vilken gäller utbildningsanordnarnas verksamhetsmiljö och den förväntade utvecklingen för den i fråga om till exempel befolkningsändringen eller behoven i arbetslivet. Som informationskällor används bland annat arbetskraftsbarometern, den prognostiseringsdata som produceras av Utbildningsstyrelsen, landskapsförbundens prognostiseringsdata samt den prognostiseringsdata om vuxnas utbildningsbehov som Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning sammanställt. Undervisnings- och kulturministeriet producerar material också utifrån utbildningsanordnarnas centrala funktionella och ekonomiska indikatorer. Dessa utgörs av till exempel utbildningsanordnarens ekonomiska situation, de examina och examensdelar som avlagts hos utbildningsanordnaren samt studerandenas sysselsättning eller övergång till fortsatta studier.  

För förhandlingarna tar utbildningsanordnaren fram en analys av den egna verksamheten och de egna strategiska målen i det egna primära verksamhetsområdet. Utbildningsanordnaren upprättar utifrån undervisnings- och kulturministeriets lägesbild och de nationella målen ett förslag till avtal mellan undervisnings- och kulturministeriet och utbildningsanordnaren. Utbildningsanordnarens avtalsförslag innehåller ett förslag till maximiantalet studerandeår i försökstillståndet och finansiering efter prövning som anvisas för strategiperioden för att täcka kostnaderna för att uppnå målen. Utbildningsanordnaren upprättar ett förslag till målen för verksamhetens genomslag och kvalitet. I fråga om genomslaget ska förslaget innehålla en ståndpunkt till minst främjande av sysselsättningen och övergången till fortsatta studier (så kallade genomslagsmål). Förslaget ska också innehålla målen för att säkerställa och förbättra kvaliteten (så kallade operativa mål). Målen ska i mån av möjlighet läggas fram också enligt bransch och vid behov enligt examen. På initiativ av utbildningsanordnaren kan också numeriska mål fastställas. På initiativ av utbildningsanordnaren är det möjligt att i avtalet anteckna också mål för utbildningsanordnarens egna strukturella eller organisatoriska åtgärder. Utbildningsanordnarens förslag med mål och åtgärder ska upprättas i samarbete med de centrala samarbetsparterna i det primära verksamhetsområdet. Dessa samarbetsparter utgörs av till exempel AN-serviceområdena, kommunerna, arbets- och näringslivet och övriga utbildningsanordnare och högskolor i området. 

Undervisnings- och kulturministeriet upprättar efter utbildningsanordnarens avtalsförslag ett förslag om avtalets mål, teman, innehåll och åtgärder för förhandlingarna. Undervisnings- och kulturministeriet kan ge utbildningsanordnaren ett förslag om att utbildningsmängderna ökas inom vissa branscher eller vissa examina inom ramen för utbildningsanordnarens studerandeår. Ett beslut om maximiantalet studerandeår fattas i försökstillståndet. Det är möjligt att ställa mål också för utbildning som med tanke på försörjningsberedskapen förutsätter kritiskt kunnande. Utöver de strategiska målen innehåller avtalet en överenskommelse om åtgärder med vilka utbildningsanordnaren framskrider i riktning mot de uppställda målen. Åtgärderna kan gälla till exempel hur utbildningsutbudet riktas, kvalitetsfrågor, verksamhetsprocesser eller andra omständigheter, som främjar uppnående av målen. Dessutom fastställs en lägesbild av utbildningsanordnarens ekonomiska bärkraft vid avtalsförhandlingarna. Vid samtalet om verksamhetsmiljön görs också en genomgång av utbildningsanordnarens förmåga att betjäna AN-serviceområdena. 

Enligt förslaget diskuteras även ordnandet av engelskspråkiga examina i förhandlingsförfarandet. Genom att utnyttja de ovan beskrivna informationskällorna har man innan förhandlingarna inleds sammanställt ett täckande informationsunderlag som identifierar både allmänna kompetensbehov (t.ex. arbetskraftsbarometern) och regionala specialbehov (diskussioner som anordnaren fört inom sitt område). Utifrån dessa uppgifter skapas den bästa möjliga uppfattningen om i vilka examina det finns skäl att inleda utbildning på engelska. Om inledande av utbildningar på engelska avtalas om i det avtal som ingås efter förhandlingarna. 

Behovet av engelskspråkiga examina i försöket med verksamhetsstyrning inom yrkesutbildningen säkerställs genom de diskussioner som utbildningsanordnarna för inom sitt område tillsammans med arbetslivet och kommunala aktörer (AN-tjänsterna), den information som fås från informationskällorna för prognostisering samt genom förhandlingar och avtal mellan utbildningsanordnaren och undervisnings- och kulturministeriet. Utbudet och ändamålsenligheten av engelskspråkig utbildning följs upp i takt med att försöket framskrider. Försökstillståndet kan även återkallas med stöd av den föreslagna 12 § 3 mom. 4 punkten, om ministeriet och utbildningsanordnaren inte når ett sådant avtal som avses i denna paragraf och utbildningsanordnaren riktar utbildningen väsentligt i strid med utbildningsbehovet. 

11 §.Anvisande av finansiering efter prövning för strategiperiodens mål. Paragrafen innehåller bestämmelser om anvisning av finansiering för den strategiska utvecklingen av finansieringen efter prövning till i denna lag avsedda yrkesutbildningsanordnare som fått försökstillstånd Finansiering efter prövning kan beviljas i de fall där genomförandet av avtalet mellan utbildningsanordnaren och undervisnings- och kulturministeriet orsakar utbildningsanordnaren sådana kostnader som inte kan täckas med den kalkylmässiga basfinansieringen. Finansiering efter prövning beviljas antingen till fullt belopp eller partiellt sett till de kostnader som uppstår. Finansieringen beviljas på samma sätt som en annan statsandel som finansiering med allmän täckning.  

I paragrafens 2 mom. konstateras att om genomförandet av de åtgärder som överenskommits i avtalet inte orsakar utbildningsanordnaren sådana kostnader som uppskattats i avtalet eller om kostnaderna är lägre än uppskattat, kan undervisnings- och kulturministeriet under strategiperioden minska beloppet av den finansiering efter prövning som anvisats för ändamålet. 

12 §.Ändring och återkallande av försökstillstånd. Paragrafen innehåller bestämmelser om ändring och återkallande av ett försökstillstånd. Undervisnings- och kulturministeriet beslutar om ändring och återkallande av försökstillstånd. Försökstillstånd ändras eller återkallas i regel på ansökan av utbildningsanordnaren. Ett försökstillstånd kan ändras på ansökan då strategiperioderna växlar. Undantagsvis kan ett försökstillstånd ändras på ansökan även mitt under en strategiperiod, om utbildningsanordnarna slår samman sina verksamheter. En sådan situation kan föreligga till exempel vid fusionering mellan utbildningsanordnare mitt under en strategiperiod. Vid en ansökan om ändring av ett försökstillstånd är beslutet avgiftsbelagt med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten.  

Undervisnings- och kulturministeriet kan dock i vissa situationer ändra ett försökstillstånd även mitt under strategiperioden på myndighetsinitiativ. Enligt den föreslagna bestämmelsen i 2 mom. i paragrafen kan ett försökstillstånd ändras utan ansökan då det är behövligt att ändra maximiantalet studerandeår i ett försökstillstånd. Det är möjligt att ändra maximiantalet studerandeår till exempel i en situation där finansieringen för yrkesutbildningen minskar på grund av anpassningen av de offentliga finanserna. Likaså kan ett försökstillstånd ändras, om examina och utbildning ordnas på ett sätt som väsentligt strider mot denna lag eller lagen om yrkesutbildning och de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av dessa. Ett försökstillstånd kan även ändras, om andra än i 1 och 2 punkten avsedda särskilda orsaker som anknyter till ordnande av examina och utbildning så förutsätter. 

I de situationer som föreskrivs i 3 mom. i paragrafen kan undervisnings- och kulturministeriet återkalla ett försökstillstånd. Undervisnings- och kulturministeriet kan återkalla ett försökstillstånd utan ansökan, om de examina och utbildningar som anges i försökstillståndet inte längre ordnas. Likaså kan ett försökstillstånd ändras, om examina och utbildning ordnas på ett sätt som väsentligt strider mot denna lag eller lagen om yrkesutbildning och de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av dessa. I praktiken innebär detta att utbildningsanordnarens förutsättningar att ordna till exempel vissa examina, examensutbildning eller annan tillståndspliktig utbildning försämrats i betydande grad. Utbildningsanordnaren kan ansöka om återkallande av ett försökstillstånd även vid den första strategiperiodens slut. Dessutom kan undervisnings- och kulturministeriet återkalla ett försökstillstånd, om ministeriet och utbildningsanordnaren inte når ett avtal enligt 11 § och utbildningsanordnaren riktar utbildning på ett sätt som i betydande grad strider mot utbildningsbehovet. 

I paragrafens sista moment föreskrivs att om ett försökstillstånd återkallas, fortsätter utbildningsanordnaren sin verksamhet enligt det anordnartillstånd som beviljats med stöd av 22 § i lagen om yrkesutbildning. 

13 §.Uppföljning och utvärdering av försöket. I paragrafen föreskrivs att Nationella centret för utbildningsutvärdering (Ncu) genomför en uppföljnings- och genomslagsundersökning för att följa upp och utvärdera uppnåendet av målen för försöket med verksamhetsstyrning, genomförandet av förhandlingsförfarandet och försökets genomslag. Undervisnings- och kulturministeriet kan dessutom genomföra en konkurrensutsättning för att inleda ett separat forskningsprojekt.  

Utvärderingen av försöket med verksamhetsstyrning gäller hur kvaliteten och genomslaget för utbildning hos utbildningsanordnare som fått försökstillstånd skulle ha utvecklats i en situation där de inte hade fått försökstillstånd. I denna situation bildar de utbildningsanordnare som inte är med i försöket en potentiell kontrollgrupp för utbildningsanordnare som fått försökstillstånd. Även om försökskonstellationen inte bildas genom utlottning, räcker det begränsade antalet utbildningsanordnare som väljs till försöket sannolikt för att de utbildningsanordnare som deltar i försöket och de jämförbara anordnare som är utanför det är tillräckligt för att utvärdera den nya styrningsmodellens genomslag i efterskott. 

I utvärderingen av genomslaget av politiska åtgärder utgörs utgångspunkten av verksamhetsmiljöernas dynamik, systematik och inbördes beroendeförhållanden. Syftet med utvärderingen är att ta fram tillförlitlig, högklassig och oberoende information om åtgärdernas faktiska konsekvenser för olika aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Utvärderingen är interaktiv, framtidsorienterad och dess uppgift är främja ändringen. Genomslagsutvärderingen är såväl en processbedömning i realtid som en bedömning av resultaten och output i efterskott. I slutet av försöket utvärderas behovet av permanenta lagstiftningsändringar och genomförandealternativen. Undersökningen efter försöket har som mål att verifiera resultaten av försöket och å andra sidan att främja genomförandet av försöket. 

Enligt paragrafens 2 mom. ska de utbildningsanordnare som deltar i försöket på begäran avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna lämna de uppgifter som undersökningen och uppföljningen förutsätter till Ncu och den forskningssammanslutning som undervisnings- och kulturministeriet utsett. Exempel på sådana nödvändiga uppgifter kan vara uppgifter om avlagda examina, utbildningsmängder som mäter utbildningsanordnarens resultat och genomslag. Dessa är bland annat avlagda examina, examensdelar samt uppgifter om sysselsättning av utexaminerade studerande och övergång till fortsatta studier. Uppgifterna finns i regel tillgängliga i befintliga nationella register. Undersökningen förutsätter också användningen av individbaserade datalager. För undersökningen lämnas inga enskilda personbeteckningar ut. Största delen av uppgifterna finns redan tillgängliga för alla i undervisningsförvaltningens informationstjänst Vipunen. Det informationsinnehåll som hänför sig till utbildningens kvalitet gäller utbildningsanordnarens förfaranden, såsom utnyttjande av visningsmiljöer och mängden undervisning, som inte är förenad med ett personbaserat behov av information. En del av dessa uppgifter finns redan nu tillgängliga i undervisningsförvaltningens offentliga databaser. Också utbildningsanordnarens viktigaste uppgifter om verksamhetens ekonomi finns tillgängliga som en del av Utbildningsstyrelsens datainsamling. 

14 §. Ändringssökande. Paragrafen innehåller föreskrifter om ändringssökande. Enligt paragrafen finns bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).  

15 §.Giltighetstid och övergångsbestämmelse. I paragrafens 1 mom. föreskrivs att lagen träder i kraft den 1 januari 2025 och gäller för viss tid till och med den 31 december 2033.  

I paragrafens 2 mom. föreskrivs att med alla hänvisningar till ett anordnartillstånd enligt 22 § i lagen om yrkesutbildning avses också försökstillstånd som beviljats med stöd av denna lag. 

7.2  Lagen om yrkesutbildning

3 §. Definitioner. I propositionen föreslås att 1 punkten i paragrafens 1 mom. upphävs och att personalutbildning inte längre kan ordnas som en del av utbildning enligt lagen om yrkesutbildning. Ändringen är avsedd att träda i kraft från och med den 1 januari 2026.  

8 §.Utbildning som förbereder för yrkesuppgifter. Paragrafen ändras så att utbildning som fördjupar eller kompletterar yrkeskompetensen enligt 1 punkten, vars mål inte är att avlägga en examen eller en del av en sådan, avlägsnas från paragrafen och denna utbildning kan inte längre ordnas som en del av yrkesutbildning. I fortsättningen innehåller 1 mom. i paragrafen bestämmelser om att det som yrkesutbildning är möjligt att ordna utbildning som förbereder för yrkesuppgifter och förbereder för uppdrag som yrkes- och trafikflygare, som yrkespilot i helikopterverksamhet samt som flygledare. Uppdraget som yrkespilot i helikopterverksamhet fogas till paragrafen så att den bättre beskriver nuläget. Dessutom ändras paragrafens rubrik så att den noggrannare svarar mot paragrafens nya innehåll. I enlighet med gällande lagstiftning kan sådan övrig yrkesutbildning som avses i 8 § 1 punkten i lagen om yrkesutbildning dock med stöd av övergångsbestämmelsen ordnas fram till den 31 december 2028. Till övriga delar är ändringarna avsedda att träda i kraft från och med den 1 januari 2026.  

Den handledande utbildningen för uppgifter som förare i den spårbundna stadstrafiken övergår i enlighet med Utbildningsstyrelsens förslag till undervisnings- och kulturministeriet från och med den 1 januari 2026 till en del av yrkesexamen inom transportbranschen, varför omnämnandet av förare inom den spårbundna stadstrafiken avlägsnas från paragrafen från och med den 1 januari 2026. 

19 §.Rätt att delta i studentexamen. Enligt förslaget ändras paragrafen så att den föråldrade hänvisningen till 18 a § i gymnasielagen ändras så att paragrafen innehåller en hänvisning till 5 § i lagen om studentexamen. Gymnasielagens 18 a § har upphävts då den nya gymnasielagen har trätt i kraft den 1 augusti 2019. Enligt 5 § i lagen om studentexamen får studentexamen, utöver en person som avlägger gymnasiets lärokurs, avläggas av en person som har slutfört en yrkesinriktad grundexamen enligt lagen om yrkesutbildning eller en motsvarande tidigare examen.  

23 §.Examina och utbildning som ska anges i anordnartillståndet. Hänvisningen till utbildning som fördjupar och kompletterar yrkeskompetensen enligt 8 § i lagen avlägsnas från paragrafen. I fortsättningen är det inte längre möjligt att ordna utbildning som fördjupar och kompletterar yrkeskompetensen inom yrkesutbildningen. Ändringen är avsedd att träda i kraft från och med den 1 januari 2026.  

26 §.Studerandeår. Paragrafen ändras så att anordnartillståndet i fortsättningen anger det maximiantal studerandeår som används till grund för finansieringen. Med maximiantalet begränsas endast antalet studerandeår för kontinuerligt lärande. Följaktligen gäller maximiantalet inte för antalet studerandeår för personer i avgiftsfri utbildning enligt 16 § i läropliktslagen. Maximiantalet binder inte anordnarna verksamhetsmässigt, men begränsar finansieringen till den nivå som fastställts i lagen. Maximiantalet studerandeår fastställs i alla anordnartillstånd för yrkesutbildning för första gången från och med den 1 januari 2026. I den anordnarspecifika bedömningen används föregående års målinriktade studerandeår som grund och den fastställs för fyra år åt gången. Maximiantalet för de utbildningsanordnare som deltar i försöket överenskoms i samband med förhandlingarna och för övriga beslutas det i samband med ansökan om anordnartillstånd, där maximiantalet fastställs för följande fyra år. I paragrafen föreskrivs det dessutom på motsvarande sätt som i nuläget att det i anordnartillståndet av särskilda skäl som hänför sig till kompetensbehovet eller ordnandet av utbildning också kan bestämmas om antalet studerandeår för en viss examen eller utbildning. Ändringen är avsedd att träda i kraft från och med den 1 januari 2026.  

27 §.Övriga rättigheter, skyldigheter, villkor och uppgifter som ska anges i ett anordnartillstånd. Hänvisningen till utbildning som fördjupar och kompletterar yrkeskompetensen enligt 8 § i lagen avlägsnas från paragrafens 1 mom. I fortsättningen är det inte längre möjligt att ordna utbildning som fördjupar och kompletterar yrkeskompetensen inom yrkesutbildningen. Dessutom preciseras 1 mom., så att det tydligare beskriver nuläget. Enligt den föreslagna paragrafen får utbildningsanordnaren, på motsvarande sätt som i nuläget, i form av s.k. utvidgad läroavtalsutbildning ordna de examina som ingår i examensstrukturen och som utbildningsanordnaren inte har i sitt anordnartillstånd.  

Meningsstrukturen i paragrafens 2 mom. ändras så att den blir tydligare. Paragrafens 3 mom. ändras dessutom så att yrkesutbildning för idrottare fogas till den. Ändringarna i paragrafen är avsedda att träda i kraft från och med den 1 januari 2026. 

37 §.Att söka sig till utbildning samt ansökningsförfaranden. Paragrafens 3 mom. upphävs, eftersom personalutbildning inte längre ordnas som en del av yrkesutbildningen. Ändringen är avsedd att träda i kraft från och med den 1 januari 2026.  

44 §.Personlig utvecklingsplan för kunnandet. Paragrafens 4 mom. upphävs. Utbildning enligt 1 punkten i gällande 8 § ordnas inte längre i fortsättningen. Utbildning som förbereder för yrkesuppgifter som yrkes- och trafikflygare, som yrkespilot i helikopterverksamhet samt som flygledare enligt föreslagna 8 § har inte ordnats med läro- eller utbildningsavtal. Ändringen är avsedd att träda i kraft från och med den 1 januari 2026.  

48 §.Planering av förvärvande av kunnande. I paragrafens 1 mom. görs en teknisk ändring så att studier som stöder studiefärdigheter ersätts med termen stöd för lärandet. Ändringen är avsedd att träda i kraft från och med den 1 januari 2026.  

63 §.Rätt till stöd för lärandet. Paragrafen innehåller bestämmelser om rätten till stöd för lärandet. Stödet för lärandet ersätter studier som främjar studiefärdigheterna. I stödet för lärandet ligger huvudvikten på stöd som är lättillgängligt och som ges till en studerande så fort behov av stöd framkommer. Målet med stödet för lärandet är att förebygga att studerandens svårigheter anhopas. Stöd för lärandet ordnas inte som egna studieperioder, utan syftet är att stöd för lärandet ordnas vid sidan om examensutbildningen och dess syfte är att stöda att studerandens mål uppnås.  

Stödet ska vara tillgängligt för de studerande i tillräcklig hög grad och i rätt tid och det ska vara av sådan kvalitet att det främjar de studerandes kunskaper, påvisande av kunnande genom yrkesprov, utexaminering, sysselsättning och övergång till fortsatta studier samt välbefinnande. Stöd för lärandet kan ordnas mångsidigt, flexibelt och genom att dra nytta av alternativa metoder för studerandena. Stöd för lärandet antecknas i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet för studeranden, på samma sätt som studier som stöder studiefärdigheterna antecknas. 

Stödundervisning ges av läraren för att svara på studerandens stödbehov. En studerande med inlärnings- och studiesvårigheter har rätt att få stödundervisning i examensutbildning vid sidan om den övriga undervisningen och handledningen. Stödundervisning kan också ges till en studerande som tillfälligt ligger efter i sina studier eller som av en annan orsak behöver stöd och handledning för att avlägga en examen eller utbildning. Stödundervisning kan ges för att stärka studiefärdigheterna, såsom språkliga, matematiska eller informationstekniska färdigheter, eller för att stöda färdigheterna i anknytning till studieteknik. Stödundervisningen kan innehålla stärkande av språkkunskaperna då studeranden har bristfälligt ordförråd i anknytning till examen på svenska eller finska eller i sätten att använda det språk som anknyter till yrket. Stärkande av språkkunskapen borde alltid anknyta till den examen som avläggs och stödundervisning får inte användas för undervisning i grundläggande språkkunskaper. 

Som en del av stödet för lärandet är det möjligt att ge också specialundervisning som ges av en speciallärare. Sådant stöd för lärandet kan vara tillräckligt för de studeranden som har specifika inlärningssvårigheter till exempel i läsning, skrivning eller i matematik. Specialläraren kan genom konsultation stöda andra lärare att beakta studerandenas specialpedagogiska behov av stöd i undervisningen och handledningen och i förvärvandet och påvisandet av kunnande. 

Det stöd för lärandet som studeranden behöver och hans eller hennes välbefinnande kan främjas med olika stödåtgärder. Dessa utgörs av bland annat stödundervisning, studiehandledning, specialundervisning, åtgärder för att främja studerandens välbefinnande och mångprofessionellt samarbete. Samarbetet mellan undervisnings- och handledningspersonalen och studerandens övriga intressentgrupper möjliggör att stödåtgärderna bildar en helhet ur studerandens synvinkel. 

Förslaget avses träda i kraft den 1 augusti 2026. 

64 §.Rätt till särskilt stöd. Paragrafen innehåller bestämmelser om rätten till särskilt stöd. Målet med ändringen är att stärka stödet av specialläraren för studeranden som behöver specialundervisning och att rikta specialundervisningen på studeranden som behöver regelbunden eller långvarig specialundervisning. Med särskilt stöd avses undervisning som ges av en speciallärare. Med särskilt stöd avses dessutom annan undervisning och handledning som baserar sig på konsultation av specialläraren och som kan ges av den övriga undervisnings- och handledningspersonalen samt andra särskilda undervisnings- och studiearrangemang som studeranden behöver. Särskilt stöd kan ordnas enligt studerandens behov med mångsidiga och varierande specialpedagogiska metoder. En studerande har rätt till särskilt stöd även på arbetsplatsförlagd utbildning på ett sätt som motsvarar nuläget.  

Utbildningsanordnaren beslutar om särskilt stöd som ges till studeranden på ett sätt som motsvarar nuläget. Det finns bestämmelser om beslutet i lagens 67 §. På ett sätt som motsvarar nuläget fattas ett beslut om särskilt stöd för studeranden alltid vid anpassning av studerandens kunnande eller avvikelse från kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet i en yrkesinriktad grundexamen. Målet med särskilt stöd är dock att studeranden uppnår kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet enligt examensgrunderna. Följaktligen ska anpassning av kunnandet eller avvikelse från kraven på yrkesskicklighet vara den metod som tillgrips i sista hand, om målen inte uppnåtts ens med särskilt stöd. Om orsaken till avvikelsen är till exempel anpassning på grund av bristande språkkunskaper, bör ett beslut om särskilt stöd inte fattas. 

Med verifierade inlärningssvårigheter avses sådana omständigheter som försvårar studerandens inlärning, vilka identifierats med tillförlitliga metoder antingen under den grundläggande utbildningen eller under utbildningen på andra stadiet. Dessa omständigheter kan bero på specifika eller generella inlärningssvårigheter, neuropsykiatriska svårigheter eller en annan funktionsnedsättning eller sjukdom som stör inlärningen. Om en studerande fått särskilt stöd under den grundläggande utbildningen, har stödåtgärderna antecknats i de handlingar om stöd för studeranden vilka är tillgängliga för utbildningsanordnaren. Svårigheter kan identifieras också i början av eller under utbildning på andra stadiet. I så fall kan en studerandes inlärningssvårigheter verifieras utifrån olika screeningar och tester. Som en del av bedömningen intervjuas såväl studerandena som lärarna, så att det är möjligt att bedöma inverkan av studerandens inlärningssvårigheter på studierna och de stödåtgärder som behövs. Vid behov verifieras inlärningssvårigheter i samarbete med aktörer inom elevhälsan. Det handlar om en specialpedagogisk bedömning av stödet och den förutsätter inte en diagnos, ett sakkunnigutlåtande av en läkare eller dylik, utan verifierade behov av särskilt stöd räcker som grund för stödet. 

Behovet av särskilt stöd för en studerande, de planerade stödåtgärderna och specialarrangemangen antecknas enligt examensdel i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet för studeranden på ett sätt som motsvarar nuläget. I anteckningarna ska särskild uppmärksamhet riktas på uppföljningen av genomförandet av stödåtgärder och specialarrangemang och bedömningen av stödåtgärdernas genomslag. 

På ett sätt som motsvarar nuläget innehåller 4 mom. bestämmelser om att målet med specialundervisningen är att främja studerandens studier och välbefinnande i samarbete med social- och hälsovården, rehabiliteringstjänsterna och övriga intressentgrupper. I specialundervisningen förs efter behov samarbete med elevhälsan och studerandens vård- och rehabiliteringsnätverk. För att svara på stödbehoven hos personer med funktionsnedsättning görs samarbete med välfärdsområdets handikappservice. Personalen inom elevhälsan och välfärdsområdets ledning behöver introduktion och utbildning om den specialundervisning som ordnas i yrkesutbildningen.  

Förslaget avses träda i kraft den 1 augusti 2026. 

77 §.Tillämpning av lagstiftningen om arbetstagare och tjänsteinnehavare. Paragrafens 1 mom. ändras så att hänvisningen till 10 kap. i arbetsavtalslagen (55/2001) avlägsnas från den. Arbetsavtalslagens 10 kap. behandlar ogiltighet för och orimliga villkor i ett arbetsavtal. I 1–4 § i kapitlet föreskrivs att om ett arbetsavtal inte binder en arbetstagare på grund av en grund för ogiltighet enligt 3 kap. i rättshandlingslagen, har arbetstagaren i stället för att avtalet görs giltigt rätt att säga upp arbetsavtalet att upphöra direkt, såvida inte grunden för ogiltigheten förlorat sin betydelse. Ett villkor i ett arbetsavtal kan jämkas eller lämnas obeaktat, om tillämpningen av villkoret skulle stå i strid med god sed eller annars vara oskälig. Om något villkor i ett arbetsavtal strider mot en bestämmelse som utfärdats till skydd för arbetstagaren och därför är ogiltigt, ska arbetsavtalet dock gälla till övriga delar. En arbetsgivare får inte åberopa ogiltighet för ett avtal på grund av att arbetstagaren är omyndig, så länge som den omyndige fullgör sina avtalsförpliktelser.  

Det är motiverat att bestämmelserna i detta kapitel tillämpas också på personer som arbetar utifrån ett läroavtal. Läroavtalsutbildning grundar sig på ett skriftligt arbetsavtal för viss tid mellan en studerande som fyllt 15 år och arbetsgivaren eller på ett skriftligt avtal för viss tid mellan en studerande i tjänsteförhållande eller i ett offentligrättsligt anställningsförhållande som kan jämföras med ett tjänsteförhållande och arbetsgivaren (läroavtal). När en person i läroavtalsutbildning står i ett anställnings- eller tjänsteförhållande, ska bestämmelsen om jämkning i arbetsavtalslagen tillämpas också på läroavtalsutbildning. Inga tunga och tydliga grunder för att inte tillämpa den kan läggas fram, med beaktande av den centrala betydelsen för den allmänna bestämmelsen om jämkning för hela det avtalsrättsliga systemet. Ändringen är avsedd att träda i kraft från och med den 1 januari 2025. 

Paragrafens 2 mom. ändras så att hänvisningen till personalutbildning slopas. Personalutbildning ordnas inte längre som en del av yrkesutbildningen. Ändringen är avsedd att träda i kraft från och med den 1 januari 2026. 

100 §.Rätt till avgiftsfria måltider. Paragrafens 2 mom. ändras så att hänvisningen till personalutbildning slopas. Personalutbildning ordnas inte längre som en del av yrkesutbildningen. Ändringen är avsedd att träda i kraft från och med den 1 januari 2026.  

104 §.Beviljande av och rätt till en plats på ett internatboende. Paragrafens 4 mom. ändras så att hänvisningen till personalutbildning slopas. Personalutbildning ordnas inte längre som en del av yrkesutbildningen. Ändringen är avsedd att träda i kraft från och med den 1 januari 2026.  

105 §.Avgifter som tas ut av studerande. Paragrafen ändras så att hänvisningen till personalutbildning och övrig yrkesutbildning stryks. Dessutom föreslås det att paragrafens struktur ändras så att 1 och 3 mom. bildar ett gemensamt 1 mom. Till övriga delar förblir paragrafen oförändrad till sitt innehåll. Ändringarna avses träda i kraft den 1 januari 2026.  

123 §.Information om möjligheterna att avlägga examina och om utbildningen. Paragrafen ändras så att hänvisningen till personalutbildning slopas. Personalutbildning ordnas inte längre som en del av yrkesutbildningen. Ändringen är avsedd att träda i kraft från och med den 1 januari 2026.  

124 §.Samarbetsskyldighet för utbildningsanordnare. Enligt förslaget ändras paragrafens 3 mom. så att momentet i fortsättningen inte innehåller bestämmelser om en skyldighet för en utbildningsanordnare som ordnar arbetskraftsutbildning att delta i samtal som gäller planeringen av utbudet av arbetskraftsutbildning. I fortsättningen beslutar arbetskraftsmyndigheterna och utbildningsanordnarna själva om genomförandet av deras samarbete. Bestämmelsen ändras så att den bättre svarar mot den framtida modellen för skötsel av sysselsättningen. Antalet sysselsättningsområden och den regionala täckningen kommer att variera mer än tidigare i förhållande till det primära verksamhetsområde som angetts i anordnartillståndet för yrkesutbildningsanordnaren. Med författningsändringen görs utbildningsanordnarens skyldighet till samtal mer flexibel, så att planeringen och ordnandet av arbetskraftsutbildning även i fortsättningen baserar sig på samarbete med de aktörer som ansvarar för skötseln av sysselsättningen. Ändringen är avsedd att träda i kraft från och med den 1 januari 2025.  

7.3  Lag om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

9 §.Anslag för yrkesutbildning. Paragrafens 1 mom. ändras så att kalkylerad basfinansiering och finansiering efter prövning i fortsättningen beviljas som finansiering för yrkesutbildning. Enligt den gällande lagen beviljas basfinansiering, prestationsbaserad finansiering och genomslagsfinansiering utifrån kalkylerade grunder som finansiering. Dessutom beviljas strategifinansiering, som beviljats som statsunderstöd.  

10 §. Finansiering som beviljas anordnare av yrkesutbildning samt kommunens statsandel. Det föreslås att paragrafens 1 mom. ändras så att anordnare av yrkesutbildning, genom ett beslut som fattas före finansårets början, beviljas kalkylerad basfinansiering till en sådan andel av det belopp av varje finansieringsandel som motsvarar den relativa andel som utbildningsanordnarens prestationer utgör av alla utbildningsanordnares prestationer.  

Paragrafens 2 och 4 mom. ändras inte. Det föreslås att paragrafens 3 mom. upphävs. Paragrafens 3 mom. gäller betalning av finansiering som beviljas för de målinriktade studerandeåren och förhöjning av basfinansieringen efter prövning under finansåret. I fortsättningen innehåller finansieringen av yrkesutbildning inte målinriktade studerandeår och inte heller förhöjningar efter prövning. 

32 a §. Kalkylerad basfinansiering. Det föreslås att paragrafen ändras i sin helhet. Det föreslås att det i paragrafen utfärdas bestämmelser om kalkylerad basfinansiering. Enligt den föreslagna paragrafen fås det totala beloppet av den kalkylerade basfinansieringen genom att beloppet av finansiering efter prövning dras av från anslaget för yrkesutbildning. Den kalkylerade basfinansieringen fastställs enligt faktiska studerandeår, kompetenspoängen för avlagda examensdelar och antalet examina, sysselsättningen bland personer som avlagt examen och examensdelar och deras fortsatta studier i högskolor samt sturderanderesponsen och arbetslivsresponsen. Andelen för de faktiska studerandeåren av den kalkylerade basfinansieringen är 50 procent. Andelen för kompetenspoängen i avlagda examina och antalet examina är 30 procent. Sysselsättningens och de fortsatta studiernas andel bland personer som avlagt examen och examensdelar är 18 procent. Andelen för studeranderesponsen och arbetslivsresponsen är en procent för bägge två, det vill säga sammanlagt två procent.  

I propositionen föreslås att den andel av finansieringen som baserar sig på studerandeår minskas från nuvarande 70 procent till 50 procent. På samma gång övergår man till att använda faktiska studerandeår i stället för de målinriktade studerandeår som undervisnings- och kulturministeriet beslutat om. Den andel som fås av kompetenspoängen för examensdelarna och hela examina ökas från 20 procent till 30 procent och den andel som fås från sysselsättningen och fortsatta studier bland personer som avlagt examen och examensdelar ökas från 7 procent till 18 procent. Med denna proposition föreslås inga ändringar i 32 b § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, vilken gäller studerandeåren. 

På ett sätt som motsvarar nuläget ansvarar Utbildningsstyrelsen för att samla in studerande- och arbetslivsresponsen. På ett sätt som motsvarar nuläget regleras insamlingen av respons genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet. 

32 c §. Basfinansiering som beviljas på basis av faktiska studerandeår. Det föreslås att paragrafen ändras i sin helhet. Paragrafen innehåller bestämmelser om basfinansiering som beviljas utifrån de faktiska studerandeåren. Enligt paragrafens 1 mom. viktas de faktiska studerandeåren utifrån ordnandet av olika examina som hör till examensstrukturen, ordnande av utbildning som handleder för examensutbildning, ordnande av utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv, examenstyp och studerandens utgångsnivå.  

För studerandens utgångsnivå bildas en ny koefficient. Läropliktslagen ålägger alla personer under 18 år att studera och på samma gång medför den skyldighet för samhället att erbjuda dem en studiemöjlighet och ett mål om att få maximalt många att avlägga en examen. På motsvarande sätt är en förutsättning för att uppnå regeringens sysselsättningsmål att maximalt många är tillgängliga på arbetsmarknaden och sysselsätts. För att främja detta mål är det viktigt att maximalt många, oberoende av utgångspunkterna, skaffar en utbildning och följaktligen uppnår sådan kompetens som möjliggör sysselsättning. Med införandet av det kriterium som gäller utgångsnivån som en del av finansieringen är det möjligt att sträva efter att främja ovan nämnda mål. Beaktandet av utgångsnivån kan motiveras med att ju sämre färdigheter en studerande har då han eller hon kommer till studierna, desto större insatser är nödvändiga för att främja studierna, vilket innebär att kostnader uppkommer. För det andra är risken större att studierna avbryts, varvid finansieringen utifrån sysselsättningen och övergången till fortsatta studier uteblir. Det är motiverat att uppmuntra utbildningsanordnarna att anta även studeranden med sämre studiefärdigheter och sträva efter att främja deras studier.  

De kriterium som gäller utgångsnivån bildas utifrån medelvärdena i grundskolans avgångsbetyg och informationen om grundutbildningen. I fråga om en person som omfattas av avgiftsfriheten tillämpas uppgifterna om vitsorden och för övriga uppgifterna om grundutbildningen i det kriterium som gäller utgångsnivån. Det kriterium som gäller utgångsnivån tillämpas på all examensutbildning och handledande utbildning. Enligt förslaget är det en viktningsfaktor av samma typ som kostnadsgruppen, inte en förhöjningsfaktor som är riktad enbart till en viss målgrupp. Koefficienterna för utgångsnivån är mindre eller större än talet ett, beroende på om den utgångsnivå som bedömts utifrån betyget eller grundutbildningen överstiger eller understiger snittet. Den koefficient som gäller utgångsnivån beskrivs mer detaljerat i avsnittet Bestämmelser på lägre nivå än lag.  

Enligt paragrafens 2 mom. höjs de faktiska studerandeåren dessutom utifrån ordnande av krävande särskilt stöd och inkvartering. I paragrafens 3 mom. föreskrivs att antalet faktiska studerandeår som används som grund för finansieringen inte kan överstiga maximiantalet studerandeår enligt anordnarens anordnartillstånd. Maximiantalet gäller studerandeåren för de studeranden som inte är i avgiftsfri utbildning enligt 16 § i läropliktslagen.  

På ett sätt som motsvarar nuläget räknas ett studerandeår som en prestation för den utbildningsanordnare som upprättat den personliga utvecklingsplanen för kunnandet för studeranden eller som ansvarar för ordnandet av utbildningen i utbildning som förbereder för yrkesuppgifter. I förslaget om lagen om yrkesutbildning föreslås att endast utbildning som förbereder för yrkesuppgifter i fortsättningen kan ordnas som utbildning enligt 8 § i lagen om yrkesutbildning. 

32 d §. Basfinansiering som beviljas på basis av kompetenspoäng för avlagda examensdelar och antalet examina. Det föreslås att paragrafen ändras i sin helhet. Paragrafen innehåller bestämmelser om basfinansiering som beviljas på basis av kompetenspoäng för avlagda examensdelar och antalet examina. Enligt förslaget viktas examina med en koefficient som grundar sig på utbildningen efter grundstadiet för den som avlägger examen. I basfinansieringen beaktas högst 120 kompetenspoäng per studerandeår som ligger till grund för finansieringen för tidsperioden i fråga.  

På ett sätt som motsvarar nuläget räknas kompetenspoängen för en examensdel som prestation för den utbildningsanordnare som har utarbetat en personlig utvecklingsplan för kunnandet för den studerande. En examen räknas som prestation för den utbildningsanordnare som har utfärdat ett examensbetyg. Om examen har ordnats på basis av så kallad utvidgad läroavtalsutbildning, räknas examen dock som prestation för den anordnare som har anskaffat läroavtalsutbildningen. 

På ett sätt som motsvarar nuläget beaktas examensdelarnas kompetenspoäng inte i basfinansieringen, om de har erkänts utifrån tidigare förvärvat kunnande så att den studerande inte har visat sitt kunnande genom yrkesprov eller på något annat sätt. Kompetenspoängen för examensdelar beaktas dock, om kunnandet i examensdelen har bedömts i samband med utbildning som skaffats med stöd av 30 § i lagen om yrkesutbildning. 

32 e §. Finansiering efter prövning. Det föreslås att paragrafen ändras i sin helhet. Det föreslås att paragrafen innehåller föreskrifter om finansiering efter prövning. Finansiering efter prövning kan beviljas i form av allokering och tillägg som riksdagen beslutar om, finansiering för strategisk utveckling, höjningar av finansieringen på grund av orsaker som hänför sig till kostnaderna för att ordna utbildningen och av andra nödvändiga orsaker samt korrigeringar och rättelser som gäller det föregående finansåret. I statens budget fattas beslut om maximibeloppen för allokering och tillägg som riksdagen beslutar om och finansieringen för strategisk utveckling.  

Finansiering efter prövning enligt paragrafen är i sin helhet statsandelsfinansiering. Strategifinansiering enligt 32 § i den gällande lagen om yrkesutbildning, vilken delats som statsunderstöd, gäller i fortsättningen inte längre inom yrkesutbildningen. Finansiering som beviljas till exempel för yrkesutbildning för idrottare beviljas som allokeringar och tillägg som riksdagen om. Dessutom möjliggör punkten finansiering av till exempel utbildningar som baserar sig på separat finansiering som regeringen riktat på en viss utbildning eller ett visst projekt.  

Finansieringen för strategisk utveckling kan vara finansiering som beviljas till exempel för fusioner eller andra omstruktureringar hos utbildningsanordnarna. Som strategisk utveckling beviljas också finansiering som anvisas för att uppnå mål som överenskommits vid förhandlingar enligt den föreslagna lagen om verksamhetsstyrning inom yrkesutbildning.  

Höjningar av finansieringen på grund av orsaker som hänför sig till kostnaderna för att ordna utbildningen och andra nödvändiga orsaker kan på ett sätt som motsvarar nuläget vara till exempel finansiering av utbildningar vars finansiering inte kan tryggas tillräckligt med kalkylerad basfinansiering. I första hand handlar det om utbildningsanordnare med specialiserad profil, vars utbildning i regel har en särskilt dyr kostnadsstruktur. Höjd finansiering kan av en motiverad orsak beviljas också för att trygga en enskild synnerligen dyr utbildning hos en utbildningsanordnare. Vidare kan höjd finansiering beviljas för att täcka kostnader som orsakas av inkvarterings- och resekostnader enligt läropliktslagen. 

Föregående finansårs korrigeringar och rättelser betalas på ett sätt som avviker från nuläget först från följande finansårs anslag. På så sätt kan varje finansårs anslag beviljas i sin helhet till utbildningsanordnarna med ett beslut för finansårets början. 

Undervisnings- och kulturministeriet kan på ansökan eller utan ansökan besluta om finansiering efter prövning. I praktiken fattas beslut om höjning av finansieringen enligt 1 mom. 3 punkten på ansökan på ett sätt som motsvarar nuläget. Vid behov kan undervisnings- och kulturministeriet fatta beslut om finansiering efter prövning för övriga objekt också utan ansökningar. Det är möjligt att besluta om till exempel allokeringar och tillägg enligt 1 punkten i momentet utan ansökan, då kalkylerade kriterier som baserar sig på statistisk data används som grund för prövningen och det inte är behövligt att använda använda annan prövning i beviljandet.  

32 f §. Prestationsbaserad finansiering. Det föreslås att paragrafen upphävs.  

32 g §. Genomslagsfinansiering. Det föreslås att paragrafen upphävs.  

32 h §. Strategifinansiering. Det föreslås att paragrafen upphävs.  

32 j §. Bestämmande av prestationer för nya utbildningsanordnare . Det föreslås att paragrafens 1 och 2 mom. ändras så att de innehåller en hänvisning till kalkylerad basfinansiering och finansiering efter prövning i enlighet med de föreslagna bestämmelserna.  

32 k §. Finansiering som grundar sig på prestationer inom yrkesutbildningen åren 2026–2028. Det föreslås att en ny 32 k § fogas till lagen, vilken innehåller bestämmelser om finansieringen av yrkesutbildningen åren 2026–2028. Syftet med paragrafen är att jämna ut de ändringar som är specifika för respektive utbildningsanordnare och beror på det nya finansieringssystemet under de tre första åren, då ändringen träder i kraft.  

Med proportionering av ändringen av finansieringen på basis av utbildningsanordnarens prestationer till ändringen av finansieringen till alla utbildningsanordnare avses att om den kalkylerade finansiering som baserar sig på utbildningsanordnarens prestationer minskar med fyra procent från år 2025 till år 2026 och finansieringen för alla utbildningsanordnare ökar med sju procent, skulle utbildningsanordnarens finansiering proportionellt minska med 11 procent, varvid skillnaden mellan 11 och 5 procentenheter, det vill 6 procentenheter, kompenseras till utbildningsanordnaren år 2026. Detta innebär att utbildningsanordnaren år 2026 får två procent mer finansiering än år 2025. 

Om den kalkylerade finansiering som baserar sig på utbildningsanordnarens prestationer å sin sida minskar med tio procent från år 2025 till år 2026 och finansieringen för alla utbildningsanordnare minskar med sju procent, skulle utbildningsanordnarens finansiering proportionellt minska med tre procent, varvid nedgången i utbildningsanordnarens finansieringen inte beaktas, eftersom den proportionella nedgången understiger fem procent. 

49 §. Fastställande av antalet prestationer som används vid beräkning av finansieringen. Det föreslås att paragrafens 2 mom. ändras så att undervisnings- och kulturministeriet i enlighet med de föreslagna ändringarna i fortsättningen fastställer de prestationsmängder som används till grund för den kalkylerade basfinansieringen för yrkesutbildningen under följande finansår utifrån de uppgifter som utbildningsanordnaren överlämnat.  

51 §. Utbetalning av finansiering för driftskostnader Det föreslås att paragrafen ändras så att omnämnandena av förhöjning efter prövning av basfinansieringen och strategifinansieringen avlägsnas från den. I fortsättningen beviljas inte finansiering efter prövning för basfinansiering eller strategifinansiering som finansiering för yrkesutbildningen.  

57 §. Statsbidragsmyndighet . Det föreslås att 2 punkten i paragrafens 2 mom. ändras så att strategifinansiering inte längre nämns i den. I fortsättningen beviljas inte strategifinansiering längre som finansiering för yrkesutbildning.  

7.4  Lag om nationella studie- och examensregister

9 §. Uppgifter om yrkesutbildning. Paragrafen innehåller bestämmelser om de uppgifter som en utbildningsanordnare enligt lagen om yrkesutbildning ska lagra i informationsresursen med avseende på studeranden i egen utbildning enligt lagen om yrkesutbildning. Det föreslås att bestämmelsen ändras så att bestämmelsen beaktar de i denna proposition framlagda förslagen i lagen om yrkesutbildning och lagen om finansiering för undervisnings- och kulturverksamhet. Inga ändringar av innehållet föreslås för bestämmelsen.